Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

En kartläggning av systematiska litteraturöversikter

Publicerad: 4 februari 2020Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Bakgrund

Inåtvända psykiska problem är vanliga och verkar öka bland barn och unga. Sådana problem kan få negativa konsekvenser. Det är därför viktigt att förstå hur dessa problem kan förebyggas. För att bryta den negativa utvecklingen och minska förekomsten av inåtvända psykiska problem behövs dock kunskap om de bakomliggande faktorerna. Alla barn går i skolan och tillbringar dessutom en stor del av sin tid där. Därför är faktorer i skolan av särskilt intresse.

Syfte

Det övergripande syftet med denna rapport var att brett kartlägga och beskriva systematiska litteraturöversikter om skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern, samt göra en sammanvägd bedömning av översikternas resultat.

Metod

Resultatet togs fram med hjälp av en kartläggande litteraturöversikt. I kartläggningen identifierade och kvalitetsbedömde vi publicerade systematiska litteraturöversikter med information om betydelsen av specifika skolrelaterade faktorer för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Vi sökte litteraturöversikter i fyra databaser, på tolv relevanta webbplatser och i referenslistor på identifierade litteraturöversikter. Vi har sökt litteratur som publicerats under perioden januari 1995 till juni 2019. Baserat på resultaten från sökningarna identifierade två oberoende granskare relevanta litteraturöversikter. Därefter extraherade granskarna information från litteraturöversikterna och de bedömde översikternas kvalitet. Slutligen gjorde granskarna en sammanvägd bedömning av översikternas resultat.

Kartläggningen inkluderade endast systematiska litteraturöversikter av medelhög eller hög kvalitet. Översikterna skulle sammanfatta resultat från studier av sambandet mellan minst en skolrelaterad faktor och inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern (ca 4–18 år). Vi kategoriserade skolrelaterade faktorer till följande fem kategorier: skolans organisation, resurser, pedagogiska arbete, psykosociala miljö och fysiska miljö. Översikter vars resultat helt eller delvis var baserade på kliniska studier exkluderades. Den sammanvägda bedömningen utfördes utifrån en narrativ analys som tog hänsyn till litteraturöversikternas kvalitet, litteraturens omfattning, aspekter av vetenskaplig kvalitet, och överförbarhet till svensk kontext.

Huvudresultat

Vi identifierade 18 relevanta litteraturöversikter som tillsammans undersöker totalt nio skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Dessa faktorer rör skolans organisation, pedagogiska arbete och psykosociala miljö. Vi identifierade däremot inga relevanta översikter om betydelsen av faktorer relaterade till skolans resurser eller den fysiska skolmiljön. Sammantaget identifierade vi därmed endast systematiska litteraturöversikter för ett fåtal av de skolrelaterade faktorer som kan tänkas ha betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

Sju av kartläggningens översikter baserar sina resultat på observationsstudier av risk- eller skyddsfaktorer i skolan, elva på experimentella studier av insatser riktade mot skolrelaterade faktorer. En översikt inkluderar både observationsstudier av risk- eller skyddsfaktorer i skolan och experimentella studier av insatser riktade mot skolrelaterade faktorer. Översikterna var publicerade mellan 2005 och 2018, varav hälften de senaste fem åren. Fyra översikter hade hög kvalitet och fjorton hade medelhög kvalitet.

Översikterna som utgår från observationsstudier visar att negativa relationer i skolan, i form av mobbning, är en riskfaktor för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Dessa översikter visar också att positiva relationer, i form av ett gott socialt stöd från lärarna, är en skyddsfaktor för sådana problem. Översikterna indikerar därtill att låga skolprestationer är en riskfaktor, medan upplevd samhörighet med skolan är en skyddsfaktor för sådana psykiska problem.

Översikterna som utgår från experimentella studier visar att kunskapshöjande insatser i skolan, som syftar till att lära eleverna om psykisk hälsa och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa, kan minska inåtvända psykiska problem. Effekten av dessa insatser skiljer sig inte mellan barn i olika åldersgrupper.

Därutöver presenterar översikterna resultat om betydelsen av autonomi i skolan och skolstress för förekomsten av inåtvända psykiska problem. De studerar också betydelsen av insatser som syftar till att organisera hela skolans arbete utifrån en hälsofrämjande ansats, respektive betydelsen av insatser för att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan, i förhållande till inåtvända psykiska problem. Dessa resultat bygger dock, var för sig, på få studier som i vissa fall rapporterar motstridande resultat eller har låg kvalitet. Översikterna ger därmed inte tillräckligt underlag för att kunna dra säkra slutsatser om dessa skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

Slutsats

Denna kartläggande litteraturöversikt ger stöd för att faktorer som rör relationer på skolan, barnens skolprestationer och undervisningens innehåll, i form av kunskapshöjande insatser inom området psykisk hälsa, kan ha betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. Därutöver pekar kartläggningen på att det behövs ytterligare systematiska litteraturöversikter samt uppdateringar av befintliga litteraturöversikter. Detta för att få en mer fullständig bild av skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem, och därmed hur skolan skulle kunna bidra till att förebygga framtida psykisk ohälsa bland barn i skolåldern.

Summary

Background

There are signs of a high and increasing prevalence of internalising mental-ill health among children and adolescents. This type of mental ill-health may carry negative implications. To counteract such mental problem, knowledge about its determinants is however needed. Given that all school-aged children are enrolled in school and also spend a great part of the day there, school-related determinant are of particular interest.

Objectives

To systematically map and describe school-related determinants of internalising problems in school-aged children, and finally evaluate the identified results.

Methods

Information was retrieved through a comprehensive scoping review of systematic literature reviews. Literature was identified from four electronic databases, twelve websites, and bibliographies of relevant systematic reviews. Searches were performed for literature published between January 1995 and June 2018. Based upon the results of the literature searches, at least two independent reviewers selected relevant reviews, extracted data, and assessed the review quality. Finally, results were merged and their reliability were evaluated.

We included systematic reviews of moderate or high quality. The review should sum up results from studies reporting on associations between school-related factors and internalising problems in school-aged children (~4–18 years). The school-related factors were divided into five categories comprising: school organisation and resources, pedagogical work, psychosocial and physical school environment. Results were merged and reliability assessed based upon a narrative analysis considering the quality of the literature review, the scope of the literature, aspects of scientific quality and finally transferability to the Swedish context. Results based on clinical studies were excluded.

Main results

Eighteen eligible systematic reviews were identified. These reviews reported on associations between nine specific school-related factors and internalizing mental problems in school-aged children, i.e. factors related to the school’s organisation, pedagogical work, and psychosocial environment. No review reported on associations between internalising problems and factors related to school resources or the physical school environment.

Seven systematic reviews reported results based upon observation studies of school-related risk and protective factors, and eleven reported results based upon experimental studies targeting school-related factors. One review reported results based upon both observation studies of school-related risk and protective factors and experimental studies targeting school-related factors. The reviews were published between 2005 and 2018, half of them within the past five years. Four reviews were of high quality and fourteen of moderate quality.

The reviews reporting results based upon observation studies show that negative relations expressed in terms of bullying, increase the risk of internalising problems among school-aged children, while perceived social support from teacher decreases this risk. In addition, the results indicate that school connectedness might decrease internalising problems in school-aged children, while poor academic performance might increase this risk.

In addition, reviews based upon experimental studies show that school-based knowledge-enhancing activities targeting mental health and mental health management decrease internalising problems in school-aged children. The effects of these activities are similar in younger and older school-aged children.

Results were also presented for associations between internalising problems among school-aged children and the following school-related factors: autonomy in school, school stress, whole-school health-promoting activities and activities to promote physical activity in school. However, for each of these school-related factors, the results were grounded on a few studies, partly presenting contradictory results or holding low study quality. Thus, there were insufficient data to draw conclusions regarding the role of these school-related factors for internalising problems in school-aged children.

Conclusions

The results of this scoping review suggest that factors related to interpersonal school relationships, academic achievement, and teaching content, with regard to knowledge-enhancing activities in the field of mental health, might all influence the prevalence of internalising mental problems among school-aged children. However, our results also indicate a need of further systematic reviews, or updates of existing reviews. This, to obtain a more complete picture of the meaning of the school for the occurrence of internalising mental problems among school-aged children, and thereby of the school’s potential to contribute to future mental ill-health prevention.

Om publikationen

Folkhälsomyndigheten arbetar för en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen. En viktig uppgift är att ta fram vetenskapligt grundad kunskap om faktorer som har betydelse för den psykiska hälsan.

Barns och ungas psykiska ohälsa har under senare år vuxit fram som ett folkhälsoproblem. Därför har vi i denna rapport kartlagt faktorer i skolan som kan ha betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem hos skolbarn. Skolan är en viktig arena för hur barn mår och hur hälsan fördelar sig, eftersom de allra flesta barn går i skolan och tillbringar en stor del av sin tid där. En ökad kunskap om skolans betydelse för hur barn mår kan bidra till att det förebyggande och främjande folkhälsoarbetet ges ökade förutsättningar att vila på vetenskaplig grund.

Rapporten vänder sig till dig som är beslutsfattare och tjänsteperson på nationell, regional och lokal nivå, samt till skolpersonal, forskare och andra som behöver underlag för prioritering och fortsatt arbete inom området skola och psykisk hälsa.

Projektledare för rapporten har varit Solveig Petersen, enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor, Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef har varit Johanna Ahnquist, samma enhet.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö

Avdelningschef, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. I myndighetens uppdrag ingår att ta fram kunskapsunderlag för att bidra till att uppnå det folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Barns och ungas hälsa är ett prioriterat område i myndighetens arbete. Under senare år har psykisk ohälsa vuxit fram som ett folkhälsoproblem bland barn och unga, och då särskilt inåtvända psykiska problem. En viktig uppgift är att ta fram vetenskapligt grundad kunskap om hur olika livsvillkor påverkar den psykiska hälsan i denna grupp.

Inåtvända psykiska problem är vanliga och verkar öka bland barn och unga

Inåtvända psykiska problem innefattar ett kontinuum från lindriga problem, med exempelvis lättare oro och nedstämdhet (inklusive självrapporterade problem), till allvarliga problem som diagnostiserad sjukdom i form av exempelvis depression eller ångestsyndrom. Sådana inåtvända psykiska problem är vanliga bland barn och unga. Det finns också tecken på att dessa problem ökar, både internationellt och i Sverige.

Vad gäller internationella tidstrender pekar två systematiska litteraturöversikter på en ökning av inåtvända psykiska problem hos tonåringar, särskilt hos tonårsflickor (1, 2). Det så kallade Global Burden of Disease-projektet rapporterar också en uppåtgående trend för depression och ångestsyndrom, och denna typ av inåtvända psykiska problem tillhör nu de hälsoproblem som bidrar mest till den globala sjukdomsbördan bland barn och unga (3).

Undersökningen Skolbarns hälsovanor antyder en liknande utveckling i Sverige när det gäller psykosomatiska besvär som nedstämdhet, nervositet, huvudvärk, magont eller ryggont och sömnsvårigheter (4). Sedan undersökningens start i mitten på 1980-talet, och fram till den senaste datainsamlingen 2017/2018, har andelen 13- och 15-åringar i Sverige som rapporterar dessa besvär fördubblats. År 2017/2018 rapporterade 62 procent av de 15-åriga flickorna och 35 procent av pojkarna i samma ålder att de hade upplevt minst två återkommande problem av denna typ, minst en gång i veckan under de senaste sex månaderna. Motsvarande siffror för 13-åriga flickor var 52 procent och för 13-åriga pojkar 28 procent. Bland 11-åringar har andelen varierat, men i undersökningen 2017/18 visar denna åldersgrupp de högsta nivåerna sedan studien började (flickor: 41 procent, pojkar 30 procent).

Socialstyrelsen konstaterar i flera rapporter att även psykiatriska diagnoser ökade bland barn och unga i Sverige under perioden 2006–2017 (5, 6). År 2017 hade omkring 10 procent av 10–17-åriga flickor och pojkar, respektive 18–24-åriga unga män, minst ett vårdtillfälle inom slutenvård eller specialiserad öppenvård för någon psykiatrisk diagnos, eller minst ett uttag av psykofarmaka det senaste året. Motsvarande siffra för unga kvinnor (18–24 år) var omkring 15 procent. De vanligaste diagnoserna, och de diagnoser som främst bidragit till ökningen, var depressioner och olika ångestsyndrom.

Inåtvända psykiska problem kan få allvarliga konsekvenser

Barn och unga som tidigt i livet drabbas av inåtvända psykiska problem riskerar negativa konsekvenser, både på kort och lång sikt. Internationella studier rapporterar t.ex. att symptom på nedstämdhet och irritabilitet ökar risken för suicidtankar och suicidförsök bland tonåringar med kliniska såväl som subkliniska symptom (7, 8). I Sverige rapporterar Socialstyrelsen likaså att både suicidförsök och suicid är vanligare bland barn och unga som vårdats för depression eller ångestsyndrom än bland barn och unga som inte vårdats för dessa tillstånd (5).

Studier av skolbarn i Sverige tyder vidare på att självrapporterade besvär som huvudvärk, magont och ryggont är relaterade till nedsatt livskvalitet, skolprestation och skolnärvaro (9, 10). Det framhålls också av 2015 års Skolkommission att det finns en koppling mellan elevers hälsa och välbefinnande, och deras förutsättningar för att klara skolan (11).

Socialstyrelsen har i en undersökning följt upp konsekvenser på lång sikt. De rapporterar att 10–17-åriga barn och unga med diagnostiserad depression eller ångestsyndrom, i mindre utsträckning fullföljer en gymnasieutbildning, än barn och unga utan dessa diagnoser (5). Andra konsekvenser är långvariga behov av vård och läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen beräknar att 30 procent av de 10–17-åriga barn och unga som fick diagnosen depression eller ångestsyndrom år 2008, fortfarande behövde vård 10 år senare (12). Likaså konstateras att cirka 50 procent av de som påbörjade läkemedelsbehandling år 2008 fortfarande använde läkemedel 10 år senare.

Kunskap om bakomliggande faktorer behövs för att förebygga inåtvända psykiska problem

För att bryta den negativa utvecklingen och minska förekomsten av inåtvända psykiska problem, behövs kunskap om de bakomliggande faktorerna. I ett folkhälsoperspektiv kallas det för bestämningsfaktorer. Enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori påverkas hälsan av en mängd olika faktorer i individens närmaste omgivning, såväl som av faktorer på samhällsnivå (13). Faktorerna påverkar den psykiska hälsan negativt eller positivt och kallas därför riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Ökad kunskap om dessa faktorer kan bidra till att det förebyggande och främjande folkhälsoarbetet ges ökade förutsättningar att vila på vetenskaplig grund. Det är därför viktigt att ta fram sådan kunskap.

Skolan som en viktig bestämningsfaktor för barns psykiska hälsa

Skolan pekas ut som en viktig bestämningsfaktor för barns hälsa i såväl vetenskapliga teorier som i empiriska undersökningar. Bronfenbrenners (13) föreslår att skolan som institution i samhället är viktig för barns hälsa och välmående. Enligt Bronfenbrenner bestäms barns utveckling och hälsa av ett samspel mellan individens specifika kännetecken (t.ex. kön och ålder) och faktorer på olika nivåer i samhället (t.ex. i skolan, i familjen, på arbetsplatsen, i kommunen och staten). Skolan ingår i barnets så kallade mikrosystem, dvs. närmiljön som är av stor vikt för barnets hälsoutveckling. Enligt Bronfenbrenner är dock de olika nivåerna beroende av varandra, det som händer på en nivå påverkar en annan nivå. Det innebär att barnets hälsa påverkas direkt av faktorer i skolmiljön, men också indirekt av övergripande strukturella faktorer som påverkar skolan och därmed barnets hälsa.

Dessutom visade empiriska studier redan på 1970-talet på betydande skillnader mellan olika skolor vad gäller exempelvis förekomsten av inåtvända psykiska problem (14). Liknande resultat har visats i senare studier som har tagit hänsyn till olikheter i elevunderlaget. Detta har tolkats som att faktorer i skolan, oberoende av elevunderlag, kan vara av betydelse för förekomsten av psykisk ohälsa bland eleverna. Denna hypotes stöds även av en systematisk litteraturöversikt som rapporterar att barn i 10 av 12 kvalitativa intervjustudier framhåller förhållanden relaterade till skolan som de huvudsakliga skälen till upplevd oro och emotionella påfrestningar i skolåldern (15).

I likhet med detta rapporterar flera statliga utredningar att skolan är betydelsefull för såväl barns hälsa som för deras lärande (SOU 2017:47; SOU 2017:35) (11, 16). Kommissionen för jämlik hälsa understryker dessutom att skolan har en central roll i att åstadkomma en jämlik hälsa, eftersom skolan kan ge förutsättningar för alla barn att utveckla kunskaper och lyckas i skolan (16). Folkhälsomyndigheten och Barnens rätt i samhället (BRIS) har också i olika rapporter pekat på att brister i skolans funktion kan ha bidragit till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga (17, 18).

Specifika faktorer i skolan som föreslås ha betydelse för inåtvända psykiska problem

Ett flertal teorier och modeller pekar på mer specifika faktorer i skolan som kan tänkas påverka barns psykiska hälsa. En sådan teori är presenterad av Farmer och Farmer (19), som i linje med Bronfenbrenners systemteori föreslår att skolan är ett viktigt mikroområde för barns utveckling. De beskriver tre typer av faktorer knutna till skolan:

  • Övergripande faktorer relaterade till skolans organisation, exempelvis geografisk placering, huvudmannaskap och resurstillgång. Dessa faktorer föreslås ha en indirekt effekt på barnens hälsa via påverkan på skolan som i sin tur påverkar barnen.
  • Faktorer relaterade till det pedagogiska arbetet på skolan. Exempelvis lyfts undervisningens innehåll, metoder och konsekvenser fram som faktorer med potential att påverka barns hälsa. Detta bland annat för att barnens självkänsla, beteende och välbefinnande kan tänkas påverkas av lärarens förväntningar samt av hur meningsfullt skolarbetet upplevs.
  • Interpersonella relationer på skolan. Farmer och Farmer beskriver skolan som den viktigaste arenan för att utveckla interpersonella relationer under barndomen. Fokus är på kamratrelationer som tillskrivs stor betydelse för barnets utveckling och senare hälsa.

Andra teoretiker har föreslagit att psykisk ohälsa kan uppstå till följd av ansträngningar i skolarbetet (skolstress) som inte ger förväntad utdelning i betyg eller annan typ av belöning (20).

Även teorier och modeller presenterade av Bonell (21) och Waters (22) föreslår att faktorer relaterade till skolans organisatoriska utformning, det pedagogiska skolarbetet och den psykosociala skolmiljön kan påverka barns hälsa. Modellerna föreslår exempelvis ett flertal faktorer som kan tänkas påverka elevernas känsla av medbestämmande, kompetens och samhörighet med skolan, och därmed i förlängningen deras hälsa. Dessa faktorer inkluderar skolans storlek, elevsammansättning och gemensamma normer, aktiviteter som ger hälsorelaterad och kulturell information, samt en elevcentrerad ledning och styrning av skolan. Detsamma gäller elevcentrerat lärande med möjligheter till inflytande och deltagande, samt stabila och positiva relationsmönster.

Likaså har den fysiska skolmiljön lyfts som potentiellt betydelsefull för barns psykiska hälsa. Ferguson et al. (23) beskriver t.ex. en modell som föreslår att den fysiska miljön i termer av buller, trånga lokaler och dålig utformning av skolgården kan leda till sämre socioemotionell utveckling hos barn.

Evans et al. (24) ansluter sig till Fergussons modell och argumenterar för att den bebyggda miljön påverkar den psykiska hälsan direkt genom boendeform, trångboddhet, buller, kvalitet på inomhusluft och belysning eller ljus. Likaså att den bebyggda miljön kan påverkar den psykiska hälsan indirekt genom förändring av psykosociala processer (personlig kontroll, socialt stöd, återhämtning). Evans et al. konkluderar att fysisk miljö som hämmar socialt stödjande relationer (t.ex. utsatthet för buller, trånga utrymmen) påverkar den psykiska hälsan negativt samt att tilltalande bebyggda miljöer (med grönska, fina vyer) påverkar hälsan positivt.

En svensk kvalitativ intervjustudie har också visat att tonåringar anser att skolbyggnadens utformning och skick, spelar roll för deras psykiska hälsa (25). Waters et al. (22) föreslår även att skolans fysiska miljö indirekt kan påverka samhörighetskänslan, och i förlängningen hälsan, genom att eleverna involveras i utformningen av skolgården, klassrummen och den övriga miljön.

En kartläggning av befintliga systematiska litteraturöversikter kan ge bred kunskap

Systematiska litteraturöversikter kan bidra till en djupgående kunskap inom ett specifikt område, exempelvis om betydelsen av buller i skolan för förekomsten av depressiva symptom bland barn.

En systematisk kartläggning av sådana litteraturöversikter kan i sin tur presentera en bredare bild över kunskapsläget inom ett större område, t.ex. faktorer i skolan som har betydelse för inåtvända psykiska problem bland barn. Det systematiska förfarandet syftar till att säkerställa att all relevant litteratur identifieras och att kunskaperna från litteraturen sammanställs på ett tillförlitligt och reproducerbart sätt. Denna typ av kartläggning kan ge en övergripande och aktuell sammanfattning till beslutsfattare och andra aktörer, och användas som underlag vid prioritering och fortsatt arbete. Sådana kartläggningar kan också identifiera kunskapsluckor och områden för framtida forskning.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet var att kartlägga och beskriva systematiska litteraturöversikter om skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Kartläggningens specifika frågeställningar

  • Vad karakteriserar systematiska litteraturöversikter som sammanfattar kunskap om betydelsen av olika skolrelaterade faktorer, för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern?
  • Vad visar respektive litteraturöversikt om betydelsen av skolrelaterade faktorer för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern, och hur skiljer sig detta samband beroende på barnens sociodemografiska bakgrund?
  • Vilka är de sammanvägda resultaten av skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern, med hänsyn till litteraturöversikternas tillförlitlighet och överförbarhet?

Metod

I denna kartläggande litteraturöversikt har vi systematiskt

  • identifierat och kvalitetsbedömt systematiska litteraturöversikter som sammanfattar kunskap om betydelsen av skolrelaterade faktorer för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern
  • extraherat, sammanställt och slutligen gjort en sammanvägd bedömning av översikternas resultat enligt nedanstående kriterier och metoder.

Kartläggningen har genomförts utifrån vår Handledning för litteraturöversikter (26).

Inklusions- och exklusionskriterier

Utifrån kartläggningens frågeställningar formulerade vi följande inklusionskriterier för den studerade populationen, exponeringen, jämförelsegruppen och utfallet samt för studiedesignen. Därutöver formulerades kriterier för översiktens publiceringsår och språk. Dessa kriterier blev bas för framtagningen av söktermerna till litteratursökningen

Population: barn i skolålder från en normalpopulation (ca 4–18 år; vi utgår här från att skolstart i många länder infaller redan vid 4 års ålder). I observationsstudier skulle populationen representera barn i skolålder, i hela landet, eller i en demografisk subgrupp med specifik ålder, kön, geografisk placering, socioekonomisk eller etnisk bakgrund (minst en av dessa). Majoriteten av primärstudierna skulle vara utförda i ett höginkomstland. Vi exkluderade översikter som enbart studerade kliniska populationer eller liknande distinkta subpopulationer och för den senare relevansbedömningen.

Exponering: fokus är på skolan i bred mening, dvs. subjektiva eller objektiva faktorer på individ- eller systemnivå som har direkt koppling till skolan. Vi kategoriserade sådana skolrelaterade faktorer eller insatser till följande fem övergripande kategorier: skolans organisation, resurser, pedagogiska arbete, psykosociala miljö och fysiska miljö. En detaljerad lista med söktermer finns i bilaga 1. Nedan redovisas exempel på faktorer relaterade till de fem kategorierna.

  • Organisation: strukturella faktorer i skolan eller klassen som rör skolans organisation och styrning i bred mening, t.ex. ledarskap och management, policyer och regelverk, elev- och personalsammansättning, skol- och klasstorlek.
  • Resurser: rör t.ex. resurstillgång och resursfördelning.
  • Pedagogiskt arbete: rör exempelvis didaktik och undervisningsmetodik, undervisningsaktiviteter och undervisningsinnehåll, samt akademiska färdigheter och förutsättningar.
  • Psykosocial miljö: rör exempelvis samhörighet med skolan, trivsel, trygghet, stöd, status, delaktighet, inflytande, interpersonella relationer (elev–elev, elev–personal, personal–personal), stress och arbetsbelastning.
  • Fysisk miljö: rör exempelvis ljud- och luftmiljö, skol- och klassrumsdesign.

I experimentella studier skulle insatsen (interventionen) vara utförd på, eller av, skolan.

Jämförelsegrupp: en icke-exponerad grupp, eller en grupp som är mindre exponerad. Översikter med resultat som helt eller delvis utgår från studier utan en sådan jämförelsegrupp exkluderades.

Utfall: inåtvända psykiska problem såsom oro, ångest, depressiva symptom och psykosomatiska besvär, inkluderades oberoende av svårighetsgrad, dvs. både lindriga och allvarliga eller kliniska symptom (sjukdom) inkluderades. Inåtvända psykiska problem som exkluderades: stress, ätproblem och självdestruktivitet som suicid och suicidförsök.

Studiedesign: systematisk litteraturöversikt baserad på studier av experimentell eller observerande design, dvs. experimentella studier med RCT eller kvasiexperimentell design, eller observationsstudier med longitudinell eller kohort design-, fall-kontroll design eller tvärsnittsdesign.

Publiceringsår: januari 1995 till juni 2019. Översiktens primärstudier förväntades därmed täcka en period där inåtvända psykiska problem verkar ha ökat bland barn i skolåldern (1).

Publiceringsspråk: skandinaviska (svenska, norska, danska) eller engelska.

Vid relevansbedömningen av de dokument vi identifierade vid litteratursökningen (härefter kallat referenser) specificerades inklusionskriterierna ytterligare.

Vi inkluderade endast systematiska litteraturöversikter som

  • sammanfattar kunskap om betydelsen av en skolrelaterad faktor, för förekomsten av inåtvända psykiska problem hos barn i skolåldern, enligt kriterierna ovan. För att kvalificera som en sammanfattning av kunskap krävdes att översikten sammanfattar relevanta resultat från minst två primärstudier
  • kvalificerar som en systematisk litteraturöversikt enligt vår handledning för litteraturöversikter (26), dvs. översikten ska adressera en tydlig forskningsfråga, samt ha en systematisk och tydligt beskriven metod för att söka, välja ut och sammanställa data
  • rapporterar vilka specifika primärstudier resultaten baseras på och systematiskt beskriver de enskilda primärstudiernas population (inkl. antal och ålder), exponering (inkl. kontext), utfall och design. Där resultaten sammanfattas med metaanalys kan dessa studiekarakteristika redovisas på aggregerad nivå
  • har genomfört litteratursökningar i minst två elektroniska databaser, detta för att minimera risken för bristfälliga resultat på grund av att viktiga studier har missats (27)
  • har medelhög eller hög kvalitet, dvs. för att minska risken för felaktiga slutsatser exkluderades översikter med låg kvalitet
  • redovisar relevanta resultat baserat på minst en unik primärstudie som inte finns i övriga översikter, dvs. för att minska dubbelrapportering exkluderades översikter där alla relevanta primärstudier fanns i en mer omfattande översikt.

Litteratursökning

Litteratursökningen utfördes initialt i fyra elektroniska databaser och på webbplatser för tolv relevanta organisationer och myndigheter (se tabell 1). Detta arbete utförde vi i samarbete med våra informationsspecialister. Sökningarna gjordes för perioden januari 1995 till juni 2019.

Tabell 1. Elektroniska databaser, organisationer och myndigheter där litteratur har sökts.

Tabell 1 listar de 4 elektroniska databaser respektive 12 organisationer eller myndigheter där litteratur har sökts

Sökningarna i databaserna byggde på omfattande söksträngar med fritexttermer och databasspecifika så kallade kontrollerade termer. Vi tog först fram söktermer utifrån ovanstående kriterier som relaterade till frågeställningens population, exponering och utfall, dvs. söktermerna hade fokus på barn i skolåldern, skolrelaterade faktorer och psykisk ohälsa. Dessa termer kombinerades med söktermer relaterat till designen litteraturöversikter. Sökningarna begränsades sedan enligt inklusionskriterierna för publiceringsår och språk (se ovan). På webbplatserna var sökfunktionerna olika utformade och det gick därför inte att ha en enhetlig sökstrategi. I grunden utgick sökningarna på webbplatserna dock från samma termer och begränsningar som sökningarna i de elektroniska databaserna, eller från nyckeltermer från dessa sökningar. Sökstrategierna beskrivs i detalj i bilaga 1.

I ett andra steg sökte granskarna manuellt efter relevant litteratur i referenslistor i de översikter som uppfyllde våra inklusionskriterier samt i relevanta översikter av översikter.

Relevansbedömning

Alla referenser vi identifierade i litteratursökningen överfördes till ett EndNote-bibliotek och dubbletter exkluderades. Därefter bedömde två granskare hos oss, oberoende av varandra, relevansen av de resterande dokumenten utifrån ovanstående inklusionskriterier. Bedömningen gjordes i tre steg:

  1. Titel och abstrakt granskades, och referenser exkluderades när båda granskarna bedömde att referensen inte uppfyllde inklusionskriterierna.
  2. Återstående referenser granskades utifrån hela texten (fulltextgranskning). I detta steg inkluderades först referenser som båda granskarna bedömde uppfyllde inklusionskriterierna. Sedan diskuterade granskarna de 6 procent av fulltext-bedömningarna som skiljde sig åt, och de gjorde därefter en gemensam bedömning genom konsensusförfarande. Vid osäkerhet eller oenighet skulle de kontakta en tredje person, men det blev inte aktuellt.
  3. Litteraturöversikter exkluderades om resultatet uteslutande byggde på primärstudier som fanns i någon annan mer omfattande översikt. Översikter med låg kvalitet exkluderades också (se kriterierna för låg kvalitet i stycket om kvalitetsgranskning).

Kvalitetsgranskning

Vi bedömde kvaliteten på de inkluderade systematiska litteraturöversikterna med stöd av A MeaSurement Tool to Assess systematic Reviews (AMSTAR). AMSTAR är ett standardiserat och tillförlitligt instrument för kvalitetsbedömning av systematiska litteraturöversikter (28). Instrumentet består av elva kvalitetskriterier relaterade till översiktens sök- och urvalsförfarande samt till översiktens rapportering. Liksom tidigare publikationer (29, 30) klassificerade vi kvaliteten som hög om översikterna uppfyllde åtta till elva kvalitetskriterier; medelhög om de uppfyllde fyra till sju kriterier och låg om de uppfyllde färre än fyra kriterier.

Översikter exkluderades om de hade låg kvalitet enligt kvalitetskriterierna i AMSTAR. Kartläggningens inklusionskriterier överlappar också delvis med AMSTAR:s kvalitetskriterier när det gäller kraven på sökstrategin (minst två databaser) och kraven på rapporteringen av de inkluderade studierna.

Två granskare utförde kvalitetsbedömningen oberoende av varandra. I 9 procent av bedömningarna fanns skiljaktigheter. Dessa diskuterades och i samtliga fall kunde oenigheterna lösas via konsensus mellan de två granskarna.

Dataextraktion och resultatsammanställning

Vi extraherade och tabellerade information från de inkluderade litteraturöversikterna. Det gällde data om översiktens fokus, sökperiod och inklusionskriterier, samt information om de ingående primärstudierna avseende populationen, exponeringen, utfallet, designen, analysförfarandet och kvaliteten. Slutligen extraherade och tabellerade vi information om översiktens resultat, konklusion och begränsningar. Vi extraherade endast data för skolfaktorer som hade studerats i minst två primärstudier.

Två granskare extraherade och tabellerade data; i hälften av fallen oberoende av varandra och i hälften av fallen extraherade en granskare data och den andra kontrollerade extraktionen. Alla oenigheter diskuterades och löstes via konsensusförfarande. Den extraherade informationen sammanställdes narrativt utifrån syftet. Sammanställningen innefattade information från samtliga inkluderade översikter. I fall där flera översikter rapporterar resultat för samma skolrelaterade faktor, beskrevs den mest omfattande översikten mer detaljerat än de övriga översikterna.

Sammanvägning och värdering av resultat

I slutfasen gjorde vi en sammanvägd bedömning av resultaten om skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem utifrån en narrativ analys. Sammanvägningen gjordes utifrån översikternas samstämmighet och kvalitet. Vid bedömningen av resultatens tillförlitlighet tog vi hänsyn till följande: översikternas kvalitet; litteraturens omfattning; primärstudiernas design och kontroll för förväxlingsfaktorer i analyserna; sambandets eller effektens styrka; resultatens samstämmighet mellan översikterna samt samstämmigheten mellan primärstudierna; resultatens överförbarhet. Bedömningen utfördes av två granskare.

Resultat

I detta kapitel beskriver vi först resultatet av litteratursökningarna och relevansbedömningen. Därefter beskriver vi de inkluderade litteraturöversikternas kännetecken, dvs. deras inklusionskriterier och fokus, aktualitet och kvalitet. Sedan presenterar vi de enskilda inkluderade översikternas resultat utifrån de fem förutbestämda typerna av skolrelaterade faktorer, dvs. faktorer relaterade till skolans organisation, resurser, pedagogiska arbete, psykosociala miljö och fysiska miljö. Slutligen presenteras en sammanvägd bedömning av resultaten om skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem, med hänsyn till litteraturens omfattning, aspekter av vetenskaplig kvalitet, samstämmighet och överförbarhet. Se bilaga 2 för detaljerad information om de enskilda systematiska litteraturöversikterna och deras resultat.

Litteratururval

Litteratursökningarna resulterade i totalt 7 020 referenser varav 1 355 var dubbletter (figur 1). Vid granskningen av titlar och abstrakt exkluderade vi 4 714 referenser. De resterande 951 granskades i fulltext. Det ledde till att ytterligare 909 referenser exkluderades i ett första steg. I nästa steg exkluderade vi slutligen 16 referenser som beskrev översikter där alla relevanta primärstudier även fanns i en annan mer omfattande systematisk litteraturöversikt, samt 3 referenser där översikterna hade låg kvalitet.

Därmed fanns 22 referenser kvar som uppfyllde våra inklusionskriterier (31– 52). Dessa 22 referenser gav information om totalt 18 unika systematiska litteraturöversikter. Det innebär att det ibland fanns information om en och samma översikt i flera publikationer, t.ex. i både rapport- och artikelform.

De två främsta orsakerna till exkludering var att referensen inte var en systematisk litteraturöversikt eller att den inte sammanställde information om sambandet mellan en faktor relaterad till skolan och psykisk hälsa (figur 1). Referenserna som exkluderades i fulltextfasen är listade i bilaga 3.

Figur 1. Flödesschema över exkluderade och inkluderade referenser.

Flödesschema som visar antalet identifierade referenser vid litteratursökningen, antalet exkluderade referenser i varje steg av urvalsprocessen och antalet referenser som slutligen inkluderades i kartläggningen

Litteraturöversikternas karakteristika

Inklusionskriterier och fokus

Samtliga 18 inkluderade systematiska litteraturöversikter har en specifik resultatsammanfattning av sambandet mellan en eller flera skolrelaterade faktorer, och ett eller flera inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Exponering

Tillsammans inkluderar översikterna resultat som relaterar till 3 av de 5 i förhand specificerade typerna av skolrelaterade faktorer (tabell 2):

  • 1 översikt studerar skolmiljön mer generellt. Denna översikt inkluderar studier av faktorer som relaterar till såväl skolans organisation som skolans pedagogiska arbete och den psykosociala skolmiljön (43)
  • 1 översikt studerar enbart faktorer relaterade till skolans organisation (44–46)
  • 11 översikter studerar faktorer relaterade till skolans pedagogiska arbete (31–34, 40–42, 48–52)
  • 5 översikters studerar faktorer relaterade till skolans psykosociala miljö (35-39, 47).

Däremot identifierade vi inga relevanta översikter som sammanfattar information om faktorer relaterade till skolans resurser eller till den fysiska skolmiljön, i förhållande till inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Utfall

Det fanns 11 översikter som endast inkluderar primärstudier med utfallet inåtvända psykiska problem (tabell 2), dvs.

  • endast depressiva symptom eller depression (n = 4) (31, 34, 35, 47)
  • endast ångestsymptom (n = 1) (51)
  • symptom på både depression och ångest (n = 3) (33, 50, 52)
  • endast psykosomatiska besvär (n = 3) (36–39).

De resterande 8 översikterna har bredare inklusionskriterier för utfallet, dvs. de inkluderar även andra aspekter av psykisk hälsa (n = 5) (40–43, 48, 49), exempelvis utagerande problem eller somatiska hälsoutfall såsom fetma, respektive aspekter som inte rör hälsa såsom skolresultat (n = 2) (32, 44–46). Vi rapporterar endast information från den del av en översikt som sammanfattar resultat för inåtvända psykiska problem.

Studiepopulationen

De flesta översikter inkluderar barn i både grundskole- och gymnasieåldern (n = 11) (31, 33, 34, 36–39, 44–47, 50–52) (se tabell 2). En översikt inkluderar dock endast yngre skolbarn under 12 år (49) och 3 inkluderar endast äldre skolbarn över 10–11 år respektive barn i högstadie- och gymnasieåldern (32, 41–43). Därutöver inkluderar 2 översikter barn ner till 2 år (40, 48), och 1 översikt anger ingen restriktion (35), men i båda fallen sammanfattas resultatet specifikt för barn i grundskole- och gymnasieåldern.

Design

I en översikt (43) studeras sambanden mellan skolrelaterade faktorer och förekomsten av inåtvända psykiska problem baserade på både observationsstudier och experimentella studier (tabell 2). Därutöver är det sex översikter som endast inkluderar observationsstudier (35–40, 47) och elva översikter som endast inkluderar experimentella studier (31–34, 41, 42, 44–46, 48–52).

Tabell 2. Sammanfattning av de systematiska litteraturöversikternas inklusionskriterier kategoriserade utifrån vilken typ av skolrelaterad faktor översikten studerar

Sammanfattning av de systematiska litteraturöversikternas inklusionskriterier kategoriserade utifrån vilken typ av skolrelaterad faktor översikten studerar

Siffrorna i parentes visar antalet översikter. *Två översikter ej begränsade till skolkontexten, men sammanfattar resultat från denna. CT: kontrollerad studie (Controlled trial). RCT: randomiserad kontrollerad studie (Randomised controlled trial).

Aktualitet

Översikterna och de enskilda inkluderade studierna är relativt aktuella (figur 2). Samtliga 18 översikter är publicerade efter år 2005 varav 14 översikter är daterade till år 2010 eller senare (31–33, 35, 38–40, 43–48, 50–52). Hälften av översikterna (9 av 18 översikter) publicerades 2014–2018 (32, 33, 35, 39, 44–47, 50–52) och 6 under perioden 2016–2018 (32, 35, 47, 51, 52).

Figur 2. De 18 inkluderade systematiska litteraturöversikterna, fördelade efter vilket år de publicerades och senaste år de hade sökt litteratur.

Graf som visar antalet inkluderade litteraturöversikter efter deras publiceringsår 2006–2018 och senaste år för litteratursökning 2005–2018

Översikternas litteratursökningar är utförda år 2005 eller senare. För 12 av översikter har litteratursökningen skett efter år 2010 (31–33, 35, 38, 39, 43–47, 50–52) och för 6 av översikterna har litteratursökningen skett år 2014 eller senare (32, 35, 47, 50–52).

Kvalitet

Sammantaget uppfyller 4 av de inkluderade systematiska litteraturöversikterna minst åtta av AMSTAR-instrumentets kvalitetskriterier (figur 3, tabell 3), vilket indikerar hög kvalitet (29, 30). I 14 översikter uppfylls 4,5–7,5 av kvalitetskriterierna (medelhög kvalitet).

Figur 3. De 18 inkluderade systematiska litteraturöversikterna fördelade efter hur många av AMSTAR:s kvalitetskriterier de uppfyllde.

Graf som visar antalet inkluderade litteraturöversikter efter hur många av AMSTAR:s kvalitetskriterier översikten uppfyllde

Ingen översikt uppfyller samtliga kvalitetskriterier i AMSTAR-instrumentet (se tabell 3). Alla 18 översikter har dock genomfört en utförlig sökning i minst två databaser. Med ett undantag finns även kompletterande strategier för att ta fram litteratur, såsom sökningar i översikternas referenslistor. Likaså presenterar samtliga översikter en förteckning över sina inkluderade primärstudier och det som utmärker dessa studier. Med ett undantag finns också underlag för att bedöma att resultaten är sammanställda med hjälp av en lämplig metod. I samtliga översikter är kvaliteten på primärstudierna dessutom dokumenterad och beaktad vid formuleringen av slutsatserna.

Tabell 3. Metodologisk kvalitet på varje enskild inkluderad systematisk litteraturöversikt enligt AMSTAR.

Tabell som visar vilka AMSTAR-kvalitetskriterier varje enskild inkluderad litteraturöversikt uppfyller, tillsammans med översiktens totala antal uppfyllda kriterier

Litteraturöversikternas resultat

Nedan presenterar vi information om betydelsen av enskilda skolrelaterade faktorer för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Detta görs utifrån resultaten i de 18 inkluderade systematiska litteraturöversikterna. Vi beskriver också betydelsen av barnens sociodemografiska bakgrund, i de fall översikterna ger information om detta.

Först presenteras information från de systematiska litteraturöversikter som rör betydelsen av skolans organisation. Därefter presenteras de översikter som tar upp betydelsen av skolans pedagogiska arbete och sedan de som rör betydelsen av skolans psykosociala miljö. En översikt av Kidger et al. (2012) (43) rapporterar resultat relaterade till såväl skolans organisation som skolans pedagogiska arbete och den psykosociala skolmiljön.

Avslutningsvis finns en sammanfattning av översikternas rapportering om resultatens variation beroende på barnens sociodemografiska bakgrund. Ytterligare information om de enskilda översikterna och deras resultat finns i bilaga 2.

Skolans organisation

Två systematiska litteraturöversikter ger information om betydelsen av en faktor som rör skolans organisation och styrning. Dessa översikter sammanställer resultat för effekten av insatser som syftar till att organisera hela skolan utifrån policyer och regelverk som har en hälsofrämjande ansats (tabell 2, och bilaga 2).

Hälsofrämjande ansats i skolans organisation

En omfattande systematisk litteraturöversikt av Langford et al. (2014) (44–46) studerar effekten av insatser som syftar till att organisera skolans arbete utifrån världshälsoorganisationen WHO:s ramverk hälsofrämjande skola (53). Ramverket utvecklades under 1980-talet. Det har en holistisk ansats där tanken är att organisera skolan på ett sätt som involverar hela skolan i att främja elevernas hälsa, en så kallad hela-skolan-ansats. Ramverket hälsofrämjande skola har följande tre huvuddrag:

  • Formella läroplaner som innefattar hälsoutbildning.
  • Informella regelverk och handlingsplaner som säkrar en hälsofrämjande psykosocial och fysisk skolmiljö för elever och skolpersonal.
  • Ett uttalat engagemang för att skapa samarbete med föräldrar och det omgivande samhället.

I översikten studerar Langford et al. hur insatser som syftar till att använda en modell som bygger på WHO:s ramverk hälsofrämjande skola kan påverka elevers hälsa, välbefinnande och lärande. Översikten är utförd inom Cochrane-organisationen och den har hög kvalitet (AMSTAR 9; se tabell 3), t.ex. inkluderar den endast experimentella studier med en randomiserad kontrollerad design (RCT-design).

Langford et al. identifierar totalt 67 experimentella RCT-studier som uppfyller översiktens inklusionskriterier. Av dessa 67 studier är det 3 som studerar effekten på den psykiska hälsan, och alla 3 har fokus på depressiva symptom. Gemensamt för dessa experimentella studier är att de testar effekten av insatser som syftar till att organisera skolans arbete utifrån kriterierna i WHO:s ramverk hälsofrämjande skola. Samtliga studier undersöker således effekten av att införa läroplaner, policyer och handlingsplaner som specifikt syftar till att främja barnens hälsa. Detta genom att lära barnen om hälsa och genom att arbeta med den fysiska och psykosociala miljön samt med kontakten till familjen eller det övriga samhället. De 3 studierna som testar effekten av en sådan organisation av skolans arbete på förekomsten av depressiva symptom, är från Australien (n = 2) och Nederländerna (n = 1). Tillsammans inkluderar de 11 000 barn i åldern 9–14 år, men två studier inkluderar endast 13–14-åringar.

De tre experimentella studierna i Langfords översikt visar att det aktuella sättet att organisera skolans arbete inte påverkar förekomsten av depressiva symptom, varken strax efter att insatsen upphör eller 1–2 år efter att den avslutats. Forskarna bedömer dock att det finns en betydande risk för bias i studierna. De drar slutsatsen att underlaget är otillräckligt för att fastställa om en organisering av skolan som utgår från WHO:s ramverk hälsofrämjande skola kan minska förekomsten av depressiva symptom bland skolbarn.

Även den systematiska översikten av Kidger et al. (2012) (43) studerar effekter av insatser som syftar till att införa ett hälsofrämjande arbetssätt som involverar hela skolan (se bilaga 2). Översikten är av medelhög kvalitet (AMSTAR 6,5; se tabell 3). Av totalt 39 inkluderade primärstudier, är det 14 som är relevanta för vår rapport. Bland dessa finns 3 som studerar effekten av att införa ett hälsofrämjande arbetssätt som involverar hela skolan. I 2 fall gäller det experimentella RCT-studier från samma australiensiska projekt som finns i Langfords översikt (44–46). Den tredje studien är en experimentell studie med icke-randomiserad kontrollerad design från USA.

De tre studierna i Kidgers översikt visar ingen effekt på förekomsten av depressiva symptom inom de första 5 åren efter implementeringen av insatserna. Studierna visar inte heller någon effekt på ångestsymptom vid en 2-årsuppföljning. Kidger et al. drar slutsatsen att det saknas stark evidens för att hälsoinsatser som involverar hela skolan, kan förbättra den emotionella hälsan.

Skolans pedagogiska arbete

Totalt 12 systematiska litteraturöversikter rapporterar om betydelsen av faktorer relaterade till skolans pedagogiska arbete (tabell 2, bilaga 2). Dessa översikter lyfter fram resultat från experimentella studier som undersöker effekterna av insatser i skolan som syftar till att höja elevernas kunskaper i frågor som rör psykisk hälsa. Översikterna studerar också effekterna av insatser för att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan. Därutöver studeras betydelsen av barnens akademiska färdigheter och förutsättningar utifrån observationsstudier av sambandet mellan skolprestation och inåtvända psykiska problem. Slutligen studeras samband mellan graden av autonomi i skolan och inåtvända psykiska problem.

Kunskapshöjande insatser i skolan inom området psykisk hälsa

Nio systematiska litteraturöversikter sammanställer litteratur om effekten av insatser i skolan som syftar till att lära eleverna vad psykisk hälsa är och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa (32–34, 41, 42, 48–52). Samtliga översikter studerar detta med hjälp av experimentella studier som tester effekter på förekomsten av depressiva symptom, och symptom på ångest(33, 34, 41, 42, 48–52) eller på psykosomatiska besvär (32). Översikterna skiljer sig åt på flera andra sätt. Till exempel har vissa specifikt fokus på yngre skolbarn under 12–13 år (49) eller äldre skolbarn över 11 år (32, 41, 42), medan andra inkluderar hela åldersspannet från förskoleklass till slutet av gymnasiet (33, 34, 48, 50–52). På liknande sätt redovisar vissa översikter endast relevanta resultat av universella insatser (32, 48, 50, 51) respektive insatser specifikt riktade till riskgrupper (34, 49) medan andra rör både universella och riktade insatser (33, 41, 42, 52). I vissa fall förekommer därutöver specifika krav på exempelvis populationens storlek (33), insatsens längd (49), kontrollgruppens beskaffenhet (41, 42), eller studiens uppföljningstid (48, 51) och kvalitet (48). Översikterna kompletterar också varandra när det gäller information om resultatens variation i olika befolkningsgrupper beroende på t.ex. kön eller socioekonomi.

Översikterna är av medelhög eller hög kvalitet (AMSTAR 4,5–8,5; tre har hög kvalitet, se tabell 3) och de inkluderar endast experimentella primärstudier med RCT-design, utom i ett fall (48). Några primärstudier finns i flera översikter, men varje översikt innefattar även unika studier och tillsammans redovisar översikterna resultat från 124 studier som är utförda i 22 länder i Nord- och Sydamerika (5 länder), Europa (9 länder, varav 2 från Norden, men ingen från Sverige), Afrika (1 land), Asien (4 länder) och Australasien (2 länder).

Nedan beskriver vi först den mest omfattande av de nio översikterna som är publicerad av Werner-Seidler et al. (2017) (52). Därefter nämns resultaten från de resterande åtta översikterna kortfattat. Ytterligare detaljer om de enskilda översikterna finns i bilaga 2.

Werner-Seidler et al. (2017) (52) studerar hur den aktuella typen av insatser påverkar förekomsten av symptom på depression och ångest. Översikten har hög kvalitet (AMSTAR 8,5; se tabell 3) och den inkluderar totalt 81 RCT-studier från 19 länder i Nord- och Sydamerika (3 länder), Europa (9 länder), Afrika (1 land), Asien (4 länder) och Australasien (2 länder). I 45 fall rör det sig om universella insatser till alla barn i en viss population (klass, skola, geografiskt område som kommun etc.), I 37 fall gäller det riktade insatser, dvs. insatser riktade till barn som har symptom på depression eller ångest (också kallat indikerade insatser), eller som riskerar att få sådana problem (selektiva insatser). Tillsammans involverar de 81 studierna nästan 32 000 barn i åldrarna 4 till 21 år (2 studier inkluderar ungdomar över 19 år). Författarna anger att studiekvaliteten generellt är låg, men påpekar att de flesta studier inte lämnar tillräcklig information för att kunna göra en tillförlitlig bedömning av deras kvalitet, vilket kan ha resulterat i konservativa kvalitetsbedömningar.

Resultaten i Werner-Seidlers översikt sammanställer författarna med hjälp av metaanalyser. Sammantaget visar analyserna att insatserna har en liten men statistiskt signifikant gynnsam effekt på såväl depressiva symptom som symptom på ångest (SMD 0,23 respektive 0,20). Effekten kvarstår men blir mindre över tid och är mycket liten vid uppföljningar vid 6–12 månader, liksom vid senare uppföljningar efter 12 månader (figur 4). Både universella och riktade insatser visar en gynnsam effekt på depressiva symptom och symptom på ångest. Effekten på depressiva symptom är dock störst vid riktade insatser, medan effekten på ångestsymptom är likartad vid universella och riktade insatser. Likaså finns en gynnsam effekt både bland barn under 10 år, 10–14 år och över 14 år. Effekten är likartad i de tre åldersgrupperna.

Figur 4. Effekt av pedagogiska insatser i skolan som syftar till att lära elever om psykisk hälsa och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa.

Figur som visar effekten av kunskapshöjande insatser i skolan rörande psykiska hälsa på depression och ångest, generellt, och specifikt efter 0–6 månader, 6–12 månader och efter mera än 12 månader

Het.: heterogenitet mätt med I2; n: antalet inkluderade översikter.

Källa: Werner-Seidler A. (2017), Clin Psychol Rev. 2017;51:30-47.

När det gäller resultatens tillförlitlighet anger Werner-Seidler et al. att insatserna i vissa fall kan ha tagits upp även i kontrollgruppen (s.k. ”spillover”-effekt), vilket kan ha lett till underskattade effektstorlekar. Därutöver rapporterar författarna att det finns en moderat samstämmighet mellan primärstudiernas resultat och inga tecken på publikationsbias för effekten på ångestsymptom. De kan dock inte utesluta publikationsbias för effekten på depressiva symptom, men justering för denna möjliga bias resulterar endast i en liten effektminskning. Sammantaget drar författarna slutsatsen att denna typ av skolbaserade insatser har en potential att reducera bördan av psykisk ohälsa och främja folkhälsan. De konkluderar också att det kan vara mest effektivt att minska förekomsten av depression genom att rikta insatserna till riskgrupper.

De övriga åtta översikterna ger också generellt stöd för att insatser i skolan som syftar till att lära eleverna om psykisk hälsa och hur denna hanteras, har gynnsam effekt på inåtvända psykiska problem. En översikt rapporterar således gynnsam effekt på sömnen (32) och sju översikter (33, 34, 41, 42, 49–52) rapporterar samstämmigt att sådana insatser kan leda till minskade symptom på depression och/eller ångest. I likhet med Werner-Seidler et al. (52) rapporterar dock flera översikter att effekten minskar eller försvinner över tid, se t.ex. Stockings et al. (2015) (50) och Kavanagh et al. (2009) (41) i bilaga 2. Den gynnsamma effekten visas i studier av såväl universella (32, 41, 42, 50–52) som riktade insatser (34, 41, 42, 49, 52). Resultatet bekräftas även i analyser där studier med låg kvalitet har exkluderats (41, 42). Därutöver uppskattar författarna till en översikt, att depression och ångestsyndrom kan förhindras hos 1 av 71 barn som tar del av universella insatser (50). Vidare uppskattar författarna till en annan översikt att 1 av 31 barn som screenas till att delta i riktade insatser, senare upplever symptomlindring eller blir friskt (34).

I fem av de åtta översikterna undersöker författarna om de kunskapshöjande insatsernas effekt skiljer sig beroende på barnens sociodemografiska bakgrund. I två översikter (48, 51) studerar författarna om insatserna ger samma effekt bland flickor och pojkar, eller i olika åldersgrupper. Författarna identifierar dock endast ett litet antal primärstudier som rapporterar sådan information, och resultaten varierar mellan de enskilda studierna. Fyra primärstudier redovisar således att effekten på depressiva symptom är likartad bland flickor och pojkar medan en studie rapporterar starkast effekt bland flickor. Likaså visar två studier att effekten på ångestsymptom är starkast bland flickor och en annan studie att den är starkast bland pojkar, åtminstone på lång sikt. När det gäller ålder visar två primärstudier att det endast finns effekt på ångestsymptom bland yngre skolbarn, medan fyra studier visar sådan effekt bland både yngre och äldre skolbarn. I tre studier är effekten mest uttalad bland de yngre skolbarnen och i en studie mest uttalad bland de äldre. Författarna till en annan översikt (41, 42) rapporterar att det finns en (icke-signifikant) tendens att insatserna är minst effektiva i grupper med lägre socioekonomisk status, men de anger även att resultatet är osäkert bl.a. på grund av att det bygger på endast sex studier. Slutligen rapporterar författarna till en översikt (50) att effekten av universella insatser är likartad bland barn i höginkomstländer och bland barn i låg- och medelinkomstländer (54 studier).

Fysisk aktivitet i skolan

En systematisk litteraturöversikt av Brown et al. (2013) (31) studerar hur insatser som syftar till att främja eller öka fysisk aktivitet påverkar förekomsten av depressiva symptom bland barn i åldern 5–19 år. Översikten är av medelhög kvalitet (AMSTAR 6,5; se tabell 3), men det finns viss diskrepans i rapporteringen. I översikten identifieras nio relevanta experimentella studier, varav fem specifikt rör fysisk aktivitet i skolan. Dessa fem studier inkluderar totalt drygt 400 barn och studierna är utförda i USA (n = 3), Chile (n = 1) och Storbritannien (n = 1).

Brown et al. sammanställer resultaten med hjälp av metaanalyser som visar att insatser som ämnar att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan kan leda till en liten minskning av depressiva symptom (SMD 0,14). Resultaten är homogena och studierna är mestadels av RCT-design (n = 4), men en studie är av kvasiexperimentell design. Författarna bedömer att fyra av de fem studierna har låg kvalitet.

Skolprestation

En systematisk litteraturöversikt av Gustafsson et al. (2010) (40) studerar hur utbildning och lärande är relaterade till barns psykiska hälsa. Översikten är av medelhög kvalitet (AMSTAR 4,5; se tabell 3) och ämnar specifikt att studera kausala samband mellan skolprestation och psykiska problem. Totalt identifierar Gustafsson et al. 51 longitudinella observationsstudier på detta tema, varav 8 med utfallet inåtvända psykiska problem bland barn i skolålder. Dessa 8 studier är utförda i USA (n = 6) och Norden (n = 2) men ingen studie är från Sverige. Studierna inkluderar 5–16-åriga barn i den allmänna befolkningen och barnen följs över tid, från några månader till maximalt 6 år. Författarna anger att alla primärstudier har hög kvalitet och relevans. Det saknas dock information om underlaget för denna bedömning, och i hälften av studierna verkar analyserna sakna justering eller matchning för möjliga störfaktorer.

Gustafsson et al. sammanfattar översiktens resultat narrativt. Två primärstudier rapporterar om ett samband mellan skolprestation i form av låga betyg och senare depressiva symptom. I det ena fallet gäller detta endast bland flickor och i det andra endast bland barn med få vänner i klassen. De övriga primärstudierna handlar specifikt om skolprestation i form av läsförmåga. Författarna rapporterar att det finns samband mellan läsproblem under de första skolåren och senare inåtvända psykiska problem under låg- och mellanstadieåren. De rapporterar också att läsproblem i slutet av högstadiet är en riskfaktor för senare symptom på depression och ångest. Däremot visar resultaten från översikten att ett stort ordförråd i de tidiga skolåren är ett skydd mot att utveckla depressiva symptom. Översikten anger inte hur starka de rapporterade sambanden är.

Författarna påpekar att översikten har en del begränsningar, såsom att den longitudinella designen inte kan säkerställa kausala samband och att mätningarna av skolresultat och psykisk hälsa varierar stort mellan studierna. Sammantaget drar författarna ändå slutsatsen att tidiga svårigheter i skolan, speciellt läs- och skrivproblem, orsakar inåtvända psykiska problem samt att problem med att prestera akademiskt (betyg) i tonåren orsakar inåtvända psykiska problem hos flickor. Enligt författarna indikerar resultaten också att vänskap i klassen skyddar mot de negativa effekterna av låg skolprestation.

Autonomi i skolan

Den tidigare nämnda översikten av Kidger et al. (2012) (43) inkluderar två longitudinella observationsstudier som studerar sambandet mellan autonomi i skolan och förekomsten av depressiva symptom bland skolbarn. Studierna följer skolbarn i USA från årskurs 6 och 7 under ett år. Författarna anger att studierna är av rimligt god kvalitet och båda studierna rapporterar att graden av autonomi i skolan är omvänt relaterat till förekomsten av depressiva symptom, dvs. ju högre grad av autonomi i skolan, ju lägre förekomst av framtida depressiva symptom. Författarna drar därför slutsatsen att främjande av autonomi i skolan kan ha en skyddande effekt på förekomsten av depressiva symptom. (Tillägg: ”autonomi i skolan” definieras inte närmare i översikten, men autonomi har i andra sammanhang definierats i termer av självbestämmande, oberoende, och självständighet (54); se listan under rubriken Ordförklaringar i slutet av rapporten.

Skolans psykosociala miljö

Sex systematiska litteraturöversikter har fokus på faktorer relaterade till skolans psykosociala miljö (tabell 2, bilaga 2). Mera specifikt presenterar de resultat om sambandet mellan inåtvända psykiska problem och följande skolrelaterade faktorer: samhörighet med skolan, skolstress, interpersonella relationer i form av socialt stöd från lärarna till eleverna, samt mobbning i skolan och elevrelationer.

Samhörighet med skolan

Den systematiska litteraturöversikten av Kidger et al. (2012) (43) identifierar sex longitudinella observationsstudier med fokus på sambandet mellan skolsamhörighet och inåtvända psykiska problem. Studierna följer 10–19-åringar i USA (n = 2), Sverige (n = 1) och Australien (n = 3) i 1–6 år. Författarna sammanställer resultaten från dessa sex studier narrativt. Tre av studierna anges vara av rimligt god kvalitet och tre anges ha metodologiska brister i form av exempelvis analyser som ignorerar viktiga störfaktorer såsom studiens urvalsbas.

De tre primärstudierna av rimligt god kvalitet rapporterar att samhörighet med skolan förutsäger elevernas psykiska utveckling under skoltiden. Mera specifikt rapporterar studierna att både flickor och pojkar som känner bättre samhörighet med sin skola har lägre sannolikhet för framtida symptom på depression, och hos flickor finns även lägre sannolikhet för framtida symptom på ångest, än bland elever som känner en sämre samhörighet med skolan. Det rapporteras också att elever som har god social anknytning och hög skolsamhörighet har lägre sannolikhet för senare depressiva symptom och symptom på ångest, än elever med god social anknytning men låg skolsamhörighet. Däremot ger de tre primärstudierna med metodologiska brister inget stöd för en relation mellan skolsamhörighet och inåtvända psykiska problem. Sammanfattningsvis konkluderar Kidger et al. att det finns evidens för att samhörigheten med skolan har effekt på den psykiska hälsan, men att evidensen är ganska svag.

Skolstress

Översikten av Kidger et al. (2012) (43) sammanfattar resultaten från två longitudinella observationsstudier som studerar sambandet mellan skolstress och depressiva symptom. Studierna följer 12–15-åringar i Norge över tid. En av studierna finner att skolstress förutsäger senare inåtvända psykiska problem, dvs. ju högre nivå av skolstress ju högre förekomst av senare inåtvända psykiska problem. Den andra studien finner inget samband mellan skolstress och senare depressiva symptom, men denna studie har inte korrigerat analyserna för studiens klusterdesign.

Socialt stöd från lärarna till eleverna

Tre systematiska litteraturöversikter ger information om betydelsen av socialt stöd från lärarna till eleverna, och alla tre studerar primärt detta i förhållande till depressiva symptom. Den som är mest omfattande, är en översikt med medelhög kvalitet (AMSTAR 7,5; se tabell 3) av Rueger et al. (2016) (47). Därutöver finns informationen i ytterligare två översikter av medelhög kvalitet, översikterna av Gariépy et al. (2016) (35) och Kidger et al. (2012) (43), som båda uppfyller 6,5 av AMSTAR-kriterierna (se tabell 3). Tillsammans inkluderar dessa tre översikter 65 unika studier från 12 länder i Nordamerika, Europa, Asien och Australien.

Rueger et al. (2016) (47) identifierar 342 observationsstudier som studerar sambandet mellan olika former av upplevt socialt stöd och depressiva symptom hos skolbarn. I 58 studier finns specifik information om sambandet mellan upplevt emotionellt eller övergripande stöd från lärarna i skolan och depressiva symptom hos eleverna. Dessa 58 studier inkluderar tillsammans nästan 130 000 barn mellan 6 och 19 år. I hälften av studierna tillhör barnen den allmänna befolkningen medan övriga studier enbart inkluderar barn med förhöjd risk för depressiva symptom. Studierna är framförallt utförda i Nordamerika (n = 45), men kommer också från Europa (n = 7, varav 3 från Norden), Asien (n = 5) och Australien (n = 1), dock är ingen studie från Sverige. Den stora majoriteten av primärstudierna (48 respektive 55 av 58) använder standardiserade mätmetoder för att studera lärarstöd respektive depressiva symptom. Därutöver är studiernas kvalitet inte specificerad.

I Ruegers översikt presenteras metaanalyser av resultaten från primärstudierna. Analyserna visar ett negativt samband mellan upplevt stöd från lärarna och depressiva symptom hos eleverna, dvs. ju mer stöd från lärarna, desto mindre depressiva symptom hos eleverna. Styrkan på sambandet är litet till medelstort. Sambandet redovisas både i sammanställningar av tvärsnittsstudier (n = 51) och i longitudinella studier (n = 7), men är aningen svagare i de longitudinella studierna (korrelationskoefficienter = 0,16) än i tvärsnittsstudierna (korrelationskoefficienter = 0,28). Därutöver är resultaten i tvärsnittsstudierna präglade av hög heterogenitet, vilket inte gäller de longitudinella studierna. Författarna utför också subgruppsanalyser som visar att sambandet mellan upplevt lärarstöd och depressiva symptom även finns specifikt bland skolbarn i låginkomstgrupper och bland både yngre och äldre skolbarn. Resultaten skiljer sig dock inte nämnvärt beroende på ålder och de är också likartade för flickor och pojkar. Det är ovisst i vilken utsträckning analyserna är kontrollerade för möjliga störfaktorer.

Enligt Rueger et al. indikerar översiktens resultat att det finns ett samband mellan upplevt lärarstöd och depressiva symptom som kan vara kausalt, dvs. att stöd från skolans lärare kan leda till lägre förekomst av depressiva symptom bland eleverna. Författarna utesluter dock inte att det motsatta också kan gälla, alltså att depressiva symptom kan leda till minskat stöd från lärarna. Författarna drar därutöver slutsatsen att det finns begränsat stöd för köns- eller åldersskillnader i sambandet mellan lärarstöd och depressiva symptom. Slutligen nämns att studierna i stor utsträckning bygger på självrapporterad information om både lärarstöd och depressiva symptom, vilket kan ha påverkat resultaten.

Ytterligare två översikter presenterar resultat om betydelsen av stöd från lärarna till eleverna: en aningen nyare översikt av Gariépy et al. (2016) (35) samt översikten av Kidger et al. (43). Översikterna inkluderar sju respektive sex primärstudier, varav tolv longitudinella observationsstudier och en experimentell studie. Studierna är från Nordamerika (n = 6) och Europa (n = 7, varav 6 från Norden men ingen från Sverige). Gariépy et al. anger att sex av primärstudierna är av medelhög kvalitet. Det anger även Kidger et al. för sina studier. Till exempel används väletablerade mätmetoder och observationsstudiernas analyser är korrigerade för möjliga störfaktorer medan den experimentella studien är av RCT-design. Även dessa två översikter kommer fram till att ett stöd från lärarna till eleverna konsekvent rapporteras vara ett skydd mot depressiva symptom. Det gäller för sambandsstudier med både tvärsnittsdesign och longitudinell design. Den experimentella studien som endast inkluderar 48 barn rapporterar en (icke-signifikant) effekt i form av minskade inåtvända psykiska problem. Betydelsen av kön är oklar enligt dessa två översikter. Tillsammans identifierar de tre studier med könsspecifika resultat: en redovisar att lärarstöd förutsäger senare depressiva symptom bland både pojkar och flickor, en annan att detta endast gäller bland flickor och en tredje att det endast gäller bland pojkar.

Mobbning i skolan och elevrelationer

Tre systematiska litteraturöversikter av medelhög kvalitet (AMSTAR 6,5–7,5; se tabell 3) har fokus på sambandet mellan mobbning i skolan och psykosomatiska besvär (36–39). Därutöver sammanfattar Kidgers översikt (43) information om sambandet mellan elevrelationer och depressiva symptom.

Gini et al. (2009) (36, 37) studerar sannolikheten (oddsen) för psykosomatiska besvär bland barn som är utsatta för mobbning i skolan eller själva mobbar andra i skolan. År 2013 uppgraderar Gini et al. (38) översikten med nya sökningar och ytterligare analyser av psykosomatiska besvär bland mobbade barn. År 2014 görs ännu en uppgradering (39), men denna gång med specifikt fokus på sambandet mellan mobbning i skolan och förekomsten av huvudvärk. De tre översikterna identifierar totalt 32 observationsstudier som tillsammans inkluderar cirka 200 000 barn och unga i varierande ålder från 7 år upp till 21 år (två studier inkluderar ungdomar över 19 år). Studierna är från Nordamerika (n = 5), Europa (n = 17, varav 8 från Norden), Asien (n = 5), Australien (n = 3) eller multipla länder (n = 2), men ingen studie är från Sverige. Sex studier har longitudinell design och resten har tvärsnittsdesign. En stor andel av studierna använder slumpmässigt utvalda populationer. Majoriteten av studierna har en deltagandefrekvens över 80 procent och majoriteten kontrollerar för möjliga störfaktorer i analyserna.

Författarna till de tre översikterna av Gini et al. summerar resultaten med hjälp av metaanalyser. Resultaten från analyserna visar att barn som mobbas i skolan har dubbelt så hög sannolikhet för psykosomatiska besvär respektive huvudvärk, jämfört med andra barn. Resultaten är likartade vid analyser av studier med tvärsnittsdesign och longitudinell design, samt i studier utförda inom och utanför Europa (oddskvot: 2,00–2,39). Könsskillnader rapporteras dock: ju fler pojkar det finns i gruppen, desto högre är sannolikheten för problem bland de mobbade. Utifrån resultaten från metaanalyserna rapporterar författarna också att barn som mobbar andra har 65 procent högre sannolikhet för psykosomatiska besvär. Slutligen rapporterar författarna att det generellt finns en medelhög till hög samstämmighet mellan studiernas resultat, speciellt när det gäller de longitudinella studierna, och att det inte finns tecken på publikationsbias. Sammanfattningsvis anser författarna att resultaten bekräftar ett samband mellan mobbning i skolan och psykosomatiska besvär bland både flickor och pojkar, i olika åldersgrupper och i olika länder i världen. Enligt författarna indikerar dessa resultat att mobbning i skolan ska ses som ett betydande internationellt folkhälsoproblem.

Översikten av Kidger et al. (2012) (43) identifierar två longitudinella observationsstudier som studerar samband mellan elevrelationer och depressiva symptom. Enligt författarna rapporterar studierna att problematiska relationer mellan eleverna inte är relaterade till senare depressiva symptom, men stöd från andra elever skyddar mot att utveckla denna typ av psykiska problem.

Resultatens variation beroende på barnens sociodemografiska bakgrund

Ovan har resultat som varierat beroende på sociodemografisk bakgrund redovisats under respektive avsnitt. Här ges en sammanfattande beskrivning av dessa resultat.

Totalt är det elva översikter (35, 38–43, 47, 48, 50–52) som ger information om sådan variation, exempelvis mellan flickor och pojkar (38–40, 43, 47, 48, 51) eller mellan barn i olika ålder (47, 48, 51, 52). I de flesta av de tolv översikterna redovisas detta dock sporadiskt för någon eller några enstaka studier. I fem översikter finns det likväl information baserat på ett större antal studier. En översikt (47) rapporterar att sambandet mellan stöd från lärarna och depressiva symptom är likartat för pojkar och flickor och för olika åldersgrupper. Likaså finns översikter som rapporterar att kunskapshöjande insatser rörande psykisk hälsa har likartad effekt på depressiva symptom och symptom på ångest bland barn i olika åldersgrupper (52) och bland barn boendes i länder med olika inkomstnivåer (50). Slutligen rapporterar två översikter (38, 39) att sambandet mellan mobbning och psykosomatiska besvär är likartat för barn som bor i och utanför Europa, men starkare i grupper med en större andel pojkar.

Sammanvägda resultat och deras tillförlitlighet

Nedan presenteras en sammanvägning och bedömning av de inkluderade litteraturöversikternas resultat om skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem. Sammanvägningen görs utifrån översikternas samstämmighet och kvalitet. I bedömningen av resultatens tillförlitlighet tas hänsyn till litteraturens omfattning, aspekter av vetenskaplig kvalitet, primärstudiernas och översikternas samstämmighet och resultatens överförbarhet.

Samband mellan skolrelaterade faktorer och inåtvända psykiska problem

Mobbning i skolan och socialt stöd från lärarna

Resultaten, om betydelsen av mobbning i skolan respektive socialt stöd från lärarna, är samstämmiga i de översikter som undersökt dessa faktorer (mobbning n=3 (36–39); lärarstöd n = 3 (35, 43, 47)). Dessa översikter har bedömts vara av medelhög kvalitet. Det sammanvägda resultatet, dvs. resultatens samstämmighet och kvaliteten sammantaget, visar att mobbning i skolan ökar risken för inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern och att ett socialt stöd från lärarna minskar risken. Översikterna ger däremot inte underlag för att dra slutsatser om resultatens variation utifrån barnens sociodemografiska bakgrund.

Resultatens tillförlitlighet underbyggs av att sambandets styrka är betydande för både skolrelaterade faktorerna och av att resultaten bygger på ett stort antal primärstudier (32 respektive 65 studier). Översikterna inkluderar även longitudinella studier med kontrollerad design som samstämmigt bekräftar resultaten (se bilaga 2). Resultatens tillförlitlighet stärks också av att de underliggande studierna är justerade för möjliga störfaktorer. Resultatens variation studeras i förhållande till geografi (endast mobbning) och ålder (endast lärarstöd), men tillförlitligheten till dessa resultat begränsas betydligt av att de endast bygger på tvärsnittsstudier (mobbning) och av att skillnaderna inte testas med statistiska metoder (lärarstöd) (se bilaga 2). Den generella överförbarheten av resultaten stärks av att de bygger på studier från många länder (~ 40 respektive 12 länder) i stora delar av världen. Överförbarheten stärks också av att resultaten bygger på studier som inkluderar barn från förskole- till gymnasieåldern. Överförbarhet till Sverige stärks av att resultaten bland annat bygger på studier från länder i Norden.

Vi bedömer således att kartläggningens översikter ger ett tillförlitligt underlag för ovanstående resultat om sambandet mellan mobbning i skolan respektive socialt stöd från lärarna, och förekomsten av inåtvända psykiska problem. Vi finner det troligt att dessa resultat även skulle kunna gälla i Sverige. Kartläggningens översikter ger dock inte underlag för några generella slutsatser om betydelsen av sociodemografisk bakgrund för dessa samband.

Skolprestation och upplevd samhörighet med skolan

Betydelsen av skolprestationer respektive upplevd samhörighet med skolan undersöks i en översikt vardera (40, 43), vilket betyder att det inte går att väga samman resultat från flera översikter. Översikterna har bedömts vara av medelhög kvalitet och deras resultat indikerar att låga skolprestationer kan öka risken för inåtvända psykiska problem medan upplevd samhörighet med skolan kan minska risken. Översikterna ger inte underlag för att dra slutsatser om dessa resultats variation utifrån barnens sociodemografiska bakgrund.

Resultatens tillförlitlighet stärks av att de bygger på studier med en kontrollerad longitudinell design. Dock begränsas resultatens tillförlitlighet av att de utgår från ett relativt litet antal studier (6 respektive 8 studier). När det gäller skolprestationer stärks resultatets tillförlitlighet också av att primärstudierna i översikten har hög kvalitet, men tillförlitligheten begränsas samtidigt av att en majoritet av studierna verkar sakna justering för möjliga störfaktorer. Beträffande samhörighet med skolan begränsas resultatets tillförlitlighet ytterligare av bristande samstämmighet mellan primärstudierna i översikten. Denna begränsning minskas dock av att de studier som visar att samhörighet med skolan ökar risken för inåtvända psykiska problem har rimligt god kvalitet och de studier som visar motstridande resultat har metodologiska brister. För skolprestation såväl som skolsamhörighet gäller att resultatens variation utifrån barnets sociodemografiska bakgrund endast är sporadiskt studerat.

Den generella överförbarheten av resultaten stärks av att de bygger på studier av barn i grundskoleåldern (skolprestation) eller mellanstadieåldern till gymnasieåldern (samhörighet med skolan). Överförbarhet till Sverige stärks av att resultaten bland annat bygger på studier från Norden (skolprestation och samhörighet med skolan). En studie är från Sverige, men den tillhör dock studierna om samhörighet med skolan som har metodologiska brister.

Sammantaget bedömer vi att underlaget från kartläggningens översikter har vissa brister när det gäller resultaten om betydelsen av skolprestationer respektive upplevd samhörighet med skolan, för inåtvända psykiska problem. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet och inga generella slutsatser kan dras om resultatens variation utifrån barnens sociodemografiska bakgrund.

Autonomi i skolan och skolstress

En översikt av medelhög kvalitet (43) studerar sambandet mellan graden av autonomi i skolan respektive skolstress och inåtvända psykiska problem, dvs. att resultat från flera översikter inte går att väga samman. Översikten rapporterar ett samband mellan graden av autonomi i skolan och förekomsten av inåtvända psykiska problem, men ger inte svar på om skolstress har betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem. Resultatens tillförlitlighet begränsas av att de vardera endast bygger på 2 studier och av att resultaten delvis är motstridande (skolstress). Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om dessa skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

Effekt av insatser riktade mot skolrelaterade faktorer

Kunskapshöjande insatser i skolan inom området psykisk hälsa

Den gynnsamma effekten av kunskapshöjande insatser bekräftas samstämmigt i ett flertal översikter av medelhög (n = 6) eller hög (n = 3) kvalitet (32–34, 41, 42, 48–52). Det sammanvägda resultatet av dessa översikter visar, på så vis, att kunskapshöjande insatser i skolan, som syftar till att lära eleverna om psykisk hälsa, och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa, kan minska förekomsten av inåtvända psykiska problem. Effekten skiljer sig inte mellan barn i olika åldersgrupper.

Resultatet stärks av att översikterna inkluderar populationer och insatser med olika specifika kännetecken. Resultatets tillförlitlighet stärks ytterligare av att det grundas i ett stort antal experimentella primärstudier (124 studier) där majoriteten är av RCT-design (123 studier). Det gäller även resultat om sociodemografiska skillnader beroende på ålder (81 RCT-studier) (52). Det är också en styrka att resultatet bekräftas i analyser med moderat till god samstämmighet mellan primärstudiernas resultat (34, 41, 42, 50, 52). Det finns dock brister i rapporteringen av primärstudiernas kvalitet, vilket är en begränsning, men resultatet bekräftas även i analyser där studier med låg kvalitet har exkluderats (41, 42). Den generella överförbarheten stärks av att primärstudierna inkluderar barn i olika åldrar, från förskoleklass till utgången av gymnasiet, och från olika delar av världen. När det gäller överförbarheten till Sverige stärks denna av att resultatet bland annat bygger på studier från länder i Norden.

Vi bedömer således att kartläggningens översikter ger ett tillförlitligt underlag för ovanstående resultat och vi finner det troligt att resultatet även skulle kunna gälla i Sverige.

Hälsofrämjande ansats i skolans organisation och fysisk aktivitet i skolan

En litteraturöversikt av medelhög kvalitet och en av hög kvalitet studerar effekten av insatser som syftar till att organisera skolan utifrån en hälsofrämjande ansats. Enligt översikten av medelhög kvalitet (43) har hälsofrämjande insatser inte någon effekt på inåtvända problem i skolan och enligt översikten av hög kvalitet (44–46) behövs fler och bättre studier för att kunna besvara frågan. Resultatens tillförlitlighet begränsas av att de två översikterna var för sig endast identifierar några få, och till stor del överlappande primärstudier (totalt 4 studier), som undersöker effekter på inåtvända psykiska problem. Enligt översikten av hög kvalitet fanns dessutom en betydande risk för bias i de inkluderade primärstudierna. Det sammanvägda resultatet indikerar därför att det är oklart om en övergripande hälsofrämjande ansats i skolan har betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Likaså identifierar den litteraturöversikt, som studerar insatser som syftar till att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan endast ett fåtal relevanta primärstudier (5 studier), varav flertalet (4 studier) har låg kvalitet (31). Vi bedömer därför att underlaget från kartläggningens översikter är otillräckligt för att kunna dra några säkra slutsatser om denna skolrelaterade faktors betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

Diskussion

Med denna rapport ville vi kartlägga och beskriva systematiska litteraturöversikter om skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. Vi ville också göra en sammanvägd bedömning av översikternas resultat.

Resultatsammanfattning

Vi identifierade 18 relevanta litteraturöversikter som tillsammans undersökte totalt nio skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Dessa faktorer var relaterade till skolans organisation, pedagogiska arbete och psykosociala miljö. Vi identifierade däremot inga relevanta översikter om betydelsen av faktorer relaterade till skolans resurser eller den fysiska skolmiljön, med avseende på inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Sju av kartläggningens översikter baserar sina resultat på observationsstudier, elva på experimentella studier och en på båda dessa typer av studier. Översikterna är publicerade mellan 2005 och 2018, varav hälften under de senare fem åren. Fyra översikter höll hög kvalitet och fjorton medelhög kvalitet.

Översikterna som utgår från observationsstudier visar att dåliga relationer som tar sig uttryck i mobbning i skolan kan öka risken för inåtvända psykiska problem, och att positiva relationer i form av att elever upplever socialt stöd från lärarna kan skydda mot sådana problem. Översikterna indikerar därtill att låga skolprestationer kan öka risken för inåtvända psykiska problem medan upplevd samhörighet med skolan kan minska risken.

Vidare visar översikterna som utgår från experimentella studier att insatser som syftar till att höja elevernas kunskaper i frågor som rör psykisk hälsa kan minska förekomsten av inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Därutöver sammanfattar kartläggningens översikter resultat om betydelsen av autonomi i skolan respektive skolstress. De redogör även för insatser som syftar till att organisera hela skolans arbete utifrån en hälsofrämjande ansats respektive att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan. Dessa resultat bygger dock var för sig på få studier som i vissa fall rapporterar motstridande resultat eller har låg kvalitet. Kartläggningens översikter ger därmed inte tillräckligt underlag för att kunna dra några säkra slutsatser om dessa skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

Mestadels ger kartläggningens översikter ingen eller endast bristfällig information om hur resultaten skiljer sig mellan barn med olika sociodemografisk bakgrund. Översikterna ger därmed inte tillräckligt underlag för att kunna dra några säkra slutsatser om betydelsen av sociodemografisk bakgrund. Ett undantag gällde insatser som syftar till att höja elevernas kunskaper i frågor som rör psykisk hälsa. Effekten av dessa insatser visade sig vara likartad bland barn i olika åldersgrupper.

Annan forskning

Resultaten i vår kartläggande litteraturöversikt som gäller mobbning i skolan, socialt stöd från lärarna och insatser i skolan som syftar till att höja elevernas kunskaper i frågor som rör psykisk hälsa, är alla belagda utifrån ett flertal översikter som tillsammans utgår från ett stort antal primärstudier (se detaljer i stycket under rubriken Sammanvägda resultat). Resultaten om betydelsen av skolprestation och samhörighet med skolan bygger dock på enstaka översikter med ett mindre antal primärstudier. För dessa skolrelaterade faktorer kan det därför vara relevant att nämna några publikationer som inte ingår i vår kartläggning, men vars resultat ändå rör dessa faktorers betydelse.

Det finns bland annat senare litteraturöversikter som rapporterar liknande resultat som vår kartläggning. Dessa översikter har inkluderat nyare studier som möter våra inklusionskriterier, blandat med studier som faller utanför våra inklusionskriterier. Därför ingår översikterna inte i vår kartläggning. En litteraturöversikt som vi publicerade 2018 rapporterar exempelvis att sämre skolprestationer innebär en ökad risk för inåtvända psykiska problem bland barn och unga upp till 25 år (se bilaga 4 i referens (17)). En annan litteraturöversikt från 2018, som blandar befolkningsbaserade och kliniska studier, rapporterar att inåtvända psykiska problem är vanligare bland barn och unga med lässvårigheter än bland andra barn (55).

När det gäller samhörighet med skolan rapporterar en primärstudie från 2015 (56) att ökande samhörighet med skolan är relaterad till minskande symptom på depression och ångest bland australiensiska barn som följts från årskurs 7 till 9. Likaså rapporterar en longitudinell primärstudie från 2014 (57) att en högre samhörighet med skolan minskar risken för senare depressiva symptom bland tonåringar i USA. Även resultaten från dessa studier pekar i samma riktning som kartläggningens resultat.

Det kan också nämnas att ett gott socialt stöd från lärarna brukar anses väsentligt för att skolbarn ska känna samhörighet med sin skola (58). En metaanalys av Allen et al. (2018) (59) rapporterar vidare att lärarstöd är den faktor som har störst betydelse för att barn känner samhörighet med skolan. Resultaten i vår kartläggning som indikerar att ett gott socialt stöd från lärarna minskar risken för inåtvända psykiska problem bland skolbarn (35, 43, 47) talar därmed (indirekt) för att även en god skolsamhörighet kan vara relaterad till minskade inåtvända psykiska problem.

Begränsningar i materialet och behov av framtida studier

Ambitionen i denna rapport är att ge en bred bild av skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. Vi utförde omfattade litteratursökningar med söksträngar som inkluderade söktermer för ett stort antal potentiellt betydelsefulla faktorer relaterade till skolans organisation, resurser, pedagogiska arbete, samt psykosociala och fysiska miljö. Trots detta identifierade vi enbart relevant information för ett fåtal faktorer inom tre av dessa fem skolrelaterade områden. Det verkar således saknas systematiska sammanställningar av forskningslitteratur som ger kunskap om ett flertal potentiellt relevanta skolfaktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. Det kan eventuellt också saknas nya primärstudier där originaldata samlas in och presenteras.

Vi noterar också att flera skolrelaterade faktorers betydelse uteslutande studeras med hjälp av observationsstudier. Detta innebär viss osäkerhet beträffande kausalitet. För vissa fenomen är det dock inte möjligt att utföra experimentella studier. Av etiska skäl går det t.ex. inte att göra experimentella studier där barn randomiseras till att bli mobbade. För den typen av fenomen utgör välutförda observationsstudier det bästa underlaget för det fortsatta arbetet med att motverka eller minska inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Det är endast ett fåtal översikter i kartläggningen som systematiskt analyserar om resultaten varierar mellan olika sociodemografiska grupper. Enligt en av de inkluderade översikterna kan det även finnas brist på primärstudier som studerar dessa sociodemografiska skillnader (41, 42). Ur ett jämlikhetsperspektiv är sådan information dock viktig. Det kan således behövas ytterligare litteraturöversikter, såväl som nya primärstudier, med sådana analyser, innan det kan dras säkra slutsatser om betydelsen av sociodemografisk bakgrund när det gäller skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem.

En annan begränsning i materialet är att kartläggningens översikter visserligen inkluderar flera relevanta primärstudier från de nordiska länderna, men endast en översikt identifierade en relevant primärstudie från Sverige (43), nämligen en studie av relationen mellan skolsamhörighet och inåtvända psykiska problem. Även om de nordiska länderna på många sätt är jämförbara, finns också skillnader exempelvis i ländernas skolsystem. Överförbarheten av kartläggningens resultat skulle således stärkas ytterligare om de blev bekräftade i svenska studier.

Kartläggningens styrkor och svagheter

Vår kartläggning ger en överblick över kunskapsläget och kunskapsluckor när det gäller sammanställd kunskap om vissa skolrelaterade faktorers betydelse för inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. I en alltmer informationsintensiv omvärld kan det ge beslutsfattare och andra aktörer ett sammanfattande underlag för beslut om prioriteringar och inriktningar på fortsatt arbete inom skolan. Dessutom identifierar kartläggningen behovet av framtida forskning utifrån såväl kunskapsluckor som behovet av att uppdatera kunskapen inom specifika områden.

Vi har systematiskt sökt efter litteratur med hjälp av omfattande söksträngar. Sökningarna utfördes i flera databaser och på webbplatser som är relevanta för våra frågeställningar samt i referenslistorna för de inkluderade översikterna. Därutöver använde vi standardiserade mallar för selektering av översikter, extraktion av data och bedömning av kvalitet, och denna process gjordes av två oberoende personer. Vi kan ändå inte helt utesluta att relevant litteratur kan ha missats eller att det kan finnas felaktigheter i dataextraktionen och resultatsammanfattningen. Den omfattande och systematiska litteratursökningen, och involveringen av två granskare i processens alla delar, minskar dock risken för detta.

En svaghet som är gemensam för alla kartläggningar av litteraturöversikter är att kunskap på djupet går förlorad till förmån för helhetsbilden. Vår kartläggning kan således ge en övergripande bild av skolrelaterade faktorer som har koppling till förekomsten av inåtvända psykiska problem. Kartläggningen har däremot inte möjlighet att ge fördjupad information om hur var och en av dessa faktorer kan främjas respektive motverkas.

Beroendet av andrahandsinformation innebär också en risk att felaktigheter replikeras och att intressanta studier eller relevant information missas när detta passerar genom andra forskares kriterier. Likaså innebär metoden att vi bara identifierat kunskap inom områden som varit föremål för en systematisk litteraturöversikt. Det berör särskilt mindre beforskade områden och kan ha medfört att vår kartläggning har bristfällig information om sådana områden.

Kartläggningen har inte heller fångat upp den nyaste litteraturen. Även om det finns översikter där den senaste litteratursökningen är utförd år 2017, så släpar dessa sökningar efter. I hälften av översikterna är litteratursökningarna mer än fem år gamla. Det gäller i samtliga fall där kartläggningens resultat utgick från ett relativt litet antal primärstudier, dvs. i fall rörande skolprestation, samhörighet med skolan, autonomi i skolan, skolstress, en hälsofrämjande ansats i skolans organisation och fysisk aktivitet i skolan. I merparten av dessa fall bygger resultaten på litteratursökningar från 2010 eller 2011. Det är möjligt att uppdaterade litteratursökningar skulle resultera i ett bredare underlag för att bedöma dessa skolrelaterade faktorers betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Resultatens betydelse för den svenska skolan

Kartläggningen identifierar ett flertal risk- och skyddsfaktorer för inåtvända psykiska problem, nämligen mobbning i skolan och låga skolprestationer (riskfaktorer) samt ett gott socialt stöd från lärarna och upplevd samhörighet med skolan (skyddsfaktorer). Det innebär att inåtvända psykiska problem är vanligare bland barn som mobbas i skolan än bland de som inte mobbas. Likaså verkar inåtvända psykiska problem vara vanligare bland barn med låga skolprestationer än bland de som inte har låga skolprestationer. Förekomsten av inåtvända psykiska problem minskar dock succesivt ju bättre stöd barnen har från sina lärare. Inåtvända psykiska problem verkar också vara mindre vanliga bland barn som känner bättre samhörighet med sin skola jämfört med de som upplever sämre samhörighet med skolan.

Gemensamt för dessa risk- och skyddsfaktorer är att de går att påverka och dessutom berör områden där det finns förbättringspotential, dvs., trots att merparten av alla skolbarn i Sverige har det bra i skolan och klarar skolans prestationskrav, är både mobbning och låga skolprestationer ändå relativt vanliga problem (se faktaruta 1). Likaså verkar det finnas en relativt stor andel barn i Sverige som inte fullt ut får det stöd från sina lärare som de behöver, medan många lärare upplever att de inte fullt ut har de nödvändiga förutsättningarna för att kunna ge ett sådant stöd. Det verkar också vara en relativt stor andel barn i Sverige som saknar en känsla av samhörighet med sin skola. Resultaten från översikten visar på vikten av att motverka denna mobbning och minska andelen barn med låga prestationer i skolan. Likaså visar översikten på vikten av att lärarna framöver får bättre förutsättningar att stödja barnen, och i förlängningen att alla barn får ett optimalt socialt stöd från sina lärare, samt på vikten av att alla barn känner samhörighet med sin skola. På sikt torde detta kunna bidra till att förebygga eller minska inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Kartläggningen visar också att kunskapshöjande insatser i skolan, som syftar till att lära eleverna om psykisk hälsa och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa, kan motverka eller minska inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Kartläggningen kan inte ge specifik vägledning om utformningen av sådana kunskapshöjande insatser. Våra resultat talar dock för att såväl riktade som universella insatser har gynnsam effekt på förekomsten av inåtvända psykiska problem och att skolbarn i alla åldrar gynnas av att få ta del av denna typ av kunskap. Det faktum att effekten av insatserna verkar försvinna över tid pekar därutöver på ett behov av att utreda om kontinuerliga insatser kan resultera i mer hållbara effekter över tid.

I Sverige ingår hälsokunskap som en del av andra ämnen i skolan (60, 61). Granskningar av skolinspektionen visar dock att undervisningen i ämnet idrott och hälsa nästan uteslutande innebär att barnen utför olika typer av fysiska aktiviteter (62). Svenska läroplanen har heller inga tydliga krav på utbildning i just psykisk hälsa (61). I Danmark och Finland har hälsokunskap blivit ett lagstadgat ämne som enligt läroplanen inkluderar psykisk hälsa, från förskoleklass och genom hela grundskolan (63–66). I dessa två länder säkerställer skolans styrdokument därmed kontinuerlig utbildning i psykisk hälsa under hela skoltiden, vilket i dagsläget inte är fallet i Sverige.

Fakta om mobbning i skolan, skolprestationer, stöd från lärarna till eleverna och upplevd samhörighet med skolan utifrån nationella och internationella undersökning av barn i Sverige.

Mobbning: 6–15 procent av eleverna i grundskolan och på gymnasiet i Sverige rapporterar att de regelbundet utsätts för mobbning och det finns tecken på att förekomsten ökar (Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Brottsförebyggande rådet: 2017, 2018) (4, 67, 68).

Skolprestation: 2–5 procent av barnen i årskurs 4 och ca 20 procent av barnen i årskurs 9 ligger under den mest elementära kunskapsnivån i läsning och matematik (PISA, TIMSS, PIRLS: 2015–2018). Vart fjärde barn lämnar grundskolan med betyg som visar att de inte har nått skolans kunskapskrav i ett eller flera ämnen (Skolverket: 2019) (69–72).

Lärarstöd: brister i stödet från lärarna har registrerats vid var sjunde observerad lektion i grundskolan och var fjärde lektion på gymnasiet (Skolinspektionen: 2017). Endast 4–6 av 10 barn i årskurs 5–12 upplever att de helt och hållet får det stöd från lärarna de behöver i skolarbetet och endast 7 av 10 barn i årskurs 9 håller med om att lärarna bryr sig om barnet (Skolinspektionen, Folkhälsomyndigheten: 2019). Endast 20–25 procent av lärarna i grundskolan och på gymnasiet anser att de helt och hållet har de nödvändiga förutsättningarna för att ge barnen det stöd de behöver och endast 6 av 10 lärare anser sig ha tillräcklig kunskap och kompetens för att stödja barn med särskilda behov (Skolinspektionen, Skolverket: 2019) (4, 67, 73–75).

Samhörighet med skolan: en tredjedel av eleverna i Sverige känner inte att de hör till på sin skola och 17 procent känner sig konstiga och missanpassade i skolan (PISA: 2019). Sverige är ett av de länder i OECD, där elevernas känsla av skolsamhörighet verkar ha minskat mest under de senaste åren (PISA: 2017) (76, 77).

Slutsatser

Denna kartläggning av litteraturen visar att kunskapshöjande insatser i skolan, där eleverna lär sig om psykisk hälsa och hur de kan hantera den psykiska hälsan, kan minska inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Kartläggningen visar också att negativa relationer i skolan, i form av mobbning, är en riskfaktor för inåtvända psykiska problem bland skolbarn medan positiva relationer, i form av ett gott socialt stöd från lärarna, är en skyddsfaktor för sådana problem. Kartläggningen indikerar därtill att låga skolprestationer är en riskfaktor, medan upplevd samhörighet med skolan är en skyddsfaktor för sådana psykiska problem. De nämnda faktorernas potential att förebygga eller minska psykiska problem bland barn, ger incitament att säkerställa nödvändiga insatser och resurser för att främja skyddsfaktorerna, respektive förebygga riskfaktorerna, samt se till att barn får ta del av de ovannämnda kunskapshöjande insatserna i skolan.

Kartläggningen pekar också på ett behov av att uppdatera systematiska litteraturöversikter som handlar om betydelsen av autonomi i skolan respektive skolstress. Detsamma gäller insatser som syftar till att organisera hela skolans arbete utifrån en hälsofrämjande ansats respektive att främja eller öka fysisk aktivitet i skolan.

Slutligen indikerar kartläggningen att det endast finns systematiska litteratursammanställningar för ett fåtal av alla skolrelaterade faktorer som kan ha betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem. Likaså att sådana sammanställningar sällan redovisar hur resultaten skiljer sig mellan barn med olika sociodemografisk bakgrund. Kartläggningen pekar således på att det behövs systematiska litteraturöversikter som sammanfattar litteraturen om ytterligare skolrelaterade faktorers betydelse i förhållande till inåtvända psykiska problem bland skolbarn, inklusive hur detta varierar beroende på barnens sociodemografiska bakgrund.

Sammantaget ger denna kartläggning stöd för att faktorer som rör relationerna på skolan, barnens akademiska färdigheter och undervisningens innehåll, har betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern. Kartläggningen pekar också på att det behövs ytterligare systematiska litteraturöversikter respektive uppdateringar av befintliga litteraturöversikter för att kunna få en fullständig bild av skolans betydelse för förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barn i skolåldern.

Medverkande aktörer

Litteraturöversikten genomfördes av en projektgrupp vid Folkhälsomyndigheten som har bestått av Solveig Petersen (projektledare) och Anja Romqvist, båda utredare vid enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor. Informationsspecialisten Emma Funegård från Folkhälsomyndigheten bistod vid framtagningen av söksträngar och artikelfulltexter. PhD Klara Johansson, forskare vid Umeå universitet, bistod vid dataextraktionen.

Ordförklaringar

A Measurement Tool to Assess Systematic Reviews (AMSTAR)

Ett standardiserat och tillförlitligt instrument för kvalitetsbedömning av systematiska litteraturöversikter (28).

Autonomi

Självbestämmande, oberoende, självständighet. Att kunna och vilja bestämma över sina handlingar. Att kunna tänka och känna självständigt och inte ge efter på grund av rädsla för att inte vara andra till lags (54).

Australasien

En region i Oceanien. Inte helt definierad men omfattar ofta Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea och ögruppen Melanesien.

Bias

Ett systematiskt fel som uppkommer genom procedurfel, effektbedömningsfel eller mänskligt fel under en undersökning. Inkluderar även fel som görs i bedömning eller hantering av resultaten (78).

Effektstorlek (ES)

Ett statistiskt mått som beskriver storleken och riktningen på effekten av en viss insats.

Emotionell hälsa

Den känslomässiga aspekten av hälsa. Innefattar positiv emotionell hälsa (självkänsla, glädje, hopp etc.) och negativ emotionell hälsa (oro, nedstämdhet, ångest etc.). Negativ emotionell hälsa är även en del av begreppet inåtvända psykiska problem.

Experimentell studie

En undersökning där en aktiv insats (intervention) vidtas och resultatet av denna insats studeras (78).

Fall-kontroll studie

En form av observationsstudie som är tillbakablickande (retrospektiv) och där man undersöker en grupp studiedeltagare som är exponerade för något (s.k. fall) i jämförelse med en grupp studiedeltagare som inte är exponerade (s.k. kontrollgrupp) (79).

Grå litteratur

Litteratur som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier. Innefattar exempelvis myndighetsrapporter, avhandlingar och examensarbeten (78).

Hälsans bestämningsfaktorer

En mängd samspelande faktorer som påverkar hälsan. Dessa finns såväl i individens nära omgivning som på samhällsnivå. Faktorerna kan påverka hälsan negativt (s.k. riskfaktorer) eller positivt (s.k. skyddsfaktorer). (13).

I2-värde

Ett mått på bristande samstämmighet (heterogenitet) i effektstorlekar mellan studier. I metaanalyser ger I2-värdet information om hur stor andel av den totala skillnaden mellan studiernas resultat som kan förklaras av reella skillnader mellan de enskilda studiernas effektstorlekar. I2-värdet ligger mellan 0 och 100 procent, där 0 procent indikerar ingen heterogenitet och högre värden innebär större heterogenitet. Som en tumregel anses I2-värden på 25 procent, 50 procent och 75 procent indikera respektive låg, måttlig och hög heterogenitet (79).

Inåtvända psykiska problem

Innefattar ett kontinuum från lindriga inåtvända psykiska problem med exempelvis oro och nedstämdhet (inklusive självrapporterade problem) till allvarliga psykiska problem som diagnostiserad sjukdom i form av exempelvis ångestsyndrom eller depression.

Kohortstudie

En specifik form av longitudinell studie. Kohortstudien följer en grupp individer med ett gemensamt kännetecken, t.ex. samma födelseår (s.k. födelsekohort). En kohortstudie kan vara både framåt- och bakåtblickande (79).

Kvasi-experimentell studie

En undersökning där fördelningen av deltagare till undersöknings- och kontrollgrupp inte är slumpmässig (ej randomiserad). Ökar risken för systematiska skillnader mellan grupperna (79).

Longitudinell studie

En studie som följer individer eller grupper av individer över tid. En sådan studie har ofta observationsdesign, men den kan också vara experimentell. En longitudinell studie är oftast framåtblickande men kan också inkludera bakåtblickande data (80).

Metaanalys

Statistisk sammanvägning av resultat från ett flertal enskilda studier, t.ex. i en systematisk litteraturöversikt (26).

Narrativ analys

Beskrivande (berättande) sammanvägning av resultat från ett flertal enskilda studier, t.ex. i en systematisk litteraturöversikt (26).

Observationsstudie

Vetenskaplig undersökning där enskilda studiedeltagare eller grupper av studiedeltagare observeras under beskrivna förutsättningar. Denna typ av undersökning väljs ofta när det av olika skäl inte lämpar sig eller är möjligt att genomföra kontrollerade experiment (78).

Primärstudie (eller originalstudie)

En studie där originaldata samlas in, analyseras och presenteras för första gången (81).

Psykisk ohälsa

En samlande beteckning för en rad olika tillstånd av olika allvarlighetsgrad och olika lång varaktighet. Psykisk ohälsa innefattar ett kontinuum från mindre allvarliga psykiska problem, exempelvis oro och nedstämdhet, till mer allvarliga psykiska problem som uppfyller kriterier för diagnostiserade psykiska sjukdomar, exempelvis depression och schizofreni. Psykisk ohälsa delas ofta in i två grupper, dels inåtvänd psykisk ohälsa (t.ex. ängslan, oro, nedstämdhet), dels utagerande psykisk ohälsa (t.ex. dålig självkontroll, impulsivitet, aggressivitet) (82, 83).

Publikationsbias

En snedbalans i vilka studier som publiceras i vetenskapliga tidskrifter, orsakad av att forskare och ibland tidskriftsredaktörer föredrar att publicera positiva resultat framför negativa resultat eller resultat som inte visar någon effekt alls (78).

Randomiserad kontrollerad studie (RCT)

En undersökning med slumpmässig fördelning av deltagarna i en undersökningsgrupp och kontrollgrupp. Randomiseringen syftar till att fördela okända störfaktorer lika mellan grupperna och göra att sammansättningen av grupperna kan bli så lika att de är jämförbara (79).

Skolsamhörighet

Ett barns upplevelse av skolsamhörighet bygger på att barnet upplever: att vuxna i skolan bryr sig om såväl barnets lärande som om barnet som person, att det finns höga akademiska förväntningar i kombination med stöd i lärandet, och att det finns positiva relationer mellan vuxna och barn på skolan, samt en trygg miljö, både fysiskt och emotionellt (58).

Sociodemografisk bakgrund

Beskriver social och demografisk bakgrund, t.ex. avseende ålder, kön, etnicitet och utbildningsnivå. Ett barns sociodemografiska bakgrund kopplas i vissa avseenden till föräldrarnas sociodemografiska tillhörighet, t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst.

Spillover effekt

En smitto-effekt mellan undersökningsgruppen och kontrollgruppen i en randomiserad kontrollerad studie. Dvs., kontrollgruppen blir indirekt påverkad av insatsen som är avsedd för undersökningsgruppen. Det kan leda till att effekten av sådana insatser underskattas (84).

Störfaktorer

Kallas också konfounder eller förväxlingsfaktor. Är en bakomliggande faktor (okänd eller känd) som stör resultatet i en studie av samband mellan två faktorer, en exponering och ett utfall. Detta genom att störfaktorn samverkar med både exponeringen och utfallet, utan att vara ett kausalt mellanled (en förklarande faktor) mellan dessa. Några vanliga störfaktorer är ålder och utbildning (85).

Systematisk litteraturöversikt

En översikt som avser att studera en klart formulerad fråga och som använder systematiska och reproducerbara metoder för att identifiera, välja ut och kritiskt bedöma relevanta studier, samt för att samla in och analysera uppgifter från dessa (78).

Tvärsnittsstudie

En form av observationsstudie där man gör en mätning av studiedeltagarna vid en viss tidpunkt eller ett visst tillfälle. Det är ett sätt att få information om förekomsten av ett visst utfall eller en samvariation mellan olika exponeringar och utfall (79).

Förkortningar

AMSTAR – A Measurement Tool to assess Systematic Reviews

BRIS – barnens rätt i samhället

ER – ej relevant

ES – effektstorlek

et al. – et alia (med flera)

Het. – heterogenitet

N – number (antal)

PIRLS – Progress in International Reading Literacy Study

PISA – Programme for International Student Assessment

RCT – randomized controlled trial (randomiserad kontrollerad studie)

SMD – standard mean difference (standardiserad medelskillnad)

SOU – Statens offentliga utredningar

TIMSS – Trends in International Mathematics and Science Study

Referenser

  1. Bor W, Dean AJ, Najman J, Hayatbakhsh R. Are child and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry. 2014;48(7):606-16.
  2. Collishaw S. Annual research review: Secular trends in child and adolescent mental health. Journal Of Child Psychology And Psychiatry, And Allied Disciplines. 2015;56(3):370-93.
  3. Mokdad AH, Forouzanfar MH, Daoud F, Mokdad AA, El Bcheraoui C, Moradi-Lakeh M, et al. Global burden of diseases, injuries, and risk factors for young people's health during 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet. 2016;387(10036):2383-401.
  4. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18: grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019.
  5. Socialstyrelsen. Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, till och med 2016. Stockholm: Socialstyrelsen, 2017.
  6. Socialstyrelsen. Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga. Öppna jämförelser 2019. Stockholm: Socialstyrelsen, 2020.
  7. Balázs J, Miklósi M, Keresztény Á, Hoven CW, Carli V, Wasserman C, et al. Adolescent subthreshold‐depression and anxiety: Psychopathology, functional impairment and increased suicide risk. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2013;54(6):670-77.
  8. Orri M, Galera C, Turecki G, Forte A, Renaud J, Boivin M, et al. Association of childhood irritability and depressive/anxious mood profiles with adolescent suicidal ideation and attempts. JAMA Psychiatry. 2018;75(5):465-73.
  9. Petersen S, Hägglöf B, Bergström E. Impaired health-related quality of life in children with recurrent pain. Pediatrics. 2009;124(4):e759-67.
  10. Ragnarsson S MA, Hurtig AK, Sjöberg G, Rosvall PÅ, Petersen S. Recurrent Pain and Academic Achievement in School-Aged Children – a Systematic Review. Journal of School Nursing. 2019:1-18.
  11. 2015 års skolkommission. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Slutbetänkande (SOU 2017:35). Stockholm: Wolters Kluwer.
  12. Socialstyrelsen. Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Huvudrapport med förbättringsområden. Stockholm: Socialstyrelsen, 2019.
  13. Bronfenbrenner U. Toward an experimental ecology of human development. American Psychologist. 1977;32(7):513-31.
  14. Rutter M, Maughan B. School effectiveness findings 1979-2002. Journal of School Psychology. 2002;40(6):451-75.
  15. Harden A, Rees R, Shepherd J, Ginny B, Oliver S, Oakley A. Young People and Mental Health: A Systematic Review of Research on Barriers and Facilitators. London: EPPI-Centre, Institute of Education, University of London 2001.
  16. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer.
  17. Folkhälsomyndigheten. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2018.
  18. BRIS. Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan. BRIS årsrapport för 2017. Stockholm: Barnens rätt i samhället (BRIS), 2018:1.
  19. Farmer EMZ, Farmer TW. The role of schools in outcomes for youth: Implications for children's mental health services research. Journal of Child and Family Studies. 1999;8(4):377-96.
  20. Siegrist J. Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology. 1996;1(1):27-41.
  21. Bonell C, Jamal F, Harden A, Wells H, Parry W, Fletcher A, et al. Systematic review of the effects of schools and school environment interventions on health: evidence mapping and synthesis. Scotland: National Institute for Health Research, 2013. 1 (1).
  22. Waters SK, Cross DS, Runions K. Social and ecological structures supporting adolescent connectedness to school: a theoretical model. Journal of School Health. 2009;79(11):516-24.
  23. Ferguson KT, Cassells RC, MacAllister JW, Evans GW. The physical environment and child development: an international review. International journal of psychology. 2013;48(4):437-68.
  24. Evans GW, Wells NM, Moch A. Housing and Mental Health: A Review of the Evidence and a Methodological and Conceptual Critique. Journal of Social Issues. 2003;59(3):475-500.
  25. Johansson A, Brunnberg E, Eriksson C. Adolescent Girls' and Boys' Perceptions of Mental Health. Journal of Youth Studies. 2007;10(2):183-202.
  26. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter. Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017. Version 2.
  27. Betrán AP, Say L, Gülmezoglu AM, Allen T, Hampson L. Effectiveness of different databases in identifying studies for systematic reviews: experience from the WHO systematic review of maternal morbidity and mortality. BMC Medical Research Methodology. 2005;5:6-5.
  28. Shea BJ, Bouter LM, Peterson J, Boers M, Andersson N, Ortiz Z, et al. External validation of a measurement tool to assess systematic reviews (AMSTAR). PLoS One. 2007;2(12):e1350.
  29. Folkhälsomyndigheten. Effekter av suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Resultat från en kartläggande litteraturöversikt. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2016.
  30. Silva V, Grande AJ, Carvalho AP, Martimbianco AL, Riera R. Overview of systematic reviews - a new type of study. Part II. Sao Paulo Medical Journal. 2015;133(3):206-17.
  31. Brown HE, Pearson N, Braithwaite RE, Brown WJ, Biddle SJH. Physical activity interventions and depression in children and adolescents: A systematic review and meta-analysis. Sports Medicine. 2013;43(3):195-206.
  32. Chung K-F, Chan M-S, Lam Y-Y, Lai CS-Y, Yeung W-F. School-Based Sleep Education Programs for Short Sleep Duration in Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of School Health. 2017;87(6):401-8.
  33. Corrieri S, Heider D, Conrad I, Blume A, König H-H, Riedel-Heller SG. School-based prevention programs for depression and anxiety in adolescence: A systematic review. Health Promotion International. 2014;29(3):427-41.
  34. Cuijpers P, van Straten A, Smits N, Smit F. Screening and early psychological intervention for depression in schools: Systematic review and meta-analysis. European Child & Adolescent Psychiatry. 2006;15(5):300-7.
  35. Gariépy G, Honkaniemi H, Quesnel-Vallée A. Social support and protection from depression: Systematic review of current findings in Western countries. The British Journal of Psychiatry. 2016;209(4):284-93.
  36. Gini G, Pozzoli T. Association between bullying and psychosomatic problems: A meta-analysis. Pediatrics. 2009;123(3):1059-65.
  37. Gini G, Pozzoli T. 'Association between bullying and psychosomatic problems: A meta-analysis': Erratum. Pediatrics. 2009;124(3):1000.
  38. Gini G, Pozzoli T. Bullied children and psychosomatic problems: A meta-analysis. Pediatrics. 2013;132(4):720-29.
  39. Gini G, Pozzoli T, Lenzi M, Vieno A. Bullying victimization at school and headache: A meta‐analysis of observational studies. Headache: The Journal of Head and Face Pain. 2014;54(6):976-86.
  40. Gustafsson J-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences, 2010.
  41. Kavanagh J, Oliver S, Caird J, Tucker H, Greaves A, Oakley A, et al. Inequalities and the mental health of young people A systematic review of secondary school-based cognitive behavioural interventions. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London, 2009. Contract No.: 1703.
  42. Kavanagh J, Oliver S, Lorenc T, Caird J, Tucker H, Harden A, et al. School-based cognitive-behavioural interventions: A systematic review of effects and inequalities. Health Sociology Review. 2009;18(1):61-78.
  43. Kidger J, Araya R, Donovan J, Gunnell D. The effect of the school environment on the emotional health of adolescents: A systematic review. Pediatrics. 2012;129(5):925-49.
  44. Langford R, Bonell CP, Jones HE, Pouliou T, Murphy SM, Waters E, et al. The WHO Health Promoting School framework for improving the health and well-being of students and their academic achievement.Cochrane Database of Systematic Reviews 2014. Issue 4. Art. No.: CD008958. DOI: 10.1002/14651858.CD008958.pub2.
  45. Langford R, Bonell C, Jones H, Pouliou T, Murphy S, Waters E, et al. The World Health Organization's Health Promoting Schools framework: a Cochrane systematic review and meta-analysis. BMC public health. 2015;15:130.
  46. Langford R, Bonell C, Komro K, Murphy S, Magnus D, Waters E, et al. The Health Promoting Schools Framework: Known Unknowns and an Agenda for Future Research. Health Education & Behavior. 2017;44(3):463-75.
  47. Rueger SY, Malecki CK, Pyun Y, Aycock C, Coyle S. A meta-analytic review of the association between perceived social support and depression in childhood and adolescence. Psychological Bulletin. 2016;142(10):1017-67.
  48. SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2010.
  49. Shucksmith J, Summerbell C, Jones S, Whittaker V. Mental wellbeing of children in primary education (targeted/indicated activities). Middlesbrough: University of Teesside, a NICE National Collaborating Centre, 2007.
  50. Stockings EA, Degenhardt L, Dobbins T, Lee YY, Erskine HE, Whiteford HA, et al. Preventing depression and anxiety in young people: A review of the joint efficacy of universal, selective and indicated prevention. Psychological Medicine. 2015;46:11-26.
  51. Waldron SM, Stallard P, Grist R, Hamilton-Giachritsis C. The ‘long-term’ effects of universal school-based anxiety prevention trials: A systematic review. Mental Health and Prevention. 2018;11:8-15.
  52. Werner-Seidler A, Perry Y, Calear AL, Newby JM, Christensen H. School-based depression and anxiety prevention programs for young people: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review. 2017;51:30-47.
  53. Health Promoting Schools [Internet]: World Health Organization (WHO); [okänt år] [uppdaterad 2019; citerad 2 oktober 2019]. Hämtad från: https://www.who.int/health-promoting-schools/en/.
  54. Egidius H. Natur och kulturs psykologilexikon [Internet] Stockholm: Psykologiguiden; [okänt år] [uppdaterad 28 november 2017; citerad 23 december 2019]. Hämtad från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon.
  55. Francis DA, Caruana N, Hudson JL, McArthur GM. The association between poor reading and internalising problems: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review. 2019;67:45-60.
  56. Lester L, Cross D. The Relationship Between School Climate and Mental and Emotional Wellbeing Over the Transition from Primary to Secondary School. Psychology Of Well-Being. 2015;5(9):1-15.
  57. Joyce HD, Early TJ. The impact of school connectedness and teacher support on depressive symptoms in adolescents: A multilevel analysis. Children & Youth Services Review. 2014;39:101-7.
  58. Blum R, Libbey H. Wingspread declaration on school connections. Journal of School Health. 2004;74(7):233-34.
  59. Allen K, Kern ML, Vella-Brodrick D, Hattie J, Waters L. What schools need to know about fostering school belonging: A meta-analysis. Educational Psychology Review. 2016(30):1-34.
  60. Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
  61. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket; 2018.
  62. Skolinspektionen. Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen, 2018.
  63. Lov om folkeskolen (LBK nr 823 af 15/08/2019). København: Børne- og Undervisningsministeriet.
  64. Lag om grundläggande utbildning (21.8.1998/628). Helsingfors: Undervisnings- och kulturministeriet.
  65. Fælles Mål 2009. Sundheds- og seksualundervisning og familiekundskab. Faghæfte 21. København: Undervisningsministeriet; 2009.
  66. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen; 2014.
  67. Skolverket. Attityder till skolan 2018. Stockholm: Skolverket, 2019.
  68. Frenzel A, Westerberg S. Skolundersökningen om brott 2017: om utsatthet och otrygghet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 2018:15.
  69. Skolverket. PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket, 2019.
  70. Skolverket. TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket, 2016.
  71. Skolverket. PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket, 2017.
  72. Skolverket. Slutbetyg i grundskolan våren 2019. Stockholm: Skolverket, 2019.
  73. Skolinspektionen. Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram. Stockholm: Skolinspektionen, 2016.
  74. Skolinspektionen. Arbetsformer och lärarstöd i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen, 2017.
  75. Skolinspektionen. Skolenkäten våren 2019. Resultatredovisning för Skolenkäten. Stockholm: Skolinspektionen, 2019.
  76. Skolverket. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan. Stockholm: Skolverket, 2017.
  77. OECD. PISA 2018 Results (Volume III): What School Life Means for Students’ Lives. Paris: OECD, 2019.
  78. SBU:s ordförklaringar. Förklaringar av termer för utvärdering av medicinska och sociala metoder [Internet] Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2004 [uppdaterad 2016; citerad 23 december 2019]. Hämtad från: https://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/.
  79. SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2017.
  80. Caruana EJ, Roman M, Hernandez-Sanchez J, Solli P. Longitudinal studies. Journal of Thoracic Disease. 2015;7(11):E537-40.
  81. Värdera information [Internet] Solna: Karolinska institutet, universitetsbiblioteket; [okänt år] [uppdaterad 24 september 2019; citerad 23 december 2019]. Hämtad från: https://kib.ki.se/soka-vardera/vardera-information.
  82. Bremberg S, Dalman C. Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga: en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte, 2015.
  83. Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, et al. Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige: en systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Hälsoutskottet, Kungl. Vetenskapsakademien, 2010.
  84. SBU:s tidning. Vetenskap och praxis [Internet] Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2009 [citerad 23 december 2019]. Hämtad från: https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/hur-kan-samhallet-hindra-ohalsa/.
  85. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med Folkhälsoinstitutet; 2000.

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.

Detta framkom i en systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn.

Publikationen vänder sig till dig som är beslutsfattare eller tjänsteperson på nationell, regional och lokal nivå, samt till skolpersonal, forskare och andra som behöver underlag för prioritering och fortsatt arbete inom området skola och psykisk hälsa

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 4 februari 2020
  • Uppdaterad: -

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan