Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Bläddra och läs rapporten här

Sammanfattning

Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children) är en internationell enkätundersökning bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Den senaste undersökningen visar att de allra flesta elever i Sverige är tillfreds med livet och skattar sin hälsa som god. Flera av de levnadsvanor som mäts fortsätter också att förbättras, med t.ex. färre som varit berusade. Däremot är utvecklingen oroande när det gäller skolan och elevernas psykiska hälsa.

Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och kropp

Majoriteten av eleverna i alla tre åldrar uppger att de har en bra eller mycket bra allmän hälsa. Bland 13- och 15-åringar är det en mindre andel flickor än pojkar som uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det är vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp, dvs. tycker att de väger lagom mycket, medan fler flickor tycker att de är för tjocka. Detta gäller alla tre åldrar. I åldrarna 13 och 15 år är det också fler flickor som uppger att de försöker gå ner i vikt.

De flesta trivs med livet

De allra flesta elever är tillfreds med livet, även om andelen sjunker något mellan 11 och 15 års ålder. Andelen med hög livstillfredsställelse har varit hög och stabil under 2000-talet. Bland 11-åringar är det lika stor andel flickor och pojkar som är tillfreds med livet. I de högre åldrarna är det däremot en större andel pojkar som uppger att de är tillfreds med livet. Välbefinnandet, självkänslan och självförmågan skattas också högre av pojkar i 15-årsåldern jämfört med flickor i samma ålder.

Många har psykosomatiska besvär

Många elever har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Bland 11-åringar är fyra av de åtta besvären som mäts vanligare bland flickor än pojkar, och bland elever 13 och 15 år gäller det nästan alla besvär. Andelen 13- och 15-åringar med minst två psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan är omkring dubbelt så stor i dag jämfört med 1980-talets mitt. Bland 11-åringar har andelen varierat, men undersökningen 2017/18 visade de högsta nivåerna sedan studien började 1985/86.

Allt fler elever blir mobbade

Andelen elever som uppger att de mobbas är ungefär lika stor i alla tre åldrar, men den har ökat sedan 2009/10 bland både flickor och pojkar. Andelen mobbade ökar mest bland 13- och 15-åriga flickor.

Allt fler kan prata med pappa om bekymmer

De flesta flickor och pojkar uppger att de har lätt för att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem och andelen har varit stabil sedan 1985/86. Andelen som har lätt för att prata med pappan är något mindre, särskilt bland 13- och 15-åriga flickor. Vi ser dock en ökning i andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har lätt för att prata med sin pappa. Det skulle kunna hänga samman med att pappor tar ut mer föräldraledighet och därmed är mer delaktiga i sina barns uppväxt. Flickor och pojkar upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen men fler flickor uppger att de får socialt stöd av sina vänner. Upplevelsen av stöd från familjen minskar med åldern medan stödet från vänner är detsamma i alla åldrar.

Trivseln i skolan minskar och stressen ökar

Trivseln i skolan har minskat sedan förra undersökningen, medan en större andel uppger att de ofta eller väldigt ofta har för mycket skolarbete. Det är också fler som tycker att skolarbetet ofta eller väldigt ofta är svårt. Den självrapporterade skolstressen har ökat för flickorna i alla tre åldersgrupperna och för de 15-åriga pojkarna.

Färre har provat att röka men de flesta rör sig för lite

Flera av de levnadsvanor som mäts har förbättrats eller varit oförändrade över tid. Andelen 15-åringar som provat cigaretter har minskat jämfört med 2013/14, och andelen 13- och 15-åringar som druckit sig berusade har minskat kontinuerligt sedan studien startade 1985/86. Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt, och det är vanligare att pojkar tränar minst fyra gånger i veckan än att flickor gör det.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2019-01-15
  • Antal sidor: 144

Öppna publikationen

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - grundrapport(PDF 5,4 MB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan