Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak

Utveckling under perioden 1994−2011 och betydelse av demografiska faktorer

Publicerad: 8 juli 2019Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Om publikationen

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020, ANDT-strategin (S2016/01028/FST (delvis)). Arbetet ska genomgående beakta jämlikhet i hälsa.

Rapporten beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT under de två decennier som föregick den första nationella ANDT-strategin (2011−2015), samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Utfall är dagligrökning och ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet. Data kommer från Undersökningen av LevnadsFörhållanden och The Swedish Interdisciplinary Panel.

Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT under perioden 1994–2011 kan sättas i relation till utvecklingen under strategiperioderna (2011−2015 och 2016−2020). Resultaten bidrar därigenom till den samlade uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016−2020). De kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.

Studien som ligger till grund för rapporten har genomförts av Ulf Gerdtham, Gawain Heckley och Devon Fontaine Spika vid Lunds Universitet. Ansvarig utredare är Richard Henriksson och ansvarig chef är Anna Månsdotter.

För en mer utförlig rapport i vilken även högkonsumtion av alkohol ingår se Lunds universitets hemsida.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö
Avdelningschef
Avdelningen för Livsvillkor och levnadsvanor

Sammanfattning

I denna rapport presenteras resultat från en studie av socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak (ANT). Den beskriver utvecklingen under de två decennier som föregick den första nationella ANDT-strategin (2011–2015), samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT.

ANT-relaterad ohälsa blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män under perioden 1994−2011. Utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förklaras delvis av förändringar i fördelningen av demografiska faktorer, och delvis av förändringar av sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT.

Resultaten understryker betydelsen av att fortsätta följa utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT, och att i kommande studier även undersöka betydelsen av andra faktorer än demografiska, exempelvis normer, beteenden och livsvillkor.

Studien möjliggör jämförelser mellan utvecklingen före och under strategiperioderna (2011−2015 och 2016−2020), och bidrar till Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016−2020). Resultaten kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.

Bakgrund

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020, ANDT-strategin (S201/01028/FST (delvis)). Arbetet ska genomgående beakta jämlikhet i hälsa, vilket kräver kunskap om utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Denna kunskap kan vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.

Det finns tidigare svensk forskning på utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol och narkotika (1−7). Det finns dock inga studier som undersökt utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT samtidigt med jämförbara data och metoder.

Definition av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa

Socioekonomisk ojämlikhet i hälsa

Med socioekonomisk ojämlikhet i hälsa menas systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper definierade genom något mått på socioekonomisk position, exempelvis inkomst, utbildning eller yrke.

I studien undersöks utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ANT-relaterad ohälsa under perioden 1994−2011, samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. De mått på socioekonomisk position som används är inkomst och utbildningsnivå.

För en mer utförlig beskrivning av studien hänvisas till Lunds universitet hemsida.

Metod

Data:

Självrapporterade data över dagligrökning kommer från Undersökningen av LevnadsFörhållanden (ULF) och avser deltagare 31–64 år under perioden 1994−2011. Registerdata över ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet kommer från The Swedish Interdisciplinary Panel och avser hela befolkningen 31–64 år som var boende i Sverige mellan 1994 och 2011.

ANT-relaterad sjuklighet definieras som ANT-relaterad diagnos i slutenvård (huvuddiagnos, en av de tre första bidiagnoserna eller en av de tre första yttre orsakskoderna). Alkohol- och narkotikarelaterad dödlighet definieras som dödsorsak enligt Socialstyrelsens alkohol- och narkotikaindex (8). Tobaksrelaterad dödlighet definieras som rökningsrelaterad dödsorsak (underliggande dödsorsak eller de tre högst bidragande dödsorsakerna).

Socioekonomisk position definieras som disponibel inkomst (inkomst justerad för hushållssammansättning) och utbildningsnivå. Demografiska faktorer är ålder, kön, födelseland (eget och föräldrarnas), civilstånd (gift eller sambo), utbildningsnivå (egen och föräldrarnas), social isolering (bor ensam och träffar familj, släkt eller vänner mindre än en gång i veckan; data finns bara i ULF), inkomst från arbete och ekonomiskt bistånd (andelen som får ekonomiskt bistånd i boendekommunen).

Analys:

Koncentrationsindex:

För att följa utvecklingen av socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT används koncentrationsindex. Indexet mäter hur ojämnt fördelat ett utfall är i en population av individer rangordnade efter socioekonomisk position. Indexet kan anta värden mellan -1 och 1. Koncentrationsindex = -1 innebär att utfallet är helt koncentrerat till individerna med lägst socioekonomisk position, till exempel dem med lägst disponibel inkomst. Koncentrationsindex = 1 innebär att utfallet är helt koncentrerat till individerna med högst socioekonomisk position, till exempel dem med högst disponibel inkomst. Koncentrationsindex = 0 innebär att utfallet är jämnt fördelat i populationen.

Oaxaca-Blinder dekomponering:

För att undersöka betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT används Oaxaca-Blinder-dekomponering. Metoden bryter ner utvecklingen i två delar, en förklarad och en oförklarad. I den förklarade delen testas betydelsen av att fördelningen av demografiska faktorer förändras, till exempel andelen som är gifta eller sambo. I den oförklarade delen testas betydelsen av att sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förändras, till exempel sambandet mellan att vara gift eller sambo och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol.

Resultat

Alkohol

Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?

Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i figur 1. Vi ser att sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 1A−D). Detta illustreras i figur 1 av att koncentrationsindex rör sig från 0 (jämlikhet) mot -1 (utfallet är helt koncentrerat till individerna med lägst socioekonomisk position). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol minskade överlag.

Figur 1. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till alkohol under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till alkohol under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till alkohol under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till alkohol under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland kvinnor under perioden.

Vad förklarar förändringarna?

Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 1. Vi ser att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget förklarar 27 procent av utvecklingen för sjuklighet och 55 procent av utvecklingen för dödlighet. Vi ser också att förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol förklarar 73 procent av utvecklingen för sjuklighet, medan de inte bidrar statistiskt signifikant till utvecklingen för dödlighet.

Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade. Vi ser i tabell 1 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol genom att det finns ett minustecken framför siffran (förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position) som är i fetstil (statistiskt signifikant).

Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S2. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att ha fler än 12 års utbildning och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol försvagades. Vi ser i tabell 1 att denna förändring motverkar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol genom att det finns ett plustecken framför siffran (förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position) som är i fetstil (statistiskt signifikant).

Tabell 1. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011.

Demografisk faktorFörändring sjuklighet (koncentrationsindex)Förändring dödlighet (koncentrationsindex)
-0,131
100 procent
-0,107
100 procent
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Sammantaget -0,0351*ꜜ
27 procent
-0,0958
73 procent
-0,0589
55 procent
-0,0481
45 procent
Medelålder -0,00633
5 procent
+0,0418ꜛ
32 procent
-0,00534
5 procent
+0,0899
84 procent
Kvinna +1,24x10-6
0 procent
-0,0148
11 procent
+1,85x10-6
0 procent
-0,0175
16 procent
Född utomlands +0,00869
7 procent
+0,0121
9 procent
+0,00626
6 procent
+0,00738
7 procent
Föräldrar födda utomlands -0,00113
1 procent
-0,00104
1 procent
+0,00101
1 procent
+0,000104
0 procent
Gift eller sambo -0,00403
3 procent
-0,0511
39 procent
-0,00444
4 procent
-0,0593
55 procent
Utbildning <10 år +0,00788
6 procent
-0,00620
5 procent
+0,00106
1 procent
+0,00333
3 procent
Utbildning >12 år -0,00884
7 procent
+0,0128
10 procent
-0,00735
7 procent
+0,0313
29 procent
Mor utbildning >9 år -0,00492
4 procent
-0,00683
5 procent
-0,00116
1 procent
+0,00228
2 procent
Far utbildning >9 år -0,00169
1 procent
+0,00228
2 procent
-0,00551
5 procent
+0,00124
1 procent
Inte inkomst från arbete -0,0113
9 procent
-0,0282
22 procent
-0,0142
13 procent
-0,0328
31 procent
Ekonomiskt biståndꜝ +0,00840
6 procent
+0,00309
2 procent
-0,00333
3 procent
+0,0262
24 procent
Saknade dataꜞ -0,0218
17 procent
+0,0800
61 procent
-0,0259
24 procent
+0,116
108 procent
Konstant¨ -0,140
107 procent
-0,216
202 procent
Observationer 7 757 403
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜝProcent i boendekommun
ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år
¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm)

Narkotika

Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?

Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i figur 2. Vi ser att sjuklighet och dödlighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 2A−D; för hjälp med att tolka figur 2, se alkohol). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika minskade överlag.

Figur 2. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till narkotika under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till narkotika under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till narkotika under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till narkotika under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Vad förklarar förändringarna?

Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 2. Vi ser att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget inte bidrar statistiskt signifikant till utvecklingen för varken sjuklighet eller dödlighet. Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika förklarar hela utvecklingen för både sjuklighet och dödlighet.

Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade. Vi ser i tabell 2 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika (för hjälp med att tolka tabell 2, se alkohol).

Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S3. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att vara gift eller sambo och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika försvagades. Vi ser i tabell 2 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika.

Tabell 2. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011.

Demografisk faktorFörändring sjuklighet (koncentrationsindex)Förändring dödlighet (koncentrationsindex)
-0,221
100 procent
-0,176
100 procent
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Sammantaget +0,0147ꜛ
7 procent
-0,236*ꜜ
107 procent
+0,0535
30 procent
-0,229
130 procent
Medelålder -0,00321
1 procent
-0,00129
0 procent
-0,00340
2 procent
-0,189
107 procent
Kvinna +2,71x10-6
0 procent
-0,0357
16 procent
+1,99x10-6
0 procent
-0,0376
21 procent
Född utomlands +0,0111
5 procent
+0,00521
2 procent
+0,00626
4 procent
-0,0183
10 procent
Föräldrar födda utomlands -0,00106
0 procent
+0,00105
0 procent
+0,00257
1 procent
-0,00129
1 procent
Gift eller sambo +0,00448
2 procent
-0,0956
43 procent
+0,00180
1 procent
+0,0265
15 procent
Utbildning <10 år +0,0274
12 procent
-0,0440
20 procent
+0,00298
2 procent
+0,00458
3 procent
Utbildning >12 år -0,00924
4 procent
-0,00366
2 procent
+0,00326
2 procent
+0,0101
6 procent
Mor utbildning >9 år +3,21x10-5
0 procent
+0,00470
2 procent
-0,0117
7 procent
+0,0282
16 procent
Far utbildning >9 år +0,000101
0 procent
+0,00935
4 procent
-0,00692
4 procent
-0,0314
18 procent
Inte inkomst från arbete -0,00478
2 procent
+0,00156
0 procent
-0,00264
2 procent
+0,0314
18 procent
Ekonomiskt biståndꜝ +0,0102
5 procent
+0,101
46 procent
+0,0832
47 procent
-0,05773
3 procent
Saknade dataꜞ -0,0204
9 procent
+0,0886
40 procent
-0,0218
12 procent
+0,166
94 procent
Konstant¨ -0,268
121 procent
-0,160
91 procent
Observationer 7 757 403
ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜝProcent i boendekommun
ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år
¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm)

Tobak

Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?

Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i figur 3. Vi ser att dagligrökning och rökningsrelaterad sjuklighet och dödlighet blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 3A−F; för hjälp med att tolka figur 3, se alkohol). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning var oförändrade överlag.

Figur 3. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i dagligrökning under perioden 1994 till 2011. Dagligrökning blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningsrelaterad ojämlikhet i dagligrökning under perioden 1994 till 2011. Dagligrökning blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till rökning under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till rökning blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i slutenvård kopplad till rökning under perioden 1994 till 2011. Sjuklighet kopplad till rökning blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till rökning under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till rökning blev mer koncentrerad till individer med låg inkomst bland både kvinnor och män under perioden.

Linjediagram som visar utvecklingen för utbildningstrelaterad ojämlikhet i dödsfall kopplade till rökning under perioden 1994 till 2011. Dödlighet kopplad till rökning blev mer koncentrerad till individer med kort utbildning bland både kvinnor och män under perioden.

Vad förklarar förändringarna?

Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 3. Vi ser till exempel att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget förklarar 70 procent av utvecklingen för dagligrökning. Vi ser också att förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning sammantaget förklarar 56 procent av utvecklingen för sjuklighet.

Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade.Vi ser i tabell 3 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet och dödlighet kopplad till rökning (för hjälp med att tolka tabell 3, se alkohol).

Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S4. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att vara född utomlands och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till rökning förstärktes. Vi ser i tabell 3 att denna förändring motverkar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till rökning.

Tabell 3. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet kopplad till rökning under perioden 1994−2011.

Demografisk faktorFörändring dagligrökning (koncentrationsindex)Förändring sjuklighet (koncentrationsindex)Förändring dödlighet (koncentrationsindex)
-0,149
100 procent
-0,177
100 procent
-0,163
100 procent
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Förklarad
förändrad fördelning
Oförklarad
förändrat samband
Sammantaget -0,104*ꜜ
70 procent
-0,0453
30 procent
-0,0774
44 procent
-0,0995
56 procent
-0,115
70 procent
-0,0482
30 procent
Medelålder -0,00614
4 procent
-0,0654
44 procent
-0,00999
6 procent
+0,148ꜛ
84 procent
-0,0125
8 procent
+0,107
66 procent
Kvinna +0,00133
1 procent
+0,0548
37 procent
+1,91x10-6
0 procent
+0,00959
5 procent
+4,68x10-6
0 procent
+0,0330
20 procent
Född utomlands -0,0122
8 procent
-0,0289
19 procent
+0,00646
4 procent
+0,0171
10 procent
-7,32x10-5
0 procent
-0,00622
4 procent
Föräldrar födda utomlands -0,00236
2 procent
+0,00133
1 procent
+0,00123
1 procent
+0,000523
0 procent
+0,000384
0 procent
+0,000330
0 procent
Gift eller sambo -0,00202
1 procent
+0,00533
4 procent
-0,0216
12 procent
-0,0172
10 procent
-0,0214
13 procent
-0,0150
9 procent
Utbildning <10 år +0,0114
8 procent
-0,0271
18 procent
+0,0146
8 procent
-0,0161
9 procent
+0,00465
3 procent
+0,0216
13 procent
Utbildning >12 år -0,00434
3 procent
+0,00359
2 procent
-0,0130
7 procent
+0,0179
10 procent
-0,0191
12 procent
+0,00301
2 procent
Mor utbildning >9 år -0,0123
8 procent
+8,89x10-5
0 procent
-0,00725
4 procent
-0,00216
1 procent
-0,0237
15 procent
-0,0193
12 procent
Far utbildning >9 år -0,00730
5 procent
-0,00617
4 procent
-0,0101
6 procent
-0,00142
1 procent
-0,00621
4 procent
+0,0102
6 procent
Inte inkomst från arbete -0,000321
0 procent
-0,0226
15 procent
-0,0136
8 procent
-0,0116
7 procent
-0,0139
9 procent
-0,00535
3 procent
Ekonomiskt biståndꜝ -0,0801
54 procent
+0,164
110 procent
-0,0131
7 procent
+0,0980
55 procent
-0,00807
5 procent
+0,124
76 procent
Social isolering -2,11x10-5
0 procent
+0,00119
1 procent
Saknade dataꜞ +0,0105
7 procent
-0,0489
33 procent
-0,0111
6 procent
+0,0370
21 procent
-0,0156
10 procent
+0,0309
19 procent
Konstant¨ -0,0768
52 procent
-0,379
214 procent
-0,333
204 procent
Observationer 5 662 7 757 403
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜝProcent i boendekommun
ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år
¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm)

Diskussion

Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT ökade under perioden 1994−2011, och såväl dagligrökning som ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män. Skillnaderna mellan könen minskade eller var oförändrade överlag.

Utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förklaras delvis av förändringar i fördelningen av demografiska faktorer, och delvis av förändringar av sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Särskilt för narkotika är en stor del av utvecklingen oförklarad, vilket innebär att okända faktorer har avgörande betydelse.

Resultaten understryker vikten av att fortsätta följa utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT, och att i kommande studier även undersöka betydelsen av andra faktorer än demografiska, exempelvis förändrade normer, beteenden och livsvillkor.

Studien möjliggör jämförelser med utvecklingen under strategiperioderna, och bidrar till Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016‒2020). Resultaten kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.

Referenser

  1. Norström T, Romelsjö A. Social class, drinking and alcohol-related mortality. Journal of substance abuse. 1998;10(4):385-95.
  2. Hemström Ö. Alcohol‐related deaths contribute to socioeconomic differentials in mortality in Sweden. The European Journal of Public Health. 2002;12(4):254-62.
  3. Budhiraja M, Landberg J. Socioeconomic disparities in alcohol-related mortality in Sweden, 1991–2006: a register-based follow-up study. Alcohol and Alcoholism. 2015;51(3):307-14.
  4. Mackenbach JP, Kulhánová I, Bopp M, Borrell C, Deboosere P, Kovács K, et al. Inequalities in alcohol-related mortality in 17 European countries: a retrospective analysis of mortality registers. PLoS medicine. 2015;12(12):e1001909.
  5. Giskes K, Kunst AE, Benach J, Borrell C, Costa G, Dahl E, et al. Trends in smoking behaviour between 1985 and 2000 in nine European countries by education. Journal of Epidemiology & Community Health. 2005;59(5):395-401.
  6. Eek F, Östergren P-O, Diderichsen F, Rasmussen NK, Andersen I, Moussa K, et al. Differences in socioeconomic and gender inequalities in tobacco smoking in Denmark and Sweden; a cross sectional comparison of the equity effect of different public health policies. BMC Public Health. 2010;10(1):9.
  7. Kulik MC, Menvielle G, Eikemo TA, Bopp M, Jasilionis D, Kulhánová I, et al. Educational inequalities in three smoking-related causes of death in 18 European populations. Nicotine & tobacco research. 2013;16(5):507-18.
  8. Socialstyrelsen. Hälsodata: Socialstyrelsen; 2009 [Available from: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/halsodata.]

Bilaga

Tabell S1. Fördelning av demografiska faktorer i Undersökningen av LevnadsFörhållanden och The Swedish Interdisciplinary Panel 1994 och 2011.

Demografisk faktorUndersökningen av LevnadsFörhållandenThe Swedish Interdisciplinary Panel
1994 2011 Förändring 1994 2011 Förändring
Medelålder (år) 46,40 48,17 Ökade 46,47 47,44 Ökade
Kvinna (procent) 50,80 52,53 Ökade 49,47 49,48 Oförändrad
Född utomlands (procent) 12,18 16,12 Ökade 11,85 17,83 Ökade
Föräldrar födda utomlands (procent) 0,85 2,51 Ökade 1,07 2,67 Ökade
Gift eller sambo (procent) 64,27 54,60 Minskade 61,70 50,24 Minskade
Utbildning <10 år 23,90 10,09 Minskade 30,79 14,53 Minskade
Utbildning >12 år (procent) 31,69 44,84 Ökade 24,98 38,43 Ökade
Mor utbildning >9 år (procent) 18,42 36,90 Ökade 17,71 36,85 Ökade
Far utbildning >9 år (procent) 15,19 27,66 Ökade 15,06 27,38 Ökade
Inte inkomst från arbete (procent) 8,99 9,07 Ökade 10,17 12,38 Ökade
Ekonomiskt bistånd (boendekommun, procent) 4,25 2,45 Minskade 4,08 2,54 Minskade
Social isolering (procent) 2,07 1,90 Minskade
Observationer 3 193 2 469 3 660 610 4 096 793

Tabell S2. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol 1994 och 2011.

Demografisk faktorSjuklighet (regressionskoefficient)Dödlighet (regressionskoefficient)
1994 2011 Förändringꜗ 1994 2011 Förändring
Medelålder -0,00925*ꜜ -0,00655 Försvagades -0,0113 -0,00554 Försvagades
Kvinna +0,0687ꜛ +0,0387 Försvagades +0,0929 +0,0576 Försvagades
Född utomlands +0,0430 +0,145 Förstärktes +0,0422 +0,104 Förstärktes
Föräldrar födda utomlands +0,0267 -0,0705 Förstärktes +0,0538 +0,0635 Förstärktes
Gift eller sambo +0,118 +0,0352 Försvagades +0,135 +0,0388 Försvagades
Utbildning <10 år -0,0284 -0,0485 Förstärktes -0,0173 -0,00650 Försvagades
Utbildning >12 år -0,117 -0,0657 Försvagades -0,180 -0,0547 Försvagades
Mor utbildning >9 år +0,0129 -0,0257 Förstärktes -0,0189 -0,00605 Försvagades
Far utbildning >9 år -0,0289 -0,0137 Försvagades -0,0529 -0,0447 Försvagades
Inte inkomst från arbete -0,233 -0,510 Förstärktes -0,319 -0,641 Förstärktes
Ekonomiskt biståndꜝ -0,00623 -0,00547 Försvagades -0,00425 +0,00217 Försvagades
Observationer 3 660 610 4 096 793 3 660 610 4 096 793
ꜗOkulär bedömning
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år
ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor
ꜝProcent i boendekommun

Tabell S3. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika 1994 och 2011.

Demografisk faktorSjuklighet (regressionskoefficient)Dödlighet (regressionskoefficient)
1994 2011 Förändringꜗ 1994 2011 Förändring
Medelålder -0,00324*ꜜ -0,00333 Förstärktes +0,00871ꜛ -0,00352 Försvagades
Kvinna +0,157 +0,0847 Försvagades +0,138 +0,0620 Försvagades
Född utomlands +0,142 +0,186 Förstärktes +0,259 +0,105 Försvagades
Föräldrar födda utomlands -0,165 -0,0662 Försvagades +0,281 +0,161 Försvagades
Gift eller sambo +0,116 -0,0391 Försvagades -0,0587 -0,0157 Försvagades
Utbildning <10 år -0,0255 -0,168 Förstärktes -0,0332 -0,0183 Försvagades
Utbildning >12 år -0,0540 -0,0687 Förstärktes -0,0160 +0,0242 Förstärktes
Mor utbildning >9 år -0,0264 +0,000168 Försvagades -0,220 -0,0612 Försvagades
Far utbildning >9 år -0,0612 +0,000821 Försvagades 0,153 -0,0561 Försvagades
Inte inkomst från arbete -0,231 -0,216 Försvagades -0,428 -0,120 Försvagades
Ekonomiskt biståndꜝ -0,0316 -0,00666 Försvagades -0,0400 -0,0542 Förstärktes
Observationer 3 660 610 4 096 793 3 660 610 4 096 793
ꜗOkulär bedömning
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år
ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor
ꜝProcent i boendekommun

Tabell S4. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning 1994 och 2011.

Demografisk faktorDagligrökning (regressionskoefficient)Sjuklighet (regressionskoefficient)Dödlighet (regressionskoefficient)
1994 2011 Förändringꜗ 1994 2011 Förändring 1994 2011 Förändring
Medelålder +0,000764ꜛ -0,00348ꜜ Förstärktes -0,0199* -0,0103 Försvagades -0,0198 -0,0129 Försvagades
Kvinna -0,0310 +0,0770 Förstärktes +0,0401 +0,0595 Förstärktes +0,0791 +0,146 Förstärktes
Född utomlands -0,0739 -0,311 Förstärktes -0,0368 +0,108 Förstärktes +0,0513 -0,00122 Försvagades
Föräldrar födda utomlands -0,298 -0,142 Försvagades +0,0279 +0,0769 Förstärktes -0,00686 +0,0241 Förstärktes
Gift eller sambo +0,0126 +0,0209 Förstärktes +0,217 +0,189 Försvagades +0,211 +0,187 Försvagades
Utbildning <10 år +0,0307 -0,0826 Förstärktes -0,0375 -0,0899 Förstärktes -0,0986 -0,0286 Försvagades
Utbildning >12 år -0,0443 -0,0330 Försvagades -0,168 -0,0966 Försvagades -0,154 -0,142 Försvagades
Mor utbildning >9 år -0,0668 -0,0663 Oförändrat -0,0257 -0,0379 Förstärktes -0,0149 -0,124 Förstärktes
Far utbildning >9 år -0,0179 -0,0585 Förstärktes -0,0727 -0,0822 Förstärktes -0,118 -0,0504 Försvagades
Inte inkomst från arbete -0,131 -0,382 Förstärktes -0,499 -0,614 Förstärktes -0,575 -0,628 Förstärktes
Ekonomiskt biståndꜝ +0,00596 +0,0446 Förstärktes -0,0155 0,00851 Försvagades -0,0252 +0,00525 Försvagades
Social isolering -0,0447 +0,0129 Försvagades
Observationer 3 193 2 469 3 660 610 4 096 793 3 660 610 4 096 793
ꜗOkulär bedömning
ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor
ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜝProcent i boendekommun

Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak

Rapporten beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i dagligrökning och sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol, narkotika och rökning under perioden 1994 till 2011. Den vänder sig till dig som antingen är ANDT-samordnare på länsstyrelserna, folkhälsosamordnare eller motsvarande på landsting eller kommuner eller som jobbar med ANDT-frågor på en nationell myndighet eller regeringskansliet.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 8 juli 2019
  • Uppdaterad: -

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan