I den här delrapporten har Folkhälsomyndigheten gjort framtidsprognoser för sjukvårdskostnader för anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige vid en framtida ökning av antibiotikaresistens. Vi har simulerat framtida scenarier utifrån antagandet att Sverige år 2024 kommer ha en resistensnivå som motsvarar den som några europeiska länder hade år 2014. Resultaten presenteras som antal personer drabbade av resistenta bakterier, samt de extra sjukvårdskostnader som infektioner och bärarskap med antibiotikaresistenta bakterier leder till.

Tanken är att rapporten ska att öka kunskapen om vad kostnader för antibiotikaresistens för sjukvården kan komma att bli i framtiden om vi skulle hamna på dessa nivåer. Rapporten ska även kunna användas för att vägleda prioritering och fördelning av sjukvårdens resurser inför framtiden för att de ska kunna användas så effektivt som möjligt.

Målgrupper är personer som arbetar med antibiotikaresistens, samt politiker både nationellt och kommunalt. De är direkt berörda av resultaten och kan förhoppningsvis få användning av dem i sina analyser, prognoser och beslut i det dagliga arbetet.

Bläddra och läs längre ner.

Sammanfattning

I den här delrapporten har Folkhälsomyndigheten simulerat framtida scenarier för utveckling av de former av antibiotikaresistens som är anmälningspliktiga i Sverige, utifrån antagandet att utvecklingen mellan 2008 och 2014 fortsätter i samma takt eller att vi år 2024 når ändå upp i resistensnivåer som motsvarar de som några europeiska länder hade år 2014. Vi har valt fyra länder med långvarig och stabil rapportering till det europeiska resistensövervakningssystemet EARS-Net för att representera olika delar av Europa med olika resistenssituation.

Vår simulering indikerar att Sverige år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens, jämfört med dagens 14 000 fall om tidigare observerad trend fortsätter oförändrat. Om Sverige istället får en utveckling till den situation som 2014 rådde i Italien blir antalet fall istället 160 000. Motsvarande siffror om utvecklingen i Sverige blir som den var 2014 i Storbritannien, Tyskland eller Ungern blir 70 000, 60 000 respektive 100 000 fall. Baserat på den beräknade utvecklingen för var och en av de olika resistensformerna har de direkta kostnaderna dvs. de extra sjukvårdskostnaderna utöver standardsjukvård för fallen beräknats.

Om vi i Sverige lyckas behålla den långsamma ökningstakt som vi hittills haft kommer de extra sjukvårdskostnaderna till följd av antibiotikaresistens uppgå till 5 miljarder kronor fram till och med år 2024. Om vi istället når en resistensnivå 2024 likt den Italien hade år 2014, skulle sjukvårdskostnaderna fram till och med 2024 bli minst 25 miljarder kronor. Motsvarande siffror, om utvecklingen i Sverige blir som den varit i Storbritannien, Tyskland och Ungern är 13, 10 respektive 18 miljarder kronor.

Det unika med vår modell är att den är baserad på verkliga data från vård av existerande patienter. Dessutom har varje resistensform analyserats separat, uppdelat på de vanligaste infektionerna de ger upphov till.

De viktigaste begränsningarna är att modellen bara innehåller antibiotikaresistens som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och endast direkta kostnader för den extra vård som tillkommer utöver standardsjukvård. Beräkningarna kan därför ses som minimikostnader eftersom antibiotikaresistens förekommer hos många fler bakterier än de som är anmälningspliktiga, även om de bakterier som ingår även i framtiden sannolikt kommer stå för den dominerande delen av sjukdomsbördan. Vidare saknas de indirekta kostnaderna i form av exempelvis extra insatser för utbrottshantering och kostnader för produktionsbortfall, kostnader som kan bli omfattande. En annan möjlig svaghet är våra antagande om hur utvecklingen över tiden kommer ske, vi har antagit en linjär utveckling av resistensen från dagens läge till slutnivån. Vidare finns problem relaterade till de data vi använt, utvecklingen för alla infektionstyper baseras på data från blododlingar. Slutligen har vi inte tagit hänsyn till att sjukvårdens struktur och rutiner skiljer sig åt mellan länder.

Med hjälp av simulering är det möjligt att modellera utvecklingen i alternativa framtidsscenarier, för att beräkna antalet personer som kan komma att drabbas av antibiotikaresistenta infektioner och kostnaderna som följer av detta. Prognoser av framtida kostnader för antibiotikaresistens kan därför användas för att vägleda prioritering och fördelning av sjukvårdens begränsande resurser inför framtiden, och ge underlag för preventiva insatser. Nästa steg i projektet är att inkludera de indirekta kostnaderna för att kunna uppskatta den totala kostnaden för samhället.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 80
  • Artikelnummer: 16119