Vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19

Publicerad: 14 maj 2020Uppdaterad: 15 maj 2020Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Smittsamheten av SARS-CoV-2 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Det är svårt att värdera provsvar hos personer senare i förloppet då RNA kan detekteras under flera veckor men inte kan skilja på infektiöst och icke-infektiöst (av immunförsvaret inaktiverat) virus. PCR-test kan därför inte användas för att avgöra smittfrihet och man får istället använda kliniska kriterier samt tid från insjuknandet.

För PCR-positiva personer isolerade i hemmet så kan de bedömas som smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet.

För personal inom vård och omsorg med misstänkt eller verifierad infektion med SARS-CoV-2 (covid-19) gäller samma tidsgränser, med tillägget att de alltid bör provtas vid misstanke.

Symtomfria personer bör generellt inte provtas men om det ändå skett så kan man bedöma dem som smittfria först sju dagar efter positivt prov. Skulle de utveckla symtom efter provtagningen så får man räkna från den insjukningsdagen eller om de haft symtom förenliga med covid-19 nyligen, då kan man räkna från den insjukningsdagen.

För boende/brukare på särskilda boenden för äldre samt korttidsvård, miljöer med särskilt känsliga individer, så tillämpas med hänvisning till försiktighetsprincipen tidsgränsen minst 14 dagar efter insjuknande även för mildare fall inkluderande minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring.

För sjukhusvårdade personer som haft en svårare sjukdomsbild så är kriterierna minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring samt minst 14 dagar från insjuknandedagen, ända upp till 21 dagar för de allra sjukaste som också behövt vård på IVA.

Summary

The infectiousness of SARS-CoV-2 is most likely highest around the time of falling ill. It is not possible to measure infectiousness with a PCR-test as viral RNA may be detected during weeks but the test cannot differ between RNA from infectious virus or from viral debris. For this reason the criteria for considering a person as non-infectious is based on clinical criteria and time from first symptoms.

For PCR-positive persons isolated in their home they can be considered non-infectious after at least 48 hours with no fever and general improvement when at least 7 days have passed since onset of symptoms.

For staff in healthcare and nursing with verified infection or suspicion of covid-19 the same criteria applies. All suspected cases among staff should be tested if possible.

In general, asymptomatic individuals should not be tested. If this still occurs, they may be considered as non-infectious after 7 days from the test, unless they develop symptoms soon after or recently have had symptoms compatible with covid-19. Then the measure is 7 days from that symptom onset respectively.

For elderly living in nursing homes or similar facilities, gathering many vulnerable individuals in a smaller space, on top of the 48 hours of no fever and general improvement, 14 days since onset is applied. This applies also in cases of mild or atypical disease.

In individuals treated in hospital due to a more difficult course of the disease, the 48 hours of no fever and stable general improvement applies and at least 14 days from onset up to 21 days from onset for the most severe cases who also received care in the intensive care unit.

Om publikationen

  • Denna vägledning har tagits fram enligt önskemål om konsensus på nationell nivå angående kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19. Dessa har förankrats med företrädare för specialistföreningarna inom infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, vårdhygien och smittskydd. Uppdatering kommer att ske när ny kunskap om covid-19 tillkommer.
  • Målgrupper är i första hand smittskydden samt omsorg och sjukvård.
  • Ansvarig projektledare på Folkhälsomyndigheten har varit Jerker Jonsson, utredare EU-FD.

Folkhälsomyndigheten

Anders Tegnell
Avdelningschef för folkhälsoanalys och datautveckling

Bakgrund

Information om från när och hur länge man är smittsam vid covid-19 är än så länge begränsad. Det finns dock många vetenskapliga publikationer som visat att virusnivåerna är som högst i början av sjukdomsförloppet och att de inte korrelerar till graden av symtom (1–5). Andra studier har också visat att risken för att bli smittad är störst för de som haft kontakt med ett index-fall i anslutning till insjuknandet jämfört med kontakter som exponerats senare än fem dagar (6) in i index-fallets sjukdomsförlopp. Vid studier av hur länge utsöndring av virus-RNA pågår så varierar det med viss koppling till allvarlighetsgrad med för mildare fall 1-2 veckor men för svårare fall i flera veckor (2,3,7–14). PCR-positivitet säger dock inget om virusets förmåga att infektera celler (3). I de få studier som finns tillgängliga har man inte lyckats odla virus från PCR-positiva prover som tagits senare än 9 dagar efter symtomdebut (3,9,15,16). I dessa studier har man övervägande inkluderat mildare fall men studier av virusets förmåga att infektera celler i prover från allvarliga och kritiska fall är på gång i Sverige. Jämförelser av resultat med PCR-detektion av virus och virusodling visar att PCR inte kan användas för att avgöra om en individ är fortsatt smittsam eller inte eftersom PCR påvisar även RNA från icke-infektiösa virus. Provtagning för att avgöra smittfrihet bör därför undvikas och man får istället använda kliniska kriterier samt tid från insjuknandet.

Metod

En arbetsgrupp bestående av representanter från Svenska Infektionsläkarföreningen, Föreningen för klinisk mikrobiologi, Svenska Hygienläkarföreningen, Smittskyddsläkarföreningen samt Folkhälsomyndigheten, sattes samman och kallades till ett möte via länk den 6 maj 2020.

Där enades alla om för vilka olika fall-typer av covid-19 det behövdes kriterier för smittfrihet och vid vilka olika situationer i samhället samt inom vård och omsorg.

Referenser för bakgrundsinformationen togs fram av Folkhälsomyndigheten med benäget bistånd av arbetsgruppen.

De förslag på kriterier och skrivningar som togs fram under och efter mötet den 6 maj cirkulerades inom gruppen under följande vecka för att den 13 maj 2020 vid ett uppföljande möte resultera i denna slutversion.

Dessa kriterier kommer att uppdateras allteftersom ny kunskap om SARS-CoV-2 framkommer.

Resultat

Kriterier för bedömning av smittfrihet i samhället

PCR-positiva personer som är isolerade i hemmet:

  • >2 dygns feberfrihet och allmän förbättring samt minst 7 dagar sedan symtomdebut (kvarstående rethosta, nedsatt lukt- och smaksinne förekommer men bedöms inte korrelera till smittsamhet)

Kriterier för bedömning av smittfrihet inom vård och omsorg

Vård- och omsorgspersonal med symtom, PCR-positiva eller ej provtagna:

  • >2 dygns feberfrihet och allmän förbättring samt minst 7 dagar sedan symtomdebut

Symtomfria personer:

  • bör generellt ej provtas. Om detta ändå sker så bedöms de med positivt prov som smittfria efter 7 dagar från provtillfället om de inte inom de senaste veckorna haft symtom förenliga med covid-19, då räknas 7 dagar från den symtomdebuten. Tiden ska också omvärderas om de utvecklar symtom de närmaste dagarna efter provtagningen och då används kriterier enligt ovan.

Personer i särskilt boende för äldre/korttidsvård:

  • Äldre personer på institutionsboende med lättare symtom eller atypisk bild som inte behöver sjukhusvård bedöms smittfria efter >2 dygns feberfrihet och allmän förbättring samt 14 dagar från symtomdebut enligt försiktighetsprincipen då de befinner sig i en miljö med särskilt känsliga individer. För personer som vårdats på sjukhus och skrivs ut till denna typ av boende gäller också 14 dagar från symtomdebut innan personen kan bedömas som smittfri. Denna typ av boenden måste därför ha rutiner för att kunna isolera de som inte behöver sjukhusvård samt de som skrivs ut från sjukvården inom 14 dagar.

Sjukhusvårdade personer

Personer med lindriga symtom av covid-19 utan allmänpåverkan som vårdats av annan orsak:

  • >2 dygns feberfrihet och allmän förbättring samt minst 7 dagar sedan symtomdebut
  • Om utskrivning till särskilt boende för äldre/korttidsvård, se ovan.

Personer med syrgasbehov och/eller allmänpåverkan som vårdats inneliggande men inte behövt IVA-vård:

  • >2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring och minst 14 dagar sedan symtomdebut

Kritiskt sjuka personer med uttalad andningssvikt eller annan organsvikt som vårdats på IVA:

  • individuell bedömning men som tumregel >2 dygns feberfrihet och stabil klinisk förbättring och 21 dagar efter symtomdebut

Personer som är immunsupprimerade pga annan sjukdom eller behandling:

T ex hematologisk malignitet, känd immunbristsjukdom, benmärgstransplantation de senaste 24 månaderna, organtransplantation de senaste 6 månaderna eller läkemedelsbehandling såsom immunmodulerande biologiska läkemedel, cytostatika eller steroider i högdos under längre tid.

  • alltid individuell bedömning men minst >2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring och minst 14 dagar sedan symtomdebut

Ordlista

Covid-19 – namnet på infektionen orsakad av SARS-CoV-2

IVA - intensivvårdsavdelning

PCR – polymeraskedjereaktion (polymerase chain reaction), en testmetod som används för att påvisa spår av virus

RNA- ribonukleinsyra som finns i bland annat SARS-CoV-2, dvs spår av virus

SARS-CoV-2 – namnet på coronaviruset som gett upphov till den aktuella pandemin

Arbetsgruppen

Lars-Magnus Andersson, ordförande Svenska Infektionsläkarföreningen och verksamhetschef, Överläkare, Infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Hedvig Glans, sektionschef och Biträdande överläkare, Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset

Martin Sundqvist, ordf Föreningen för klinisk mikrobiologi och Överläkare, Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro

Lena Serrander, Överläkare, Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Linköping

Birgitta Arnholm, Biträdande smittskyddsläkare, Smittskydd Västra Götaland

Jenny Stenkvist, Biträdande smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm

Per Hagstam, Biträdande smittskyddsläkare, Smittskydd Skåne

Bengt Wittesjö, Smittskyddsläkare, Smittskydd Blekinge

Gunlög Rasmussen, Smittskyddsläkare, Smittskydd Örebro

Peter Gröön, Regionjurist och enhetschef, Smittskydd Stockholm

Anders Johansson, ordförande Svenska Hygienläkarföreningen, Hygienöverläkare Västerbotten

Inger A v Rosen, Nationell smittskyddssamordning, Folkhälsomyndigheten

Maximilian Riess, Mikrobiolog, Folkhälsomyndigheten

Jerker Jonsson, Infektionsläkare och epidemiolog, Folkhälsomyndigheten

Referenser

  1. He X, Lau EH, Wu P, Deng X, Wang J, Hao X, et al. Temporal dynamics in viral shedding and transmissibility of COVID-19 [Internet]. Infectious Diseases (except HIV/AIDS); 2020 Mar [cited 2020 Mar 25]. Available from: medrxiv.org/lookup/doi/10.1101/2020.03.15.20036707
  2. Zou L, Ruan F, Huang M, Liang L, Huang H, Hong Z, et al. SARS-CoV-2 Viral Load in Upper Respiratory Specimens of Infected Patients [Internet]. New England Journal of Medicine. Massachusetts Medical Society; 2020 [cited 2020 Mar 17]. Available from: www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMc2001737
  3. Wölfel R, Corman VM, Guggemos W, Seilmaier M, Zange S, Müller MA, et al. Virological assessment of hospitalized patients with COVID-2019. Nature [Internet]. 2020 Apr 1 [cited 2020 Apr 2]; Available from: www.nature.com/articles/s41586-020-2196-x
  4. Lescure F-X, Bouadma L, Nguyen D, Parisey M, Wicky P-H, Behillil S, et al. Clinical and virological data of the first cases of COVID-19 in Europe: a case series. Lancet Infect Dis. 2020 Mar;S1473309920302000.
  5. To KK-W, Tsang OT-Y, Leung W-S, Tam AR, Wu T-C, Lung DC, et al. Temporal profiles of viral load in posterior oropharyngeal saliva samples and serum antibody responses during infection by SARS-CoV-2: an observational cohort study. Lancet Infect Dis. 2020 Mar 23;
  6. Cheng H-Y, Jian S-W, Liu D-P, Ng T-C, Huang W-T, Lin H-H. Contact Tracing Assessment of COVID-19 Transmission Dynamics in Taiwan and Risk at Different Exposure Periods Before and After Symptom Onset. JAMA Intern Med. 2020 May 1;
  7. Xiao AT, Tong YX, Gao C, Zhu L, Zhang YJ, Zhang S. Dynamic profile of RT-PCR findings from 301 COVID-19 patients in Wuhan, China: A descriptive study. J Clin Virol Off Publ Pan Am Soc Clin Virol. 2020 Apr 11;127:104346.
  8. He X, Lau EHY, Wu P, Deng X, Wang J, Hao X, et al. Temporal dynamics in viral shedding and transmissibility of COVID-19. Nat Med [Internet]. 2020 Apr 15 [cited 2020 Apr 17]; Available from: www.nature.com/articles/s41591-020-0869-5
  9. Kujawski SA, Wong KK, Collins JP, Epstein L, Killerby ME, Midgley CM, et al. First 12 patients with coronavirus disease 2019 (COVID-19) in the United States. 2020 Mar 12 [cited 2020 May 4]; Available from: medrxiv.org/lookup/doi/10.1101/2020.03.09.20032896
  10. Tan W, Lu Y, Zhang J, Wang J, Dan Y, Tan Z, et al. Viral Kinetics and Antibody Responses in Patients with COVID-19 [Internet]. Infectious Diseases (except HIV/AIDS); 2020 Mar [cited 2020 Apr 8]. Available from: medrxiv.org/lookup/doi/10.1101/2020.03.24.20042382
  11. Cai J, Xu J, Lin D, Yang zhi, Xu L, Qu Z, et al. A Case Series of children with 2019 novel coronavirus infection: clinical and epidemiological features. Clin Infect Dis. 2020 Feb 28;ciaa198.
  12. Fang Z, Zhang Y, Hang C, Ai J, Li S, Zhang W. Comparisons of viral shedding time of SARS-CoV-2 of different samples in ICU and non-ICU patients. J Infect. 2020 Mar;S0163445320301390.
  13. Qian G-Q, Chen X-Q, Lv D-F, Ma AHY, Wang L-P, Yang N-B, et al. Duration of SARS-CoV-2 viral shedding during COVID-19 infection. Infect Dis. 2020 Apr 10;1–2.
  14. Yongchen Z, Shen H, Wang X, Shi X, Li Y, Yan J, et al. Different longitudinal patterns of nucleic acid and serology testing results based on disease severity of COVID-19 patients. Emerg Microbes Infect. 2020 Apr 20;1–14.
  15. Arons MM, Hatfield KM, Reddy SC, Kimball A, James A, Jacobs JR, et al. Presymptomatic SARS-CoV-2 Infections and Transmission in a Skilled Nursing Facility. N Engl J Med. 2020 Apr 24;
  16. L’Huillier AG, Torriani G, Pigny F, Kaiser L, Eckerle I. Shedding of infectious SARS-CoV-2 in symptomatic neonates, children and adolescents. 2020 May 1 [cited 2020 May 7]; Available from: medrxiv.org/lookup/doi/10.1101/2020.04.27.20076778

Vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19.

PCR-tekniken som används i test för att påvisa virus kan inte skilja på virus med förmåga att infektera celler och virus som oskadliggjorts av immunförsvaret och därför kan man inte använda dessa test för att avgöra om någon är smittsam eller inte. RNA från virus kan ofta påvisas i veckor efter insjuknandet men innebär inte att man fortfarande är smittsam. Det finns också flera vetenskapliga studier som talar för att smittsamheten vid covid-19 är som störst i början av sjukdomsperioden.

De rekommenderade kriterierna för bedömning av smittfrihet grundar sig därför på stabil klinisk förbättring med feberfrihet i minst två dygn och att det gått minst sju dagar sedan symtomen började. För de som haft mera uttalade symtom gäller minst 14 dagar sedan insjuknandet och för de allra sjukaste, individuell bedömning av behandlande läkare.

Kriterierna togs fram i samarbete med företrädare för specialitetsföreningarna inom infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, hygien och smittskydd. Rekommendationerna kommer att uppdateras allteftersom ny kunskap om smittsamhet vid covid-19 tillkommer, då nuvarande kunskap är begränsad.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 14 maj 2020
  • Uppdaterad: 15 maj 2020

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan