Miljöhälsoenkäten visar en ökning av framför allt allergisnuva och hösnuva i befolkningen över tid. Ungefär var tredje person i Sverige har i dag någon form av allergiska besvär. Allergiförekomsten skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället, bland annat utifrån socioekonomiska faktorer och födelseland. Orsaken till det är ännu inte helt kartlagd, men en kombination av ärftlighet, livsstilsfaktorer och hur och vad vi exponeras för, särskilt under barndomen, är av betydelse. Människor med astma eller allergisjukdom påverkas i högre grad än andra av sin omgivningsmiljö och upplever ofta ökade besvär av till exempel luftföroreningar och starka dofter.

Den här rapporten fokuserar på miljöns påverkan på förekomst och besvär av astma och allergi. Forskning visar bland annat på samband mellan exponering för luftföroreningar och kemikalier och förekomsten av astma och allergi i befolkningen. Till exempel inverkar luftföroreningar både till att människor utvecklar astma och till förvärrade symtom hos de som redan har astma. Åtgärder på samhällsnivå kan bidra till att bromsa in ökningen av allergier i befolkningen och samtidigt underlätta vardagen för dem som redan har allergi och astma. Exempel på åtgärder är minskad exponering för luftföroreningar och kemikalier, och goda inomhusmiljöer på arbetsplatser, skolor och förskolor.

Denna publikation baseras på resultaten från Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät 2023 (MHE 23), samt på en sammanställning av aktuell forskning inom allergiområdet som på Folkhälsomyndighetens uppdrag genomförts av forskare vid Karolinska Institutet.

Miljöhälsoenkäten är en undersökning om befolkningens miljörelaterade hälsa och innehåller frågor om olika miljöfaktorer, besvärsupplevelser och hälsotillstånd.

Denna publikation fokuserar i huvudsak på luftvägsallergi och astma, och presenterar hur utvecklingen av besvären sett ut i befolkningen över tid. Publikationen lyfter även åtgärder på individ- och befolkningsnivå, som kan utgöra ett stöd för insatser för att minska de allergiska besvären.

Publikationen vänder sig i första hand till tjänstepersoner inom miljö- och hälsoskydd samt samhällsplanering, och till olika verksamhetsutövare.

Folkhälsomyndigheten

Lennie Lindberg

Avdelningschef, Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd

Den enskilt största riskfaktorn för att utveckla allergi är ärftlighet (1), men forskning visar på komplexa samband mellan utveckling av allergi och astma och olika levnadsförhållanden som till exempel livsmiljö. Allergiska reaktioner beror på att vårt immunförsvar överreagerar på ämnen i vår omgivning som vi egentligen inte borde reagera på, så kallade allergener. Exempel på vanliga allergener är pollen, kvalster eller proteiner som utsöndras av pälsdjur. Den här formen av allergi kallas för IgE-medierad allergi och uppstår genom att immunförsvaret producerar så kallade IgE-antikroppar i kontakt med allergenet, vilket bland annat frisätter histaminer som orsakar inflammation. De allergiska symtomen i form av astma, eksem eller allergisnuva, beror sedan på var i kroppen inflammationen uppstår (2). Studier visar att andelen barn som insjuknar i IgE-medierad klassisk allergi globalt, har ökat kraftigt mellan år 1990 och 2020 (3, 4).

Vi kan även vara överkänsliga mot olika ämnen och få besvär som huvudvärk av starka dofter eller magont av laktos, utan att vara allergiska, det vill säga utan att immunförsvaret skapar IgE antikroppar (2).

Allergisnuva är ett tillstånd med inflammation i näsans slemhinna som kan ge besvär i form av nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Allergisnuva kan också kallas allergisk rinit, eller hösnuva om den orsakas av pollenallergi. Vasomotorisk snuva (vasomotorisk rinit) ger liknande symtom men orsakas varken av allergi eller infektion utan beror på känsliga eller retade slemhinnor och kan utlösas av till exempel starka dofter eller torr luft. Båda formerna av snuva är sjukdomar i de övre luftvägarna som ofta leder till trötthet, nedsatt livskvalitet, påverkan på de nedre luftvägarna samt ögonirritation (5, 6).

Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som gör att man får svårt att andas på grund av att luftrören blir kroniskt irriterade och trånga. Det kan ge besvär i form av pipande och väsande andning, hosta eller andnöd. Vid astma är den försämrade lungfunktionen vanligtvis övergående men återkommande. Astma debuterar ofta i barndomen. Hos vuxna med astma är det vanligt att luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, tobaksrök eller luftburna ämnen såsom parfymer och avgaser kan utlösa längre försämringsperioder (5, 6).

I miljöhälsoenkäten 2023 uppger 32,2 procent att de har allergiska besvär. Den andelen har varit ganska stabil i befolkningen sedan frågan om allergiska besvär först ställdes 2007. Då var andelen 31,3 procent. Andelen personer med hösnuva eller allergisk snuva har däremot ökat i befolkningen från 19,4 procent till 27,3 procent mellan åren 1999 och 2023 (se figur 1).

Figur 1. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna.

Länk till figur 1. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Andelen i befolkningen med astma har ökat marginellt över tid från 6,7 procent år 1999 till 8 procent år 2023. I miljöhälsoenkäten utgår definitionen ”har astma” från att man har en läkardiagnos för astma och uppger sig använda astmamedicin regelbundet.

Miljöhälsoenkäten visar en tydligt ökande trend framför allt för pollenallergier, där andelen personer med svåra besvär har ökat från knappt 3,6 till 6,7 procent sedan frågan först ställdes 1999. Andelen med lätta besvär har under samma period ökat från 14,4 till 20,5 procent. I de nordiska länderna är allergi mot gräspollen, tätt följd av björkpollen, den vanligaste formen av allergi (7). Det syns också en ökande trend för allergier mot olika pälsdjur, fast på lägre nivåer, framför allt bland dem som har lätta symtom. Även överkänslighet mot mögel har ökat över tid (se figur 2).

Figur 2. Allergiska besvär av olika allergen, vuxna.

Länk till figur 2. Allergiska besvär av olika allergen, vuxna (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Miljöhälsoenkäten ställer inte frågor om olika typer av födoämnesallergier, utan har bara en övergripande fråga om besvär med detta. Andelen överkänsliga personer, eller med allergi mot olika födoämnen, ligger på låga nivåer men har ökat över tid. För personer med svåra besvär har andelen ökat från 1,3 procent till 2,6 procent under perioden 1999–2023, och för dem med lätta besvär har det skett en ökning från 4,7 procent till 8,1 procent (se figur 3).

Figur 3. Allergiska besvär av födoämnen, vuxna uppdelat på ålder.

Länk till figur 3. Allergiska besvär av födoämnen, vuxna uppdelat på ålder (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Allergiska besvär är mindre vanligt i den äldre befolkningen. 24 procent i åldersgruppen 65–84 år är allergiska jämfört med runt 35 procent i alla de yngre åldersgrupperna (se figur 4).

Figur 4. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på ålder.

Länk till figur 4. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på ålder (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

I miljöhälsoenkäten uppger fler kvinnor än män att de har astma, allergiska besvär, allergisnuva, hösnuva eller vasomotorisk snuva (figur 5). Allergier och astma är något vanligare hos kvinnor än män, vilket troligen hänger ihop med könsskillnader i hur immunförsvaret fungerar. Generellt har kvinnor en starkare immunreaktion än män, vilket bland annat styrs av könshormonet östrogen. Men en starkare immunreaktion verkar samtidigt öka risken för att utveckla autoimmuna sjukdomar och allergier. Typiskt manliga könshormoner och progesteron har i stället en något hämmande effekt på immunförsvarets reaktion, vilket även innebär en lägre risk för autoimmuna sjukdomar och allergier (8, 9). Kvinnor är framför allt överrepresenterade vad gäller atopiska allergier och eksem, vilket delvis även hänger samman med större exponering för olika produkter till exempel kemikalier i smink och nickel i smycken. Vad gäller astma, är det däremot vanligare bland pojkar än flickor före puberteten (8).

Figur 5. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på kön.

Länk till figur 5. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på kön (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

I miljöhälsoenkätens resultat syns även en skillnad i andelen personer med allergiska besvär och hösnuva utifrån utbildningsnivå. En högre andel personer med allergiska besvär har högre utbildningsnivå. Resultaten visar att 27,3 procent bland dem med grundskola som högsta utbildning rapporterar att de har allergiska besvär, jämfört med 34,3 procent bland dem med högskoleutbildning. För astma syns ingen koppling till utbildningsnivå (se figur 6).

Den troliga orsaken till skillnaderna i allergiförekomst utifrån utbildningsnivå är olika livsstilsfaktorer samt hur och vilka miljöfaktorer vi exponeras för i vår vardag (10, 11). En hypotes är att minskad exponering för parasiter och mikroorganismer som resulterat i minskad sjuklighet och dödlighet, samtidigt har inneburit i en förändring av hur vårt immunförsvar reagerar, som innebär en ökad benägenhet att drabbas av autoimmuna sjukdomar som allergi (12).

Risken att utveckla atopiskt eksem är högre bland barn till högutbildade och höginkomsttagare (11, 13, 14). Det behövs dock mer forskning för att fullständigt förstå vilka mekanismer som ligger bakom skillnaderna.

Figur 6. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på utbildningsnivå.

Länk till figur 6. Har eller har haft någon av följande sjukdomar, vuxna uppdelat på utbildningsnivå (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Betydligt fler personer som är födda utanför Europa uppger att de har allergier. Framför allt visar miljöhälsoenkäten en stor andel med pollenallergi och pälsdjursallergi bland personer som är födda utanför Europa (se figur 7). Även överkänslighet mot andra miljöfaktorer och ämnen som till exempel mögel, kvalster, rengöringsmedel och starka dofter är vanligare bland personer födda utanför Europa. Det är ännu inte helt kartlagt varför personer som immigrerar från länder utanför Europa i högre grad utvecklar allergier, men en hypotes är att det beror på förändringar i livsstil i det nya landet (diet, hygien och olika miljöexponeringar) som i sin tur påverkar immunförsvaret (15). Även långvarig stress utifrån livssituation verkar innebära en riskfaktor för att utveckla allergi och astma (10).

Figur 7. Allergiska besvär, vuxna uppdelat på födelseland.

Länk till figur 7. Allergiska besvär, vuxna uppdelat på födelseland (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Vår boendemiljö, som ofta styrs av socioekonomiska faktorer, är av betydelse för vilka miljöfaktorer vi exponeras för i hemmet, vilket i sin tur påverkar risken att utveckla allergi och astma (10, 11, 16). Internationella studier visar bland annat att låg inkomstnivå och sämre boendemiljö, medför högre förekomst och risk för sjukhusinläggning på grund av astma (10, 11). Till exempel kan trångboddhet medföra en ökad exponering för fukt och mögel, bland annat genom underdimensionerad ventilation. Förutom att fukt kan bidra till en ökad frisättning av kemikalier i inomhusluften så kan långtidsexponering för svamp och mögel i sig bidra till att personer utvecklar hösnuva, astma och allergiska sjukdomar (17, 18).

Miljöhälsoenkäten visar också att det finns en högre andel personer med allergiska besvär, allergisnuva, hösnuva och vasomotorisk snuva i storstäder än i mindre städer och landsortskommuner (se tabell 1). För astma syns ingen tydlig skillnad mellan dem som bor i olika områden.

Källa: Miljöhälsoenkäten 2023, Folkhälsomyndigheten. SKR:s kommungruppsindelning 2023.

Höga halter av luftföroreningar kan både förvärra symtom av allergier, och leda till att nya allergier utvecklas (19). Flera studier tyder på att luftföroreningar särskilt kvävedioxid (NO₂) och svaveldioxid (SO₂) och exponering för syntetiska kemikalier, både under fosterstadiet och de första levnadsåren, kan öka risken att utveckla allergier och astma (20). Exponering för luftföroreningar, särskilt under det första levnadsåret, har visat samband med pipande och väsande andning, överkänslighet mot pollen samt försämrad lungfunktion (21).

Den omgivande utomhusmiljön kan ge upphov till luftföroreningar inuti byggnader. Även de material som finns i själva byggnaden har betydelse för risken att utveckla allergier, det gäller exempelvis inredning såsom möbler och textilier, material som behövs i den verksamhet som lokalerna nyttjas för och de produkter som används inomhus (22-24). Nya material avger generellt sett högre emissioner av kemikalier än äldre material. Studier har visat att såväl frekvensen av städning som utformningen av byggnadens ventilation har stor betydelse för halter av luftföroreningar, allergener och smittämnen i inomhusmiljön, inte minst i skolor (24). Att utsättas för tobaksrök, framför allt under barndomen, är en viktig riskfaktor för att utveckla astma och allergi, regelbunden exponering leder dessutom ofta till ett svårare sjukdomsförlopp (25).

Exempel på vanliga kemikalier i inomhusluften som kan öka risken att utveckla allergier är flyktiga organiska föreningar, såsom formaldehyd, samt andra substanser som tungmetaller, bekämpningsmedel, rengöringsmedel, desinfektionsmedel, asbest, radon och mikroplaster (26). Studier visar bland annat på ett samband mellan halten av formaldehyd, som ofta förekommer i möbeltextilier och trämaterial som plywood, och symtom på astma hos barn (22).

Människor som lever med astma eller allergi påverkas i högre grad än andra av de miljöer de vistas i. Personer med astma är till exempel extra känsliga för luftföroreningar som kan förvärra deras besvär. Forskning som utgått från ett flertal kohorter i europeiska länder och jämfört exponering för olika miljöfaktorer på deltagarnas bostadsadress, visar att kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och en begränsad tillgång till grönområden ökar risken för att utveckla astma både hos barn och vuxna. Genom en hälsofrämjande stadsplanering med kvalitativ grönska och lägre nivåer av luftföroreningar, skapas bättre förutsättningar för att minska andelen personer som utvecklar och besväras av allergi och astma (27).

I miljöhälsoenkäten ställs frågan om man har upplevt besvär som trötthet, huvudvärk, ögon- eller näsbesvär de senaste månaderna och om man i så fall tror att det beror på miljön man vistas i. Andelen som upplever olika besvär på grund av utomhusmiljön har ökat något de senaste åren, särskilt synligt är detta bland dem som har astma eller allergisk rinit och som i högre grad än andra påverkas av omgivningsmiljön (se figur 8).

Figur 8. Upplevda besvär av utemiljön, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva.

Länk till figur 8. Upplevda besvär av utemiljön, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Hur människor upplever luftkvaliteten i och utanför sin bostad hänger bland annat samman med i vilken utsträckning de påverkas av olika ämnen som de exponeras för via luften. Svaren i miljöhälsoenkäten visar att nästan dubbelt så många; 14,0 procent av dem som har astma, allergi eller annan överkänslighet upplever luftkvaliteten som dålig, i jämförelse med 7,9 procent bland dem utan allergisjukdom.

Miljöhälsoenkäten visar också en skillnad i hur människor upplever luftkvaliteten i sin bostad i relation till vilken typ av bostad de har. Det är betydligt vanligare att de som bor i flerbostadshus uppger en dålig eller ganska dålig luftkvalitet i bostaden än boende i småhus. Detta kan i sin tur hänga samman med att de flesta som bor i flerbostadshus lever i urbana områden med generellt sämre luftkvalitet.

Av dem med astma eller allergisk rinit som bor i flerbostadshus upplever 11,8 procent dålig luftkvalitet, i jämförelse med 2,2 procent bland boende i småhus. Motsvarande andelar i gruppen utan astma eller allergisk rinit är 6,3 procent bland boende i flerbostadshus och 1,6 procent bland boende i småhus (se figur 9).

Figur 9. Upplevd dålig/ganska dålig luftkvalitet i bostaden. Miljöhälsoenkäten, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva och bostadstyp.

Länk till figur 9. Upplevd dålig/ganska dålig luftkvalitet i bostaden. Miljöhälsoenkäten, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva och bostadstyp (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Sambandet mellan upplevd luftkvalitet och bostadstyp gäller även i relation till olika former av allergi och överkänslighet. Störst besvär med luftkvaliteten uppger boende i flerbostadshus som också har allergi eller överkänslighet mot ny inredning, med en andel på 20,1 procent. Även bland boende i småhus syns mest besvär av dålig inomhusluft bland dem som är allergiska eller överkänsliga, fast på lägre nivåer (se figur 10).

Figur 10. Upplevd dålig/ganska dålig luftkvalitet i bostaden, vuxna uppdelat på bostadstyp och allergi eller överkänslighet mot olika allergen.

Länk till figur 10. Upplevd dålig/ganska dålig luftkvalitet i bostaden, vuxna uppdelat på bostadstyp och allergi eller överkänslighet mot olika allergen (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Det är också vanligare att personer besväras av lukter, till exempel från bilavgaser i och i närheten av sina bostäder om de har astma eller allergisk rinit (se figur 11). Besvären bland allergiker och astmatiker har ökat något över tid när det gäller att bli störd av bilavgaser, med undantag för en topp för dem som svarade på enkäten år 2007.

Figur 11. Besvär av miljöfaktorer minst en gång per vecka i eller i närheten av bostaden, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva.

Länk till figur 11. Besvär av miljöfaktorer minst en gång per vecka i eller i närheten av bostaden, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Förutom besvär vid ansträngning, kan olika miljöfaktorer som bilavgaser eller andra luftföroreningar, dammiga miljöer och starka dofter i större utsträckning påverka en negativt om man har en underliggande allergisjukdom. 28,1 procent i gruppen med astma, allergisnuva eller vasomotorisk snuva upplever besvär vid ansträngning och 10,6 procent av bilavgaser, i relation till 10,2 respektive 2,2 procent i gruppen utan astma, allergisnuva eller vasomotorisk snuva (se figur 12).

Figur 12. Luftvägsbesvär i olika situationer de senaste 12 månaderna, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva.

Länk till figur 12. Luftvägsbesvär i olika situationer de senaste 12 månaderna, vuxna uppdelat på med eller utan astma eller allergisnuva (app.statisticsstudio.com)

Källa: Miljöhälsoenkäten 1999, 2007, 2015 och 2023, Folkhälsomyndigheten.

Det behövs mer forskning för att bättre förstå de komplexa sambanden mellan levnadsvanor, livsmiljöer och genetik, och vilken roll de spelar för insjuknandet i allergi och astma. Genom ökad förståelse för de bakomliggande orsakssambanden, kan vi stärka det förebyggande allergiarbetet med jämlika och hälsofrämjande insatser och bidra till en bättre folkhälsa.

• Emission – Ett samlingsbegrepp för när ämnen frigörs i gasform till omgivningen från olika material.
• Immunreaktion – Avser hur immunförsvaret reagerar, vanligtvis i relation till bakterier eller virus, men även på till exempel olika allergen som kroppen kommer i kontakt med.
• IgE-medierad allergi – Immunförsvaret producerar IgE-antikroppar i kontakt med ett allergen, antikropparna aktiverar sedan processer i immunsystemet som frisätter histaminer och orsakar inflammation (28).
• Kohort – En grupp människor som följs över tid inom forskning, till exempel för att följa hur olika miljöexponeringar påverkar hälsan.
• Konjunktivit – rinnande ögon, till exempel på grund av allergi eller överkänslighet.
• Rinit – snuva.
• Riskfaktor för allergi – Faktor eller ämne i exempelvis miljö eller levnadsvanor som medför en ökad risk för att utveckla allergi.
• Vasomotorisk snuva (rinit) – Rinnsnuva, nysningar eller nästäppa utan underliggande infektion eller allergi. Kan till exempel orsakas av starka lukter.

1. Bergmann RL, Edenharter G, Bergmann KE, Guggenmoos-Holzmann I, Forster J, Bauer CP, et al. Predictability of early atopy by cord blood-IgE and parental history. Clin Exp Allergy. 1997;27(7):752-60.
2. Centrum för allergiforskning KI, red. Roelinde Middelveld. Om allergi och astma, allergiforskning, Karolinska Institutet [webbsida, information om allergi och astma]. 2025 [Available from: https://ki.se/forskning/forskningsomraden-centrum-och-natverk/centrumbildningar/cfa-centrum-for-allergiforskning/om-allergi-och-astma.
3. Serebrisky D, Wiznia A. Pediatric Asthma: A Global Epidemic. Ann Glob Health. 2019;85(1).
4. Asher MI, Garcia-Marcos L, Pearce NE, Strachan DP. Trends in worldwide asthma prevalence. Eur Respir J. 2020;56(6).
5. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2021. 2021.
6. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2017. Taberg: Folkhälsomyndigheten, IMM Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet; 2017.
7. Kiewiet MBG, Lupinek C, Vrtala S, Wieser S, Baar A, Kiss R, et al. A molecular sensitization map of European children reveals exposome- and climate-dependent sensitization profiles. Allergy: European Journal of Allergy and Clinical Immunology. 2023;78(7):2007-18.
8. Gutiérrez-Brito JA, Lomelí-Nieto JÁ, Muñoz-Valle JF, Oregon-Romero E, Corona-Angeles JA, Hernández-Bello J. Sex hormones and allergies: exploring the gender differences in immune responses. Frontiers in Allergy. 2025;Volume 5 - 2024.
9. Ortona E, Pierdominici M, Rider V. Editorial: Sex Hormones and Gender Differences in Immune Responses. Front Immunol. 2019;10:1076.
10. Grant T, Croce E, Matsui EC. Asthma and the social determinants of health. Ann Allergy Asthma Immunol. 2022;128(1):5-11.
11. Hammer-Helmich L, Linneberg A, Thomsen SF, Glümer C. Association between parental socioeconomic position and prevalence of asthma, atopic eczema and hay fever in children. Scand J Public Health. 2014;42(2):120-7.
12. Bach JF. The hygiene hypothesis in autoimmunity: the role of pathogens and commensals. Nat Rev Immunol. 2018;18(2):105-20.
13. Miyake Y, Tanaka K, Sasaki S, Hirota Y. Parental employment, income, education and allergic disorders in children: a prebirth cohort study in Japan. Int J Tuberc Lung Dis. 2012;16(6):756-61.
14. Weber AS, Haidinger G. The prevalence of atopic dermatitis in children is influenced by their parents' education: results of two cross-sectional studies conducted in Upper Austria. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(7):1028-35.
15. Cabieses B, Uphoff E, Pinart M, Antó JM, Wright J. A systematic review on the development of asthma and allergic diseases in relation to international immigration: the leading role of the environment confirmed. PLoS One. 2014;9(8):e105347.
16. Victorino CC, Gauthier AH. The social determinants of child health: variations across health outcomes - a population-based cross-sectional analysis. BMC Pediatr. 2009;9:53.
17. Zock JP, Jarvis D, Luczynska C, Sunyer J, Burney P. Housing characteristics, reported mold exposure, and asthma in the European Community Respiratory Health Survey. J Allergy Clin Immunol. 2002;110(2):285-92.
18. Salo PM, Arbes SJ, Jr., Crockett PW, Thorne PS, Cohn RD, Zeldin DC. Exposure to multiple indoor allergens in US homes and its relationship to asthma. J Allergy Clin Immunol. 2008;121(3):678-84.e2.
19. Carlsten C, Melén E. Air pollution, genetics, and allergy: an update. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2012;12(5):455-60.
20. Shah A, Miller RL. Synthetic Chemicals: What We Have Learned and Still Need to Learn About Their Associations with Childhood Allergy and Asthma. Curr Environ Health Rep. 2023.
21. Nordling E, Berglind N, Melén E, Emenius G, Hallberg J, Nyberg F, et al. Traffic-related air pollution and childhood respiratory symptoms, function and allergies. Epidemiology. 2008;19(3):401-8.
22. Yao Y, Liang W, Zhu L, Duan Y, Jin Y, He L. Relationship between the concentration of formaldehyde in the air and asthma in children: a meta-analysis. Int J Clin Exp Med. 2015;8(6):8358-62.
23. Neamtiu IA, Lin S, Chen M, Roba C, Csobod E, Gurzau ES. Assessment of formaldehyde levels in relation to respiratory and allergic symptoms in children from Alba County schools, Romania. Environ Monit Assess. 2019;191(9):591.
24. Matthaios VN, Kang C-M, Wolfson JM, Greco KF, Gaffin JM, Hauptman M, et al. Factors Influencing Classroom Exposures to Fine Particles, Black Carbon, and Nitrogen Dioxide in Inner-City Schools and Their Implications for Indoor Air Quality. Environmental Health Perspectives. 2022;130(4):047005.
25. Forster F, Ege MJ, Gerlich J, Weinmann T, Kreißl S, Weinmayr G, et al. Trajectories of asthma and allergy symptoms from childhood to adulthood. Allergy. 2022;77(4):1192-203.
26. Ahn K. The Detrimental Effects of Phthalates on Allergic Diseases. Allergy Asthma Immunol Res. 2022;14(3):285-8.
27. Yu Z, Kress S, Blay N, Gregor P, Kukk H-M, Leskien M, et al. External exposome and incident asthma across the life course in 14 European cohorts: a prospective analysis within the EXPANSE project. The Lancet Regional Health - Europe. 2025:101314.
28. R. KIRM. Om allergi och astma Karolinska Institutet, Forskning: Karolinska Institutet; 2025 [Available from: https://ki.se/forskning/forskningsomraden-centrum-och-natverk/centrumbildningar/cfa-centrum-for-allergiforskning/om-allergi-och-astma.