Syftet med rapporten är att beskriva sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos män om har sex med män (MSM) som använder preexpositionsprofylax (PrEP) mot hiv. PrEP förskrivs till personer med ökad risk för att få hiv. Rapporten bygger på resultaten från två studier som genomförts på Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm bland MSM som använder PrEP.

Majoriteten av studiedeltagarna uppger att de har god psykisk hälsa och är nöjda med sina liv. Nära fyra av fem är också nöjda med sitt sexliv. En av fem uppfyller dock kriterierna för eventuell depression. En av fyra har också ett riskbruk av alkohol, och en av sju uppfyller kriterierna för drogberoende.

En av fem har haft chemsex under det senaste året, det vill säga, använt droger i samband med sex i syfte att förhöja den sexuella upplevelsen. Av dessa har fyra av fem haft sex med flera partner samtidigt, jämfört med drygt hälften av de som inte haft chemsex.

Två av tre använder sällan eller aldrig kondom som penetrerande part. Motsvarande andel hos de som haft chemsex är fyra av fem.

Under det första året som PrEP-användare diagnostiserades en av tre med minst en sexuellt överförbar infektion (STI). För de personer som använt PrEP under minst tre år hade i genomsnitt två av fem diagnostiserats med minst en STI under det senaste året.

Nästan en av fem uppger att de saknar kunskap om hiv och antiviral behandling. Totalt 16 procent uppger att de aldrig skulle ha sex med en person som de vet är hivpositiv, trots att välbehandlad hiv inte överförs vid sex.

• Förekomsten av sexuellt risktagande understryker behovet av PrEP för att förebygga överföring av hivinfektion. Det är alltså viktigt att de personer som är i behov av PrEP får tillgång till PrEP. Tillgången behöver vara god i hela Sverige.
• Att förekomsten av STI är hög bland MSM som använder PrEP kan bero på sexuellt risktagande, men också på hög provtagningsfrekvens. Sexuellt risktagande är ett kriterium för att få PrEP förskrivet, så resultatet är förväntat. Det är önskvärt med fortsatt regelbunden provtagning för STI i kombination med motiverande samtal för de som önskar minska sitt sexuella risktagande
• Majoriteten som använder PrEP uppger att de mår bra och är nöjda med sina liv, men andelen med depressiva symtom och riskbruk av alkohol och droger är samtidigt högre än i befolkningen i stort. Det är viktigt att vårdpersonal som möter PrEP-användare fokuserar på att identifiera de personer som behöver insatser för psykisk ohälsa, våldsutsatthet och/eller beroendeproblematik. Dessa frågor behöver inkluderas på ett systematiskt sätt i mötet med personer som använder PrEP.
• Chemsex är vanligt förekommande bland MSM som använder PrEP. Vårdpersonal som möter PrEP-användare bör därför ha särskilt god kunskap om chemsex. Vårdpersonalens rådgivande samtal med personer som har chemsex bör fokusera på riskreducerande insatser och minskat sexuellt risktagande, men med medvetenhet om de fördelar som brukaren kan uppleva.
• Många MSM som använder PrEP verkar inte känna till att välbehandlad hiv inte överförs vid sex. Det behövs insatser för att öka kunskapen om välbehandlad hiv och åtgärder för att minska hiv-stigma.

The purpose of this report is to describe sexual and mental health, as well as alcohol and drug use, among men who have sex with men (MSM) and who are using pre-exposure prophylaxis (PrEP) for HIV prevention. PrEP is prescribed to individuals at high risk of acquiring HIV. The report is based on the results from two studies conducted at Venhälsan in Stockholm among MSM using PrEP.

The majority of the respondents report good mental health and overall life satisfaction. Nearly four out of five are also satisfied with their sex lives. However, one in five meets the criteria for possible depression. Furthermore, one in four engages in risky alcohol use, and one in seven meets the criteria for drug dependence.

One in five has engaged in chemsex during the past year, that is, they used drugs in conjunction with sex to enhance the sexual experience. Among these individuals, four out of five had sex with multiple partners simultaneously, compared to just over half among those who did not engage in chemsex.

Two out of three rarely or never use condoms when they are penetrating their partner. Among those who have engaged in chemsex, this figure rises to four out of five.

In the first year of PrEP use, one in three was diagnosed with at least one sexually transmitted infection (STI). Among those who had used PrEP for three years or more, an average of two out of five had been diagnosed with at least one STI in the past year.

Almost one in five report lacking knowledge about HIV and antiretroviral treatment. A total of 16 percent state that they would never have sex with someone known to be HIV positive, despite the fact that well-treated HIV cannot be transmitted during sex.

The prevalence of sexual risk-taking underscores the need for PrEP to prevent transmission of HIV infection. It is essential that individuals in need of PrEP have access to it and that access is ensured throughout Sweden.

• The high i incidence of STI among MSM using PrEP may reflect both risk behaviour and frequent testing. Sexual risk-taking is a criterion for receiving PrEP, thus the finding is expected. Continued regular STI screening combined with motivational interviewing is recommended to reduce risk behaviour when desirable.
• While most PrEP users report good mental health and life satisfaction, the prevalence of depressive symptoms as well as risky alcohol and substance use is higher than in the general population. It is important that healthcare providers who meet PrEP users focus on identifying those who need support for mental health issues, are exposed to violence, and/or have potential substance dependence issues. These topics should be systematically addressed in interaction with PrEP users.
• Chemsex is common among MSM using PrEP. Healthcare providers should therefore have specific knowledge about chemsex. Counselling sessions with individuals engaging in chemsex should focus on harm-reduction strategies and reducing sexual risk-taking, while also acknowledging the perceived benefits experienced by chemsex users.
• Many MSM who use PrEP appear unaware that well-treated HIV cannot be transmitted during sex. There is a need to increase awareness about well-treated HIV and measures to reduce HIV-related stigma.

Den här rapporten handlar om sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos män som har sex med män (MSM) som använder preexpositionsprofylax (PrEP) mot hiv. Målsättningen är att bidra med kunskap och identifiera behov som behöver adresseras för att säkerställa förutsättningar för god hälsa hos MSM som använder PrEP mot hiv, och hos MSM som använder PrEP och har chemsex. Utgångspunkten är den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner.

Rapporten ger ny och ökad kunskap på området som i sin tur kan leda till utformning av insatser för att stärka den hivförebyggande vården. Rapporten vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, men också till beslutsfattare och tjänstepersoner inom kommuner, myndigheter och regioner samt till det civila samhällets organisationer.

Studien har genomförts av forskarna Anna Mia Ekström, Finn Filén, Elin Rost, Victor Westergren och Zangin Zeebari på Venhälsan, Södersjukhuset och Karolinska Institutet. Den slutliga rapporten har tagits fram av utredarna Linnéa Staaf och Anna Nielsen vid Enheten för sexuell hälsa och hivprevention, under ledning av enhetschef Desireé Ljungcrantz.

Folkhälsomyndigheten

Lennie Lindberg

Avdelningschef

Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd

Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm är en av landets största hivmottagningar och även den största mottagningen för sexuell hälsa för vuxna män som har sex med män (MSM) och transpersoner. Venhälsan har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten studerat sexuell och psykisk hälsa inklusive substansbruk hos MSM och transpersoner som har sex med män som använder preexpositionsprofylax (PrEP). I den här rapporten presenterar vi resultaten.

Folkhälsomyndighetens arbete inom hiv och andra sexuellt överförbara infektioner (STI) utgår från den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (1–2). Folkhälsomyndigheten följer det epidemiologiska läget, tar fram och kommunicerar kunskapsstöd och gör uppföljningar inom området hiv och STI. Folkhälsomyndigheten fokuserar framför allt på de målgrupper som ingår i den nationella hiv-strategin, exempelvis personer som lever med hiv, MSM och personer med ursprung i högendemiska områden.

Folkhälsomyndigheten samordnar det nationella förebyggande arbetet genom att samverka med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå, inom offentlig sektor och i det civila samhället. Folkhälsomyndigheten samordnar även nätverket Myndighetssamverkan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och hiv- och STI-prevention. Nätverket samlar tolv myndigheter vars verksamhetsområde innefattar SRHR och arbete med hiv och STI.

Folkhälsomyndigheten har sedan 2022 i uppdrag att följa upp regeringens handlingsplan för hbtqi-personer, med syfte att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, samt samordna och ge stöd till de hbtqi-strategiska myndigheterna. I uppdraget ingår också att ge stöd till kunskapsproduktion och att identifiera utvecklingsområden (4).

I dag lever cirka 8 500 personer med hiv i Sverige, varav de flesta har fått infektionen i ett annat land. Under 2024 rapporterades 296 nya fall av hiv, vilket motsvarar en incidens på 2,8 fall per 100 000 invånare. De flesta nydiagnostiserade fall rapporterades hos personer i åldersgruppen 30–39 år. Liksom tidigare år var hivinfektion vanligare bland män (66 procent, n = 194). Totalt 12 procent, det vill säga 36 personer, fick infektionen i Sverige. I hälften av dessa fall överfördes hiv genom sexuell kontakt med en person av motsatt kön, och 42 procent tillhörde gruppen MSM. Ingen av dem med som fick hiv i Sverige 2024 hade fått infektionen via orena injektionsverktyg. För resterande 8 procent saknas information om överföringsväg (5).

PrEP består av två antivirala läkemedel som kan tas i förebyggande syfte för att förhindra överföring av hiv. Sedan 2020 har antalet nya rapporterade fall av hiv minskat bland MSM i Sverige (5). Minskningen sammanfaller bland annat med introduktion av PrEP mot hiv, som numera ingår i högkostnadsskyddet. PrEP verkar alltså ha stor inverkan på det förebyggande hiv-arbetet i Sverige. PrEP rekommenderas i förebyggande syfte till personer med hög risk för överföring av hiv (6) så som MSM med ett högt antal sexpartners, som ofta har kondomlöst sex och har nyligen haft en STI.

Två europeiska randomiserade studier bland MSM och transpersoner som har sex med män (7–8) visar att PrEP har en skyddande effekt mot överföring av hiv, förutsatt att läkemedlet tas enligt ordination (dagligen alternativt ”vid behov” i samband med sex). Samtidigt visar en systematisk litteraturöversikt att antalet rapporterade fall av STI ökar bland MSM som har börjat använda PrEP (9) vilket kan tyda på att det sexuella risktagandet ökar hos PrEP-användare (9).

Venhälsans verksamhet syftar till att stärka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland MSM och transpersoner samt förebygga hiv och STI. Venhälsan började förskriva PrEP under hösten 2018. Under 2018–2024 fick närmare 4 000 personer i Sverige, PrEP förskrivet via hälso- och sjukvården, majoriteten följs upp via Venhälsan (10). För att möta efterfrågan och behoven finns sedan 2024 ytterligare fem mottagningar i Stockholm som förskriver PrEP.

MSM och transpersoner som besöker Venhälsan och som önskar använda PrEP svarar på frågor om sexuellt risktagande inklusive antal partner under de senaste sex månaderna, STI-historik under de senaste sex månaderna och användning av droger i samband med sex (bilaga 1). Svaren utgör den riskbedömning som sedan ligger till grund för eventuell förskrivning av PrEP. Inför förskrivning av PrEP tas även prover för bland annat klamydia och gonorré samt blodprov för hiv, syfilis, hepatit B och hepatit C. Efter förskrivningen följs PrEP-användarna upp med provtagning av hiv och STI var tredje månad (bilaga 2).

Chemsex innebär att droger används i samband med sex för att öka lust, njutning och sexuella uthållighet (11–12) Främst gäller det metamfetamin, GHB/GBL, amfetamin, mefedron och ketamin (13–15). Chemsex förekommer framförallt i större städer (16). Det är mer utbrett bland MSM än bland män som har sex med kvinnor (17–18) och förekomsten har dessutom ökat under de senaste åren (19). Vidare är chemsex vanligare bland MSM som använder PrEP jämfört med MSM som inte använder PrEP (20–21).

Flera internationella studier behandlar ämnet chemsex bland MSM (13, 20–22) men det saknas studier som är gjorda i Sverige. Enligt forskningen ökar det sexuella risktagandet i samband med chemsex, och fler har kondomlöst sex (15, 23). Dessutom ökar att risken för sexuella övergrepp och sexuellt våld (14, 24–26). Bland annat rapporterar MSM stor utsatthet för sexuellt våld och sex utan samtycke i samband med chemsex, enligt en nederländsk intervjustudie (24).

Det är känt att MSM och transpersoner har en högre risk för psykisk ohälsa och bruk av olagliga droger jämfört med befolkningen i stort (19, 27–28). Den vetenskapliga evidensen för sambandet mellan chemsex och psykisk ohälsa är dock begränsad (13). I vissa studier ser man ett samband mellan chemsex och suicidförsök och psykisk ohälsa bland MSM (14, 20, 22), men inte i andra (11, 21).

Internationell forskning indikerar att personer som använder PrEP har högre risk för STI och psykisk ohälsa samt högre användning av alkohol och andra droger än andra. För att kunna erbjuda korrekt stöd och behandling är det viktigt att i ett svenskt sammanhang kartlägga sexuell och psykisk hälsa hos MSM och hos transpersoner som har sex med män och som använder PrEP.

Syftet med denna rapport är att beskriva sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos PrEP-användare i gruppen MSM. Målsättningen är att bidra med kunskap och identifiera behov som behöver adresseras för att säkerställa förutsättningar för god hälsa hos MSM som använder PrEP mot hiv, och hos MSM som använder PrEP och har chemsex.

Rapporten har vägletts av följande frågeställningar:

• Hur vanligt är det med STI hos PrEP-användare?
• Hur vanligt är det med alkohol- och drogbruk hos PrEP-användare?
• Hur vanligt är det med chemsex hos PrEP-användare?
• Hur är den självskattade psykiska hälsan bland PrEP-användare?
• Hur vanligt är det att PrEP-användare har erfarenheter av sex mot ersättning och av sexuellt våld?

Denna rapport bygger på resultat från två kvantitativa delstudier som genomfördes vid Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm. Den första delstudien (PrEP-OPT), syftade bland annat till att kartlägga förekomsten av STI och självrapporterad droganvändning i samband med sex bland MSM och transpersoner som använder PrEP.

Den andra delstudien (PrEP-SAD) syftade till att undersöka sexuellt risktagande, psykisk ohälsa och alkohol- och droganvändning i samband med sex bland PrEP-användare. Deltagarna i båda studierna kan delvis vara överlappande.

Den första delstudien riktades till MSM och transpersoner som var nya och/eller aktiva PrEP-användare (minst ett förskrivet PrEP-recept under de senaste sex månaderna). Deltagarna rekryterades under perioden oktober 2022 till maj 2023. Alla potentiella studiedeltagare informerades både muntligt och skriftligt om studien och om att all medverkan var frivillig. De godkände att analyser av avidentifierad information i journaler fick användas i studiesyfte. Studien omfattar totalt 963 patienter.

Provtagningsresultaten och svaren från riskbedömningarna (bilaga 1 och bilaga 2) ingick som variabler i den första delstudien. Journaldata från journalsystemet TakeCare laddades ner av en datahanterare vid Forskningscenter FoUU vid Södersjukhuset.

En statistiker vid Karolinska Institutet upprättade en databas och utförde statistiska analyser. Informationen har senare analyserats i Excel och STATA. Resultaten presenteras deskriptivt.

Den andra delstudien riktades till svensk- och engelsktalande MSM och transpersoner som var aktiva PrEP-användare och som besökte mottagningen under perioden 12 september till 28 oktober 2022. De som tackade ja till att delta signerade ett informerat samtycke och fick sedan tillgång till en avidentifierad webbenkät via en QR-kod. Rekryteringen av studiedeltagare fortsatte till dess att 300 patienter hade inkluderats. Av dessa besvarade 290 personer enkäten.

Data samlades in vid ordinarie kontrollbesök för PrEP-användare. Webbenkäten innehöll frågor om sexpraktik, kondomanvändning, psykisk hälsa, alkohol- och droganvändning vid sex, sex mot ersättning och erfarenheter av sexuellt våld (bilaga 3). Frågorna är bland annat hämtade från tre internationella standardiserade formulär: AUDIT som används för att upptäcka alkoholmissbruk (29), DUDIT som används för att upptäcka drogmissbruk (30) samt PHQ-9 som används för att screena för depression (31). Svaren från webbenkäten ingick som variabler i delstudien, och vissa variabler grupperades för att underlätta statistiska analyser (bilaga 3).

En fråga gällde vilka substanser som personen brukat i samband med sex under de senaste tolv månaderna. Bland svarsalternativen fanns de droger som vanligen definieras som chemsexdroger (metamfetamin, mefedron, GHB/GBL och ketamin), men även kokain, ecstacy/MDMA och amfetamin. De deltagare som använt någon av dessa substanser definierades som chemsexbrukare. I den första delstudien ingår poppers i frågan om droganvändning i samband med sex, medan poppers inte ingår i definition av chemsex i den andra delstudien. Resultaten presenteras deskriptivt.

Den information som forskargruppen och statistikern fick tillgång till genom journaldata för den första delstudien var avidentifierad. Personnummer hade ersatts med ett pseudonymiserat studie-ID.

Studierna har godkänts av Etikprövningsnämnden (dnr 2022-02235-01 och 2022-04503-02) samt Södersjukhusets Dataskydd (dnr 2022–1621). En tilläggsansökan till Etikprövningsnämnden gjordes för att även kunna inkludera mpox. Tilläggsansökan godkändes 2022-09-12 (dnr 2022-04503-02).

Den första delstudien omfattade 963 personer (medelålder 36 år). Majoriteten identifierade sig män som enbart har sex med andra män (98,4 procent), följt av män som har sex med både män och kvinnor (1,3 procent) och transpersoner som har sex med män (0,3 procent). Transpersoner utgör endast en liten andel av deltagarna, och därför kan vi inte dra några slutsatser eller ge några rekommendationer som specifikt rör gruppen transpersoner.

Vid den första provtagningen inför förskrivning av PrEP hade cirka 9 procent av deltagarna någon STI (klamydia, gonorré, syfilis, lymfogranuloma venerum (LGV) och mpox). Under det första året med PrEP diagnostiserades cirka 30 procent med minst en STI (klamydia, gonorré och/eller syfilis). Andelen med minst en STI ökade till 40 procent under år tre och fyra. STI var vanligast i åldersgruppen 18–29 år.

Totalt 1 392 fall av STI registrerades bland deltagarna under studietiden (617 klamydia, 586 gonorré, 130 syfilis, 11 LGV, 48 mpox).

Totalt 40 procent av PrEP-användarna uppgav att de tagit droger i samband med sex vid minst ett tillfälle under de senaste sex månaderna (poppers inkluderat). Den genomsnittliga rapporterade droganvändning ökade något över tid under studieperioden.

I den andra delstudien deltog 290 personer. Majoriteten var män som har sex med enbart andra män (93 procent), medan 7 procent var män som har sex med både män och kvinnor. Totalt hade 7 personer transerfarenhet. Medelåldern i gruppen var 41 år och de flesta (65 procent) var födda i Sverige. När det gäller föräldrars födelseland var fördelningen relativt jämn mellan Sverige (53 procent) och övriga länder (47 procent). Totalt 80 procent av deltagarna hade en högskoleutbildning. Majoriteten arbetade (72 procent) medan 7 procent studerade. Resten uppgav att de var egenföretagare, arbetssökande, sjukskrivna, pensionerade eller annat.

Studien visar att en majoritet (78 procent) av deltagarna var nöjda med sitt sexliv. Mer än hälften (60 procent) hade haft sex med två eller flera personer samtidigt under de senaste tolv månaderna. På frågan om kondomanvändning svarade 64 procent att de sällan eller aldrig använder kondom när de har analsex som penetrerande part, och 53 procent när de är penetrerad part. Närmare en av fem (19 procent) hade någon gång tagit PEP. Vidare hade 2 procent av deltagarna erfarenhet av att ha sex mot ersättning, och 5 procent uppgav att de hade utsatts för sexuellt våld.

Nästan en av fem (18 procent) hade haft chemsex under de senaste tolv månaderna (exklusive poppers och potensmedel). Totalt hade 56 procent använt poppers och cirka 30 procent hade använt potensmedel (Viagra/sildenafil) i samband med sex. Den vanligast rapporterade chemsex-substansen var cannabis följt av kokain, ecstacy och GBH/GBL. Av de som hade haft chemsex under det senaste året (18 procent) trodde 17 procent att drogbruket påverkade deras kondomanvändning.

Av de som haft chemsex under det senaste året hade 82 procent haft sex med flera personer samtidigt. Andelen var 56 procent bland övriga deltagare.

Av de som haft chemsex under de senaste tolv månaderna svarade 80 procent att de sällan eller aldrig använder kondom som penetrerande part, och 58 procent att de sällan eller aldrig gör det som penetrerad part. Motsvarande andelar för dem som inte haft chemsex var 61 procent respektive 51 procent.

Analyserna visade också att de som haft chemsex under det senaste året hade drygt 15 fler tillfälliga sexpartner under den tidsperioden, jämfört med deltagare som inte haft chemsex. Vidare rapporterade 14 procent av de som haft chemsex respektive 3 procent av PrEP-användare som inte haft chemsex, att de blivit utsatta för sexuellt våld.

Majoriteten av deltagarna (88 procent) var nöjda med sina liv och uppger att de mår bra, men enligt frågeinstrumentet PHQ-9 uppfyllde 20 procent kriterierna för eventuell depression och 60 procent var missnöjda med sina sociala kontakter.

Av alla deltagare hade 26 procent ett riskbruk eller beroende av alkohol, enligt det standardiserade instrumentet AUDIT. Andelen var högre (49 procent), bland dem som haft chemsex under de senaste tolv månaderna.

När det gäller droganvändning visade DUDIT-resultaten att 50 procent hade ett drogbruk (använt droger max en gång per månad). Cirka 13 procent klassades som sannolikt drogberoende.

På frågor om hiv uppgav 59 procent att de inte haft sex med en känt hivpositiv partner under de senaste tolv månaderna. Av dessa svarade 66 procent att de inte skulle ha något emot en hivpositiv sexpartner, medan 16 procent svarade att de aldrig skulle ha sex med någon som de visste var hivpositiv. Närmare en av fem (18 procent) uppgav att de behövde mer information om hiv, antivirala mediciner och smittsamhet.

Resultaten visar att många som använder PrEP utsätter sig för risker i sitt sexliv, särskilt de som har chemsex, vilket är förväntat eftersom de personer som använder PrEP gör det på grund av sexuellt risktagande. Resultaten understryker behovet av god tillgång till PrEP, behov av regelbunden provtagning och stöd för eventuell utsatthet vid chemsex och för att främja sexuell hälsa.

Deltagarna är i stort sett nöjda med sina liv och de allra flesta uppger att de mår bra (88 procent). Samtidigt uppfyller 20 procent av deltagarna i delstudie 2 kriterierna för en eventuell depression enligt screeninginstrumentet PHQ-9. Detta kan bero på att personer med depression också kan vara nöjda med livet, eller på att frågan om nöjdhet med livet inte mäter samma saker som PHQ-9 instrumentet.

Resultaten indikerar att det är relevant att fortsatt undersöka orsakerna till depression i gruppen. Det ska tilläggas att just den här gruppen PrEP-användare (delstudie 2) är homogen sett till faktorer så som utbildning (80 procent högskoleutbildade) och sysselsättning (mer än 80 procent i arbete eller under utbildning), och samtliga bor i Stockholmsområdet.

Majoriteten av PrEP-användarna, 78 procent, är nöjda med sitt sexliv vilket är en högre andel än i vissa andra studier som undersöker sexuell nöjdhet. Exempelvis uppgav 42 procent i 2017 års EMIS-undersökning bland svenska MSM att de var nöjda med sitt sexliv (28). I befolkningsstudien SRHR2017 var män (oavsett sexuell läggning) i åldrarna 30–44 år de som var mest nöjda med sitt sexliv (67 procent) bland alla män (32).

Deltagarna i delstudie 2 som var representativa för PrEP-användarna på Venhälsan, rapporterade högre alkoholkonsumtion jämfört med Sveriges befolkning i stort: 26 procent rapporterar ett riskbruk av alkohol enligt AUDIT, jämfört med 16 procent i befolkningen (33).

Enligt DUDIT-frågorna uppfyller 13 procent kriterierna för sannolikt drogberoende, vilket delvis går att jämföra med att 1,6 procent av befolkningen har ett ”substansbrukssyndrom” i en undersökning från 2021 (34). Det är dock förväntat att deltagarna har högre drogbruk än befolkningen i stort eftersom det är ett av kriterierna för att få PrEP förskrivet.

En av fem (18 procent) har haft chemsex minst en gång under de senaste tolv månaderna. Resultaten från den andra delstudien styrker tidigare forskning (15, 23) som visar att chemsex leder till ökat sexuellt risktagande, exempelvis sex med mer än en partner samtidigt, fler tillfälliga sexpartner och kondomlöst sex. Att ha sex med flera partner är vanligt i hela studiegruppen, men de som haft chemsex svarar oftare att de sällan eller aldrig använder kondom.

I den andra delstudien anger 5 procent att de utsatts för sexuellt våld. Utsatthet för sexuellt våld är vanligare i gruppen som haft chemsex (14 procent). Dessa resultat är samstämmiga med tidigare forskning om att fysiskt och sexuellt våld är relativt vanligt i MSM-gruppen, och att risken för att utsättas för sex utan samtycke ökar vid chemsex och vid sex mot ersättning (24, 35–37).

Förekomsten av STI ökar bland deltagare som startat PrEP-behandling, vilket delvis kan bero på ökad provtagningsfrekvens, det vill säga att fler infektioner upptäcktes i och med provtagning var tredje månad. Antal fall av STI är dock som högst under det tredje och fjärde året efter PrEP-start, vilken kan tyda på ett ökat sexuellt risktagande i och med PrEP-användning. Det behöver dock undersökas vidare.

I gruppen MSM som använder PrEP uppger 16 procent att de aldrig skulle ha sex med en hivpositiv person, och 18 procent uppgav att de behövde mer information om hiv, antivirala mediciner och smittsamhet. Resultaten visar att det behövs fler insatser för att öka kunskapen om välbehandlad hiv och åtgärder för att minska hiv-stigma bland MSM som använder PrEP.

Självrapporterade data utgår från individens egna upplevelser. Frågorna kan därför tolkas olika och ha olika innebörd för olika människor. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilka grupper som väljer att besvara en hälsoenkät. Språkkunskap, läsförståelse, utbildning och inte minst tillit till samhällsinstitutioner är viktiga förutsättningar för enkätsvar hos individer.

Endast personer som kunde svara på svenska eller engelska ingår i enkätstudien (delstudie 2). Det betyder att mindre resursstarka personer troligen är underrepresenterade i materialet, såsom nyanlända unga migranter med ökad risk för psykisk ohälsa, våldsutsatthet och sex mot ersättning.

I delstudie 1 baseras resultaten på svar från riskbedömningarna som görs inför PrEP-förskrivning. Det är viktigt att ta hänsyn till eftersom varje fråga ger poäng, där tillräckligt många poäng ligger till grund för att bli aktuell för att få PrEP.

Båda delstudierna innehåller frågor om drogbruk i samband med sex. I delstudie 1 används en bredare definition av droger i samband med sex under en sexmånadersperiod, där poppers är inkluderat. I delstudie 2 som mäter drogbruk i samband med sex under de senaste 12 månaderna är poppers exkluderat. Poppers räknas inte enskilt som en chemsexdrog, är heller inte narkotikaklassat i Sverige och är mer förkommande än andra droger vilket kan påverka resultaten. I delstudie 1 hade 40 procent tagit droger i samband med sex jämfört med 18 procent i delstudie 2.

Sammanfattningsvis visar resultaten i denna rapport att MSM som använder PrEP har hög förekomst av STI, utsätter sig för risker i sexlivet och har ett riskbruk av alkohol och droger jämfört med befolkningen i stort. Det är dock förväntat eftersom detta är kriterier för att få tillgång till PrEP. Resultaten visar även att många mår psykiskt bra och är nöjda med sitt sexliv.

Utifrån resultaten har Folkhälsomyndigheten identifierat följande utvecklingsområden för att stärka förutsättningarna för en god hälsa hos MSM som använder PrEP mot hiv.

• Förekomsten av sexuellt risktagande understryker behovet av PrEP för att förebygga överföring av hivinfektion. Det är alltså viktigt att de personer som är i behov av PrEP får tillgång till PrEP. Tillgången behöver vara god i hela Sverige.
• Att förekomsten av STI är hög bland MSM som använder PrEP kan bero på sexuellt risktagande, men också på hög provtagningsfrekvens. Sexuellt risktagande är ett kriterium för att få PrEP förskrivet, så resultatet är förväntat. Det är önskvärt med fortsatt regelbunden provtagning för STI i kombination med motiverande samtal för de som önskar minska sitt sexuella risktagande.
• Majoriteten som använder PrEP uppger att de mår bra och är nöjda med sina liv, men andelen med depressiva symtom och riskbruk av alkohol och droger är samtidigt högre än i befolkningen i stort. Det är viktigt att vårdpersonal som möter PrEP-användare fokuserar på att identifiera de personer som behöver insatser för psykisk ohälsa, våldsutsatthet och/eller beroendeproblematik. Dessa frågor behöver inkluderas på ett systematiskt sätt i mötet med personer som använder PrEP.
• Chemsex är vanligt förekommande bland MSM som använder PrEP. Vårdpersonal som möter PrEP-användare bör ha särskilt god kunskap om chemsex. Vårdpersonalens rådgivande samtal med personer som har chemsex bör fokusera på riskreducerande insatser och minskat sexuellt risktagande men med medvetenhet om de fördelar som brukaren kan uppleva.
• Många MSM som använder PrEP verkar inte känna till att välbehandlad hiv inte överförs vid sex. Det belyser vikten av att fortsatt öka kunskapen om välbehandlad hiv och åtgärder för att minska hiv-stigma.

AUDIT: Alcohol Use Disorders Identification Test. Ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion.

Chemsex: användning av droger i samband med sex i syfte att förhöja eller förlänga sexet.

DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test. Frågeformulär som syftar till att ta reda på konsumtionsmönster och drogrelaterade problem av olika slag.

EMIS: European MSM Internet Survey, en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män.

GHB/GBL: Gamma-hydroxibutansyra/gamma-butyrolakton.

Hbtqi: Homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer, intersexuella.

Hiv: humant immunbristvirus är ett virus som överförs sexuellt eller via blod. Hiv är klassad som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168).

LGV: Lymfogranuloma venereum, en sexuellt överförbar infektion som är ovanlig i Sverige, förekommer framför allt hos män som har sex med män.

Mpox: mpox-viruset överförs främst genom nära hud- och slemhinnekontakt vid sexuella kontakter. Mpox är klassad som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168).

MDMA: metylendioximetamfetamin, ecstasy.

MSM: ett samlingsbegrepp för män som har sex med män. Syftar på sexuell praktik och inte läggning eller identitet.

Penetrerad part: den penetrerade parten vid samlag. Den som är penetrerad part löper högst risk för överföring av hiv vid kondomlösa anala samlag.

Penetrerande part: den penetrerande parten vid samlag.

PEP mot hiv: postexpositionsprofylax, en förebyggande behandling som kan tas vid nylig exposition av hiv för att förhindra att infektionen får fäste.

PHQ-9 - Patient Health Questionnaire-9. Självskattningsskala för screening av depression och mätning av aktuell symtomnivå av depression.

Poppers: amylnitrit som inhaleras för kortvarigt rus.

PrEP mot hiv: preexpositionsprofylax, mediciner som en hivnegativ person med hög risk att få hiv kan ta för att undvika att få hiv.

STI: Sexually Transmitted Infection, sexuellt överförbar infektion.

Transperson: ett samlingsbegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades personen vid födseln.

1. Folkhälsomyndigheten. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner. Folkhälsomyndigheten; 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c1d9794fdfc74710b19cea8bbe31e2f5/nationell-strategi-mot-hiv-aids-andra-sexuellt-overforbara-infektioner-24175.pdf (PDF, 684 kB)
2. Folkhälsomyndigheten. Nationell handlingsplan mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner. Folkhälsomyndigheten; 2025. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7af53c49f83e4156a30b25829a9a1900/nationell-handlingsplan-hiv-aids-sexuellt-overforbara-infektioner.pdf (PDF, 560 kB)
3. Regeringskansliet, Socialdepartementet. Svensk författningssamling. SFS 2021:248. 2021. Hämtad från: https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2021-04/SFS2021-248.pdf
4. Regeringskansliet, Arbetsdepartementet. Stolt och trygg. Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Hämtad från: https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/bilder/arbetsmarknadsdepartementet/hbtq/stolt-och-trygg_handlingsplan-for-hbtqi-personers-lika-rattigheter-och-mojligheter-250124.pdf
5. Folkhälsomyndigheten. Hivinfektion – sjukdomsstatistik 2024. [Web Page]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/hivinfektion/.
6. Referensgruppen för antiviral Terapi (RAV). Hiv preexpositionsprofylax (PrEP) -Rekommendation om praktisk handläggning.2023. Hämtad från: https://www.sls.se/globalassets/rav/rekommendationer/hiv-preexpositionsprofylax-prep-praktisk-handlaggning-2023-final.pdf.
7. McCormack S, Dunn DT, Desai M, Dolling DI, Gafos M, Gilson R, et al. Pre-exposure prophylaxis to prevent the acquisition of HIV-1 infection (PROUD): effectiveness results from the pilot phase of a pragmatic open-label randomised trial. Lancet. 2016;387(10013):53-60. DOI:10.1016/S0140-6736(15)00056-2.
8. Molina JM, Capitant C, Spire B, Pialoux G, Cotte L, Charreau I, et al. On-Demand Preexposure Prophylaxis in Men at High Risk for HIV-1 Infection. N Engl J Med. 2015;373(23):2237-46. DOI:10.1056/NEJMoa1506273.
9. Traeger MW, Schroeder SE, Wright EJ, Hellard ME, Cornelisse VJ, Doyle JS, et al. Effects of Pre-exposure Prophylaxis for the Prevention of Human Immunodeficiency Virus Infection on Sexual Risk Behavior in Men Who Have Sex With Men: A Systematic Review and Meta-analysis. Clin Infect Dis. 2018;67(5):676-86. DOI:10.1093/cid/ciy182.
10. RFSL. PrEP i Sverige. 2024. Hämtad från: https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2024/07/PrEP-rapport-FINAL.pdf
11. Uholyeva X, Pitonak M. Chemsex users in Czechia: EMIS survey. Cent Eur J Public Health. 2022;30(2):86-92. DOI:10.21101/cejph.a6923.
12. Weatherburn P, Hickson F, Reid D, Torres-Rueda S, Bourne A. Motivations and values associated with combining sex and illicit drugs ('chemsex') among gay men in South London: findings from a qualitative study. Sex Transm Infect. 2017;93(3):203-6. DOI:10.1136/sextrans-2016-052695.
13. Scholz-Hehn AD, Milin S, Schulte B, Reimer J, Buth S, Schäfer I. Substance Use and Chemsex in MSM-A Latent Class Analysis. Journal of Drug Issues. 2022;52(1):83-96. DOI:Artn 0022042621104056410.1177/00220426211040564.
14. Bohn A, Sander D, Kohler T, Hees N, Oswald F, Scherbaum N, et al. Chemsex and Mental Health of Men Who Have Sex With Men in Germany. Front Psychiatry. 2020;11:542301. DOI:10.3389/fpsyt.2020.542301.
15. Maxwell S, Shahmanesh M, Gafos M. Chemsex behaviours among men who have sex with men: A systematic review of the literature. International Journal of Drug Policy. 2019;63:74-89. DOI:10.1016/j.drugpo.2018.11.014.13.
16. Poulios A, Apostolidou A, Triantafyllidou S, Protopapas K, Tapeinos A, Papadopetrakis G, et al. Sexualized Drug Use and Chemsex: Their Association with Sexual Health Among Men who have Sex with Men Living in Greece. Int J Sex Health. 2022;34(3):450-61. DOI:10.1080/19317611.2022.2045417.
17. Heinsbroek E, Glass R, Edmundson C, Hope V, Desai M. Patterns of injecting and non-injecting drug use by sexual behaviour in people who inject drugs attending services in England, Wales and Northern Ireland, 2013-2016. Int J Drug Policy. 2018;55:215-21. DOI:10.1016/j.drugpo.2018.02.017.
18. Kenyon C, Wouters K, Platteau T, Buyze J, Florence E. Increases in condomless chemsex associated with HIV acquisition in MSM but not heterosexuals attending a HIV testing center in Antwerp, Belgium. AIDS Res Ther. 2018;15(1):14. DOI:10.1186/s12981-018-0201-3.
19. Prestage G, Hammoud M, Jin F, Degenhardt L, Bourne A, Maher L. Mental health, drug use and sexual risk behavior among gay and bisexual men. Int J Drug Policy. 2018;55:169-79. DOI:10.1016/j.drugpo.2018.01.020.
20. Maviglia F, Wickersham JA, Azwa I, Copenhaver N, Kennedy O, Kern M, et al. Engagement in Chemsex among Men Who Have Sex with Men (MSM) in Malaysia: Prevalence and Associated Factors from an Online National Survey. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2023;20(1). DOI:ARTN 29410.3390/ijerph20010294.
21. Amundsen E, Haugstvedt A, Skogen V, Berg RC. Health characteristics associated with chemsex among men who have sex with men: Results from a cross-sectional clinic survey in Norway. PLoS One. 2022;17(10):e0275618. DOI:10.1371/journal.pone.0275618.
22. Incera-Fernandez D, Gamez-Guadix M, Moreno-Guillen S. Mental Health Symptoms Associated with Sexualized Drug Use (Chemsex) among Men Who Have Sex with Men: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(24). DOI:10.3390/ijerph182413299.
23. Pitoňák M PI, Mičulková V, Malý M. Venturing beyond the behavioural MSM: "sex, chems, & satisfaction" in their syndemic contexts. Adiktologie. 2019;19(2):75-83.
24. Druckler S, Speulman J, van Rooijen M, De Vries HJC. Sexual consent and chemsex: a quantitative study on sexualised drug use and non-consensual sex among men who have sex with men in Amsterdam, the Netherlands. Sex Transm Infect. 2021;97(4):268-75. DOI:10.1136/sextrans-2020-054840.
25. Brooks-Gordon B, Ebbitt E. The Chemsex 'Consent Ladder' in Male Sex Work: Perspectives of Health Providers on Derailment and Empowerment. Social Sciences-Basel. 2021;10(2). DOI:ARTN 6910.3390/socsci10020069.
26. Fornicola E, Peterson ZD. An Exploratory Study of Sexual Aggression Tactics as a Function of Perpetrator Gender and Victim Gender. Int J Sex Health. 2022;34(3):397-408. DOI:10.1080/19317611.2022.2053027.
27. Branstrom R. Minority stress factors as mediators of sexual orientation disparities in mental health treatment: a longitudinal population-based study. J Epidemiol Community Health. 2017;71(5):446-52. DOI:10.1136/jech-2016-207943.
28. Folkhälsomyndigheten. EMIS-2017. Svenska resultat från den europeiska internetundersökningen EMIS-2017 – en studie om män som har sex med män (MSM). Folkhälsomyndigheten; 2020. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/emis-2017/?pub=82518.
29. Socialstyrelsen. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). [Web Page]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/audit-alcohol-use-disorders-identification-test/.
30. Socialstyrelsen. DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test). [Web Page]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dudit-drug-use-disorders-identification-test/.
31. Uppdrag psykisk hälsa. PHQ-9 – Patient Health Questionnaire-9. Användarstöd. Hämtad från: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2018/02/PHQ-9-1.pdf.
32. Folkhälsomyndigheten. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 [Elektronisk resurs]. 2019. Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se.
33. Folkhälsomyndigheten. Alkoholkonsumtion bland vuxna. [Web Page]. Hämtad från: Alkoholkonsumtion bland vuxna — Folkhälsomyndigheten
34. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Användning och beroendeproblem av alkohol, narkotika och tobak. En studie med fokus på år 2021 i Sverige. Stockholm: CAN; 2022. Hämtad från: https://www.can.se/app/uploads/2022/03/can-rapport-209-anvandning-och-beroendeproblem-av-alkhol-narkotika-och-tobak.pdf
35. Messinger AM K-MSSViLCIODW, Schewe P, redaktörer. Handbook of Sexual Assault and Sexual Assault Prevention. Springer, Cham; 2019. s.661-74. https://doi.org/10.1007/978-3-030-23645-8_39.
36. Freeman JQ, Cha S, Wejnert C, Baugher A. Physical and Sexual Violence and Sexual Behaviors Among Men Who Have Sex with Men in 22 U.S. Cities-National HIV Behavioral Surveillance, 2017. J Interpers Violence. 2023;38(1-2):NP37-NP59. DOI:10.1177/08862605221078821.
37. Ferreira DG, Veras MA, Saggese GSR, Guimaraes MDC, Magno L, Dourado I, et al. Prevalence, Characteristics, and Factors Associated With Sexual Violence in Adulthood Among Brazilian MSM. Am J Mens Health. 2022;16(6):15579883221142173. DOI:10.1177/15579883221142173.

Bilaga 1: MSM-risk-index

Bilaga 2: MSM provtagning, riskskattning

Bilaga 3: Frågeformulär delstudie 2

Vill du ta del av bilagorna till denna publikation beställer du dessa via e-post. Ange artikelnummer och publikationens titel. Om utlämnandet av bilagor innebär en avgift kommer du att bli meddelad detta.

info@folkhalsomyndigheten.se