Syftet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot fästingburen hjärninflammation (TBE) är att bidra till att personer som löper risk att drabbas av TBE i Sverige får ett skydd mot sjukdomen. Målet med rekommendationerna är att minska förekomsten av TBE-relaterad sjukdom, död och restsymtom i Sverige och bidra till förbättrad folkhälsa.

Rekommendationerna om vaccination vänder sig till beslutsfattare i regionernas organisationer, och kan vara ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal vid vägledning om vaccination. Rekommendationerna är inte bindande. Folkhälsomyndighetens utredning om TBE-vaccination innehåller en sammanställning av vetenskaplig litteratur och nationella data, samt en samlad bedömning av vaccinnytta i Sverige vilken leder fram till denna rekommendation om vaccination. I utredningen ingår även en hälsoekonomisk analys som ett underlag till regionerna inför beslut om finansiering av vaccination mot TBE, En hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot TBE, artikelnummer 26053.

Rekommendationerna har tagits fram i samverkan med flera berörda aktörer, Läkemedelsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt, en extern expertgrupp med deltagare från Svenska Infektionsläkarföreningen, Smittskyddsläkarföreningen och Smittskyddssköterskeföreningen. Folkhälsomyndigheten vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till arbetet med dessa rekommendationer.

Dessa rekommendationer ges ut för första gången i maj 2026.

Olivia Wigzell

Generaldirektör

Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot TBE är en effektiv åtgärd för att förhindra TBE-relaterad sjukdom och död i stora delar av Sverige söder om Dalälven.

Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot TBE riktar sig till regionerna och utgår från en karta över riskområden, se figur 1.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot TBE till:

• Vuxna och barn från 3 års ålder som riskerar att bli fästingbitna i riskområde 1.
• Personer med nedsatt immunförsvar som är bosatta eller regelbundet vistas i riskområde 1 eller 2, eller i en kommun som angränsar till riskområde 1 eller 2.

Figur 1. Folkhälsomyndighetens definierade riskområden i Sverige för TBE.

Den indelning i riskområden som visas i figur 1 har gjorts på kommunnivå och baseras på förekomsten av TBE bland uppskattat ovaccinerade personer.

• Riskområde 1: Måttlig till hög förekomst av TBE, definierat som en 5-årsincidens som med statistisk säkerhet är mer än 5 per 100 000 uppskattat ovaccinerade personer.
• Riskområde 2: Låg förekomst av TBE, definierat som en 5-årsincidens som med statistisk säkerhet är mer än 1 fall per 100 000 uppskattat ovaccinerade personer, under någon 5-årsperiod sedan 2004 (men inte uppfyller definitionen för riskområde 1).
• Riskområde 3: Ingen eller mycket låg förekomst av TBE, definierat som en 5-årsincidens som med statistisk säkerhet är mindre än 1 fall per 100 000 uppskattat ovaccinerade personer, under samtliga 5-årsperioder sedan 2004.

Kartan över riskområden kommer att uppdateras och publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats cirka vart tredje år, och ersätter 2026 kartorna över områden med förhöjd förekomst som tidigare publicerats.

Riskområden för TBE

Att på ett exakt sätt identifiera områden med förhöjd risk för TBE-infektion är svårt. Det beror bland annat på att antalet rapporterade fall av TBE är lägre i områden med hög vaccinationstäckning, och att det ibland finns små avgränsade områden med TBE-virus i områden som i övrigt är TBE-fria.

Fästingar som bär på TBE-viruset sprider sig till fler delar av Sverige. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination även i områden där sjukdomen hittills varit ganska ovanlig. Det gäller vissa delar av riskområde 1, där förekomsten av TBE bedöms som måttlig men inte hög. Syftet med det är att rekommendationerna ska förebygga TBE-fall också där antalet fall förväntas bli fler framöver, och ta höjd för att statistiken över antalet TBE-fall i olika områden påverkas av antalet besökare. Det är naturligt att det rapporteras färre fall från ett område som har få besökare, även om risken för att smittas av TBE-virus kan vara hög för de personer som vistas där.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer utgår från en incidens bland uppskattat ovaccinerade personer. Vaccinationstäckningen har uppskattats på regional nivå och har använts för alla kommuner som ingår i en region.

Även immunfriska vuxna och barn från tre års ålder som riskerar att bli fästingbitna i riskområde 2 kan ha nytta av att vaccinera sig, särskilt om de får många fästingar. Folkhälsomyndigheten utfärdar dock inte någon formell rekommendation för vaccination i detta område, eftersom risken att drabbas av TBE generellt är låg.

Folkhälsomyndigheten bedömer att de två vacciner som finns i Sverige idag, Encepur och FSME-Immun, är likvärdiga med god effekt och hög säkerhet. Det gäller både grundvaccination och påfyllnadsdoser.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att de två första doserna i grundvaccinationen om möjligt ges med vaccin från samma tillverkare. Om detta inte är möjligt bedömer Folkhälsomyndigheten att det är viktigare att fullfölja grundvaccinationsschemat än att de två doserna kommer från samma tillverkare.

Skyddseffekten beräknas inträda två veckor efter andra dosen i grundvaccinationen.

Båda de vaccin mot TBE som finns i Sverige idag är godkända från 1 års ålder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination från 3 års ålder.

Grundvaccinationen till barn innehåller tre doser. De första två doserna ges med 1–3 månaders mellanrum, och den tredje dosen ges 5–12 månader efter dos 2. Första påfyllnadsdosen ges 3 år efter dos 3. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därefter att påfyllnadsdoser till immunfriska personer som grundvaccinerats som barn ges med ett dosintervall på 10 år, figur 2.

Grundvaccinationen innehåller tre doser. De första två doserna ges med 1–3 månaders mellanrum, och den tredje dosen ges 5–12 månader efter dos 2. Första påfyllnadsdosen ges 3 år efter dos 3. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därefter att påfyllnadsdoser till immunfriska personer som hunnit få fyra doser vaccin i ålder 18–49 år ges med ett dosintervall på 10 år, figur 2.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som inleder sin grundvaccination före 50 års ålder, ordineras det grundvaccinationsschema som rekommenderas för personer 18–49 år, dvs grundvaccination med tre doser, även om 50-års dagen infaller under tidsperioden för grundvaccinationen.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som grundvaccineras med tre doser före 50 års ålder, men inte hinner få sin första påfyllnadsdos före femtioårsdagen, ordineras påfyllnadsdoser på samma sätt som de som inleder sin vaccination efter femtioårsdagen, det vill säga med ett intervall på fem år.

Grundvaccinationen innehåller fyra doser för personer 50 år och äldre. De första tre doserna ges med 1–3 månaders mellanrum följt av en fjärde dos 5–12 månader efter dos 3. Dos 5 ges 3 år efter dos 4. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därefter att påfyllnadsdoser till personer som grundvaccinerats efter 50 års ålder ges med ett dosintervall på 5 år.

Personer med nedsatt immunförsvar har sämre förutsättningar att svara på vaccination och löper större risk för mycket allvarlig TBE än personer med normalt immunförsvar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att denna grupp ges en tredje dos TBE-vaccin i grundvaccinationen enligt samma principer som för personer äldre än 50 år.

Intervallet mellan påföljande doser bör om möjligt följa rekommendationen för personer äldre än 50 år. Beroende på vilket tillstånd som leder till nedsättningen i immunförsvaret kan det vara viktigt att vaccinera i lämplig tidsmässig relation till exempelvis läkemedelsbehandling. Vaccination mot TBE inför behandling som sätter ned immunförsvaret är särskilt angeläget för personer som utsätts för fästingar i områden med hög förekomst av TBE. Personer som är färdiga med sin grundvaccination när de inleder en immunsupprimerande behandling ska vaccineras med påfyllnadsdoser enligt schemat för personer 50 år och äldre.

Figur 2. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccinationsschema mot TBE.

För båda vaccinerna finns ett alternativt schema med kortare dosintervall, ett så kallat snabbschema. Folkhälsomyndigheten rekommenderar inte att snabbschema används rutinmässigt. Anledningen är risken för ett sämre långtidsskydd och endast små tidsvinster, jämfört med vid vaccination med de något längre dosintervallen.

Ett oavsiktligt för långt intervall mellan doser behöver inte påverka den fortsatta vaccinationsserien. Intervallet till nästa dos avgörs av vilken dos i ordningen som är aktuell att ge, även om denna blivit försenad. Vaccinationsserien behöver inte startas om.

Vissa grupper, såsom personer med nedsatt immunförsvar, riskerar att drabbas mycket hårt av TBE och det är viktigt att regionerna gör extra insatser för att dessa ska få möjlighet att vaccinera sig enligt rekommendation. Även stigande ålder ökar risken för både komplicerad sjukdom och död.

En rekommendation om vaccination från Folkhälsomyndigheten baseras på den medicinska nyttan av vaccination. Regionerna fattar själva beslut om vaccination ska erbjudas och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för den som vaccineras. Som stöd till regionala beslut om finansiering har Folkhälsomyndigheten gjort en hälsoekonomisk analys, som beskrivs i sin helhet i rapporten ”Hälsoekonomisk analys av vaccination mot TBE”, artikelnummer 26053.

Resultaten från den hälsoekonomiska analysen visar att kostnaden per vunnet livskvalitetsjusterat levnadsår, QALY, minskar med stigande TBE-incidens. Eftersom incidensen varierar mellan olika regioner kan det därmed vara kostnadseffektivt att vaccinera en viss åldersgrupp i en region medan det inte är kostnadseffektivt i en annan region. Av åldersgrupper som undersökts, det vill säga 3, 7, 11, 15, 25 och 50 år, är kostnadseffektiviteten generellt störst vid vaccination av 25-åringar. Analysen utgår från listpris för vaccin.

I den hälsoekonomiska rapporten presenterar vi en kostnad per vunnen QALY vid vaccination av respektive åldersgrupp, vid årliga incidensnivåer från 1–30 fall per 100 000 ovaccinerade personer. Resultatet visar att kostnaden per QALY för vaccination av 25-åringar understiger 500 000 kronor vid en incidens på cirka 12 per 100 000 ovaccinerade individer och för vaccination av 3-åringar vid en incidens på 19 per 100 000 ovaccinerade individer. Resultatet varierar mellan olika åldersgrupper utifrån åldersgruppens risk för diagnosticerad TBE, samt antalet doser som rekommenderas vid grundvaccinationen.

Känslighetsanalyser med 50 procent lägre pris på vaccin visar att kostnaden per vunnen QALY understiger 500 000 kronor vid en incidens på 9 respektive 14 per 100 000 ovaccinerade individer för vaccination av 25-åringar respektive 3-åringar.

Vid en femårsincdicens på 5 per 100 000 ovaccinerade individer, det vill säga det gränsvärde där Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination, är kostnaden per QALY över en miljon kronor oavsett vid vilken ålder vaccination inleds. Ingen separat analys har gjorts för personer med nedsatt immunförsvar

Sjukdomen fästingburen hjärninflammation (TBE, från engelskans tick-borne encephalitis) orsakas av TBE-viruset.

TBE-virusinfektion utan symtom är vanligt, och det finns sannolikt upp till 10 personers som infekterats med TBE-virus för varje fall av TBE som får diagnosen. Hos personer som insjuknar i TBE är inkubationstiden från fästingbettet vanligen 7–14 dagar. Den första sjukdomsfasen varar normalt 2–4 dagar och kännetecknas av ospecifika symtom som feber, huvudvärk, muskelvärk, trötthet, illamående och kräkningar och följs normalt av spontan förbättring inom cirka en vecka.

Hos 20–30 procent ses efter en symtomfri period på cirka en vecka en andra fas med feber och neurologiska symtom. Ett sådant bifasiskt sjukdomsförlopp är ett klassiskt kliniskt kännetecken vid TBE i Sverige. Hos vuxna yttrar sig klinisk TBE i ungefär hälften av fallen som hjärninflammation, i 30–40 procent som hjärnhinneinflammation och i cirka 10 procent av fallen ses en kombinerad inflammation i hjärnan och ryggmärgen. Tillstånden kan förekomma samtidigt.

Omkring 5–10 procent av personer med symtomgivande TBE kan behöva intensivvård. En del patienter behöver långvarig sjukhusvård – upp mot ett år. Det finns en koppling mellan stigande ålder och svårare sjukdom och mer uttalade neurologiska restsymtom.

Generellt är dödligheten vid sjukdom orsakad av den europeiska formen av TBE-viruset relativt låg, 0,5–2 procent. De flesta som avlider av TBE är äldre, och dödligheten i TBE bland personer äldre än 80 är runt 3 procent. I en svensk genomgång av TBE-fall inträffade 30 av 39 dödsfall (90 procent) bland personer 60 år och äldre, och inga dödsfall sågs bland personer yngre än 40 år. Det är mycket ovanligt att barn avlider till följd av TBE.

Personer med nedsatt immunförsvar löper dock en tydligt ökad risk att dö om de drabbas av TBE, med en dödlighet runt 15 procent. Det är 8 gånger högre än risken för personer utan nedsatt immunförsvar.

Det finns ingen specifik behandling av TBE. Behandlingen inriktas helt på att hantera symtom i det akuta skedet, och intensivvård med respirator kan behövas. Efter den akuta fasen behövs ofta rehabilitering.

Långa uppföljningsstudier på vuxna patienter har visat att 20–50 procent drabbas av någon form av restsymtom efter TBE, vilka kan finnas kvar i månader till år. Det kan vara kognitiva symtom såsom svårigheter med minne och koncentration, huvudvärk och neurologiska symtom från olika delar av kroppen. Restsymtomen kan se mycket olika ut, och det varierar hur mycket livet påverkas för den som drabbats. Tio procent av personer med TBE anses utveckla allvarliga restsymtom, och upp emot 30 procent av personer med symtomgivande TBE kan behöva långvarig rehabilitering.

Risken för kvarstående besvär är större ju allvarligare de akuta sjukdomssymtomen är, och ökar generellt med stigande ålder.

Under 2025 var 41 av totalt 511 rapporterade TBE-fall barn 2–17 år. Hos barn är infektion utan symtom vanligare än hos vuxna, och sjukdomsbilden generellt mildare. Svåra fall av TBE förkommer dock även bland barn, och enstaka dödsfall har rapporterats. Symtomen kan hos barn vara diffusa och svåridentifierade, vilket sannolikt gör att diagnosen ibland missas.

Tidigare antogs att barn sällan fick restsymtom, men nya studier har visat att kvarstående svårigheter med minne och koncentration bland barn som haft TBE är vanligare än man tidigare trott. En svensk studie från 2013 beskriver att två tredjedelar av alla barn med TBE upplevde restsymtom vid uppföljning mer än fyra år efter sjukdomen, vilket ofta intygades även av föräldrar och lärare.

Det mest effektiva sättet att skydda sig mot TBE är vaccination. Vaccination ger en god skyddseffekt, över 96 procent i beräkningar från länder där många vaccinerats. Vaccinationsgenombrott, det vill säga TBE trots vaccination, förekommer men är ovanligt.

TBE förekommer i milda klimat på norra halvklotet, i länderna kring Östersjön inklusive Åland, i östra och centrala Europa, Ryssland samt stora delar av norra Asien. TBE-virus finns ofta i avgränsade områden som kan variera i storlek från ett par kvadratmeter till flera kvadratkilometer.

Förekomsten av TBE har ökat kontinuerligt sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. I Sverige vårdades under 2020–2024 drygt 1 200 personer med TBE på sjukhus.

TBE har de senaste tio åren varit vanligast i åldern 50-59 år. I dessa åldersgrupper har incidensen varit cirka 6,5 fall per 100 000 invånare. En procent av de rapporterade TBE-fallen har varit barn under 5 år; i denna åldersgrupp är incidensen mindre än 1 fall per 100 000 invånare. Att högst incidens ses bland vuxna överensstämmer med vad som rapporteras från andra länder.

Den rapporterade förekomsten av TBE varierar mellan Sveriges kommuner och påverkas av hur många personer som är vaccinerade. Eftersom vaccinationer mot TBE inte registreras i nationella register finns inte tillförlitliga uppgifter om vaccinationstäckningen. Folkhälsomyndigheten har därför gjort en uppskattning av vaccinationstäckningen på regional nivå. Till denna har vi använt två stickprovsundersökningar av förekomsten av antikroppar mot TBE bland befolkningen i 11 regioner, regionala data över givna vaccinationer och enkätstudier som bedömt vaccinationstäckningen mot TBE i olika områden.

I Sverige finns två godkända vacciner mot TBE: FSME-Immun och Encepur. Båda är avdödade helvirusvacciner och ska som regel ges intramuskulärt. Båda odlas i kycklingembryoceller, men kan ges till personer med lindrig äggallergi under observation. Hos personer med allvarlig överkänslighet, det vill säga anafylaxi, mot ägg och hönsprotein finns det en risk för att vaccinet kan orsaka allvarliga reaktioner.

För vaccination av barn se: Vaccination vid allergisk sjukdom (aol.barnlakarforeningen.se).

Vaccinen har liknande effekt och kan ge samma biverkningar. Båda vaccinen ges enligt samma schema, och kan användas från ett års ålder.

Det saknas erfarenhet av vaccination av gravida kvinnor för båda vaccinen. Därför ska gravida bara vaccineras efter en noggrann värdering av risk och nytta.

Grundläggande bestämmelser om ordination, iordningställande och administrering av läkemedel för vaccination finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården samt i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Ordinationsrätt för behöriga sjuksköterskor omfattar i nuläget inte TBE-vaccin.

Anafylaxi – allvarlig allergisk reaktion.

Antikroppar – en del av immunförsvaret, ett protein som kroppen bildar för att känna igen och stoppa virus eller bakterier.

Avdödat vaccin – innehåller hela, men avdödade, virus eller bakterier som inte kan orsaka sjukdom, men som ändå får immunförsvaret att bygga upp ett skydd och producera till exempel antikroppar.

Bifasiskt sjukdomsförlopp – ett sjukdomsförlopp med två faser med en symtomfri period mellan faserna.

Epidemiologi – läran om hur sjukdomar sprids i befolkningen, till exempel var och när människor blir sjuka.

Genombrottsinfektion – en infektion som sker trots vaccination.

Grundvaccination – de första doserna av ett vaccin, den del av vaccinationsserien som behövs för att få ett skydd mot infektionen vaccinet är designat för att skydda mot.

Incidens – hur många nya fall av en sjukdom som uppstår i en befolkning under en viss tid, vanligen under ett år.

Restsymtom – kvarstående symtom eller skador efter en sjukdom eller infektion.

TBE – fästingburen hjärninflammation, från engelskans tick-borne encephalitis.

Vaccinationstäckning – hur stor andel av befolkningen som är vaccinerad mot en viss sjukdom.