Barn och unga är extra känsliga för nikotin under uppväxttiden, och det är i ung ålder som de flesta börjar använda nikotinprodukter och utvecklar ett beroende. Därför är det viktigt att minska tillgången till och efterfrågan på de här produkterna bland barn och unga.

Med det här kunskapsstödet vill vi stödja tillsynshandläggare och ANDTS-samordnare inom kommuner och länsstyrelser i arbetet för att fler ska följa lagstiftningen för e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter såsom nikotinsnus. Vi fokuserar på kravet på åldersgräns vid försäljning, bestämmelserna om rökfria miljöer och marknadsföringsförbudet, det vill säga de delar i lagstiftningen som särskilt berör barn och unga.

Kunskapsstödet bygger på kunskap från nationella undersökningar, registerdata, forskning, domar och omvärldsbevakning. Resultaten visar att det finns ett stort utbud av e-cigaretter och nikotinsnus på marknaden, och det är lätt för personer under 18 år att själva köpa produkterna. Dessutom exponeras barn och unga för de här produkterna i sin vardag, både genom marknadsföring i sociala medier och genom att se andra använda produkterna.

I kunskapsstödet ger vi konkreta tips som kommuner kan använda i sitt arbete. Bland annat lyfter vi fram hur kommuner kan bidra till bättre efterlevnad av lagstiftningen genom att

• stärka arbetet med tillsynen
• stödja dem som ansvarar för att upprätthålla ålderskravet, rökfria miljöer och bestämmelserna om marknadsföring.

Det är dessutom viktigt att samordna tillsynsinsatserna med det lokala tobaksförebyggande arbetet i kommuner för att minska tillgången till och efterfrågan på e-cigaretter och nikotinsnus bland barn och unga.

ANDTS – Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Detaljhandel – försäljning till konsumenter.

E-cigaretter – elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som innehåller nikotin. Produkterna säljs under olika namn, till exempel e-cigg, vejp, e-juice och e-vätska. I enkäter till barn och unga används termerna e-cigaretter eller vejp.

Fysiskt försäljningsställe – en viss lokal eller ett annat avgränsat utrymme för detaljhandel.

Försäljningsställe – ett fysiskt försäljningsställe eller en webbplats för detaljhandel.

Kommersiella meddelanden – alla typer av åtgärder vars direkta eller indirekta effekt är att främja försäljningen av en vara.

Marknadsföring – omfattar allt en näringsidkare gör för att främja försäljningen.

Nikotinsnus – en tobaksfri nikotinprodukt. Nikotinsnus säljs under olika namn, till exempel nikotinportioner, nikotinpåsar och vitt snus. I enkätundersökningar och kunskapsstöd används termerna nikotinsnus eller vitt snus.

Tobaks- och nikotinprodukter – ett samlingsbegrepp för tobaksprodukter, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt tobaksfria nikotinprodukter.

Tobaksfria nikotinprodukter – produkter utan tobak som innehåller nikotin för konsumtion (omfattar inte e-cigaretter).

I dag har över 40 procent av eleverna i årskurs 9 använt tobaks- och nikotinprodukter någon gång, och 65 procent av eleverna i gymnasiets år 2 (1). De produkter som används mest är nikotinsnus och e-cigaretter. Barn och unga är extra känsliga för nikotin under uppväxttiden, och det är i ung ålder som de flesta börjar använda produkterna och blir beroende av nikotin. För att skydda barn och unga är det viktigt att minska tillgången till och efterfrågan på dessa produkter.

Reglering är ett effektivt verktyg för att minska tillgången till och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter. Produkterna regleras i två lagar:

• Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare regleras i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Den innehåller bland annat bestämmelser om produktanmälan, produkt- och märkningskrav, försäljning, rökfria miljöer och marknadsföring.
• Tobaksfria nikotinprodukter såsom nikotinsnus regleras i lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Den innehåller bestämmelser om produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring.

Lagstiftningen använder begreppen elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter, men olika benämningar används i handeln, i enkäter och i kunskapsstöd om det förebyggande arbetet (se Ordlista). För att underlätta läsningen skriver vi här ”e-cigaretter” i stället för ”elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare”. Vi skriver också ”nikotinsnus” i stället för ”tobaksfria nikotinprodukter” när vi redogör för resultat från olika undersökningar, eftersom nästan alla sådana produkter är olika varianter av nikotinsnus och eftersom termen ofta används i enkätundersökningar och kunskapsstöd.

I det här kunskapsstödet beskriver vi efterlevnaden av lagstiftningen för e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter samt hur kommuner kan bidra till att förbättra efterlevnaden. Fokus är på de delar i lagstiftningen som särskilt berör barn och unga, såsom krav på åldersgräns vid försäljning, rökfria miljöer och marknadsföringsförbud. Vi redogör också för hur produkterna används bland barn och unga och vad vi vet om hälsoriskerna. Innehållet bygger på kunskap från nationella undersökningar, registerdata, forskning, domar och omvärldsbevakning. Konsumentverket har bidragit med underlag om efterlevnaden av bestämmelserna om marknadsföring.

Här presenterar vi information om barns och ungas bruk av nikotinsnus och e-cigaretter, utifrån resultat från CAN:s nationella skolundersökning och Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Vi redogör också för kunskapsläget när det gäller hälsorisker.

År 2024 hade 25 procent av eleverna i årskurs 9 använt nikotinsnus och 38 procent hade använt e-cigaretter någon gång (1). I gymnasiets år 2 var andelarna 40 procent respektive 56 procent. I båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som använt nikotinsnus eller e-cigaretter.

Användningen av båda produkterna har ökat under de senaste åren, bland både tjejer och killar i grundskolan och på gymnasiet. Tjejers användning av e-cigaretter har ökat särskilt kraftigt sedan 2022.

Även bland 13-åringar förekommer användning av snus eller e-cigaretter (2). Omkring 9 procent av tjejerna och 13 procent av killarna har snusat någon gång, medan 18 procent av tjejerna och 15 procent av killarna har använt e-cigaretter. De flesta barn i den här åldern svarar att de inte vet om det är tobakssnus eller nikotinsnus, eller om e-cigaretter innehåller nikotin eller inte.

Det är vanligt att ungdomar använder fler än en tobaks- eller nikotinprodukt. Bland elever i årskurs 9 som snusar är det exempelvis 41 procent som även röker cigaretter, liksom 45 procent av de som använder e-cigaretter (3). Dessutom visar forskningen att snus och e-cigaretter kan fungera som en inkörsport till tobaksrökning bland unga. Bland dem som använder e-cigaretter eller snus är det en högre andel som med tiden börjar att röka, än bland dem som inte använder dessa produkter (4).

Det är vanligare att elever använder e-cigaretter och snusar när deras vänner också gör det (3), och risken ökar om det är många vänner som använder tobaks- och nikotinprodukter. Sambandet är särskilt starkt mellan att ha vänner som snusar och att själv snusa.

Smaksatt snus gör att fler provar eller fortsätter att snusa, enligt en intervjustudie från Sverige med ungdomar i åldrarna 13–19 år (5). Resultaten är i linje med internationell forskning som visar att smaksatta e-cigaretter tilltalar ungdomar (6). Det är främst söta smaker som gör ungdomar intresserade av att prova, och ungdomar som tycker om smaken på e-cigaretten är mer benägna att fortsätta. Smaksättningen påverkar även ungdomars uppfattning om hur skadliga e-cigaretter är för hälsan. Frukt- och godissmaker uppfattas exempelvis som mindre skadliga än tobakssmak.

Ungas bruk av tobaks- och nikotinprodukter

Vad hänger ihop med tobaks- och nikotinanvändning? – En analys av användningen bland elever i årskurs nio

Skador till följd av tobaks- och nikotinanvändning

Här beskriver vi tillgången till e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter på den svenska marknaden. Vi redovisar också hur många försäljningsställen som finns och i vilken mån detaljhandeln efterlever åldersgränsen på 18 år. Avslutningsvis ger vi tips på hur kommuner kan bidra till ökad efterlevnad av åldersgränsen.

I dag finns drygt 17 700 sorters e-cigaretter och 1 200 olika tobaksfria nikotinprodukter som är avsedda för försäljning i Sverige (faktaruta 2). Nikotinsnus utgör 99 procent av de tobaksfria nikotinprodukterna, men under det senaste året har det också kommit nya varianter såsom upphettade nikotinprodukter för rökning. Antalet anmälda e-cigaretter har ökat kraftigt sedan 2017, och elektroniska engångscigaretter har blivit betydligt vanligare. I början av 2021 utgjorde engångsprodukterna 2 procent av alla e-cigaretter, medan de i dag står för ungefär en tredjedel (9).

Den som vill sälja e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter i detaljhandeln ska först anmäla det till kommunen. Antalet försäljningsställen har ökat markant under de senaste åren, och 2024 fanns det över 4 500 försäljningsställen för e-cigaretter och cirka 7 000 för nikotinsnus (10). De flesta säljer även tobak. Samtidigt har tillgången också blivit större genom ökad e-handel och nya tjänster såsom hemleverans.

Tobaksfria nikotinprodukter och e-cigaretter får inte säljas och lämnas ut till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut produkten ska förvissa sig om att kunden är tillräckligt gammal, eller kontrollera åldern genom att be om legitimation. Om kunden då inte visar legitimation får produkten inte lämnas ut. Detsamma gäller om det finns skäl att tro att varan är avsedd för någon som inte har fyllt 18 år.

Åldersgränsen ska anges tydligt på alla försäljningsställen. Säljaren ska dessutom ha egenkontrollprogram som inkluderar rutiner för att säkerställa att man kontrollerar kundens ålder. Syftet med egenkontroll är att näringsidkaren ska leva upp till lagens krav.

Produkter ska säljas på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera mottagarens ålder. Det gäller även när de säljs i en automat, via distansförsäljning eller via internet.

Kommunen och Polismyndigheten ansvarar för tillsynen av ålderskravet och egenkontrollen, oavsett vilken typ av försäljning det gäller. Kommunens uppgift syftar framåt och ska säkerställa att regelsystemet följs, medan Polismyndigheten främsta uppgift är att ingripa vid brott (13).

I CAN:s nationella skolundersökning 2024 uppgav 40 procent av eleverna under 18 år att de köper snus själva (1), med något fler killar än tjejer. Andelen i gymnasiet år 2 har länge varit ungefär densamma, medan den har ökat bland elever i årskurs 9.

Kontrollköp är en metod som används i kommunernas tillsyn för att se till att ålderskontroller sker vid försäljning av tobaks- och nikotinprodukter (se faktaruta 3). Enligt länsrapportens undersökning är det relativt få kommuner som genomför kontrollköp av e-cigaretter och nikotinsnus (10). År 2024 var det 62 kommuner som gjorde kontrollköp av nikotinsnus, jämfört med 35 kommuner för e-cigaretter. Totalt gjordes ungefär 1 200 kontrollköp av nikotinsnus, och i 35 procent av fallen behövde ungdomen inte visa legitimation (10). Resultaten tyder på att det finns brister i ålderskontrollen och att det behövs bättre rutiner hos näringsidkarna.

Det finns också brister i rutinerna för ålderskontroll vid distanshandel, enligt domstolsavgöranden och kommunala beslut vid tillståndsprövning för tobaksförsäljning. Det gäller särskilt när näringsidkare använder en tredje part, som exempelvis ett postombud för att lämna ut produkten. Liknande brister finns även hos näringsidkare som säljer e-cigaretter och nikotinsnus på distans.

Tillgången till e-cigaretter och nikotinsnus bland barn behöver minska, och en viktig del är att säkerställa att åldersgränsen efterlevs. Du som jobbar i en kommun kan bidra till att förbättra efterlevnaden genom att

• granska näringsidkarnas egenkontrollprogram vid anmälan om försäljning och vid tillsyn
• göra kontrollköp på fysiska försäljningsställen
• stödja näringsidkare att förbättra rutiner för ålderskontroll
• öka kunskapen om produkternas hälsorisker bland näringsidkare, föräldrar och barn.

Här kan du ta del av Folkhälsomyndighetens vägledningar och stöd för tillsynen och det förebyggande arbetet:

Vägledning för kommunernas granskning av egenkontrollprogram enligt lagen om tobak och liknande produkter och lagen om tobaksfria nikotinprodukter

Vägledning ålderskontroll vid försäljning av tobaksvaror och vissa nikotinprodukter via automater, obemannade butiker samt internet

Information om kontrollköp för folköl, tobaks- och nikotinprodukter

Skador till följd av tobaks- och nikotinanvändning

Här beskriver vi efterlevnaden av bestämmelser om rökfria miljöer, som regleras i lagen om tobak och liknande produkter. Vi redogör också för ungdomars attityder till rökförbud i vissa miljöer. Avslutningsvis ger vi tips på hur kommuner kan bidra till bättre efterlevnad.

Sedan 1993 gäller rökförbud i lokaler för skola och barnomsorg, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, hotell och tillfälliga boenden, samt i lokaler dit allmänheten har tillträde. Rökförbud på restauranger och serveringsställen infördes 2005. År 1994 blev det förbjudet att röka på skolgårdar och utomhus vid förskolor och fritidshem, och sedan 2019 gäller det även för särskilda utomhusmiljöer (faktaruta 4).

I de rökfria miljöerna är alla former av rökning förbjuden. Det är alltså förbjudet att röka cigaretter och andra tobaksprodukter, men även att

• inhalera tobak som förångats
• använda e-cigaretter
• använda produkter som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak.

Syftet med rökförbudet är att allmänna platser ska bli mer tillgängliga för personer som av olika skäl inte vill eller bör utsättas för rök. Lagen syftar också till att göra rökning mindre synligt i samhället för att förebygga att barn och unga börjar röka.

Ansvaret för att en viss miljö är rökfri ligger hos den som rent praktiskt kan se till att rökförbudet följs, nämligen ägaren eller den som disponerar över en lokal eller ett område utomhus, exempelvis en hyresgäst eller arrendator.

Den som är ansvarig ska

• se till att det finns skyltar som informerar om rökförbudet
• åtgärda sådant som kan vilseleda om rökförbudet
• ingripa med information och tillsägelser vid behov
• avvisa den som röker där det råder rökförbud.

Kommunen ansvarar för tillsynen över rökfria miljöer. Det innebär bland annat att kommunen ska kontrollera att den som är ansvarig för att upprätthålla rökförbudet följer lagens krav, samt ge den ansvariga information och råd.

Omkring hälften av kommunerna gjorde tillsynsbesök på skolgårdar under 2024, men betydligt färre gjorde tillsynsbesök i övriga utomhusmiljöer (10). Under perioden 2019–2024 gjorde en tredjedel av kommunerna årliga tillsynsbesök för att kontrollera uteserveringar eller offentliga entréer, medan betydligt färre (5–17 procent) utförde tillsyn på lekplatser, på idrottsanläggningar och i anslutning till kollektivtrafiken (10, 14).

Allmänheten och de som är ansvariga för att upprätthålla rökförbudet känner inte alltid till att e-cigaretter ingår i rökfria miljöer. Dessutom är det svårare att bedöma efterlevnaden eftersom e-cigaretter oftast inte lämnar synliga spår såsom fimpar (15). Det gäller både inomhus och utomhus.

Rökförbud inomhus följs i hög grad, men efterlevnaden varierar i utomhusmiljöerna. Under perioden 2019–2024 fungerade rökförbudet bra på uteserveringar, lekplatser och idrottsanläggningar, enligt kommuner som gjort tillsyn (10, 14). Vid offentliga entréer och i anslutning till kollektivtrafiken fungerade det däremot sämre.

Liknande resultat sågs i en webbundersökning bland vuxna och barn (14). De flesta uppgav att de sällan eller aldrig exponerats för rök på uteserveringar, lekplatser eller idrottsanläggningar, medan det var vanligare att utsättas för rök vid offentliga entréer och utomhus i kollektivtrafiken. Drygt 30 procent av barnen svarade att de ofta exponerats för rök vid offentliga entréer, och drygt 20 procent i kollektivtrafiken.

Rökförbudet på skolgårdar fungerar relativt bra i grundskolor, medan efterlevnaden är något sämre i gymnasieskolor (16). Lärare och rektorer har under de senaste åren uppmärksammat problem med att både grundskole- och gymnasieelever röker e-cigaretter i skolans lokaler (17).

De flesta ungdomar i åldern 14–18 år tycker inte att det är okej att röka på platser som ska vara rökfria, enligt en nationell undersökning från 2024 (18). Till exempel tog 74 procent avstånd från ett påstående om att det är okej för elever att röka i grundskolan, och 71 procent när påståendet gällde lekplatser. Rökning i gymnasieskolan verkade dock vara mer accepterat. Endast 36 procent tog avstånd från ett påstående om att det är okej för elever att röka i gymnasieskolan.

Det behövs fler och samordnade insatser för att rökförbudet ska följas, särskilt i skolor, i anslutning till kollektivtrafik och vid offentliga entréer. Rökförbudet för e-cigaretter behöver uppmärksammas särskilt.

Du som jobbar i en kommun kan bidra till bättre efterlevnad genom att

• göra tillsynsbesök för att kontrollera att de ansvariga upprätthåller rökförbudet och kravet på skyltning
• stödja dem som ansvarar för att upprätthålla rökförbudet
• informera allmänheten för att öka kännedomen om rökfria miljöer
• underlätta för allmänheten att rapportera överträdelser av rökförbudet.

Här kan du ta del av Folkhälsomyndighetens vägledningar och stöd för tillsyn, förebyggande arbete och information till allmänheten:

Vägledning för kommunens tillsyn av rökfria utomhusmiljöer

Till dig som arbetar med tillsyn av rökförbudet i skolan

Kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete i skolan

Här beskriver vi efterlevnaden av bestämmelserna om marknadsföring av e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter. Vi redogör också för ungdomars egna upplevelser av marknadsföringen i sociala medier. Avslutningsvis ger vi tips på hur kommuner kan bidra till bättre efterlevnad av bestämmelserna.

E-cigaretter får inte marknadsföras genom kommersiella meddelanden i tidningar, radio och tv eller på internet. Förbudet omfattar även marknadsföring i sociala medier och via e-post. På fysiska försäljningsställen är det tillåtet med särskilt måttfulla kommersiella meddelanden, men de får inte vara påträngande eller uppsökande, eller uppmana till användning. Tillverkare, partihandlare och importörer som säljer e-cigaretter får inte sponsra evenemang eller verksamheter dit allmänheten har tillträde.

Marknadsföringen av tobaksfria nikotinprodukter ska vara särskilt måttfull. Den får inte vara påträngande eller uppsökande, eller uppmana till användning, och den får inte riktas särskilt till personer under 25 års ålder. Det är inte tillåtet med marknadsföring i radio och tv, och det är på samma sätt som för e-cigaretter förbjudet att sponsra evenemang och verksamheter dit allmänheten har tillträde.

Konsumentverket utövar tillsyn över marknadsföringen, med undantag för marknadsföring på eller i anslutning till det fysiska försäljningsstället. I dessa fall är det kommunen som ansvarar för tillsynen. Granskningsnämnden för radio och tv ansvarar för tillsynen över sponsring och produktplacering i tv och radio, och på plattformar för videodelning.

Konsumentverket granskar marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter och e-cigaretter genom anmälningar och egen omvärldsbevakning, och inom ramen för sitt ansvar för tillsynsvägledning till kommunerna.

Det är vanligt att kommunerna ställer frågor till Konsumentverket om marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter på och i anslutning till fysiska försäljningsställen. Däremot får man ganska få frågor om marknadsföring av e-cigaretter.

Tobaksfria nikotinprodukter marknadsförs i stor omfattning i sociala medier och på internet, men även på och i anslutning till fysiska försäljningsställen. Bland annat lyfter man fram smaker på ett sätt som Konsumentverket anser går utöver konsumentens behov av produktinformation. Det finns risk för att barn och ungdomar lockas att använda produkterna om de smakar som godis, läsk eller liknande, och framför allt om smaken särskilt framhävs i marknadsföring.

Sedan lagen om tobaksfria nikotinprodukter trädde i kraft 2022 har Patent- och marknadsdomstolen förbjudit ett företag att marknadsföra tobaksfria nikotinprodukter på Tiktok (19). Marknadsföringen inkluderade provsmakningar och recensioner, och domstolen fann att det gick utöver en saklig presentation av produkten och att inläggen tydligt stred mot kravet på särskild måttfullhet. Det var också troligt att marknadsföringen även nått barn eftersom Tiktok i stor utsträckning används av personer under 18 år.

När det gäller e-cigaretter har Patent- och marknadsöverdomstolen i ett mål konstaterat att det råder totalförbud mot kommersiella meddelanden om e-cigaretter på internet (20). Trots detta finns det fortfarande brister i företags marknadsföring av e-cigaretter. Det kan enligt Konsumentverket bero på att det finns många aktörer på marknaden och att de inte känner till reglerna för marknadsföring av produkterna.

I en undersökning 2024 uppgav 65 procent av ungdomar i åldern 14–18 år att de hade sett reklam för nikotinsnus i sociala medier (18). Det är även vanligt med reklam för e-cigaretter, enligt ungdomarna. Många unga tycker att sådan reklam påverkar vilken produkt eller vilket märke de väljer (5).

Reklam för nikotinsnus är tillåtet i sociala medier, men marknadsföringen måste vara särskilt måttfull och den får inte vara inriktad på barn eller ungdomar under 25 år. Det är viktigt att följa dessa bestämmelser eftersom barn och ungdomar är en särskilt skyddsvärd grupp som ofta vistas på sociala medier.

Trots förbud och krav på måttfullhet förekommer otillåten marknadsföring av e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter. Efterlevnaden behöver framför allt bli bättre på internet och i sociala medier, men även på och i anslutning till fysiska försäljningsställen.

Du som jobbar i en kommun kan bidra till bättre efterlevnad genom att

• granska marknadsföringen i fysiska butiker
• granska näringsidkarnas egenkontrollprogram vid anmälan om försäljning och vid tillsyn
• informera näringsidkare om marknadsföringsreglerna.

Här kan du ta del av Konsumentverkets och Folkhälsomyndighetens vägledningar och stöd för tillsynen:

Spel, alkohol, tobaksfria nikotinprodukter, e-cigaretter och tobak - regler för företag (konsumentverket.se)

Marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter (publikationer.konsumentverket.se)

KOVFS 2019:2 Marknadsföring av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare till konsumenter (publikationer.konsumentverket.se)

Vägledning för kommunernas granskning av egenkontrollprogram enligt lagen om tobak och liknande produkter och lagen om tobaksfria nikotinprodukter

1. Selling (red). CAN:s nationella skolundersökning 2024. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2024 [citerad 11 maj 2025]. Hämtad från: https://www.can.se/publikationer/cans-nationella-skolundersokning-2024/.
2. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 [citerad 29 april 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-2021-2022-nationella-resultat/.
3. Folkhälsomyndigheten. Vad hänger ihop med tobaks- och nikotinanvändning? – En analys av användningen bland elever i årskurs nio. Folkhälsomyndigheten; 2024 [citerad 11 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vad-hanger-ihop-med-tobaks-och-nikotinanvandning-en-analys-av-anvandningen-bland-elever-i-arskurs-nio/.
4. SBU. Samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020 [citerad 11 maj 2025]. Hämtad från: https://www.sbu.se/312.
5. Folkhälsomyndigheten. Hur ser ungdomar på snus? – Erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022 [citerad 29 april 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/hur-ser-ungdomar-pa-snus-erfarenheter-och-insikter-fran-ungdomar-om-snus-och-snusanvandning/.
6. Folkhälsomyndigheten. Smaksatta e-cigaretter tilltalar unga. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 17 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/smaksatta-e-cigaretter-tilltalar-unga/.
7. Folkhälsomyndigheten. Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar – Återredovisning av regeringsuppdrag. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/k/kunskap-om-tobaks--och-nikotinprodukters-skadeverkningar--aterredovisning-av-regeringsuppdrag/.
8. Asfar T, Jebai R, Li W, Oluwole OJ, Ferdous T, Gautam P, et al. Risk and safety profile of electronic nicotine delivery systems (ENDS): an umbrella review to inform ENDS health communication strategies. Tob Control. 2022. DOI:10.1136/tc-2022-057495.
9. EU:s webbportal EU Common Entry Gate (EU-CEG) [Internet]. EU. 2025 [citerad 5 mars 2025].
10. Folkhälsomyndigheten. Opublicerad statistik från Länsrapportens undersökning 2024. 2024.
11. Folkhälsomyndigheten. Offentliggjorda produktanmälningar av e-cigaretter. [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/regler-for-tillverkning-handel-och-hantering/elektroniska-cigaretter-och-pafyllningsbehallare/offentliggjorda-produktanmalningar/.
12. Folkhälsomyndigheten. Offentliggjorda produktanmälningar av tobaksfria nikotinprodukter. [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/regler-for-tillverkning-handel-och-hantering/tobaksfria-nikotinprodukter/offentliggjorda-produktanmalningar-av-tobaksfria-nikotinprodukter/.
13. Folkhälsomyndigheten. Vägledning för kommunernas och Polismyndighetens tillsyn över detaljhandel enligt lagen om tobak och liknande produkter och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 [citerad 15 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vagledning-for-kommunernas-och-polismyndighetens-tillsyn-over-detaljhandel-enligt-lagen-om-tobak-och-liknande-produkter-och-lagen-om-tobaksfria-nikotinprodukter/.
14. Folkhälsomyndigheten. Hur fungerar rökförbudet utomhus? – Kunskapsstöd om rökfria miljöer. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/hur-fungerar-rokforbudet-utomhus/.
15. Länsstyrelsen. Gemensam tillsynsinsats av rökfria miljöer i kollektivtrafiken i Stockholms län 2023. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholm; 2024 [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-oss/vara-tjanster/publikationer/2024/gemensam-tillsynsinsats-av-rokfria-miljoer-i-kollektivtrafiken-i-stockholms-lan-2023.html.
16. Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av rökning på svenska skolgårdar – En sammanställning av nationella, regionala och kommunala kartläggningar. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 30 maj 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/forekomsten-av-rokning-pa-svenska-skolgardar/.
17. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens systematiska omvärldsbevakning under perioden 2023-2025. 2025.
18. Non Smoking generation. Novusundersökning: löpande attitydmätning om tobak och nikotin 2024. 2024 [citerad 29 april 2025]. Hämtad från: https://nonsmoking.se/wp-content/uploads/2024/07/novus-2024-del-1-attityder-till-tobak-och-nikotin-2024.pdf.
19. Patent- och marknadsdomstolens dom mål nr 6872–24.
20. Patent- och marknadsdomstolens dom mål nr 9231–21.