Internationella hälsoreglementet (IHR)

Internationella hälsoreglementet bygger på samarbete, både inom länder och mellan länder, för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar och andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa.

Internationella hälsoreglementet omfattar alla typer av allvarliga hälsohot, oavsett om de uppstår naturligt, genom olyckor eller är avsiktligt orsakade. Dit räknas:

• kemiska hot
• biologiska hot (som till exempel smittsamma sjukdomar)
• radioaktiva och nukleära hot
• miljöhot
• hot av okänt ursprung

Ansvar och roller enligt IHR i Sverige

I Sverige har Folkhälsomyndigheten ett delat ansvar med andra berörda aktörer för Internationella hälsoreglementet genom lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. IHR är en del av det svenska krishanteringssystemet och hanteras inom ramen för respektive myndighets ansvarsområde samt krishanteringssystemets tre grundprinciper:

• ansvarsprincipen – den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under en kris
• likhetsprincipen – verksamheten vid en kris ska likna den normala i så stor utsträckning som möjligt
• närhetsprincipen – innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga

En rad myndigheter har ansvar för att förebygga och hantera händelser med farliga ämnen inom respektive sektor. De hot som faller inom ramen för Internationella hälsoreglementet sträcker sig över samtliga dessa områden. Den aktör som normalt har ansvaret för ett område har det både under en nationell kris och under en IHR-relaterad händelse. För att uppfylla kapacitetskrav, som ställs enligt IHR, om övervakning, rapportering, anmälan och hantering av allvarliga hälsohot, ska befintliga nationella strukturer och resurser utnyttjas.

Folkhälsomyndighetens roll som nationell kontaktpunkt

Folkhälsomyndigheten är Sveriges nationella kontaktpunkt gentemot WHO. Som nationell kontaktpunkt ska myndigheten:

• bedöma misstänkta internationella hälsohot
• rapportera bekräftade hot till WHO inom 24 timmar
• återkoppla och informera berörda myndigheter, regioner och kommuner om åtgärder som vidtas
• samverka med WHO, andra länder och aktörer i Sverige när det behövs för att förebygga och begränsa internationella hot mot människors hälsa.

Folkhälsomyndighetens roll som nationell IHR-myndighet

Den 19 september 2025 trädde en reviderad version av IHR i kraft. Bakgrunden till revideringen är erfarenheterna från covid-19-pandemin. Medlemsstaterna tillsammans med WHO bedömde att beredskapen och det internationella regelverket för att hantera gränsöverskridande hälsohot behövde stärkas.

Som en del av revideringen ska WHO:s medlemsstater utse en nationell IHR-myndighet (National IHR Authority). I Sverige har Regeringen utsett Folkhälsomyndigheten till nationell IHR-myndighet.

Andra myndigheter, regioner och kommuners roll

Alla myndigheter, regioner och kommuner som får information om en misstänkt eller konstaterad händelse som kan innebära ett internationellt hot mot människors hälsa, ska omedelbart underrätta tjänsteman i beredskap på Folkhälsomyndigheten. Underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder.

Underrättelseskyldighet

EU:s hälsohotsförordning

Förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (2371/2022/EU), även kallad hälsohotsförordningen, syftar till att koordinera och effektivisera samarbetet mellan EU-länderna, EU-kommissionen och EU:s myndigheter när det gäller bland annat epidemiologisk övervakning, beredskap och insatsplanering.

Enligt förordningen ska Folkhälsomyndigheten skyndsamt underrätta EU om potentiella gränsöverskridande hälsohot. Vi är även nationell kontaktpunkt för det europeiska varningssystemet EWRS (Early Warning and Response System). Genom systemet meddelar medlemsstaterna varandra, Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och EU-kommissionen om utbrott av smittsamma sjukdomar eller andra hälsohot som hotar att sprida sig inom unionen.

Gällande regelverk

• Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (riksdagen.se)
• Förordningen (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (riksdagen.se)
• Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa HSLF-FS 2015:8
• Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa HSLF-FS 2015:9