Syndromövervakning
Folkhälsomyndigheten använder olika typer av syndromövervakning för att komplettera den traditionella sjukdomsövervakningen.
Eftersom det stora flertalet som blir sjuka inte behöver söka vård är det svårt att veta hur många i befolkningen som faktiskt har en viss sjukdom. De traditionella rapporteringssystemen fångar endast den del av dem som söker vård och testas. Därför får vi en underskattning av hur stor andel av befolkningen som faktiskt drabbats. För att till exempel kunna förutsäga och hantera en epidemi på bästa sätt behöver sjukvården och samhället snabbt få signaler om hur stor spridningen är.
För att förstå hur många som egentligen är sjuka använder Folkhälsomyndigheten olika typer av så kallad syndromövervakning för att fånga upp den sjuklighet som inte leder till läkarkontakt och för att komplettera den traditionella sjukdomsövervakningen. Till begreppet syndromövervakning räknas datakällor som är ospecifika, det vill säga data gäller inte en specifik sjukdom utan exempelvis symtom eller grupper av symtom. Anonyma data på sökningar på webben eller telefonsamtal till 1177 går till exempel inte att specifikt härleda till en viss diagnos men används som kompletterande system till sjukdomsspecifik övervakning.
Nedan beskriver vi de system som för närvarande används på Folkhälsomyndigheten.
Statistik från 1177
Sökningar på 1177 webbplats
Folkhälsomyndigheten kompletterar den laboratoriebaserade övervakningen av influensa och vinterkräksjuka med analyser av anonyma sökdata från webbplatsen 1177.se. Det finns ett antal fördelar med att använda sökningar på webben för sjukdomsbevakning:
- Vi får information från en annan del av befolkningen – de som är sjuka men (ännu) inte söker vård
- Vi kan möjligen fånga upp signaler tidigare
- Det är lätt att anpassa systemet till olika sjukdomar och även till andra folkhälsorelaterade frågor
- Eftersom sökningarna görs på en medicinsk webbplats (1177) kan vi anta att det stora flertalet som söker information faktiskt är sjuka.
Sökningar på influensa och influensasymtom
Varje vecka får myndigheten uppgifter om antalet sökningar gjorda på influensa och influensasymtom på webbplatsen 1177.se. Dessa sökningar matas in i en statistisk modell (Webbsök) som uppskattar andelen personer med influensaliknande sjukdom. Erfarenhet från tidigare säsonger visar att modellens uppskattningar följer den traditionella övervakningen väl, och att den ger en tidig indikation på omfattningen av influensaspridningen.
Aktuella uppskattningar baserade på sökloggar från föregående vecka publiceras under influensasäsongen (vecka 40–vecka 20) på Webbsöks egna sida (måndagar). Webbsök ger varje vecka en tidig bild av influensaläget. Aktuell lägesrapport om luftvägsvirus sammanfattar det epidemiologiska läget under säsongen.
Sökningar på vinterkräksjuka
Sedan 2010 analyserar myndigheten mängden sökningar på webbplatsen 1177.se för att uppskatta spridningen av vinterkräksjuka i samhället. Analyser av webbsökningar för vinterkräksjuka är värdefulla i vårdens förebyggande arbete och är en pålitlig indikator för när vinterkräksjukan börjar spridas i samhället. Sökningarna ger en förvarning i genomsnitt två till tre veckor innan säsongen bryter ut inom sjukvården, även om den exakta tiden kan variera från år till år och för olika delar av landet. Analyserna publiceras i myndighetens veckorapporter över calicivirus.
Calicivirus veckorapporter (vinterkräksjuka)
Hälsorapport
Hälsorapport består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa. Under pandemin av covid-19 och under några vinterperioder därefter har Hälsorapports deltagare besvarat en veckovis enkät av symtom på luftvägsinfektion. Data från Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut för hela Sveriges befolkning. Med hjälp av svaren kan en uppskattning av andelen i befolkningen med exempelvis akut luftvägsinfektion göras. Många virus orsakar akut luftvägsinfektion (här definierat som snuva, halsont, andningssvårigheter eller hosta), vilket betyder att förekomsten av luftvägssymtom inte enbart speglar smittspridningen av covid-19, influensa eller annan sjukdom.