För att nå dessa mål används medicinska och icke-medicinska åtgärder samt kommunikationsinsatser. Åtgärderna syftar till att minska smittspridningen och fördröja pandemins förlopp, genom att förskjuta och sprida ut kurvans topp. På detta sätt kan sjukligheten minska och belastningen på sjukvården och samhället lindras, då andelen sjuka vid ett givet tillfälle (kurvans topp) minskas.

Legalt ramverk med fokus på eget ansvar

Till grund för arbetet ligger smittskyddslagen (2004:168), som betonar och stödjer var och ens eget ansvar för att begränsa smittspridning, och övrigt legalt ramverk till skydd för folkhälsan, t. ex. ordningslagen (1993:1617). Covid-19 har klassificerats som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det betyder att Folkhälsomyndigheten kan utfärda föreskrifter och vidta åtgärder och att de regionala smittskyddsläkarna kan agera utifrån det mandat som smittskyddslagen ger. För hälso- och sjukvård i regionernas och kommunernas regi är Socialstyrelsens föreskrifter tillämpliga.

Analys och kunskapsutveckling

Folkhälsomyndighetens rekommendationer bygger på analyser av kunskapsläget i Sverige och globalt samt egen kunskapsutveckling inom en rad områden. Pandemins utveckling bedöms dagligen utifrån analys av data och kontinuerlig dialog med de 21 regionernas smittskyddsenheter.

Individer och verksamheter bidrar utifrån sina roller

Svenskt folkhälsoarbete bygger på en stark tradition av frivillighet med betoning på individens ansvar. I hanteringen av pandemin tillämpas därför en kombination av legalt bindande regler och myndighetsrekommendationer. Smittspårning, testning, hygien- och skyddsåtgärder samt social distansering används och anpassas allteftersom pandemin går igenom olika faser. Utvecklingen följs noggrant för att åtgärder ska kunna sättas in eller anpassas vid rätt tidpunkt.

Några av de viktigaste rekommendationerna är att stanna hemma vid minsta symtom, att hålla avstånd till andra både utomhus och inomhus och att tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Särskilda riskgrupper, inklusive personer som är 70 år och äldre, uppmanas att undvika nära kontakter med andra och att undvika platser där många människor samlas. Dessa råd kompletteras med andra smittskyddsåtgärder efter behov.

Exempel på åtgärder är förbud mot allmänna sammankomster med fler än 50 deltagare, besök på äldreboenden och trängsel på restauranger och krogar. Förbuden kompletteras av allmänna råd som underlättar för befolkningen att följa regler och rekommendationer, till exempel uppmaningar om att undvika trängsel i kollektivtrafik och att arbeta hemifrån för den som har möjlighet. Arrangörer och verksamheter ansvarar för att anpassa verksamheten för att förebygga smittspridning.

Stödjande åtgärder underlättar att följa råden

För att individen ska kunna uppfylla myndighetsrekommendationerna och de legalt bindande kraven har regering och riksdag exempelvis fattat beslut om att slopa karensdagen, så att många arbetstagare kan stanna hemma vid minsta symtom utan stora ekonomiska konsekvenser. Kravet på läkarintyg vid sjukfrånvaro längre än sju dagar har också tagits bort så att primärvården avlastas.

Fokus på hela befolkningens hälsa

Olika faktorer vägs in när åtgärder utformas. Även i den akuta hanteringen av pandemin behålls fokus på den fysiska och psykiska hälsan och på folkhälsan i stort utan att avkall görs på avgörande smittskyddsinsatser. Det nuvarande kunskapsläget visar exempelvis att få barn och ungdomar blir allvarligt sjuka i covid-19 och att de inte spelar någon avgörande roll för smittspridningen. Samtidigt är skolan avgörande för ungas välbefinnande på kort och lång sikt. Grundskolan har därför hållits öppen. Vidare spelar exempelvis motion och social samvaro för människor i alla åldrar en viktig roll för hälsan. Hänsyn tas till detta när det epidemiologiska läget tillåter.

Kommunikation ett centralt redskap

För att alla i samhället ska veta hur situationen utvecklas och kunna agera och bidra utifrån sin roll, bedrivs omfattande kommunikation och dialog med olika målgrupper i professionen och befolkningen. Utgångspunkt i arbetet är publikationen Pandemiberedskap. Hur vi kommunicerar – ett kunskapsunderlag, men varje pandemi är unik och arbetet behöver justeras allt eftersom läget förändras. Under pandemins utveckling följs attityder och beteenden för att åtgärder och kommunikation ska kunna anpassas och skydda befolkningen på bästa sätt. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Lägesbilden kommuniceras löpande vid pressträffar och genom hög tillgänglighet för media, i rapporter från myndigheten, sociala media och genom webbkommunikation.

Insatser som är hållbara över tid

Eftersom viruset bedöms finnas kvar i samhället under lång tid är det viktigt att åtgärderna utformas på ett hållbart sätt så att de kan vara möjliga att följa under en längre period. Vi lär oss successivt mer om viruset och om hur vi mest effektivt kan skydda oss mot det.

Länkar