Frågor och svar

Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter. Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.

Läs mer om sjukdomsinformation om coronavirus.

WHO har beslutat att covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Det är svårt att jämföra en helt ny sjukdom, exempelvis covid-19, med säsongsinfluensa. Sammanfattningsvis kan man säga, utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra på många sätt med liknande symtom. De allra flesta blir lindrigt sjuka, men en liten grupp får en mycket allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer för både säsongsinfluensa och covid-19.

Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet (ett skydd) mot denna nya virusvariant. Man kommer att se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.

Säsongsinfluensan som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter av influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen. Dessutom finns vaccin och läkemedel mot säsongsinfluensan

De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symtom. En person som insjuknar i covid-19 behöver inte uppvisa samtliga symtom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.

Tiden från det att man smittas till dess man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar, de flesta insjuknar efter ca 5 dagar. Enstaka fall kan möjligen avvika från dessa mönster.

Det är mycket viktigt att stanna hemma när man känner sig sjuk. Om man inte klarar sig med egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Då även covid-19 kan ge milda förkylningssymtom är det svårt att till en början bedöma om dina symtom beror på allergi eller om du smittats av sjukdomen.

Se till att stanna hemma även om du får milda symtom som snuva, lätt hosta eller ont i halsen. Medicinera som vanligt för din allergi. Om symtomen inte förvärras, medicineringen hjälper och du bedömer att dina symtom sannolikt beror på allergi behöver du inte vara hemma.

Tillkommer nya symtom som du inte kopplar till din allergi eller om du får feber ska du stanna hemma tills dessa symtom försvinner och ytterligare två dagar.

Coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, smittar via droppar och sekret från luftvägarna, som sprids när någon hostar eller nyser. Det kallas droppsmitta. Viruset sprids också vid kontakt mellan personer, så kallad direkt kontaktsmitta.

Det är inte visat om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Genom att tvätta händerna och undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa, mun) samt att undvika nära kontakt med sjuka människor minskar risken för smitta.

Inkubationstiden, det vill säga perioden från smittotillfället till dess att personen uppvisar symtom, bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar. De flesta insjuknar cirka 5 dagar efter att man smittats, även om enstaka fall kan avvika från dessa mönster.

De allra flesta som smittas blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela tiden.

Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport "Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)". Där anges att de flesta personer som fått lindriga sjukdomssymtom (feber och hosta) blev friska efter två veckor. För de som blev allvarligt sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.

De som blev allvarligt sjuka hade andningssvårigheter (snabb andning och låg syresättning av blodet). En del av dem behövde intensivvård, till exempel med respirator. Dessa allvarliga symtom kom vanligen en vecka efter insjuknandet.

Majoriteten av de som smittas blir friska förutom en mycket liten andel personer som kan bli allvarligt sjuka, varav de flesta tillhör någon riskgrupp. Det finns inte några uppgifter om kvarvarande kroniska tillstånd.

Uppskattningarna när det gäller dödlighet är fortfarande osäkra för covid-19. WHO uppskattar i dagsläget att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. Den siffran baseras på internationella studier.

Erfarenheten visar att nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering. Det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att dödligheten kommer att sjunka.

Det är oklart hur länge man kommer att vara immun. Utifrån tidigare erfarenheter så är bedömningen att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.

Vissa grupper rapporteras ha ökad risk för allvarligare symtom vid smitta. Eftersom viruset är nytt vet vi fortfarande inte tillräckligt om vilka grupper som riskerar svår sjukdom. En genomgång av tillgängliga studier av covid-19 visar dock att hög ålder är den främsta riskfaktorn och personer över 70 år utgör därmed den främsta riskgruppen.

Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är överrepresenterade bland de svåra fallen. Extra utsatta för att drabbas av allvarlig sjukdom är personer med flera underliggande sjukdomar.

Vi har idag inte kännedom om andra riskgrupper för covid-19. Det är möjligt att personer med allvarlig njursjukdom, leversjukdom och personer med nedsatt immunförsvar efter transplantation eller till följd av medicinsk behandling också har ökad risk för ett allvarligare sjukdomsförlopp. Om du har en sjukdom som generellt innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner, även om du är yngre än 70 år, bör du rådgöra med behandlande läkare kring behandling och vad du kan göra för att minska risken kopplad till sjukdomen covid-19.

Studierna visar inte att personer med astma, eller njursjukdom är riskgrupper för covid-19, det är dock oklart i vilken utsträckning dessa grupper har studerats och därmed är det svårt att helt utesluta att personer med dessa sjukdomar inte har ökad risk.

Ny information tillkommer kontinuerligt och Folkhälsomyndigheten bevakar utvecklingen och uppdaterar sin information enligt den senast tillgängliga kunskapen.

Alla reagerar olika i oroliga tider. Att känna stress, oro, och rädsla är naturliga reaktioner vid en kris. Om du känner dig mycket orolig, om du inte kan sova, eller om du inte kan släppa tankarna på viruset, finns det saker som du kan göra för att hantera din oro eller stress.

• Sätt ord på dina känslor. Ring och prata med någon om hur du känner och våga fråga om stöd.
• Använd tillförlitliga källor för att hämta information om covid-19.
• Begränsa tiden du tar del av nyheter och sociala medier om det ökar din oro.
• Behåll dina vanliga rutiner så långt det går och gör sådant du tycker är roligt och avkopplande.
• Försök att komma ut i friska luften och fortsätt vara fysiskt aktiv.

Läs mer om hur du kan hantera din oro kopplat till det nya coronaviruset här

Det finns flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl om du vill prata med någon utomstående om din oro eller ångest. Här hittar du länkar till dem.

Stödlinjer via telefon, chatt och mejl (1177)

Stödlinjer för dig som är barn eller ungdom (UMO)

Äldrelinjen (MIND)

Det finns få studier på gravida med covid-19. Jämförelser med andra sjukdomar orsakade av SARS-coronavirus och MERS-coronavirus visar att covid-19 medför färre komplikationer hos gravida.

Som med alla lunginflammationer kan risken för allvarlig sjukdom vara något större, särskilt i slutet av graviditeten. Det finns få rapporteringar av barn som blivit smittade under graviditet eller förlossning.

För närvarande finns det alltså begränsad information om covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar. Information finns också på Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och iaktta god handhygien. Du kan läsa mer hur du bäst skyddar dig själv och andra från smittspridning.

Läs mer: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19, både i Sverige och globalt, finns på vår webbsida om Antal fall av covid-19. Antalet bekräftade och misstänkta fall förändras ständigt, allteftersom personer söker vård och undersöks för viruset.

Fram till den 12 mars 2020 gjorde man provtagningar och smittspårningar av alla misstänkta fall bland resande från riskområden till Sverige. Från och med den 13 mars 2020 prioriterar sjukvården provtagning av följande två grupper:

• Personer som är i behov av vård på sjukhus.
• Personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19.

Det betyder att antalet rapporterade fall är lägre från den 13 mars, och att siffrorna före och efter den förändrade provtagningsrutinen inte är jämförbara.

Denna sjukdom där många har mycket milda symtom medför en omfattande underrapportering. Det finns alltså betydligt fler fall än vad som har rapporterats. Punktinsatser görs för att undersöka hur sjukdomen är spridd i landet, till exempel testas insamlade influensaprover även för covid-19.

Just nu är målet med att samla in data, att få kunskap om hur sjukdomen sprids i landet och hur den belastar sjukvården.

Antalet personer som har avlidit i Sverige i sjukdomen covid-19, redovisas på vår webbsida Antal fall av covid-19. Sidan uppdateras varje dag. Det förekommer en viss fördröjning i rapporteringen och kompletteringen av uppgifterna om antalet avlidna.

Sjukvården prioriterar provtagning för följande två grupper:

• Personer som är i behov av vård på sjukhus.
• Personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19.

Syftet är att skydda de mest utsatta grupperna i samhället från smitta.

Alla som är sjuka i förkylning eller influensaliknande symtom ska vara hemma för att inte riskera att sprida smittan vidare till andra. Denna grupp prioriteras inte för provtagning.

Det är smittskyddsläkaren i varje region som vid behov samordnar regionala och lokala anpassningar av provtagningar.

Folkhälsomyndigheten genomför nu en undersökning för att mäta förekomsten av covid-19 i samhället. Undersökningen genomförs i Stockholm. 650 slumpvis utvalda personer i en deltagarpanel kommer tillfrågas om de vill delta i provtagningen. Det är helt frivilligt att delta.

Det går inte att anmäla sig till undersökningen.

Läs mer: Undersökning för att mäta förekomsten av covid-19 i samhället

Det finns självtester för covid-19 som tillverkare marknadsför för användning i hemmiljö. Vi rekommenderar inte dessa självtester i nuläget.

Anledningen är att tillförlitligheten hos självtesterna är avsevärt lägre än hos sjukvårdens tester. Metoderna som används inom vården är nära hundraprocentiga i såväl sin exakthet som känslighet. Där används förutom provsvar också kliniska observationer, patienthistorik och epidemiologisk information för att ställa en tillförlitlig diagnos. Ett självtest kan på grund av låg känslighet, liksom om det är taget i fel fas i infektionsförloppet, visa att du inte har covid-19 trots att du i själva verket har det.

I nuläget är informationen om självtesternas exakthet och känslighet begränsad, och det finns inga publicerade fakta kring hur bra självtester fungerar för att diagnostisera covid-19-infektion.

Det finns i nuläget inget vaccin och inget godkänt läkemedel mot covid-19. Behandling som ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra påverkade organ.

Internationella studier av olika typer av läkemedelsbehandlingar pågår och forskning sker kring utveckling av ett vaccin.

Läkemedelsverket i Sverige samarbetar med läkemedelsmyndigheter i Europa och andra länder för att bidra till arbetet med att hitta behandlingar och vaccin.

Nej, pneumokockvaccin ger enbart skydd mot sjukdom orsakad av vissa typer av pneumokocker. Vaccination mot pneumokocker minskar inte risken för att bli drabbad av covid-19-infektion. Lunginflammation som en del av dem som insjuknat i covid-19 drabbas av är orsakad av det nya coronaviruset.

Det finns en internationell samsyn att det är personer med symtom som sprider sjukdomen vidare. Symtom som hosta, nysningar och snuva innebär en ökad risk för att droppar med smitta hamnar i luften. Genom dropparna kan smittan föras vidare till andra personer i närheten. En del som är sjuka har enbart milda symtom, speciellt i början av sjukdomen. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på att man kan bli smittad av någon med mild hosta och som inte känner sig sjuk i övrigt.

I samband med att en person insjuknar men innan symtom har uppstått, finns det också teoretiska risker att smitta vid nära och intim kontakt. Ett fåtal fall uppges ha smittats av någon som ännu inte hade fått symtom.

Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden. Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronaviruset är särskilt känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller ett föremål utgör en risk för smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och är därför inte jämförbara med miljöer ute i samhället.

En nyligen utförd studie i vårdmiljö, där patienter med covid-19 isolerats, visar att spår av virus kunde påvisas på ytor och föremål i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.

Det är alltid viktigt att ha god handhygien och genom att vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten kan risken för smitta minskas. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ.

Inget talar för risk att smittas från sedlar eller mynt. Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar framför allt från hostningar och nysningar eller vid nära kontakt med sjuka personer.

Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför människokroppen. Det är inte visat om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.

Genom att undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa, mun) och vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten minskar risken för smitta. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har tillgång till vatten.

Kunskap från liknande tidigare utbrott visar att denna typ av virus smittar från sjuka människor och inte genom paket och postförsändelser.

Covid-19 sprids framförallt vid kontakt mellan personer eller genom hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta. Det finns i dagsläget inget som tyder på att sjukdomen kan spridas genom att man äter mat eller dricker vatten.

Det är inte heller troligt att covid-19 sprids via bassängvatten eller annat badvatten.

Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför människokroppen. Det är inte visat om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, före mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats

Det är troligt att några av de första rapporterade fallen av covid-19 smittades vid besök på en marknad med levande djur i Kina. Det är i dagsläget oklart från vilket djurslag smittan spreds och hur smittspridningen gick till. Några uppgifter om smitta från människa till husdjur finns inte beskrivna för covid-19.

Läs mer: Det nya coronaviruset är en folkhälsofråga (SVA)

WHO deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 är en pandemi. Det innebär att sjukdomen finns eller kommer att finnas i alla världsdelar. Sannolikt kommer covid-19 att drabba alla världens länder. Det är därför inte längre relevant att ange i vilka länder det pågår smittspridning.

Beskedet från WHO innebär ingen skillnad i hur vi på Folkhälsomyndigheten hanterar sjukdomen. Viktiga åtgärder för att förhindra samhällspridning och skydda riskgrupper görs kontinuerligt. Det innebär heller inte att sjukdomen i sig betraktas som allvarligare.

Det innebär att det finns ett flertal fall i Sverige där man inte kunnat härleda smittan till resa eller att den som smittats varit i kontakt med ett annat känt fall av covid-19. Risknivån höjdes den 10 mars till den högsta: mycket hög risk för samhällspridning i Sverige.

Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.

Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.

Personer som är 70 år och äldre har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.

Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.

Riskbedömningen är gjord utifrån hur läget är just nu i Sverige och världen.

I ett hushåll där någon smittats av det nya coronaviruset räcker det att man städar så som man gör i normala fall. Det räcker att använda vanliga rengöringsmedel som säljs i butik. Du kan hantera ditt hushållsavfall, exempelvis använda pappersnäsdukar, som vanligt.

Den som har eller misstänks ha utsatts för en samhällsfarlig sjukdom (som covid-19) kan efter beslut av en smittskyddsläkare hållas i karantän. Man kan till exempel hållas i karantän i sin egen bostad. Karantän innebär att man inte får lämna byggnaden eller ta emot besök. Besök av till exempel vårdpersonal och socialtjänst är dock tillåtet. Karantän är en form av isolering av personer som misstänks bära på en samhällsfarlig sjukdom men som inte är sjuka. För personer som är sjuka kan istället isolering bli aktuellt. Beslut om karantän är alltid individuella och kan överklagas till domstol.

Nej. Enskilda personer kan sättas i karantän, men inte en hel stad. Däremot finns det möjlighet att spärra av ett begränsat område, läs mer under frågan Vad innebär avspärrning?.

Man kan med stöd av smittskyddslagen spärra av ett område på maximalt några kvarter. Avspärrningen innebär bland annat ett förbud mot att ta sig in och ut ur området. Avspärrning kan till exempel bli aktuellt om man upptäcker att någon eller några personer har insjuknat i en livshotande sjukdom inom ett avgränsat område. Då kan man använda avspärrning för att hitta smittkällan och utreda om det finns fler inom området som kan ha smittats eller kan ha spridit smittan. Syftet med bestämmelsen är alltså en slags avgränsad smittspårning eller utredning som kan göras i lugn och ro med hjälp av en avspärrning för att säkerställa att smittan inte tar sig ut ur området eller någon går in och riskerar att smittas. När utredningen är klar och personerna i området är omhändertagna för vård eller har väntat ut inkubationstiden bör man häva avspärrningen.

Avspärrning är en helt tillfällig åtgärd för att utreda upptäckta sjukdomsfall och smittspridning. Det kan alltså inte användas för att t.ex. tills vidare hindra personer från att resa in eller ut ur ett större geografiskt område.

En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa och mun) samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smittan från att spridas till din omgivning eller dina händer.

Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.

Läs mer: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.

Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Vänta minst två dygn efter det att du blivit frisk, innan du går tillbaka till jobbet eller skolan.

Personer som är 70 år och äldre har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.

Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.

Nej, så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har några symtom kan de göra som vanligt och gå till skolan, förskolan eller jobbet. I familjer eller hushåll där någon är sjuk är det viktigt att vara uppmärksam på symtom. Tänk på vad du kan göra för att inte sprida smittan vidare: Skydda dig själv och andra från smittspridningar.

Vi har nu en spridning av covid-19 i flera delar av Sverige. Vårt råd är därför att du jobbar hemifrån i den mån det är möjligt, i samråd med din arbetsgivare. Syftet är att minska hastigheten i smittspridningen och att hålla nere antalet personer som behöver sjukhusvård. En alltför snabb ökning av antalet smittade skulle innebära en kraftig och svårhanterlig belastning för sjukvården. Genom en långsammare ökning av antalet smittade får sjukvården större möjlighet att upprätthålla sin verksamhet.

Det som är viktigt nu när covid-19 sprids ute i samhället, är att skydda de äldre från smitta. Ha ingen närkontakt med personer som är 70 år och äldre om det inte är helt nödvändigt.

Stanna därför hemma när du känner dig sjuk, även om du bara är lite förkyld. Covid-19 kan ge lindriga symtom som liknar en förkylning, så det är viktigt att vara vaksam.

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen, i synnerhet i Europa.

För att undvika att bli smittad uppmanar vi dig som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter. Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ta istället hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat eller uträtta ärenden.

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig från andra människor.

Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader i naturen, tala i telefon med nära och kära, eller hålla kontakt via dator och sociala medier.

Åtgärderna för att begränsa nära kontakter är under en avgränsad tid. Försök att sysselsätta dig med det du tycker är roligt och stimulerande.

Tips och råd för att minska din oro (Röda Korset)

Ring Äldrelinjen om du behöver prata med någon (MIND)

Vi rekommenderar gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning att bedriva undervisning på distans i stället för i skolans lokaler. Rekommendationen gäller från och med den 18 mars.

Gymnasieelever och studenter är inte i behov av omsorg, till skillnad från barn i grundskolan. De högre utbildningarna samlar också elever och studenter från mycket större upptagningsområden än vad grundskolan gör.

Rekommendationen syftar till att bromsa takten i spridningen av covid-19 i samhället, och att därmed avlasta sjukvården och skydda de mest sårbara från att smittas.

Ett viktigt uppdrag för oss är att ta fram och förmedla vetenskapligt grundad kunskap som förebygger ohälsa och sjukdomar och som ger samhället stöd i arbetet mot hälsohot.

Vi följer noga händelseutvecklingen när det gäller covid-19; genomför mikrobiologiska analyser, gör bedömningar av risker och av hur utbrottet utvecklas.

Sjukvård, regionala smittskyddsenheter och andra aktörer får information om det aktuella läget och vi tar också ställning till vilka åtgärder som är relevanta att genomföra. Ett nära samarbete finns med andra statliga myndigheter (exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] och Socialstyrelsen), de regionala smittskyddsenheterna liksom med Världshälsoorganisationen WHO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Läs mer Folkhälsomyndighetens uppdrag

Läs mer Samhällets ansvar vid smittspridning

Folkhälsomyndigheten använder sig av flera olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige. Eftersom covid-19 är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen skickar behandlande läkare och laboratorier löpande in data, som Folkhälsomyndigheten analyserar varje dag. Andra sätt att samla information är att ta stickprov från patienter med influensasymtom och andra utvalda grupper i samhället samt att samla in kunskap om sökningar på 1177 Sjukvårdsrådgivningens webbplats och samtal till 1177. Varje vecka skickar Folkhälsomyndigheten ut en veckorapport för covid-19 (fr.o.m. 2020-03-20).

Insamlade data ger underlag för beslut om åtgärder som minimerar dödlighet, sjuklighet och negativa effekter på samhället. Det gör det också möjligt att följa och utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder samt att göra det möjligt att följa och till viss del förutsäga pandemins utveckling.

Läs mer: Övervakningssystemen för covid-19

Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig är steg som stärker den svenska beredskapen vid en samhällsspridning av covid-19 i Sverige. Risken för det bedöms för närvarande som mycket hög.

En klassning enligt smittskyddslagen gör det möjligt att vidta de förebyggande åtgärder som är relevanta för att hindra en spridning av smittan i samhället. För allmänfarlig och samhällsfarlig smitta finns möjligheter att besluta om åtgärder som karantän, isolering, hälsoundersökningar vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller, är det antingen smittskyddsläkaren eller vi på Folkhälsomyndigheten som fattar beslut om det.

Smittspårning innebär att den behandlande läkaren är skyldig att ta reda på dels hur en smittad person har blivit smittad, dels vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smittan. Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott.

Regeringen har beslutat att stoppa alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer. Syftet är att förhindra tillfällen då ett stort antal människor kommer från olika delar av landet och samlas på en och samma plats.

Det kan exempelvis handla om demonstrationer, teaterföreställningar eller konserter. Evenemanget ska som regel vara anordnat för allmänheten, eller allmänheten ska ha tillträde dit.

Verksamheter som skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i affärer omfattas inte av det nya förslaget till reglering.

För arrangemang som inte omfattas av förordningen avser Folkhälsomyndigheten dessutom att utarbeta föreskrifter och allmänna råd. Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning. I detta fall hur man kan eller bör agera utifrån smittskyddslagen för att förhindra smitta av covid-19.

För restauranger gäller nya regler om att vidta särskilda åtgärder för att minska risken för spridning av covid-19 från 25 mars.

Exakt vilka situationer som omfattas definieras i ordningslagen 2 kap. 1–3 §§. Läs mer på Polisens webbsida om Ytterligare begränsade möjligheter vid sammankomster och tillställningar.

Alla uppmanas att vara uppmärksamma på symtom, även milda, och att stanna hemma om man känner sig sjuk. Det gäller både i arbetet och privat.

Inför alla evenemang och sammankomster med färre än 50 deltagare rekommenderar vi att arrangören gör en riskbedömning. Bedömningen bör göras enligt den modell som finns på vår webbplats. Gör den för att utvärdera och åtgärda eventuella risker. Var särskilt försiktig och uppmärksam om du arrangerar seminarier och andra evenemang som involverar hälso- och sjukvårdssektorn eller andra för samhället kritiska funktioner. Det är arrangören som ansvarar för riskbedömningen.

Digitala möten, såsom Skype-möten eller webbseminarier, bör generellt övervägas som alternativ. Vid alla evenemang bör arrangören vara extra noga med att personer med sjukdomssymtom inte deltar och att bra möjligheter till en god handhygien finns.

Vidta följande åtgärder för att minska risk för smittspridning:

• Genomför en riskbedömning.
• Informera om att personer som är sjuka, även de som har lätta förkylningssymtom ska stanna hemma.
• Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna med tvål och rinnande vatten. Om det inte går kan handsprit vara ett alternativ.
• Informera om allmänna hygienråd genom exempelvis affischer.

För dessa gäller samma rekommendationer som för Sammankomster med färre än 50 personer, se frågan Vad gäller för sammankomster med färre än 50 personer?. Allmänna råd kommer utarbetas.

Kollektivtrafik, arbetsplatser och skolor omfattas inte av förbudet mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer.

Vi har gjort bedömningen att det för närvarande fortfarande är viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att friska personer kan åka till jobbet och skolan. På arbetsplatser och skolor kan man tänka på att minimera aktiviteter som samlar många personer. Allmänna råd kommer utarbetas.

Läs mer: Information till skola och förskola

Idrott och träningsaktiviteter kan fortsätta, men vissa försiktighetsåtgärder bör vidtas för att minska risken för spridning av covid-19. Träning utomhus är att föredra.

Du kan läsa mer i våra rekommendationer angående idrott och träningsanläggningar med anledning av covid-19.

Allmänna råd kommer utarbetas.

Generella råd som gäller för samtliga idrotts- och träningsaktiviteter är:

• Den som är sjuk, även med milda symtom, ska inte delta i aktiviteter utan stanna hemma till och med två dagar efter tillfrisknande. Insjuknar man under idrottsaktivitet ska man gå hem direkt.
• Äldre, främst de över 70 år bör undvika offentliga miljöer och minska sociala kontakter och ska därför inte delta i gruppaktiviteter inomhus.
• Minska moment med närkontakt, gör andra övningar istället.
• Dela inte vattenflaskor, munskydd och liknande som kan överföra saliv.
• Torka av utrustning som används av flera med desinfektionsmedel efter användning. Exempelvis gymutrustning.
• Se till att det finns möjlighet till handtvätt eller handsprit och uppmana till god handhygien.

Restauranger, barer och caféer i hela landet behöver vidta särskilda åtgärder. Trängsel mellan människor i köer, vid bord, bufféer eller bardiskar får inte förekomma. Besökare ska kunna hålla avstånd till varandra.

Besökare ska äta och dricka sittandes vid bord, inte ståendes vid ståbord eller bardiskar. Personal ska helst bära ut beställningarna. Om det inte leder till trängsel eller köer är det möjligt att låta gästerna beställa och hämta sin mat och dryck själva. Hämtmat kan överlämnas som vanligt, så länge det går att göra utan trängsel mellan människor.

Den som ansvarar för verksamheten ansvarar för att ha rutiner för att göra risken för smittspridning så liten som möjligt. Det kan exempelvis innebära att verksamheten har interna riktlinjer om att personal och gäster ska ha möjlighet att tvätta händerna med tvål och rinnande vatten.

Läs om de nya reglerna som gäller från och med 25 mars

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Tänk över om resan verkligen är nödvändig, alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige. Den som är sjuk ska inte resa alls och riskgrupper ska särskilt överväga att resa eller ta emot besök.

Vi har en samhällspridning i allt fler delar av Sverige. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man ska tänka igenom om resan är nödvändig att genomföra.

Får vi en geografisk spridning över större delar av landet riskerar vi att hamna i ett läge där resurser inom exempelvis hälso- och sjukvården är svåra att omfördela. Det är viktigt att tänka på att man ska kunna ta hand om sig själv om man skulle insjukna på sitt resmål. Behöver man hjälp lokalt ska man vara väl medveten om att det kan det finnas begränsat med resurser. Man bör också ha sett till att kunna ta sig hem själv på ett säkert sätt utan att riskera att smitta andra, eller ha möjlighet till isolering, om man insjuknar vid besöksorten.

Utöver detta gäller de tidigare rekommendationerna: Skydda dig själv och andra från smittspridning

När du åker tåg, buss och taxi, följ alltid våra råd om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning. Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, hosta och nys i armvecket, undvik att röra vid ögon, näsa och mun.

Du kan även tänka på att hålla ett avstånd till andra resenärer. Läs webbsidorna från de företag som sköter tåg, buss och taxi om de har särskilda rutiner.

Det är ännu inte helt klarlagt om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Tvätta alltid händerna efter resa. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Läs mer på vår webbsida Skydda dig och andra från smittspridning

Det är Utrikesdepartementet (UD) som avråder från resor till andra länder.

UD avråder från icke nödvändiga resor till alla länder med anledning av den omfattande spridningen av det nya coronaviruset och den snabbt föränderliga och osäkra situationen som råder för resande. I länder eller områden där UD sedan tidigare avråder från resor, gäller dessa beslut. Beslut om avrådan togs 14 mars 2020. Avrådan gäller till och med 14 april, varefter en ny bedömning kommer att göras.

Besök UD:s webbplats för att få den senaste informationen om resor till utlandet, samt information om aktuella händelser i utlandet. Du kan även hitta information på UD:s webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s konsulära enhet på telefon 08-405 50 05, eller mejla till ud-kc-resefragor@gov.se.

En formell avrådan från att resa till ett land eller region kan göras av UD. Skälen till en sådan avrådan kan till exempel vara politiska oroligheter, våldsamheter, specifika hot men även risk för allvarlig smittspridning. Vi har tät kontakt med UD i frågor som rör smittspridning och konsekvenserna av smittspridning.

UD kan avråda från antingen icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor, eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. Det finns också situationer där UD inte bara avråder från resor utan även uppmanar svenska medborgare att lämna landet.

Vi på Folkhälsomyndigheten ger inte reserekommendationer för enskilda personer eller grupper. Däremot kan vi ge UD rekommendationer, baserade på den information som vi som expertmyndighet har tillgång till i vårt internationella samarbete och via kontakterna med exempelvis WHO.

Du som resenär behöver göra en egen bedömning av ditt resande utifrån behovet av att resa och den information om smittspridningen som finns. Information finns tillgänglig på vår webbplats, men även resmålets egna myndigheter eller andra webbplatser tillhandahåller officiell information. Exempel på sådana webbplatser är WHO:s och ECDC:s webbplatser, som redovisar siffror från respektive land med någon dags eftersläpning från det att länderna officiellt rapporterar.

På International Air Transport Associations (IATA) webbplats finns reseinformation från olika länder sammanställd men kontrollera alltid med det land du planerar att resa till eller via. Om du har en nära förestående resa bör du ta kontakt med din researrangör alternativt ditt försäkringsbolag om du har frågor om av- eller ombokning.

Följ också läget om covid-19 på vår webbplats under Nyheter samt Reserekommendationer från UD.

Tänk över om resan verkligen är nödvändig, alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige. Skidanläggningar utgör en särskild problematik då det innebär att många från olika delar av landet samlas. Särskilt under påskhelgen då trycket på fjällorterna är stort med många inresande.

Arrangörerna vid skidanläggningarna har redan vidtagit åtgärder för att minska risken för trängsel i liftköer och liknande, och vistelse utomhus innebär en mindre risk för smitta än vistelse inomhus. Därför kan skidanläggningar hålla öppet, men restauranger och after-ski-verksamhet på orterna omfattas av de nya reglerna.

Läs mer:

Nya regler för restauranger och krogar (Nyhet 24 mars 2020)

Skidanläggningarna vidtar ytterligare åtgärder för ökad trygghet (24 mars, SLAO)

Den förhållandevis lilla andelen barn som rapporteras sjuka i covid-19 verkar få mycket milda symtom. Det finns i dag liten kunskap om hur stor smittspridningen är mellan barn, och det finns fortfarande inga rapporter som tyder på en mer omfattande smittspridning i barngrupper.

Även om barn har milda symtom kan de, liksom vuxna med symtom, smitta andra. Det är därför viktigt att barn som är förkylda eller har feber inte träffar äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga.

BRIS har information om hur du som förälder kan prata med ditt barn om oro för covid-19.

Ja, barn och ungdomar kan vaccineras enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, även under pågående utbrott av covid-19. Vid akut infektionssjukdom (covid-19 eller annan infektionssjukdom) med feber och/eller allmänpåverkan bör vaccination som alltid skjutas upp till ett senare tillfälle.

Folkhälsomyndigheten bedömer att det i nuläget inte är en betydelsefull åtgärd att stänga alla skolor i Sverige. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en sådan åtgärd skulle få någon större betydelse. Det finns heller inte några uppgifter som pekar på någon större spridning av covid-19 i skolor någonstans i världen.

Att stänga för- och grundskolor skulle dessutom få negativa konsekvenser för resten av samhället. Exempelvis skulle många föräldrar, som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner, behöva stanna hemma med sina barn. Det skulle också kunna leda till att sårbara grupper, som mor- och farföräldrar, hjälper till att ta hand om barnen.

För många barn är även skolan en viktig fast punkt i tillvaron. Innan en skola stängs måste man därför ha en plan och veta vart barnen istället ska ta vägen. Det är dock av vikt att barn och skolpersonal som har begynnande symtom av sjukdom eller är sjuka stannar hemma från skolan.

Det är skolans huvudmän som tar beslut om att stänga skolor. Enligt en ny förordning kan en skolas huvudman behöva stänga en skola om en stor del av personalen är frånvarande på grund av covid-19, eller efter samråd med regionens smittskyddsläkare. Förordningen gäller till och med den 15 januari 2021.

En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av smittsam sjukdom till alla världens kontinenter. Vid en pandemi kommer sjukdomen med stor sannolikhet påverka stora delar av vårt samhälle och världens befolkning.

Det är WHO som deklarerar om en smittspridning bedöms vara en pandemi. Detta gjordes den 11 mars 2020. WHO:s bedömning är baserad på sjukdomens aktuella och potentiella utbredning på global nivå.

I Sverige är det vi på Folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt IHR (Internationella hälsoreglementet). Vår myndighet är utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO.

Läs mer om IHR (Internationella hälsoreglementet)

Läs mer om pandemiberedskap

Så kallad droppsmitta innebär att smittan överförs från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. En del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem. Viruset som orsakar sjukdomen covid-19 sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som aerosol.

Så kallad luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.