Frågor och svar om covid-19 (coronavirus)

Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter. Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.

Läs mer om sjukdomsinformation om coronavirus.

Covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2). Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Sjukdomen är hos de flesta en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. Man kan inte baserat på bara symtomen avgöra om det är covid-19 eller annan infektion. För det krävs ett test som analyseras i laboratorium.

Bland de symtom som rapporterats är framförallt:

• hosta
• feber
• andningsbesvär
• snuva
• nästäppa
• halsont
• huvudvärk
• illamående
• muskel- och ledvärk

En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Även diarré har omnämnts.

De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.

Listan över symtom kan komma att justeras efterhand. Vi uppdaterar informationen om covid-19 i takt med att ny kunskap om sjukdomen tillkommer, i den vetenskapliga litteraturen och/eller från WHO.

Tiden från det att man smittats till dess man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vara 2–14 dagar, de flesta insjuknar efter ca 5 dagar.

Det är mycket viktigt att stanna hemma när du känner dig sjuk. Om du inte klarar dig med egenvård i hemmet ska du ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Både covid-19 och pollenallergi kan ge milda förkylningssymtom. Därför är det svårt att till en början bedöma om dina symtom beror på allergi eller om du smittats av sjukdomen.

Se till att stanna hemma även om du får milda symtom som snuva, lätt hosta eller ont i halsen. Medicinera som vanligt för din allergi. Om symtomen inte förvärras, medicineringen hjälper och du bedömer att dina symtom sannolikt beror på allergi behöver du inte vara hemma.

Tillkommer nya symtom som du inte kopplar till din allergi eller om du får feber, ska du stanna hemma tills dessa symtom försvinner. Du ska tydligt känna dig bättre och vara feberfri i två dagar innan du går tillbaka till jobbet, skolan eller förskolan.

Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det vill säga att smitta överförs till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter.

Viruset kan överföras via förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta men risken för att bli smittad via förorenade ytor bedöms som mindre än via droppsmitta mellan människor.

Det är ännu inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor och föremål. Material och förhållanden så som luftfuktighet, temperatur och solljus påverkar hur länge viruset överlever. Fortsatta studier får visa om spridning via ytor och föremål har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Genom att vara noga med att hålla avstånd till andra människor i offentliga miljöer, tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, hosta och nysa i armvecket, undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa, mun), samt att stanna hemma när man är sjuk kan alla bidra till att minska risken för smittspridning.

Läs mer: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Inkubationstiden, det vill säga perioden från smittotillfället till dess att en person uppvisar symtom, bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar. De flesta insjuknar cirka 5 dagar efter att man smittats, även om enstaka fall kan avvika från dessa mönster.

De allra flesta som har smittats, blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela tiden.

De flesta personer som får lindriga sjukdomssymtom blir friska efter bara några dagar upp till ett par veckor men för en del kan det ta betydligt längre tid, veckor till månader, innan man känner sig frisk igen.

För de som blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård tar det också ofta lång tid innan man känner sig helt återställd.

Sjukdomen drabbar väldigt olika och det verkar som att hos vissa kan diffusa symtom hålla i sig under lång tid. Vid kraftigare infektioner förekommer också att man kan bli mycket trött under en längre tid efteråt.

Smittsamheten av covid-19 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Stanna hemma i minst sju dagar efter att du insjuknade, du ska även ha varit feberfri i två dagar och tydligt känna dig bättre.

Symtom som torrhosta, lukt- och smakbortfall kan hänga kvar efter att du blivit helt fri från en covid19-infektion.

Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19).

De allra flesta blir friska men det kan ta olika lång tid, oftast beroende på hur sjuk man varit. Det förekommer också att personer som inte varit så sjuka att de vårdats på sjukhus ändå har besvär som sitter i under lång tid, men det är för tidigt att säga om man kan få kroniska besvär. Symtom som torrhosta, lukt- och smakbortfall kan t.ex. hänga kvar efter att du blivit helt fri från en covid-19-infektion.

Smittsamheten av covid-19 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Stanna hemma i minst sju dagar efter att du insjuknade, du ska även ha varit feberfri i två dagar och tydligt känna dig bättre. Om du har haft mera uttalade symtom gäller minst 14 dagar sedan insjuknandet och om du tillhör gruppen som varit allra sjukast, ska det göras en individuell bedömning av behandlande läkare.

Det är viktigt att tänka på att du fortsatt behöver följa de generella rekommendationerna för att minska smittspridning i samhället.

Internationellt uppskattar man att 0,5–1 procent av de som smittas av covid-19 avlider. Det finns ett tydligt samband mellan ökad dödlighet och hög ålder: ju äldre man är, desto högre är risken. Det finns endast ett fåtal publicerade vetenskapliga studier om dödligheten, varför kunskapsläget kan komma att ändras.

Folkhälsomyndigheten har gjort en studie om dödligheten till följd av covid-19 i Stockholms län, och kommit fram till att den är i genomsnitt 0,6 procent. I gruppen 70 år och äldre var dödligheten 4,3 procent, medan den var 0,1 procent bland personer yngre än 70 år.

Vissa grupper kan få svårare symtom om de blir smittade med covid-19. De kan till exempel få lunginflammation och andningsbesvär. Ju äldre man är, desto större är risken för allvarlig sjukdom och död, om man dessutom har andra sjukdomar ökar risken ytterligare. Män har ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli allvarligt sjuka och dö.

Risken för att bli allvarligt sjuk ökar gradvis med stigande ålder:

• Den som är 60–70 år har dubbelt så hög risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med någon som är 50–60 år.
• Den som är 70–80 år har fem gånger högre risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med den som är 50–60 år.
• Risken är störst för den som över 80 år. Då är risken för att bli allvarligt sjuk tolv gånger högre än för en person som är 50–60 år.

70 år och äldre
Här nedan har vi listat vissa sjukdomar som, förutom stigande ålder, kan öka risken ytterligare. Ju högre upp på listan, desto större riskökning.

• Organtransplantation
• Blodcancersjukdomar, befintliga och tidigare
• Neurologiska sjukdomar som lett till påverkad andningsfunktion
• Fetma (ökad risk med ökad grad av fetma)
• Diabetes (mindre risk om den är välbehandlad)
• Aktuell cancerbehandling
• Kronisk lungsjukdom (inklusive astma, men mycket marginellt om den är välbehandlad)
• Stroke/demens
• Annan immunhämmande sjukdom eller behandling
• Leversjukdom
• Nedsatt njurfunktion
• Hjärt- och kärlsjukdom

Enbart högt blodtryck ser inte ut att öka risken alls och finns därför inte längre med på listan.

Yngre än 70 år
En person som är yngre än 70 år kan också ha en ökad risk för att bli allvarligt sjuk om hen har

• Någon eller några av de sjukdomar som nämns ovan eller någon annan sjukdom som ökar risken för att bli allvarligt sjuk om du får en infektion i luftvägarna.

Barn har en mycket liten risk för att bli allvarligt sjuka, även de som har något av de tillstånd eller sjukdomar som ökar risken för vuxna och äldre personer.

Ny information tillkommer kontinuerligt och Folkhälsomyndigheten bevakar utvecklingen och uppdaterar sin information enligt den senast tillgängliga kunskapen.

Läs mer om riskgrupper

Ja, rökning ökar risken för ett svårare sjukdomsförlopp vid covid-19. Detta visar tillgänglig forskning.

Vi vet sedan tidigare att tobaksrökning ökar risken för allvarliga symtom vid luftvägsinfektioner som till exempel influensa.

Att sluta röka förbättrar hälsan redan efter en kort tid. Du kan till exempel få ökad syresättning, lägre blodtryck och förbättrad lungfunktion. Vill du ha hjälp att sluta röka finns stöd att få till exempel hos Sluta-Röka-Linjen, 020-84 00 00.

Folkhälsomyndigheten bevakar utvecklingen och uppdaterar informationen enligt den senast tillgängliga kunskapen.

För närvarande finns det begränsad information om covid-19 och graviditet. Det finns hittills inget som tyder på att graviditet i sig innebär en särskild risk för att bli allvarligt sjuk med covid-19.

Däremot kan risken för allvarlig sjukdom öka i kombination med andra riskfaktorer som t ex fetma, högt blodtryck eller diabetes. Därför bör gravida som har någon av dessa riskfaktorer vara försiktiga och rådgöra med sin barnmorska eller läkare och begränsa sina nära kontakter med människor utanför hushållet så mycket som möjligt.

Det är också viktigt att undvika att bli smittad inför förlossningen eftersom en luftvägsinfektion i slutet av graviditeten kan vara besvärlig och kan innebära risker för den gravida kvinnan. Vi rekommenderar därför att gravida kvinnor från och med vecka 36 är extra försiktiga och noggrant följer våra allmänna råd.

En covid-19 infektion verkar inte föras över till fostret under graviditeten. Barn kan smittas med covid-19 men det verkar vara väldigt sällsynt med allvarliga symtom hos nyfödda och barn. Därför behöver inte fullgångna friska barn separeras från mamman efter förlossningen på grund av smittrisk. Enligt tillgängliga studier är inte bröstmjölk en smittkälla, så det finns inget hinder för amning.

Information finns också på Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Droppsmitta innebär att smittan överförs via droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. En del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem. Viruset som orsakar sjukdomen covid-19 sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som aerosol.

Luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.

Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter.

Det finns rapporter om att personer utan symtom har smittat andra personer. Men det finns få studier som beskriver hur smittsam man är, och om detta utgör en betydande del av smittspridningen i samhället. Utifrån den erfarenhet som finns just nu, av covid-19 och andra liknande sjukdomar, är bedömningen att smittspridningen från personer utan symtom står för en mycket begränsad andel.

Detta betyder att det är viktigt att begränsa smittspridningen från de med symtom för att smittspridningen i samhället ska gå långsammare. Att uppnå detta är ett av målen med vårt arbete på Folkhälsomyndigheten.

Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden. Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronaviruset är särskilt känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller ett föremål utgör en risk för smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och är därför inte jämförbara med miljöer ute i samhället.

En nyligen utförd studie i vårdmiljö, där patienter med covid-19 isolerats, visar att spår av virus fanns på ytor och föremål i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Det är alltid viktigt att ha god handhygien och att vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten. Då minskar risken för smitta. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ.

Smittar covid-19 via sedlar och mynt?

Det finns inga uppgifter om att personer har smittats via sedlar eller mynt. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser.

Så här kan du undvika att bli smittad och att smitta andra:

• Var noga med att hålla ett avstånd till andra människor i offentliga miljöer.
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har tillgång till vatten.
• Hosta och nys i armvecket.
• Undvik att röra ansiktet (ögon, näsa, mun).
• Stanna hemma när du är sjuk.

Kan viruset smitta till människa via post och paket?

Det finns i inga uppgifter om att personer har smittats via paket och postförsändelser. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser.

Så här kan du undvika att bli smittad och att smitta andra:

• Var noga med att hålla ett avstånd till andra människor i offentliga miljöer.
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har tillgång till vatten.
• Hosta och nys i armvecket.
• Undvik att röra ansiktet (ögon, näsa, mun).
• Stanna hemma när du är sjuk.

Det är troligt att några av de första personerna som fick sjukdomen covid-19, blev smittade vid ett besök på en marknad med levande djur i Kina. Det är i dagsläget oklart från vilket djur smittan spreds och hur smittspridningen gick till.

Det finns enstaka rapporter om att smittan kan överföras från människa till husdjur under vissa omständigheter men sannolikheten att det sker bedöms vara liten. Den pågående epidemin drivs av en smittspridning mellan människor.

För att förebygga smittspridning är den allmänna rekommendationen att följa normala hygienrutiner.

Läs mer: Det nya coronaviruset är en folkhälsofråga (SVA)

Det finns i inga uppgifter om att personer har smittats genom att ha ätit mat eller druckit vatten. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Det är inte heller troligt att covid-19 sprids via bassängvatten eller annat badvatten.

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten: före måltider, före mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats

I nuläget finns ingen information som talar för att covid-19 skulle kunna spridas av myggor. Det är ett luftvägsvirus som sprids via droppsmitta.

Läs mer: Det nya coronaviruset är en folkhälsofråga (SVA)

I ett hushåll där någon smittats av det nya coronaviruset räcker det att man städar så som man gör i normala fall. Det räcker att använda vanliga rengöringsmedel som säljs i butik. Du kan hantera dina sopor, exempelvis använda pappersnäsdukar, som vanligt.

Enligt våra allmänna råd ska man hålla avstånd till andra människor för att minska risken för smittspridning av covid-19. Det gäller särskilt utanför den närmaste kretsen. Närhet, intimitet och sex främjar välbefinnandet och den allmänna hälsan. I fasta relationer, där personer ändå träffas och är nära varandra, är sex inget hinder om du och din, eller dina, partner inte visar några sjukdomssymtom. Dejting och tillfälliga sexuella relationer med nya partner utgör däremot en risk för att bli smittad eller smitta andra.

Läs mer: Skydda dig och andra från smittspridning.

Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.

Folkhälsomyndigheten ser löpande över kunskapsläget och granskar ny kunskap från olika källor

Läs mer om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning.

Det vetenskapliga underlaget är svagt när det gäller hur effektivt munskydd är mot smittspridning varför olika länder har landat olika i sina rekommendationer.

Några har valt att se munskydd som en trygghet och hoppas att man med universell användning av munskydd minskar risken för spridning från personer som är i insjuknandefasen innan symtom framträtt tydligt eller har så milda och ospecifika symtom att man inte ser sig själv som sjuk.

Folkhälsomyndigheten avstår från att rekommendera allmänheten munskydd då ett munskydd som kliar och åker ner under näsan bidrar till att händerna ofta rör mun, ögon och näsa vilket kan öka risken för smittspridning.

Det kan även bidra till att personer med milda symtom ger sig ut i samhället vilket skulle kunna öka smittspridningen.

Folkhälsomyndigheten ser löpande över kunskapsläget och granskar ny kunskap från olika källor.

Läs mer:

Folkhelseinstituttets kunskapsunderlag och rekommendationer, Norge

Social- och hälsovårdsministeriets utredning, Finland

Se WHO:s frågor och svar

Man bör undvika att använda fristående fläktar, portabel luftkonditionering och andra kylsystem med fläkt i rum där flera personer har samlats. Det är särskilt viktigt att undvika att rikta fläktar mot grupper av människor.

Normalt färdas virus endast en kort bit i luften innan de faller mot marken. Har man en fläkt som står på i rummet finns däremot en teoretisk möjlighet att fläkten blåser vätskedroppar med virus längre bort.

Detta kan även gälla covid-19 även om man inom vetenskapen inte har tittat specifikt på denna sjukdom och hur dess viruspartiklar påverkas av fläktar.

Folkhälsomyndigheten råder därför att om man ska ha en större samling personer på samma ställe ska man inte ha en fristående fläkt eller liknande riktad mot dem. Däremot kan man använda fristående fläktar och liknande i rum där enbart en person vistas.

Läs mer:
Förbered för en sommar med både covid-19 och värmebölja

Det finns i dagsläget inga studier som visar någon exakt gräns för vilket avstånd som är säkert, men med tanke på hur droppsmittan sprids är ett riktmärke minst en armlängds avstånd. En annan anledning till att vi endast ger ett ungefärligt mått är att verksamheter som restauranger, butiker och andra offentliga platser måste kunna ha en viss flexibilitet för att verksamheten ska fungera.

Det är viktigt att visa hänsyn och gott omdöme när vi möter andra människor. Det innebär att vi ska hålla avstånd till andra på offentliga platser, både inomhus och utomhus, t.ex. i affärer eller i kollektivtrafiken. Från och med 13 juni får symtomfria personer resa inom Sverige. Beslutet baseras på smittspridningen i landet och prognoser av effekterna av ett resande. Men det bygger också på att alla tar ett fortsatt stort personligt ansvar och följer våra rekommendationer om social distans t.ex. på badstränder, campingplatser och på uteserveringar.

Coronaviruset överförs i första hand som kontakt- och droppsmitta från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller pratar. Studier som gjorts om infektioner, som sprids genom droppsmitta, visar att dropparna snabbt faller ner genom luften och som regel inte når längre än en armlängds avstånd.

Läs mer Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Nya allmänna råd inför sommarens resor — Folkhälsomyndigheten

Vi har alla ett personligt ansvar och en skyldighet att göra vad vi kan för att förhindra smittspridningen av sjukdomen covid-19.

Det här kan du göra:

• Stanna hemma när du är sjuk. Du som har en konstaterad covid19-infektion ska stanna hemma i minst sju dagar efter att du insjuknade, du ska även ha varit feberfri i två dagar och tydligt känna dig bättre.
• Var noga med din handhygien: tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ. Se till att handspriten innehåller minst 60 % alkohol.
• Undvik att röra vid ansiktet (ögon, näsa och mun) innan du har tvättat händerna. Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk.
• Håll ett avstånd till andra människor, både inomhus och utomhus på platser där människor samlas, till exempel i butiker, köpcentrum, på museer, bibliotek, servicekontor, badplatser, campingplatser och uteställen.
• Avstå från att delta i större sociala sammanhang, såsom fester, begravningar, dop, kalas och bröllop.
• Håll ett avstånd till andra människor på idrottsplatser, i badhus, på gym och i andra träningslokaler. Undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.

Från och med 13 juni får symtomfria personer, utan nyligen konstaterad covid-19, resa inom Sverige. Då gäller följande:

• Om det är möjligt bör man färdas på ett annat sätt än med allmänna färdmedel eller kollektivtrafiken, t.ex. gå eller cykla.
• Den som behöver resa med allmänna färdmedel eller kollektivt bör i första hand välja ett alternativ där det går att boka en sittplats, t.ex. tåg. Vi råder så många som möjligt att undvika resor med allmänna färdmedel eller kollektivtrafik där det inte går att boka sittplats, t.ex. spårvagnar, tunnelbanor och stadsbussar. Går inte det, är det viktigt att hålla ett avstånd till andra människor och följa de anvisningar som gäller i kollektivtrafiken.
• Undvik att resa i rusningstid.

Läs mer:

Skydda dig själv och andra från smittspridning

Nya allmänna råd inför sommarens resor

Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan, eller lämna barn på förskolan. Barnet kan fortsatt gå i förskola men någon annan bör lämna barnet. Det är viktigt att inte smitta andra.

Nej, så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har några symtom kan de göra som vanligt och gå till skolan, förskolan eller jobbet. I familjer eller hushåll där någon är sjuk är det viktigt att vara uppmärksam på symtom.

Tänk på vad du kan göra för att inte sprida smittan vidare: Skydda dig själv och andra från smittspridningar.

När en person i ett hushåll är sjuk med feber, hosta eller andra symtom på covid-19, ska hen isolera sig i hemmet. Om det är möjligt ska du som är sjuk isolera dig i ett eget rum.

Tänk på att:

• Försöka hålla minst en armlängds avstånd till den som är sjuk.
• Tvätta händerna så ofta som möjligt med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök.
• Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna efter.

Så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har symtom kan de göra som vanligt och gå till förskola, skola eller jobb men samtidigt vara särskilt uppmärksamma på tillkomst av symtom och då vara hemma.

Du som har en konstaterad covid-19-infektion ska stanna hemma i minst sju dagar efter att du har insjuknat. Du ska även ha varit feberfri de två sista av dessa dagar och tydligt känna dig bättre. Du kan dock fortsatt ha torrhosta och bortfall av lukt- och smaksinne men om du mår bra för övrigt och det gått minst sju dagar sedan du insjuknade kan du gå tillbaka till jobbet, skolan eller förskolan.

Samma sak gäller om du har varit sjuk men inte haft covid-19: stanna hemma så länge du är sjuk, du ska tydligt känna dig bättre och vara feberfri i två dagar innan du går tillbaka till jobbet, skolan eller förskolan, men det behöver inte ha gått minst sju dagar sedan du blev sjuk.

Ovan gäller förutsatt att du i övrigt är frisk och inte har nedsatt immunförsvar på grund av läkemedelsbehandling eller sjukdom som påverkar ditt immunförsvar.

Vi uppdaterar kontinuerligt informationen om covid-19 i takt med att ny kunskap om sjukdomen tillkommer.

Läs mer:
Vilka personer bör testas för pågående covid-19-infektion?

Om du varit hemma sjuk är du smittfri efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet.

Det är viktigt att tänka på att du fortsatt behöver följa de generella rekommendationerna för att minska smittspridning i samhället.

Vi har nu en spridning av covid-19 i flera delar av Sverige. Vårt råd är därför att du jobbar hemifrån i den mån det är möjligt, i samråd med din arbetsgivare. Syftet är att minska hastigheten i smittspridningen och att hålla nere antalet personer som behöver sjukhusvård. En alltför snabb ökning av antalet smittade skulle innebära en kraftig och svårhanterlig belastning för sjukvården. Genom en långsammare ökning av antalet smittade får sjukvården större möjlighet att upprätthålla sin verksamhet.

Det är viktigt att skydda de äldre från att bli smittade av covid-19. Sedan den 1 april råder därför besöksförbud på samtliga landets äldreboenden för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Du kan träffa en anhörig person som är 70 år eller äldre under de rätta förutsättningarna. Planera alla möten i förväg, fundera över riskerna för smittspridning och gör vad du kan för att minska riskerna.

Läs om tips till personer som är 70 år eller äldre, på hur man kan träffas i coronatider.

Ha ingen närkontakt med personer som är 70 år eller äldre när du känner dig sjuk, även om du bara är lite förkyld. Covid-19 kan ge lindriga symtom som liknar en förkylning, så det är viktigt att vara vaksam.

För att undvika att bli smittad uppmanar vi dig som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter.

Från och med den 13 juni kan du resa om du är symtomfri, men använd i första hand egna färdmedel eller andra allmänna färdmedel som går att boka.

Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, exempelvis buss, tåg, tunnelbana och spårvagn, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ta istället hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat, hämta ut mediciner på apoteket eller uträtta andra ärenden.

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig från andra människor. Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader, men kom ihåg att hålla avstånd till andra. Håll kontakten med dina anhöriga och vänner via telefon, dator och sociala medier.

Läs om tips till dig som är 70 år eller äldre, på hur du kan träffa nära och kära i coronatider.

Tänk på att det här handlar om en begränsad tid. Försök att sysselsätta dig med det du tycker är roligt och stimulerande.

Tips och råd för att minska din oro (Röda Korset)

Ring Äldrelinjen om du behöver prata med någon (MIND)

För att undvika att bli smittad rekommenderar vi dig som är 70 år eller äldre att begränsa ditt umgänge och hålla minst en armlängds avstånd till de du träffar. Samtidigt är det viktigt att träffa sina nära och kära för att må bra. Äldre personer kan träffa familj och vänner i första hand utomhus om alla håller avstånd till varandra. Risken att smittas är mycket mindre när du befinner dig utomhus.

Det är viktigt att komma ihåg att även om barn och unga inte verkar vara den grupp som driver pandemin, så kan barn sprida smitta. När man träffar barn och unga är det ofta tillsammans med andra vuxna som också kan vara smittbärare.

Kom alltså ihåg att all nära fysisk kroppskontakt innebär en potentiell risk för smitta. Det är också bättre att bara träffa några få personer åt gången. Planera mötet i förväg och fundera över vad du kan göra för att minska riskerna för smittspridning.

Läs mer om hur man kan träffas i coronatider i våra tips till personer som är 70 år eller äldre.

Håll även kontakten med dina anhöriga och vänner via telefon, dator och sociala medier.

Om du eller dina närstående har ett positivt antikroppstest kan det innebära en ökad möjlighet till umgänge, se fråga och svar om vad ett positivt antikroppstest kan innebära.

Den 15 juni 2020 upphör rekommendationen att bedriva undervisning på distans för gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning. Bakgrunden till det är att barn och unga i låg utsträckning diagnosticerats med covid-19 och få har behövt intensivvård. Mot bakgrund av aktuella kunskapsläget kan gymnasieskolor och högre utbildning vid lärosäten, yrkeshögskolor och inom vuxenutbildning återgå till normal undervisning, dock måste de allmänna råden för att bromsa smittspridning följas.

Läs mer: Covid-19 hos barn och unga – en kunskapssammanställning

Både ja och nej.

Allmänt råd
Ett allmänt råd är inte bindande, utan en slags rekommendation för hur du kan göra för att uppfylla det som står i en lag, förordning eller föreskrift.

Du måste inte göra exakt som det allmänna rådet säger. Men väljer du att göra på ett annat sätt, måste du visa att du uppfyller det som står i den bindande regeln. Vi på Folkhälsomyndigheten har till exempel tagit fram allmänna råd om covid-19 men även om bassängbad och buller inomhus.

Rekommendation
En rekommendation är varken bindande eller kopplad till en bindande regel (till skillnad från ett allmänt råd). Däremot bygger en rekommendation på all den kunskap som finns inom ett visst ämne. Det är därför en god idé att följa en rekommendation som kommer från en myndighet.

Vi på Folkhälsomyndigheten använder oss av flera olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige. Eftersom covid-19 är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen skickar läkare och laboratorier löpande in data till oss, som vi analyserar varje dag.

Andra sätt att samla information är att ta stickprov från patienter med influensasymtom och andra utvalda grupper i samhället. Vi kan också samla in kunskap om sökningar på 1177, sjukvårdsrådgivningens webbplats, och samtal som kommer in till 1177. Insamlade data ger underlag för beslut om åtgärder som minimerar dödlighet, sjuklighet och negativa effekter på samhället. Det gör det också möjligt att följa och utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder samt att göra det möjligt att följa och till viss del förutsäga pandemins utveckling.

Varje vecka skickar vi på Folkhälsomyndigheten ut en veckorapport för covid-19 (fr.o.m. 2020-03-20). Dessa veckorapporter sammanfattar läget för covid-19, för veckan som har gått.

Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig stärker den svenska beredskapen. Nu när covid-19 klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig smitta, finns möjligheter att besluta om åtgärder som karantän, isolering, hälsoundersökningar vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller, är det antingen smittskyddsläkaren eller vi på Folkhälsomyndigheten som fattar beslut om det.

Smittspårning innebär att den behandlande läkaren är skyldig att ta reda på dels hur en smittad person har blivit smittad, dels vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smittan. Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott.

Det finns två olika typer av tester som kan tas vid covid-19. Det ena visar om du har en pågående infektion just nu och det andra visar om du har haft covid-19 och utvecklat antikroppar.

Ett PCR-test visar om personen har en pågående eller en nyligen genomgången infektion med covid-19. I detta test undersöker man om det finns arvsmassa från viruset som orsaker infektionen. Testet tas i ett tidigt skede av sjukdomen.

Den andra typen av test kallas antikroppstest och visar om en person har haft covid-19 och därmed bildat antikroppar mot viruset. Det kan visa om en person har fått ett helt eller delvis skydd mot covid-19 efter en genomgången infektion. Vi rekommenderar att antikroppstester tas av sjukvårdspersonal.

Det finns en variant av antikroppstest som kallas självtest. Den tas och analyseras av individen själv. Folkhälsomyndigheten avråder idag från användning av självtester för covid-19.

Det är vården som bedömer om du bör göra ett test beroende på dina symtom och hur regionens riktlinjer ser ut. Känner du dig sjuk och har symtom för covid-19 eller vill veta om du haft infektionen kan du läsa mer på 1177.se/covid19-prov för att ta reda på hur det är ordnat med testningen där du bor. Regionen ansvarar också för antikroppstester som visar om du har haft covid-19. Även vissa privata aktörer tar dessa tester och ansvarar då för all information kring utförande och provsvar.

Om du arbetar inom hälso- och sjukvård, omsorg eller samhällsviktig verksamhet ska du först och främst fråga din arbetsgivare om rutiner för testning på din arbetsplats.

Testningen sker alltid utifrån lokala och regionala riktlinjer. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla personer som har symtom för covid-19 testas för att se om de har en pågående infektion. Vi rekommenderar också att testning sker vid smittspårning och eventuell screening. Testningen kan då vara aktuell oberoende av symtom.

I en situation där antalet misstänkta fall överskrider hälso- och sjukvårdens kapacitet till testning rekommenderas särskild prioritering, se Provtagningsindikation för covid-19

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell strategi för utökad provtagning och analys av covid-19 med mer information och bakgrund till rekommenderad testning.

Att testa personer med symtom på covid-19 för att utesluta sjukdom är viktigt för att de som jobbar inom samhällsviktig verksamhet snabbare ska kunna återgå i arbete och för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas.

Arbets- eller uppdragsgivaren gör en bedömning om verksamheten är samhällsviktig samt informerar personalen om vad som gäller på arbetsplatsen kring testning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram ett underlag som beskriver vad som räknas som samhällsviktig verksamhet i samband med covid-19. De har också tagit fram ett stöd till arbetsgivare och uppdragsgivare för att bedöma om den egna verksamheten är samhällsviktig.

Folkhälsomyndigheten genomför återkommande olika undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Sedan v. 17 samlas utöver detta veckovis in blodprover för att mäta förekomsten av antikroppar mot covid-19.

Det förekommer också en rad olika lokala och regionala undersökningar som genomförs av andra huvudmän än Folkhälsomyndigheten.

Det finns i nuläget inget vaccin eller godkänt läkemedel mot covid-19. Den behandling som ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra påverkade organ.

Det pågår ett arbete, både internationellt och i Sverige, för att undersöka olika typer av läkemedelsbehandlingar och för att försöka ta fram ett vaccin. I det arbetet deltar även Läkemedelsverket i samarbete med läkemedelsmyndigheter i Europa och andra länder.

För en person som är symtomfri innebär förekomsten av IgG-antikroppar minskad risk att smittas och därmed minskad risk att föra smittan vidare till andra i samhället.

För en symtomfri person, även de som tillhör någon riskgrupp eller är 70 år eller äldre, innebär ett positivt testresultat en möjlighet att i större utsträckning umgås med andra personer. Det kan i första hand röra sig om att umgås, både inomhus och utomhus, med närstående såsom familj och vänner.

Varje person behöver alltid göra en egen bedömning utifrån den enskilda situationen samt fortsätta följa de generella rekommendationerna för att minska smittspridning i samhället:

• Stanna hemma om du känner dig sjuk
• Tvätta händerna regelbundet. När man tar i saker kan virus fastna på händerna. Därför ska man tvätta händerna ofta. Då försvinner viruset. På så vis minskar man risken för smittspridning.
• Hålla avstånd till personer utanför sin umgängeskrets
• På arbetsplatsen: Tillämpa riktlinjer och rekommendationer om personlig skyddsutrustning och hygienrutiner inom hälso- och sjukvård samt omsorg

Antikroppstester behöver ha en mycket hög prestanda för att ge ett tillförlitligt resultat. Vid användning av antikroppstest är det viktigt att utgå från testets tänkta användningsområde. Den som utför testet behöver ge information om hur personen ska förhålla sig till sitt provsvar.

Antikroppar är proteiner som bildas av vita blodkroppar som kallas B-celler. Antikroppar utgör en del av immunförsvaret, men det finns flera olika sätt för immunförsvaret att bekämpa infektioner. Ett annat sätt är genom T-celler. Det är en annan sorts vita blodkroppar som kan reagera mot virusinfekterade celler. Det förekommer att personer som har haft covid-19 inte utvecklar antikroppar men däremot utvecklar ett immunsvar via T-cellerna. Vad ett T-cellssvar mot viruset som orsakar covid-19 (SARS-CoV-2) innebär i form av skydd mot återinfektion är ännu inte klarlagt och forskning pågår. Analyser av T-cellssvar mot covid-19 är mer komplicerade att utföra än analyser av antikroppar. Därför genomförs de inte regelmässigt för enskilda personer, utan än så länge enbart i forskningssyfte.

Förekomsten av IgG-antikroppar tyder på att man delvis eller helt har skydd mot en ny infektion. Det skulle kunna innebära att en person som exponeras för viruset igen inte får några symtom eller får mildare symtom än vid det första tillfället. Eftersom det nya coronaviruset endast studerats under några månader saknas ännu kunskap om hur länge ett sådant skydd kvarstår. I dagsläget bedömer Folkhälsomyndigheten att det är rimligt att anta att skyddet som antikropparna kan ge gäller upp till ett halvår från att en person fått ett positivt testresultat. Med ökad kunskap kan denna rekommendation komma att uppdateras.

Det är viktigt att tänka på att även om man har gjort ett test som visar förekomst av antikroppar mot covid-19-viruset så behöver man fortsätta att följa de generella rekommendationerna för att minska smittspridning i samhället:

• Stanna hemma om du känner dig sjuk.
• Tvätta händerna regelbundet. När man tar i saker kan virus fastna på händerna. Därför ska man tvätta händerna ofta. Då försvinner viruset. På så vis minskar man risken för smittspridning.
• Hålla avstånd till personer utanför sin umgängeskrets.

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19, både i Sverige och globalt, finns på vår webbsida om Antal fall av covid-19. Antalet bekräftade fall förändras ständigt, allteftersom personer söker vård och undersöks för viruset. Det finns ett mörkertal av personer som smittats av viruset men inte söker vård och därför inte testas. Hur stort mörkertalet är beror på respektive lands testkapacitet och strategi. I Sverige har testningen i enlighet med den nationella strategin ökat kraftigt under april, maj och juni månad och merparten av landets regioner uppmanar och erbjuder alla med symtom att testa sig. Med en omfattande testning minskar mörkertalet.

Läs mer i veckorapporten om covid-19

Antalet personer som har avlidit i Sverige i sjukdomen covid-19, redovisas på vår webbsida Antal fall av covid-19. Sidan uppdateras varje veckodag. Det förekommer en viss fördröjning i rapporteringen och kompletteringen av uppgifterna om antalet avlidna.

Det är från och med 29 mars förbjudet att anordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar där fler än 50 personer deltar.

Allmänna sammankomster kan exempelvis vara demonstrationer, föreläsningar, religiösa sammankomster eller teater- och biografföreställningar.

Som offentliga tillställningar räknas till exempel idrottsevenemang, danstillställningar eller mässor.

Det är regeringen som har tagit detta beslut i syfte att motverka pandemin.

Om du har frågor om förbudet eller vill läsa mer kan du vända dig till Polisen.

Läs mer om förbudet på Polisens webbplats

Checklista för evenemang och serveringsställen

Folkhälsomyndigheten publicerade den 1 april föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Dessa innebär bland annat att var och en av oss har ett personligt ansvar att medverka till att förhindra smittspridning. Generellt gäller att du bör undvika att delta i större sociala sammanhang där många personer träffas såsom fester, bröllop, begravningar och andra tillställningar.

Begravningen ska inte ställas in, den är viktig att genomföra för att få ta ett sista farväl. Planera däremot för en mindre avskedsceremoni. Svenska kyrkan har mer information om hur begravningar och avskedsceremonier kan genomföras. Begravningar och avskedsceremonier inom andra traditioner än svenska kyrkans kan du läsa om hos Myndigheten för stöd till trossamfund.

Läs mer

Inför alla evenemang och tillåtna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar rekommenderar vi att arrangören gör en riskbedömning. Bedömningen bör göras enligt den modell som finns på vår webbplats. Gör den för att utvärdera och åtgärda eventuella risker.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

För restauranger gäller nya regler om att vidta särskilda åtgärder för att minska risken för spridning av covid-19 från 1 juli.

Arbetsplatser och skolor omfattas inte av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer, men man bör ändå tänka på att minimera aktiviteter som samlar många personer.

Olika verksamheter i Sverige är skyldiga att, utifrån våra eller smittskyddsläkarens rekommendationer, göra vad de kan för att förhindra spridningen av covid-19. Detta kan till exempel innebära följande:

• Butiker, köpcentrum och gallerior måste göra vad de kan för att undvika trängsel och ha alternativa lösningar till kassaköer eller anvisa hur långt avstånd kunderna ska ha mellan varandra.
• Arbetsgivare kan underlätta för sina anställda genom att
  • stödja anställda som stannar hemma pga. sjukdom. Den som har en konstaterad covid-19-infektion ska stanna hemma i minst sju dagar efter insjuknandet. Innan man kan gå tillbaka till jobbet igen bör man känna sig tydligt bättre och ha varit feberfri i minst två av dessa sju dagar.
  • anpassa arbetsplatsen så att personalen inte riskerar att utsättas för smitta
  • se till att det är möjligt att hålla avstånd till varandra
  • möjliggöra för personalen att regelbundet kunna tvätta sina händer med tvål och vatten, alternativt använda handsprit
  • göra det möjligt att arbeta hemifrån i den mån det går
  • anpassa arbetstiden så att det blir möjligt att undvika resor i rusningstrafik.
• Föreningar bör om möjligt skjuta upp årsmöten och liknande, eller genomföra dem digitalt.

Det är viktigt att tänka på att hålla ett avstånd till andra människor, både inomhus och utomhus på platser där människor samlas, till exempel restauranger, köpcentrum, badplatser, campingplatser och uteserveringar.

Läs mer:

Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19
Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19
Sommar och covid-19 – detta gäller i sommar
På webbplatsen krisinformation.se finns samlad information från flera olika myndigheter om vad som gäller i sommar
På msb.se finns nedladdningsbart material, goda exempel och inspiration från hur en del aktörer har anpassat sin verksamhet utifrån våra riktlinjer.

Läs mer:

Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

På msb.se finns nedladdningsbart material, goda exempel och inspiration från hur en del aktörer har anpassat sin verksamhet utifrån våra riktlinjer.

Från och med 14 juni är idrottstävlingar, matcher och cuper utan publik tillåtet i alla åldrar. Beslutet gäller alla yrkesutövande idrotter, på alla nivåer, och på både dam- och herrsidan. Men det finns vissa förutsättningar. Tävlingarna ska

• hållas utomhus i första hand
• följa bestämmelserna i ordningslagen om max 50 deltagare vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster (Polisens webbplats)
• ha ett begränsat antal åskådare eller på annat sätt undvika trängsel
• endast tillåta närkontakt som är nödvändig för idrotten.

Dessutom ska både utövare och övriga närvarande vara symtomfria.

För övriga idrotts- och träningsaktiviteter gäller samma rekommendationer som tidigare, dvs. dessa aktiviteter kan fortsätta som vanligt, men den som ansvarar för träningen måste se till att minska risken för att covid-19 sprids.

Det är tillåtet att resa inom landet i samband med idrottsutövandet. Men det är fortfarande viktigt att hålla avstånd till andra och följa de anvisningar som gäller för resor.

Viktiga länkar för dig som ska anordna ett evenemang:

• Samlade råd för att undvika smittspridning i samband med träning: Information till idrottsföreningar och träningsanläggningar om covid-19.
• Använd gärna vårt riskbedömningsverktyg när en tävling eller ett liknande evenemang ska arrangeras. Det ligger längst ner på vår sida med information till arrangörer av evenemang och sammankomster.
• Skriv gärna ut vår affisch med våra allmänna råd för att undvika smittspridning och sätt upp på lämpligt ställe.

Generella råd till dig som tränar:

Du som är sjuk, även med milda symtom, ska inte delta i aktiviteter. Stanna hemma tills du är helt frisk och ytterligare två dagar. Då smittar du ingen annan.

• Om du insjuknar under en idrottsaktivitet ska du gå hem direkt.
• Dela inte vattenflaskor, munskydd och liknande som kan överföra saliv.
• Torka av utrustning som används av flera efter användning. Exempelvis gymutrustning.
• Tvätta händerna noga med tvål och vatten. Handsprit är ett alternativ om du inte har tillgång till vatten. Se till att handspriten innehåller minst 60 % alkohol.
• Håll ett avstånd till andra människor på idrottsplatser, i badhus, på gym och i andra träningslokaler. Undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.

Fysisk aktivitet är bra för folkhälsan och det är viktigt att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan fortsätta med sina normala aktiviteter.

Kollo och liknande lägerverksamheter för barn och ungdomar (födda 2002 eller senare) kan genomföras. Du som ansvarar för lägerverksamheten måste se till att minska risken för att covid-19 sprids. Du bör också göra en riskbedömning inför olika aktiviteter och vidta de försiktighetsåtgärder som krävs.

Tänk bland annat på det här:

• Genomför träningen och aktiviteterna utomhus om det går.
• När det är möjligt, dela in deltagarna i mindre grupper.
• Öka avståndet mellan sovplatser och sittplatser i matsalen och andra utrymmen om det är möjligt.
• Minimera antalet aktiviteter som samlar många personer, till exempel vid avslutningar eller föreställningar för föräldrar och besökare.
• Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna ofta.
• Stanna hemma vid sjukdom, även vid lindriga symtom.

För fler råd se vår FAQ om idrotts- och träningsaktiviteter.

Mer information hittar du även på vår sida om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning.

Vissa typer av parker omfattas av ordningslagen och förbudet mot att samla fler än 50 personer. Detta gäller exempelvis nöjesparker som Gröna Lund och Liseberg. Vilka parker som omfattas av förbudet bestäms i ordningslagen och det är Polismyndigheten som gör bedömningen. Det är regeringen som har beslutat om begränsningen om max 50 efter rekommendation av Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten anser att det fortfarande är viktigt att begränsa stora folksamlingar och bedömer därför att rekommendationen inte bör ändras i nuläget.

Om du har frågor om ordningslagen eller om vilka verksamheter som berörs kan du vända dig till Polisen.

Läs mer om förbudet på Polisens webbplats

Den nya lagen gäller från den 1 juli 2020 och innebär att serveringsställen såsom restauranger, barer och caféer enligt lag får ansvar för att vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Den innebär också att det är kommunerna som får ansvar för att bedriva tillsyn och besluta om t.ex. viten och förbud om lagen inte följs.

Från den 7 juli 2020 gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter om serveringsställen. Av dessa följer bl.a. att serveringsställen ska vidta lämpliga åtgärder för att trängsel ska kunna undvikas. Det kan t.ex. handla om att möblera om och att begränsa antalet besökare i lokalen. Serveringsställen ska också erbjuda möjlighet till handtvätt eller till att använda handsprit och informera besökare om hur de kan minska risken för smittspridning.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man ska hålla avstånd till varandra, minst en armlängd.

När det gäller serveringsställen ska dessutom besökare kunna hålla ett ur smittskyddssynpunkt säkert avstånd till varandra. Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter bör besökare kunna hålla minst en meters avstånd till andra sällskap. Dock ska hänsyn tas till förutsättningarna på serveringsstället, som till exempel antalet besökare och hur lokalen ser ut. Inom ett sällskap är det var och ens ansvar att hålla det avstånd som behövs.

För att minska risken för smittspridning ska mat och dryck endast serveras till besökare som sitter vid ett bord eller vid en bardisk. Om det kan ske utan trängsel kan dock besökare hämta mat eller dryck över exempelvis en disk eller vid en buffé.

Det är kommunerna som har ansvar för tillsyn och kan besluta om förelägganden och förbud mot serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du därför vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Från och med 13 juni ändras våra föreskrifter och allmänna råd om inrikes resor. Då blir det tillåtet för symtomfria personer att resa fritt inom landet.

Om det är möjligt bör man färdas på ett annat sätt än med allmänna färdmedel eller kollektivtrafiken, t.ex. gå eller cykla. Den som behöver resa kollektivt eller med allmänna färdmedel bör i första hand välja ett alternativ där det går att boka en sittplats, t.ex. tåg.

Vi råder så många som möjligt att undvika resor med allmänna färdmedel eller kollektivtrafik där det inte går att boka sittplats, t.ex. spårvagnar, tunnelbanor och stadsbussar. Går inte det, är det viktigt att hålla ett avstånd till andra människor och följa de anvisningar som gäller i kollektivtrafiken.

Den som är sjuk ska inte resa alls och riskgrupper ska särskilt överväga att resa eller ta emot besök. Till riskgrupperna hör främst personer som är 70 år och äldre, och personer med en underliggande sjukdom, t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes.

Får vi en geografisk smittspridning över större delar av landet riskerar vi att hamna i ett läge där resurser inom exempelvis hälso- och sjukvården är svåra att omfördela. Behöver man hjälp lokalt måste man vara medveten om att det kan finnas begränsat med resurser. Därför är det viktigt att tänka på att man ska kunna ta hand om sig själv om man skulle insjukna på sitt resmål. Man bör också kunna ta sig hem själv på ett säkert sätt, utan att riskera att smitta andra, om man insjuknar på besöksorten. Alternativt att man har möjlighet till isolering.

Utöver detta gäller de tidigare rekommendationerna: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Nya allmänna råd inför sommarens resor — Folkhälsomyndigheten (Nyhet 11 juni 2020)

Folkhälsomyndigheten har beslutat om ändrade allmänna råd som gäller från och med 13 juni och som preciserar det personliga ansvaret i samband med resor.

I första hand ska man gå, cykla eller använda andra färdsätt än kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel. Den som behöver resa kollektivt bör välja alternativ där det går att boka en plats. Resor med färdmedel där det inte går att boka plats, exempelvis spårvagnar, tunnelbanor och stadsbussar, bör undvikas.

Resenärer bör hålla avstånd och i övrigt följa anvisningarna i kollektivtrafiken och i andra allmänna färdmedel.

Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, hosta och nys i armvecket, undvik att röra vid ögon, näsa och mun.

Kollektivtrafik och allmänna färdmedel, omfattas inte av förbudet mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om ändrade allmänna råd som gäller från och med 13 juni och som preciserar det personliga ansvaret i samband med resor.

För att undvika spridning av covid-19 bör de verksamheter som sköter kollektivtrafik och allmänna färdmedel:

• se till att trafiken körs i den omfattning som behövs för att minska risken för trängsel
• begränsa antalet passagerare per fordon
• informera sina passagerare om hur de kan minimera risken för smittspridning.

Råden gäller för de flesta persontransporterna, dvs. även för till exempel färdtjänst, skolskjuts och sjukresor, men inte för privata resor med egna fordon.

Det är Utrikesdepartementet (UD) som avråder från resor till andra länder.

Besök UD:s webbplats för att få den senaste informationen om resor till utlandet, samt information om aktuella händelser i utlandet. Du kan även hitta information på UD:s webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s konsulära enhet på telefon 08-405 50 05, eller mejla till ud-kc-resefragor@gov.se.

Vi på Folkhälsomyndigheten ger inte reserekommendationer för enskilda personer eller grupper. Däremot kan vi ge UD rekommendationer, baserade på den information som vi som expertmyndighet har tillgång till i vårt internationella samarbete och via kontakterna med exempelvis WHO.

Du som resenär behöver göra en egen bedömning av ditt resande utifrån behovet av att resa och den information om smittspridningen som finns. Information finns tillgänglig på vår webbplats, men även resmålets egna myndigheter eller andra webbplatser tillhandahåller officiell information. Exempel på sådana webbplatser är WHO:s och ECDC:s webbplatser, som redovisar siffror från respektive land med någon dags eftersläpning från det att länderna officiellt rapporterar.

På International Air Transport Associations (IATA) webbplats finns reseinformation från olika länder sammanställd men kontrollera alltid med det land du planerar att resa till eller via. Om du har en nära förestående resa bör du ta kontakt med din researrangör alternativt ditt försäkringsbolag om du har frågor om av- eller ombokning.

Vissa länder kräver ett intyg på att du inte har covid-19 för att du ska kunna resa in i landet. Andra länder kräver ett intyg för att deras medborgare ska kunna återvända hem igen utan att behöva sitta i karantän.

Vi har samlat de digitala vårdgivare som har angett att de kan erbjuda testning för reseintyg för dig som ska resa utomlands eller för turister som ska resa hem igen.

Vilka dessa företag är och vad de kan erbjuda, ser du i listan på sidan med information om de företag som erbjuder testning inklusive ett reseintyg. Listan kompletteras löpande allteftersom det kommer ny information från företagen. Kostnaden för intyget betalar man själv.

Läs mer

Utrikesdepartementet (UD) har samlat råd och anvisningar om att resa till och från andra länder.

Sveriges ambassader ger reseinformation per land som riktar sig till svenska resenärer.

Idag får alla resenärer information om vad som gäller i Sverige vid gränsövergångarna. Dessa lagar och rekommendationer gäller för alla som befinner sig i Sverige:

• Det här kan du som privatperson göra
• Skydda dig och andra
• Sommar och covid-19 – detta gäller i sommar
• Här finns information till alla som planerar att besöka Sverige i sommar

Sverige har inget krav på karantän för resenärer som reser från utlandet till Sverige.

Regeringen har den 2 juli beslutat att förlänga inreseförbudet till och med den 31 augusti. Det betyder att regeringen har beslutat att tillfälligt stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från andra länder än EU-länder, Storbritannien, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz.

Regeringen har samtidigt beslutat att lätta på restriktionerna för fler resenärer. För information om vilka personer som är undantagna från inreseförbudet hänvisar vi till regeringens hemsida nedan. Besluten ligger i linje med nya rekommendationer från EU:s ministerråd. Ändringarna gäller från den 4 juli 2020.

Läs mer på regeringens webbplats: Frågor och svar – tillfälligt inreseförbud till EU via Sverige

Alla verksamheter i Sverige är skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken för smittspridning, till exempel genom att begränsa antalet gäster som vistas samtidigt i en lokal.

Hotell, vandrarhem och campingplatser bör erbjuda alternativa lösningar till köer vid incheckningen eller anvisa hur långt avstånd gästerna ska ha mellan varandra.

Hotell, vandrarhem och campingplatser bör också se till att personal och besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten samt erbjuda handsprit. Olika anläggningar kan hantera detta olika, beroende på deras storlek och läge.

Om verksamheten har en restaurang, bar, ett café eller liknande, omfattas de även av de nya reglerna för restauranger och krogar. Smittskyddsläkaren kan då, efter samråd med kommunen, fatta beslut om att stänga dessa delar av verksamheten, om de inte uppfyller kraven.

Från och med 13 juni ändras våra föreskrifter och allmänna råd om inrikes resor. Då blir det tillåtet för symptomfria personer att resa fritt inom landet. Men det är viktigt att komma ihåg att den sociala distanseringen kvarstår, och att alla följer våra allmänna råd om att hålla avstånd och ta ett personligt ansvar.

Läs mer:

Nya allmänna råd – håll avstånd och ta personligt ansvar (nyhet 1 april)

Nya regler för restauranger och krogar (Nyhet 24 mars 2020)

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

Karantän är en form av isolering av personer som misstänks bära på en samhällsfarlig sjukdom men som inte är sjuka. Om man misstänker att någon har en samhällsfarlig sjukdom (som covid-19) kan smittskyddsläkaren i regionen besluta att sätta den personen i karantän, till exempel i sin egen bostad. Karantän innebär att man inte får lämna bostaden eller ta emot besök. Besök av till exempel vårdpersonal och socialtjänst är dock tillåtet.

För personer som är sjuka kan istället isolering bli aktuellt. Beslut om karantän är alltid individuella och kan överklagas till domstol.

Nej. Enskilda personer kan sättas i karantän, men inte en hel stad. Däremot finns det möjlighet att spärra av ett begränsat område, läs mer under frågan Vad innebär avspärrning?

Man kan med stöd av smittskyddslagen spärra av ett område på maximalt några kvarter. Avspärrningen innebär bland annat att det blir förbjudet att ta sig in och ut ur området.

En avspärrning kan till exempel bli aktuell om man upptäcker att någon eller några personer har insjuknat i en livshotande sjukdom. Då kan man använda avspärrning för att hitta smittkällan och utreda om det finns fler personer inom det avgränsade området som kan ha smittats eller spridit smittan.

Syftet med bestämmelsen är alltså att säkerställa att smittan inte tar sig ut ur området eller att någon går in och riskerar att smittas. När utredningen är klar och personerna i området är omhändertagna för vård eller har väntat ut inkubationstiden (tiden från det att en person har smittats till dess sjukdomen bryter ut), bör man häva avspärrningen.

Avspärrning är en tillfällig åtgärd för att utreda upptäckta sjukdomsfall och smittspridning. En avspärrning kan alltså inte användas för att t.ex. hindra personer från att resa in eller ut ur ett större geografiskt område.

Eftersom det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion besluta om karantän för friska personer. Det kan handla om att placera personerna i hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område.

Men att sätta en person i karantän är en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt, ska smittskyddsläkaren välja den istället. En sådan åtgärd kan t.ex. vara beslut om särskilda hygienrutiner för den smittade personen eller avstängning från arbetet, skolan eller förskolan.

En mycket låg andel av de diagnosticerade fallen av covid-19 i Sverige finns bland barn 0-19 år. Barn uppvisar oftast en mildare sjukdomsbild än vuxna och de löper lägre risk att bli allvarligt sjuka. Den befintliga kunskapen visar att smittspridning mellan barn sker i mycket begränsad omfattning och spridning i skolverksamheter är mycket ovanliga.

Läs mer: Covid-19 hos barn och unga – en kunskapssammanställning

I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt. Barn kan vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka eller dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska påverkas ekonomiskt eller att de inte ska få gå till skolan. Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet, är uppmärksamma och lyssnar om barn vill prata om det som händer i vårt samhälle.

Att prata med barn om det nya coronaviruset

• Var lyhörd och uppmärksam på barnet
  Utgå alltid från barnets tankar och funderingar. Lyssna och ställ frågor.
• Informera lagom mycket
  Olika barn behöver olika mycket information. Ge ärliga svar på barnets frågor och var tydlig med att du som vuxen har och tar ett ansvar.
• Lugna barnets eventuella oro
  Barns oro kan ta sig olika uttryck. Stärk barnets känsla av trygghet genom att ta reda på vad barnet tänker på. Svara på barnets frågor men hjälp också barnet att släppa tankar som oroar.
• Våga prata om jobbiga saker
  Bemöt det som barnet är orolig över kan hända. Våga prata om det som är svårt även om du inte har alla svar på barnets funderingar.
• Var trygg inför barnet
  Ta hand om dig själv och din egen eventuella oro så den inte överförs till barnet. Barn påverkas av vuxnas oro.
• Ge barnet hopp
  Det är viktigt att berätta att det snart kommer att bli bättre. Det finns många vuxna som tar ansvar för att hitta lösningar som gör allt bra igen.
• Och kom ihåg
  Uppmuntra till lek. Gör roliga saker ihop och uppmuntra leken. Även barn behöver en paus från det som pågår just nu. Behåll vardagliga rutiner. Försök göra tillvaron så vanlig som möjligt för barnet.

Läs mer om vad du kan tänka på när du pratar med barn om coronaviruset:

Att prata med barn om coronaviruset (BRIS)

Bra att känna till om du är orolig för coronaviruset (Rädda barnen)

Ja, barn och ungdomar kan vaccineras enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, även under pågående utbrott av covid-19. Vid en akut infektionssjukdom med feber, snuva eller halsont (t.ex. vid covid-19) bör vaccinationen som alltid skjutas upp till ett senare tillfälle.

Vi bedömer att det i nuläget inte är en betydelsefull åtgärd att stänga alla skolor i Sverige. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en sådan åtgärd skulle få någon större betydelse. Det finns heller inte några uppgifter som pekar på någon större spridning av covid-19 i skolor någonstans i världen.

Att stänga för- och grundskolor skulle dessutom få negativa konsekvenser för resten av samhället. Exempelvis skulle många föräldrar, som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner, behöva stanna hemma med sina barn. Det skulle också kunna leda till att sårbara grupper, som mor- och farföräldrar, hjälper till att ta hand om barnen.

För många barn är även skolan en viktig fast punkt i tillvaron. Innan en skola stängs måste man därför ha en plan och veta vart barnen istället ska ta vägen. Det är dock av vikt att barn och skolpersonal som har begynnande symtom av sjukdom eller är sjuka stannar hemma från skolan.

Riksdagen har beslutat om en ny lag som gör det möjligt att tillfälligt stänga skolverksamheter: lagen (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. Det innebär att regeringen eller en skolas huvudman har möjlighet att under vissa förutsättningar stänga skolor. Det finns också en ny förordning (2020:115) som ger huvudmannen rätt att vidta vissa åtgärder för att se till att eleverna får den utbildning de har rätt till även när skolorna är stängda.

Alla reagerar olika i oroliga tider. Att känna stress, oro och rädsla är naturliga reaktioner vid en kris. Om du känner dig mycket orolig, inte kan sova eller om du inte kan släppa tankarna på viruset, finns det saker som du kan göra för att hantera din oro eller stress:

• Sätt ord på dina känslor. Ring och prata med någon om hur du känner och våga fråga om stöd.
• Använd tillförlitliga källor för att hämta information om covid-19.
• Begränsa tiden du tar del av nyheter och sociala medier.
• Behåll dina vanliga rutiner så långt det går och gör sådant du tycker är roligt och avkopplande.
• Försök att komma ut i friska luften och fortsätt vara fysiskt aktiv.

Läs mer om hur du kan hantera din oro kopplat till det nya coronaviruset här

Det finns flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl, om du vill prata med någon utomstående om din oro eller ångest. Här hittar du länkar till dem:

Stödlinjer via telefon, chatt och mejl (1177)

Stödlinjer för dig som är barn eller ungdom (UMO)

Äldrelinjen (MIND)

Att känna sorg när man har förlorat någon är naturligt. Sorgen pågår ofta under lång tid, men den har olika faser. I den första fasen kan känslorna vara mycket intensiva och svåra att hantera. Det är vanligt att känna t.ex. förtvivlan, ilska och skuld. I senare faser blir sorgen mindre plågsam och det brukar kännas lättare att fortsätta med sitt vardagsliv och planera inför framtiden. Under sorgen är det viktigt att du tillåter dig att känna. Försök att hålla dina rutiner när det gäller t.ex. mat och sömn. Prata gärna med någon som du känner dig trygg med.

Om du behöver mer stöd kan du vända dig till vården. Det finns också stödlinjer du kan ringa. Läs mer om sorg, hur den kan yttra sig och hur du kan hantera den på 1177.se.