Att få en smittsam sjukdom innebär större risker än att ta vaccin

Det förekommer påståenden om att det skulle vara bättre att bli sjuk än att ta coronavaccin. Dessa påståenden stämmer inte.

Det innebär mycket större risker att genomgå en allvarlig smittsam sjukdom än att ta ett vaccin. Många infektionssjukdomar kan orsaka långvariga medicinska besvär som finns kvar långt efter att man tillfrisknat från själva sjukdomen.

Covid-19 har visat sig vara en allvarlig och oberäknelig sjukdom som hittills har orsakat cirka 4,5 miljoner dödsfall i världen, varav 14 600 i Sverige. Nyttan med att vaccinera sig är mycket större än risken för att drabbas av allvarliga biverkningar.

Information till riskgrupper om covid-19

Det är bättre att vaccinera sig mot covid-19 än att enbart lita på ett starkt immunförsvar

Det förekommer påståenden om att det skulle vara bättre att lita på att man har ett starkt immunförsvar än att vaccinera sig mot covid-19. Dessa påståenden stämmer inte.

Självklart kan ett bra immunförsvar hjälpa oss att bättre stå emot olika infektioner som vi utsätts för. Men det är omöjligt att i förväg veta om man har ett starkt immunförsvar mot en specifik sjukdom, och det är riskabelt att chansa. Covid-19 är en ny sjukdom. Viruset SARS-CoV-2 upptäcktes i december 2019, och det finns inga vetenskapliga belägg för att vissa grupper sedan tidigare skulle ha ett gott immunskydd mot sjukdomen.

Vaccination är det bästa och säkraste sättet att skydda sig mot allvarliga smittsamma sjukdomar.

Vaccin och vaccination (Läkemedelsverket)

De coronavacciner som är godkända i EU ger ett bra skydd

Det förekommer påståenden om att vaccinerna mot covid-19 inte skulle ge ett tillräckligt bra skydd mot sjukdomen. Dessa påståenden stämmer inte.

Det finns omfattande historisk kunskap om nyttan av vaccinering mot allvarliga infektionssjukdomar. Vacciner har normalt en skyddseffekt på cirka 60–90%, vilket både skyddar dig själv från sjukdom och motverkar spridning av sjukdomen. Skyddseffekt mäts alltid på gruppnivå, baserat på resultaten från kliniska prövningar där tusentals människor ingår. Det går däremot inte att avgöra vilket skydd som en enskild individ får efter vaccination.

De vacciner mot covid-19 som är godkända i Sverige är testade på 20 000–40 000 personer och har visat en god skyddseffekt mot sjukdomen. Covid-19 är en sjukdom som kan leda till allvarlig sjukdom och död, särskilt för äldre och andra sårbara grupper. Därför är det viktigt att så många som möjligt vaccinerar sig, särskilt om man är i en riskgrupp.

Infografik om effekten av vaccinationsprogram

D-vitamin, ivermektin och klorokinfosfat kan inte förebygga eller behandla covid-19

Det förekommer påståenden om att D-vitamin, ivermektin och klorokinfosfat kan förebygga eller behandla covid-19. Dessa påståenden stämmer inte.

Det finns inga övertygande vetenskapliga belägg för att D-vitamin, ivermektin eller klorokinfosfat kan användas för att förebygga eller behandla av covid-19. Flera studier har genomförts och det pågår ett flertal kliniska studier i världen kring flera av dessa produkter, men ännu har ingen studie kunnat visa effekt på ett övertygande sätt.

Klorokinfosfat är ett läkemedel som används mot malaria, och kan ge allvarliga biverkningar vid överdosering. Ivermektin används främst mot olika parasitinfektioner hos människor och djur. EMA har granskat forskningen för båda dessa läkemedel och dragit slutsatsen att det inte finns stöd för användning mot covid-19 utifrån aktuell forskning.

D-vitamin bildas i kroppen av bland annat solljus och den vanliga kosten, men kan även tas som kosttillskott. Enligt Livsmedelsverket kan brist på D-vitamin ha betydelse för mottagligheten för luftvägsinfektioner, men idag vet man inte tillräckligt för att kunna säga ifall D-vitamin kan minska risken för att smittas eller få allvarliga komplikationer av just covid-19.

Det finns ingen koppling mellan vaccinering och autism

Det förekommer påståenden om att vacciner skulle kunna leda till autism. Dessa påståenden stämmer inte.

Misstankar om att vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Även om författarna till artikeln påpekade att ett samband mellan MPR-vaccin och autism inte hade påvisats genom studien, så kritiserades artikeln för att antyda detta (Lee et al., Lancet, 1998).

De flesta i forskargruppen tog senare avstånd från tolkningen av artikeln (Murch et al., Lancet, 2004). Artikeln har sedan dragits tillbaka av Lancet (Lancet, Feb 2, 2010), då oegentligheter i studien framkommit. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen (WHO) har också utrett frågan.

Mer om det falska vaccinpåståendet: Kan MPR-vaccin orsaka kronisk tarmsjukdom och autism?

Vaccinerna gör oss inte sterila

Det förekommer påståenden om att vaccinerna skulle göra att man blir steril. Dessa påståenden stämmer inte.

Det finns ingenting som tyder på att vaccinerna mot covid-19 skulle kunna påverka kvinnors eller mäns fertilitet.

Alla läkemedel och vacciner som godkänns har genomgått en rad olika studier för att kartlägga eller utesluta olika risker. Tillverkaren ska alltid genomföra en rad laborativa tester (in vitro) och djurförsök (in vivo) samt noga beskriva hur ett läkemedel verkar i kroppen för att ens få påbörja tester på människor.

I de tidiga testerna på människor (fas I och II) ges särskild uppmärksamhet till bland annat toxicitet (hur giftigt ett ämne är) och om det kan påverka förmågan hos både kvinnor och män att få barn. De vetenskapliga studier som ligger till grund för godkännandet av coronavaccinerna finns redovisat i respektive utredningsrapport (EPAR).

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Vaccinerna kan inte ändra ditt DNA

Det förekommer påståenden om att vaccinerna skulle kunna ändra ditt DNA. Dessa påståenden stämmer inte.

Ämnet mRNA finns i varje cell i våra kroppar och är ribonukleinsyrabaserade strukturer med instruktioner till cellen för hur den ska fungera. Vissa virus (bland annat SARS-CoV-2) kan innehålla RNA som instruerar cellen att replikera viruset så att det kan föröka sig i kroppen.

De mRNA-baserade vaccinerna mot covid-19 (Comirnaty, Moderna) får cellerna att producera ett ytprotein som liknar viruset SARS-CoV-2, och aktiverar på så sätt immunförsvaret. Det finns ingen möjlighet för dessa proteiner att bilda viruspartiklar eller nytt RNA. Det innebär att det inte är möjligt att bli infekterad av vaccinet. När sedan ett riktigt coronavirus infekterar en vaccinerad person är immunförsvaret förberett och kan direkt angripa viruset.

Mänskliga celler kan inte omvandla RNA till DNA, så mRNA-vacciner kan alltså inte ändra människans arvsmassa. Det mRNA som vaccinerna innehåller bryts dessutom ner mycket snabbt i kroppen.

De virusvektorvacciner som idag är godkända (Vaxzevria och Janssen) innehåller DNA som kodar för spikeproteinet från SARS-COV-2. Detta DNA översätts i våra celler till RNA och sedan till ytproteinet som på samma sätt som för mRNA-vaccinerna ger upphov till ett skyddande immunsvar. DNA i dessa virusvektorer kan inte inkorporeras i vårt eget DNA eller förändra vår arvsmassa.

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Coronavaccinerna innehåller inte något mikrochip

Det förekommer påståenden om att vaccinerna skulle innehålla ett mikrochip för övervakning. Dessa påståenden stämmer inte.

Det finns inga vacciner som innehåller mikrochip eller någon annan övervakningsteknik, inte heller i något av vaccinerna mot covid-19.

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Det finns inget hemligt innehåll i vaccinerna

Det förekommer påståenden om att coronavaccinerna skulle innehålla farliga ämnen som hålls hemliga. Dessa påståenden stämmer inte.

Det finns inget dolt eller hemligt innehåll i vaccinerna. Vaccinernas innehåll finns beskrivet i respektive vaccins produktresumé och bipacksedel, som du hittar på Läkemedelsverkets webbplats. Tillverkningsprocesser och produktionsanläggningar för alla läkemedel och vacciner inspekteras regelbundet av läkemedelsmyndigheterna.

Liksom för andra läkemedel kan vacciner också innehålla olika så kallade hjälpämnen eller mycket små rester av ämnen som används i produktionsprocessen. I produktresumé och bipacksedel för varje godkänt vaccin finns en fullständig innehållsförteckning.

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Man kan inte få covid-19 av vaccinet

Det förekommer påståenden om att man skulle kunna få covid-19 av vaccinet. Dessa påståenden stämmer inte.

Man kan inte insjukna i covid-19 av vaccinerna eftersom de inte innehåller ett fungerande virus som kan replikera sig. Däremot reagerar kroppens immunförsvar vid vaccinering på samma sätt som vid en riktig infektion. Man kan därför få biverkningar som feber, huvudvärk och bli trött efter vaccinationen, vilket är vanliga immunologiska reaktioner vid infektioner.

Inget av de godkända vaccinerna mot covid-19 ger ett komplett skydd mot sjukdomen, så även om du vaccinerar dig finns det en liten risk att du kan smittas och insjukna i covid-19. Men det betyder inte att du har fått sjukdomen genom vaccinationen.

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Vaccinerna innehåller inte mänskliga celler

Det förekommer påståenden om att vaccinerna innehåller celler från människor. Dessa påståenden stämmer inte.

De godkända, vektorbaserade vaccinerna (Vaxzevria, Janssen) innehåller ett inaktiverat adenovirus som är ett vanligt förkylningsvirus. Det används för att DNA-materialet i vaccinet ska tas upp i cellerna när det injiceras in i muskeln. DNA:t är modifierat så det bildar ett icke-sjukdomsframkallande ytprotein som är identiskt med coronaviruset SARS-CoV-2 och skapar immunitet efter vaccination.

Adenoviruset odlas i kommersiella cellinjer som utvanns ur foster på 1970-talet. Under produktionen har sedan dessa celler renats bort och finns inte kvar i vaccinet.

Mer om coronavaccinernas innehåll (Läkemedelsverket)

Vaccinerna är godkända

Det förekommer rykten om att de villkorade godkännanden som givits alla covid-19-vacciner i Europa inte har fullgoda godkännanden. Dessa rykten är falska.

De vacciner som är godkända i Sverige och EU har villkorade godkännanden, vilket innebär att det finns krav på företaget att sammanställa ytterligare dokumentation som inte funnits med vid godkännandet.

Myndigheterna har dock gjort bedömningen att det finns tillräckligt med belägg för att vaccinerna är effektiva och har en acceptabel säkerhetsprofil, samt att tillverkningsprocessen uppfyller de krav som ställs.

Det man begär in i efterhand kan till exempel vara ytterligare data om tillverkningsprocessen eller slutliga rapporter från de kliniska studierna. Om dessa krav inte uppfylls kan godkännandet omprövas. Villkorat godkännande är inte unikt för dessa vacciner, utan används ofta när det finns ett stort medicinskt behov för att påskynda möjlighet att behandla eller förhindra svår sjukdom. De vaccinationer som nu genomförs i Sverige är alltså inte någon klinisk prövning.

Läs mer

Fakta om vaccinerna mot covid-19 (Lättläst)