Tillsynsvägledning gällande restauranger och krogar m.m.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ska den som driver ett serveringsställe se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Vid behov bör den som driver ett serveringsställe utöka avståndet mellan sällskap till mer än en meter.

Det åligger serveringsstället att se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från varandra. Samma sak gäller för besökare som hämtar mat vid exempelvis en disk eller vid en buffé. Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att besökare ska kunna hålla detta avstånd. Det är alltså inte tillräckligt att ha en meters avstånd mellan bordskanterna. Avståndet ska vara mellan besökarna i de olika sällskapen. Om t.ex. två personer i olika sällskap sitter med ryggen mot varandra ska det vara minst en meters avstånd mellan ryggtavlorna. Vid möblering måste alltså beaktas att gästerna skjuter ut sina stolar och sitter en bit från bordet, att gäster reser på sig och kommer och går till bordet. Serveringsstället kan exempelvis behöva möblera om eller begränsa det totala antalet besökare som vistas samtidigt på stället.

Syftet med kravet är att undvika att trängsel uppstår. Om trängsel ändå uppstår bör den som driver ett serveringsställe möjliggöra för besökare och sällskap att hålla ett längre avstånd än en meter.

Regleringen tar sikte på avstånd mellan olika sällskap och mellan besökare ur olika sällskap. Sällskap som sitter ned ska kunna hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare.

Lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder och tillhörande föreskrifter reglerar dock inte avståndet mellan personer inom ett sällskap. Inom ett sällskap gäller att var och en tar ansvar för att hindra smittspridningen. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. att den som driver ett serveringsställe ska ge förutsättningar för att besökare ska kunna hålla avstånd men kan inte helt hållas ansvarig i de fall besökare inom ett sällskap ändå inte håller avståndet. Ansvaret för detta får anses falla på besökarna själva.

När besökare rör sig på serveringsstället bör de kunna hålla minst en meters avstånd till varandra. Detta regleras inte uttryckligen i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd men den som driver ett serveringsställe bör beakta detta när den vidtar lämpliga åtgärder för att undvika trängsel. Lämpliga åtgärder i detta sammanhang kan exempelvis vara att anpassa möblering samt antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället.

Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Besökare i ett sällskap ska kunna hålla minst en meters avstånd från besökare i andra sällskap. Detta gäller i första hand när besökare sitter ned vid ett bord eller en bardisk. Även när besökare rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd från varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare. Samtidigt bör det beaktas att rörelse av besökare ökar risken för också medför nya smittspridningskedjor eftersom kontakterna mellan olika sällskap samt personal ökar.

Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning på serveringsställen är att skapa avstånd mellan sällskapen och förhindra att trängsel uppstår.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ansvarar serveringsstället för att sällskapen ska kunna hålla minst en meters avstånd från varandra. Användningen av avskiljare kan därför inte motivera ett kortare avstånd mellan sällskapen än en meter. Den som driver serveringsstället kan dock fortsättningsvis använda avskiljare som kompletterande smittskyddsåtgärd.

Inom ett sällskap är det den enskildes ansvar att hålla det avstånd som behövs. Föreskrifterna reglerar endast trängsel mellan olika sällskap. Barn som sitter i knäet ingår i sällskapet och inom sällskapet gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

För att minska risken för smittspridning ska mat och dryck endast serveras till besökare som sitter vid ett bord, en bardisk eller liknande. Om det kan ske utan trängsel, och med minst en meters avstånd från sittande besökare, kan besökare hämta mat eller dryck över exempelvis en disk eller vid en buffé.

Antalet besökare i ett och samma sällskap vid ett bord, en bardisk eller liknande får vara max fyra. Om den grupp som besöker serveringsstället uppgår till fler än fyra besökare ska den som driver serveringsstället dela upp gruppen i sällskap med högst fyra besökare i varje. Med sällskap avses gruppering av besökare som sitter ned tillsammans på serveringsstället.

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. På vissa serveringsställen kan det innebära att besökarna ändå använder sig av de tomma borden samt att framkomligheten blir sämre. Av det skälet kan det vara lämpligt att ta bort borden. Samtidigt kan liknande situationer på andra serveringsställen istället fungera som naturliga hinder som främjar avstånd. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Frågan om lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen eller om lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Covid-19-lagen) är tillämplig avgörs utifrån vilken verksamhet som bedrivs i lokalen.

I förarbetena till lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen uttalas att det främst är den som driver verksamheten som har möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridning såsom att t.ex. minska antalet bord och stolar eller ta bort överflödig inredning (prop. 2019/20:172 s. 17).

En lokal som både serverar mat och dryck till allmänheten och bedriver uthyrningsverksamhet i samma lokaler är att anse som ett serveringsställe som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Detta gäller oavsett om lokalen för tillfället, helt eller delvis, är uthyrd för en privat sammankomst (prop. 2019/10:172 s. 17).

En festvåning, en lokal eller en liknande typ av verksamhet som enbart hyrs ut, bör dock inte anses omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Sådan förhyrning träffas istället av begränsnings­förordningen.

Catering i en hyrd lokal, t.ex. i en festvåning eller i någons privata hem, omfattas inte av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, även om cateringtjänsten kan anses rikta sig till allmänheten. Själva uthyrningen av en lokal kan dock omfattas dock av begränsningen av privata sammankomster i begränsningslagen. Om catering används eller inte har ingen betydelse för bedömningen av vilken lagstiftning som är tillämplig.

Om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas helt eller delvis på en restaurang eller liknande är utgångspunkten att de omfattas av deltagarbegränsningarna i begränsningsförordningen.

Det framgår av förarbetena till covid-19-lagen (prop. 2020/21:79 s. 31 och 33) att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt även andra begrepp som är tydligt kopplade till ordningslagen ska ges samma innebörd i covid-19-regelverken som i ordningslagen. Detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet och då allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortfarande i många fall behöver tillstånd från polisen och i vissa fall länsstyrelserna.

Polisen har på sin webbplats skrivit om vad som gäller på avseende allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på restauranger och liknande, se rubriken Särskilt om restauranger på arenor/idrottsanläggningar/andra anläggningar.

Som utgångspunkt bör ett sådant ställe bedömas omfattas av lag (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Om sådana evenemang anordnas på eller invid ett serveringsställe, ska den som driver serveringsstället organisera verksamheten så att besökare sitter ned. Syftet med denna reglering är att undvika trängsel i form av exempelvis grupper av stående besökare vid en scen eller liknande.

Information om hur risken för smittspridning kan förhindras bör lämnas vid entréer, toaletter och andra platser där besökare uppehåller sig. Det framgår av de allmänna råden. Informationen bör vara väl synlig och innehålla information om vikten av att hålla avstånd och att sköta sin handhygien, att mat och dryck ska intas sittandes vid ett bord och att man bör stanna hemma om man har symtom på covid-19.

Utifrån formuleringen i de allmänna råden bör det vara lämpligast att använda skyltar, anslag eller liknande för att kommunicera informationen. I vissa fall, och i den mån det är möjligt, kan informationen även behöva ges muntligen, om besökare inte förstår eller av andra skäl inte följer rekommendationerna.

Om serveringsstället har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara svårt att följa kraven om åtgärder för att minska trängsel och smittspridning. Av det skälet kan den som driver serveringsstället behöva ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text. Det finns dock inget uttryckligt krav på att informationen ska vara på olika språk.

Av de allmänna råden framgår att sådan information kan vara information om smittvägar och hygienrutiner samt hur smittspridning kan förhindras på serveringsstället.

Ja, men endast om köandet sker på ett område som den som driver serveringsstället äger eller disponerar över (se 3 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen). En hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare kan till exempel vara en person som disponerar över ett område (se prop. 2020/19:172 sid 20).

Mataffären i sin helhet är inte ett serveringsställe men om det däremot finns en del av affären där det bedrivs servering ingår den verksamheten i lagens tillämpningsområde.

På grund av smittorisken bör ett serveringsställe undvika att använda fristående fläktar, portabel luftkonditionering och andra kylsystem med fläkt i rum där flera personer har samlats. Det är särskilt viktigt att undvika att rikta fläktar mot grupper av människor.
Normalt färdas virus endast en kort bit i luften innan de faller mot marken. Har man en fläkt som står på i rummet finns däremot en teoretisk möjlighet att fläkten blåser vätskedroppar med virus längre bort.

Folkhälsomyndigheten råd är därför att om man ska ha en större samling personer på samma ställe ska man inte ha en fristående fläkt eller liknande riktad mot dem. Däremot kan man använda fristående fläktar och liknande i rum där enbart en person vistas.

Servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat får ske senast till klockan 22.00.

Av 7 § Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2020:37) framgår att serveringsställen ska hållas stängt för förtäring på stället mellan kl. 22.30 och 05.00. Föreskrifterna gäller från och med den 1 juni 2021.

Detta innebär att den som har tillstånd till att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat efter klockan 22.00 måste anpassa serveringstiden till föreskriftens bestämmelse om stängning i 7 §. Dvs. eftersom serveringsställen ska vara stängda senast kl. 22.30 får servering av alkohol ske till senast kl. 22.00. Därefter har tillståndshavaren enligt alkohollagen (8 kap. 19 § 3 st.) 30 minuter på sig att utrymma stället vilket innebär att utrymningstid och stängningstid kl. 22.30 sammanfaller. När serveringsstället får öppna 05:00 så är det i normalfallet inte tillåtet att servera alkohol före 11:00 (undantag finns vilket styrs av serveringsställets serveringstillstånd).

Enligt alkohollagen ska ett serveringsställe vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens slut (8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen). Detta påverkar möjligheten för restauranger med serveringstillstånd att servera alkoholdrycker efter kl. 22.00 eftersom samtliga serveringsställen ska hålla stängt mellan kl. 22.30 och kl. 05.00 enligt 7 § i myndighetens föreskrifter (HFLS-FS 2020:37).

För att bestämmelsen om utrymning ska kunna upprätthållas fordras att tiden för servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat, ska avslutas senast kl. 22.00. Serveringsstället ska därefter utrymmas och stängas senast kl. 22.30. Det innebär att utrymningstid och stängningstid är desamma.

Syftet med bestämmelsen om utrymning är att motverka att gäster beställer stora mängder alkoholdrycker strax innan serveringstidens slut och sitter kvar och dricker dessa lång tid efter att sluttiden för servering har passerat. Att tolka att bestämmelsen om stängning kl. 22.30 även ska avse sista serveringstid innebär att bestämmelsens krav om utrymning i alkohollagen inte efterlevs.

Serveringsstället får dock hållas öppet efter kl 22.30 för försäljning av mat, folköl och lättdryck genom take away och hemleveranser.

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 7 § i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:37) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, ska serveringsstället hållas stängt för förtäring på stället mellan kl. 22.30 och kl. 05.00. Av bestämmelsens andra stycke framgår att undantag görs för försäljning av mat och dryck som inte förtärs på stället. Med dryck avses här folköl och lättdryck.

Serveringsställen med serveringstillstånd för alkohol (drycker eller preparat) ska enligt 8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen (2010:1622) vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens slut. Eftersom tiden för utrymning och stängning sammanfaller, innebär det att serveringen av alkohol ska upphöra senast kl. 22.00.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2020:37) i förhållande till alkohollagen (2010:1622 )

Folkhälsomyndighetens bemyndigande och föreskrifter (HSLF-FS 2020:37) om att begränsa öppettiderna för serveringsställen ska ses som lex specialis (specialregler). Eftersom föreskrifterna är senare tillkomna än alkohollagen (2010:1622) har föreskrifterna företräde enligt principen om lex posterior. Detta innebär att i den del som föreskrifterna innebär strängare krav än vad serveringstillståndet medger, är det föreskrifterna som gäller. Av det följer att serveringsstället ska vara utrymt senast kl. 22.30 i samband med att stället ska stängas. Undantag medges dock för take-away och hemleverans av mat, folköl och lättdryck.

Serveringsstället får öppnas igen för servering av tillståndspliktiga alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat tidigast kl. 11.00. Enligt 7 § i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLS-FS 2020:37) får dock serveringsstället öppnas kl. 05.00 för servering av mat och dryck som inte kräver serveringstillstånd exempelvis för frukostservering på hotell.

Den som har ett serveringstillstånd för cateringverksamhet till slutna sällskap enligt 8 kap. 4 § alkohollagen omfattas inte av lagen (2020:526) om särskilda smittskyddsåtgärder på serveringsställen och därmed inte heller av Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2020:37). Detta eftersom cateringverksamheten endast riktar sig till slutna sällskap.

Se 2 § lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, där det framgår att lagen gäller för serveringsställen som bedriver näringsverksamhet som består i att servera mat och dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället.

När det gäller cateringverksamhet till slutna sällskap gäller istället 6 kap. 1 § förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Bestämmelsen innebär en deltagarbegränsning om högst åtta deltagare vid det aktuella cateringtillfället som gäller för den för cateringen förhyrda lokalen.

Ja, i enlighet med bestämmelsens andra stycke kan serveringsstället fortsatt vara öppet för försäljning av mat, folköl och lättdrycker för take-away och hemleveranser, se 7 § 2 st. (HSLF-FS 2020:37). Servering av alkohol ska dock avslutas senast kl. 22.00, se fråga och svar om utrymning av serveringsställen.

Nej, det är aldrig tillåtet att sälja tillståndspliktiga alkoholdrycker för avhämtning från ett serveringsställe eller tillsammans med hemleverans av mat. Detta är att anse som detaljhandel.

Enligt alkohollagen (2010:1622) är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker samt alkoholdrycksliknande preparat, se 5 kap. 2 § i alkohollagen (2010:1622). Detaljhandel innebär försäljning till konsument av alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som inte är avsedda att intas på stället, dvs. när kunden köper alkoholdryckerna för att ta med sig dessa hem eller genom att alkohol levereras till någons enskilda hem.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer sprit, alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat i strid med alkohollagens bestämmelser ska enligt alkohollagens 11 kap. 3 § dömas för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år.

De tillståndshavare som säljer spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat för avhämtning riskerar alltså att göra sig skyldiga till olovlig försäljning av alkohol och dömas till böter eller fängelse.

Ja, eftersom denna eventuella försäljning sker utanför serveringstillståndet ska det anmälas till kommunen. Detta för att möjliggöra för kommunen att bedriva folkölstillsyn där take-away och hemleveranser sker. Se 5 kap. 5 § 3 st. alkohollagen.

Ja, de utrymmen på hotellet eller på serveringsstället som är avgränsat för tillståndspliktig servering, ska vara utrymt och stängt senast 30 minuter efter serveringstidens slut, se 8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen (2010:1622). Dvs. de områden inom ett hotell som omfattas av ett serveringstillstånd ska utrymmas och stängas senast kl. 22.30. Detta innebär även att senaste serveringstiden för alkohol (drycker eller preparat) är kl. 22.00.

Tillstånd till servering ska vara knutet till ett visst serveringsställe som disponeras av tillståndshavaren, se 8 kap. 14 § alkohollagen (2010:1622).

Serveringstillståndet ska avse viss lokal eller annat avgränsat utrymme.

Med lokal avses den del av serveringsstället, inomhus, där alkoholservering är tillåten och med annat avgränsat utrymme avses den del som ligger utomhus tex. en terrass eller uteservering, se prop. (1976/77:108 s. 75).

Ett hotellrum kan liknas vid ett tillfälligt hem och rumsservering av mat, folköl och lättdrycker kan liknas med hemleverans. De serveringsställen som har ett serveringstillstånd och som är belägna inom ett hotell får även servera spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat när servering sker via rumsservering eller minibar.

Tillämpliga bestämmelser

I den del som rumsservering avser servering av spritdrycker, vin och starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat gäller 8 kap. 5 § alkohollagen. Det vill säga att det är fortsatt tillåtet för den tillståndshavare som driver hotellets restaurang att, i enlighet med nämnda bestämmelse, servera alkohol (dryck eller preparat) via rumsservering eller minibar på hotellet.

När det gäller rumsserveringen som avser mat och dryck som inte är tillståndspliktig och som inte förtärs på stället gäller istället undantaget i 7 § 2 st., myndighetens föreskrifter (HSLF 2020:37). Där framgår att serveringsstället får hållas öppet för försäljning av mat och dryck som inte förtärs på stället även om serveringsstället i övrigt ska vara stängt kl. 22.30 (7 § 1 st.). Drycker som kräver serveringstillstånd är dock undantagna från försäljning genom take-away och hemleveranser, se 2  kap. 11 §, 3 kap. 1 § samt 5 kap. 2 § alkohollagen.