Tillsynsvägledning gällande smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 på serveringsställen

Den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn över att serveringslagen och anslutande föreskrifter följs. Länsstyrelsen ska ge länets kommuner stöd, råd och vägledning. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar länsstyrelsernas arbete i denna del. (Se 4 § serveringslagen och 4 § förordning [2020:527] om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, härefter förkortad serveringsförordningen.)

Det är viktigt att tillsyn kan utövas så enhetligt och effektivt som möjligt.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för nationell tillsynsvägledning och länsstyrelserna ansvarar för tillsynsvägledningen i länet. (Se 3 § serveringsförordningen.)

Syftet med serveringslagen är att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 på serveringsställen. Ett serveringsställe kan vara allt från t.ex. ett litet café till en stor restaurang med serveringstillstånd och långa öppettider. Risken för smittspridning kan därför skilja sig mycket åt mellan olika serveringsställen. Det kan därför vara lämpligt om kommunerna i sin tillsynsverksamhet eftersträvar ett riskbaserat förhållningssätt. Risk för spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. Det kan således vara fråga om olika fysiska förutsättningar som planlösning, yta, besöksantal etc. och antalet besökare kan dessutom variera över tid. En generell bedömning är att särskilt stora risker uppkommer om det samlas många människor under lång tid på en begränsad yta, och om möjligt kan sådana serveringsställen vara lämpliga att prioritera vid tillsyn.

Vid behov ska kommunen samråda med smittskyddsläkaren inför beslut om föreläggande och förbud (7 § serveringslagen). Det kan dock även kring tillsynsverksamheten i stort vara värdefullt att ha en god dialog med den regionala smittskyddsenheten, eftersom de besitter viktig kunskap om hur smittläget i den egna regionen ser ut, t.ex. i vilka delar av regionen samt i vilka miljöer det för närvarande förekommer mest smittspridning.

Länsstyrelsen bedriver dels egen tillsyn enligt det s.k. ”covid-19-regelverket” dels ska länsstyrelsen ge länets kommuner råd, stöd och vägledning i deras tillsyn enligt ”serveringsregelverket”. Länsstyrelsen ansvarar även för den regionala tillsynsvägledningen till kommunerna enligt serveringsregelverket. En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och länsstyrelsen främjar därför också en effektiv tillsyn. Kommunerna har en god kännedom om lokala förhållanden och kan själv avgöra om det finns t.ex. andra lokala aktörer det kan vara värdefullt att ha en dialog med för att få in information som kan vara av betydelse för deras tillsynsutövning.

Kommunen är en självständig myndighet och avgör slutligen själv hur den väljer att prioritera och utöva sin tillsyn samt måste även i de enskilda fallen själv avgöra om de åtgärder som ett visst serveringsställe vidtagit är tillräckliga eller inte.

Ett allmänt råd är inte bindande, utan en slags rekommendation till verksamheten för hur den kan göra för att uppfylla det som står i en lag, förordning eller föreskrift.

Den som är ansvarig för serveringsstället måste inte göra exakt som det allmänna rådet säger. Men väljer hen att göra på ett annat sätt ska hen ändå kunna visa att det som står i 3 § serveringslagen om att lokalerna ska vara utformade så att trängsel undviks är uppfyllt.

Tillsynen behöver inte bara bedrivas med förelägganden och förbud, det finns även andra metoder för tillsyn t.ex. information, dialog, syn på stället. Om verksamheter och besökare tillsammans kan hjälpas åt att hålla smittspridningen nere kan mer ingripande smittskyddsåtgärder undvikas. Som framgår av avsnittet under så samverkar reglerna och de allmänna råden till verksamheterna med rekommendationerna till enskilda.

Definitionen av serveringsställe framgår av 2 § lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen där det framgår att med serveringsställe avses en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället.

Lag (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Folkhälsomyndighetens bestämmelse om begränsning av öppettider innebär att serveringsställen ska ha stängt mellan klockan 23.00 och klockan 05:00 för servering på stället. Besökarna får inte sitta kvar på serveringsstället efter 23.00. Serveringsstället får fortsätta hålla öppet för avhämtning av mat och dryck. Vid sådan försäljning ska besökarna kunna hålla minst en meters avstånd till varandra. Bestämmelserna finns i 5 kap. 5 § i myndighetens föreskrifter om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 (HSLF-FS 2021:87).

För de serveringsställen som har serveringstillstånd för alkohol (drycker eller preparat) ska serveringsstället enligt 8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen (2010:1622) upphöra med servering av alkoholdrycker 30 minuter innan serveringstiden upphör. Det innebär att servering av alkoholdrycker ska upphöra senast klockan 22:30 för att serveringsstället ska vara utrymt klockan 23.00.

Alla serveringsställen som omfattas av serveringslagens definition av serveringsställe omfattas, se rubriken ovan ”Definition”. Det gäller såväl serveringsställen med serveringstillstånd som ställen utan tillstånd.

Serveringsstället får fortsätta hålla öppet för avhämtning av mat och dryck efter 23:00. Vid sådan försäljning ska besökarna kunna hålla minst en meters avstånd till varandra. Bestämmelserna finns i 5 kap. 5 § i myndighetens föreskrifter om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 (HSLF-FS 2021:87).

Tillståndspliktiga alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat får inte säljas för avhämtning.

Serveringsstället kan öppna klockan 05:00 för servering av mat och dryck på stället.

Ett sällskap får bestå av högst 8 personer. Om ett sällskap består av fler än 8 personer ska den som driver serveringsstället dela upp sällskapet så att det är högst 8 personer i varje sällskap.

Avstånd till andra människor minskar risken för spridning av smittsamma sjukdomar generellt. Verksamhetens ansvar att vidta åtgärder för att undvika trängsel gäller alla delar av serveringsstället. Stor risk för trängsel kan uppstå i utrymmen som entréer, trappor, garderob, bar, buffé, utgång, toaletter och dylikt. Exempel på sådana åtgärder kan vara att begränsa antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället, organisera flera köer eller använda nummerlappssystem, sätta upp avståndsmarkeringar och möblera om eller på annat sätt skapa utrymme för gäster och anställda. Syftet med de olika åtgärderna är att göra det möjligt att hålla avstånd.

Det finns även ett ansvar för alla att hålla avstånd till andra i offentliga miljöer, särskilt inomhus. Tillsammans med de smittskyddsåtgärder som verksamheten ska vidta för att trängsel ska undvikas och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra kan detta bidra till minskad trängsel.

Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Vikten av att hålla avstånd och undvika trängsel behöver balanseras med nivån av smittspridning av covid-19 i samhället. Med högre nivåer av smittspridning behöver man vara mer försiktig och det blir mer viktigt att hålla avstånd till andra. Besökare i ett sällskap ska kunna hålla minst en meters avstånd från besökare i andra sällskap. Detta gäller i första hand när besökare sitter ned vid ett bord eller en bardisk. Det är även skillnad när besökare rör sig under en kort tid i lokalen, då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid. Samtidigt bör det också beaktas att rörelse av besökare ökar risken för nya smittspridningskedjor eftersom kontakterna mellan olika sällskap samt personal ökar. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare.

Spridningen av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. När en infekterad person nyser, hostar, talar eller andas ut sprids små droppar till omgivningen. Dessa droppar kan variera i storlek, där vissa snabbt faller ned på marken medan mindre droppar rör sig längre i luften. Smittan kan ta sig in i kroppen både via inandning eller genom att man rör med orena händer i ögon eller på slemhinnor i näsa och mun. Viruset sprids lättare inomhus än utomhus. Hur lång tid kontakten är, har också betydelse för risken för smittspridning liksom om man pratar, sjunger eller hostar. Vid bristfällig ventilation ökar också risken för smittspridning.

Dessa egenskaper medför att vissa aktiviteter är mer riskfyllda än andra. Att vistas nära varandra inomhus under en längre tid innebär en högre risk än att snabbt passera varandra på avstånd, ha en kortare kontakt eller att vara nära varandra utomhus.

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. Ett sätt att se till att det inte uppstår trängsel är att möblera om eller markera bord som upptagna för att ge besökarna mer utrymme. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället, vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Exempel: Om det behöver frigöras yta för stående/köande som t.ex. vid en bar eller i närheten av toaletter för att trängsel ska undvikas kan det vara en mer lämplig åtgärd att ta bort/flytta bord. Behöver det istället frigöras ytor så att det inte uppstår trängsel bland de sittande gästerna kan det vara tillräckligt att markera borden som upptagna.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ska den som driver ett serveringsställe se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Vid behov bör den som driver ett serveringsställe utöka avståndet mellan sällskap till mer än en meter.

Det åligger serveringsstället att se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från varandra. Samma avstånd till den som sitter gäller för besökare som hämtar mat vid exempelvis en disk eller vid en buffé. Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att besökare ska kunna hålla detta avstånd. Det är alltså inte tillräckligt att ha en meters avstånd mellan bordskanterna. Avståndet ska vara mellan besökarna i de olika sällskapen. Om t.ex. två personer i olika sällskap sitter med ryggen mot varandra ska det vara minst en meters avstånd mellan ryggtavlorna. Vid möblering måste alltså beaktas att gästerna skjuter ut sina stolar och sitter en bit från bordet, att gäster reser på sig och kommer och går till bordet. Serveringsstället kan exempelvis behöva möblera om eller begränsa det totala antalet besökare som vistas samtidigt på stället.

Syftet med kravet är att undvika att trängsel uppstår. Om trängsel ändå uppstår bör den som driver ett serveringsställe möjliggöra för besökare och sällskap att hålla ett längre avstånd än en meter.

Regleringen tar sikte på avstånd mellan olika sällskap och mellan besökare ur olika sällskap. Sällskap som sitter ned ska kunna hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare.

Lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder och tillhörande föreskrifter reglerar dock inte avståndet mellan personer inom ett sällskap. Inom ett sällskap gäller att var och en tar ansvar för att hindra smittspridningen. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. att den som driver ett serveringsställe ska ge förutsättningar för att besökare ska kunna hålla avstånd men kan inte helt hållas ansvarig i de fall besökare inom ett sällskap ändå inte håller avståndet. Ansvaret för detta får anses falla på besökarna själva.

När besökare rör sig på serveringsstället bör de kunna hålla minst en meters avstånd till varandra. Detta regleras inte uttryckligen i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd men den som driver ett serveringsställe bör beakta detta när den vidtar lämpliga åtgärder för att undvika trängsel. Lämpliga åtgärder i detta sammanhang kan exempelvis vara att anpassa möblering samt antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället.

Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning på serveringsställen är att skapa avstånd mellan sällskapen och förhindra att trängsel uppstår.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ansvarar serveringsstället för att sällskapen ska kunna hålla minst en meters avstånd från varandra. Användningen av avskiljare kan därför inte motivera ett kortare avstånd mellan sällskapen än en meter. Den som driver serveringsstället kan dock fortsättningsvis använda avskiljare som kompletterande smittskyddsåtgärd.

För att minska risken för smittspridning ska mat och dryck endast serveras till besökare som sitter vid ett bord, en bardisk eller liknande. Om det kan ske utan trängsel, och med minst en meters avstånd från sittande besökare, kan besökare hämta mat eller dryck över exempelvis en disk eller vid en buffé.

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. På vissa serveringsställen kan det innebära att besökarna ändå använder sig av de tomma borden samt att framkomligheten blir sämre. Av det skälet kan det vara lämpligt att ta bort borden. Samtidigt kan liknande situationer på andra serveringsställen istället fungera som naturliga hinder som främjar avstånd. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas helt eller delvis på en restaurang eller liknande är utgångspunkten att sammankomsten/tillställningen omfattas av bestämmelserna i 3 kapitlet i begränsningsförordningen.

Det framgår av förarbetena till covid-19-lagen (prop. 2020/21:79 s. 31 och 33) att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt även andra begrepp som är tydligt kopplade till ordningslagen ska ges samma innebörd i covid-19-regelverken som i ordningslagen. Detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet och då allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortfarande i många fall behöver tillstånd från polisen och i vissa fall länsstyrelserna.

Polisen har på sin webbplats skrivit om vad som gäller avseende allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på serveringsställen, se rubrikerna

”Vad gäller för sammankomster och tillställningar på serveringsställen” och ”Särskilt om restauranger på arenor/idrottsanläggningar/andra anläggningar”

Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (Polisen.se)

Om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas på ett serveringsställe gäller, utöver serveringslagstiftningen, begränsningsförordningens bestämmelse om att anordnaren ska begränsa antalet deltagare i lokalen samt bestämmelser om vaccinationsbevis. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 (HSLF-FS 2021:87) reglerar allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt serveringsställen.

Vaccinationsbevis

Om anordnaren av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning på ett serveringsställe (t.ex. en restaurang) använder vaccinationsbevis påverkar det serveringsställets serveringsverksamhet eftersom samtliga besökare till serveringsstället kommer att behöva visa upp vaccinationsbevis för att komma in på serveringsstället. Observera att vid över 50 besökare på serveringsstället måste anordnaren använda vaccinationsbevis, se myndighetens föreskrifter 2 kap. 2 a §. Anordnaren ska även ha en rutin enligt 2 kap. 3 §. Om det är en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning på ett serveringsställe gäller bestämmelserna om serveringsställen i 5 kapitlet i myndighetens föreskrifter. Det innebär bl.a. att sällskapen får uppgå till högst 8 personer och det ska vara ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap. Alla besökare ska sitta ned. Detta gäller även om det endast är 20 deltagare eller färre.

Utan vaccinationsbevis

Om anordnaren av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning med 50 besökare eller färre inte använder vaccinationsbevis ska anordnaren tillämpa samma bestämmelser som anges ovan, det vill säga bestämmelser om serveringsställen i 5 kapitlet.

Avgränsad del på serveringsstället

Om den allmänna sammankomsten eller offentliga tillställningen bara hålls i en viss del av ett serveringsställe, dit inte besökare på övriga delar av serveringsstället fritt kan gå in till den delen, så gäller bestämmelserna i 2 kapitlet i den avskilda delen och bestämmelserna i 5 kapitlet på övriga serveringsstället.

Det är länsstyrelsen som utövar tillsyn över regelverket om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Kommunen utövar dock tillsyn över att regelverket om serveringsställen efterlevs. Tillsynsansvaret när sådana sammankomster och tillställningar hålls på serveringsställen är därmed delat.

Ja, men endast om köandet sker på ett område som den som driver serveringsstället äger eller disponerar över (se 3 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen). En hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare kan till exempel vara en person som disponerar över ett område (se prop. 2020/19:172 sid 20).

Mataffären i sin helhet är inte ett serveringsställe men om det däremot finns en del av affären där det bedrivs servering ingår den verksamheten i lagens tillämpningsområde.

Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta. Inomhus stannar dessa droppar kvar längre och bidrar till smittspridning på ett annat sätt än i en utomhusmiljö. Det är därför rimligt att risken för smittspridning utgör utgångspunkt vid en gränsdragning om vad som är att se som inomhus respektive utomhus.

Ett serveringsställe kan bestå av olika former av lokaler och utrymmen och vad som bör betrakta som inom- respektive utomhus kan ibland vara svårt att avgöra.

En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Generella utgångspunkter bör vara följande:

• En lokal eller ett utrymme med väggar och tak bör ses som inomhus.
• En lokal eller ett utrymme som är konstruerad på ett sätt där det är möjligt att öppna upp en vägg bör också ses som en inomhusmiljö.
• En lokal eller ett utrymme utan tak eller med tak men utan väggar bör kunna ses som utomhus.

Faktorer som takhöjd och ventilation har betydelse vid droppsmitta men det finns inga värden att utgå från. Generellt kan man utgå från att ju mer täckt serveringsställets lokaler eller utrymmen är ju större risk för smitta mellan besökarna. Det bör enligt myndighetens uppfattning vara avgörande för om serveringsställets lokaler eller utrymmen anses vara inomhus eller utomhus.

Enligt alkohollagen ska ett serveringsställe vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens slut (8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen). Detta påverkar möjligheten för restauranger med serveringstillstånd att servera alkoholdrycker efter kl. 22.30 eftersom samtliga serveringsställen ska hålla stängt mellan kl. 23.00 och kl. 05.00 enligt 5 kap. 5 § i myndighetens föreskrifter (HFLS-FS 2021:87).

För att bestämmelsen om utrymning ska kunna upprätthållas fordras att tiden för servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat, ska avslutas senast kl. 22.30. Serveringsstället ska därefter utrymmas och stängas senast kl. 23.00. Det innebär att utrymningstid och stängningstid är desamma.

Syftet med bestämmelsen om utrymning är att motverka att gäster beställer stora mängder alkoholdrycker strax innan serveringstidens slut och sitter kvar och dricker dessa lång tid efter att sluttiden för servering har passerat.

Serveringsstället får dock hållas öppet efter kl 23.00 för försäljning av mat, folköl och lättdryck genom take away och hemleveranser.

Enligt 5 kap. 5 § i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:87) om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19, ska serveringsstället hållas stängt för förtäring på stället mellan kl. 23.00 och kl. 05.00. Av bestämmelsens andra stycke framgår att undantag görs för försäljning av mat och dryck som inte förtärs på stället. Med dryck avses här folköl och lättdryck.

Serveringsställen med serveringstillstånd för alkohol (drycker eller preparat) ska enligt 8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen (2010:1622) vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens slut. Eftersom tiden för utrymning och stängning sammanfaller, innebär det att serveringen av alkohol ska upphöra senast kl. 22.30.

Serveringsstället får öppnas igen för servering av mat och dryck, även tillståndspliktiga alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat tidigast kl. 05:00.

Den som har ett serveringstillstånd för cateringverksamhet till slutna sällskap enligt 8 kap. 4 § alkohollagen omfattas inte av lagen (2020:526) om särskilda smittskyddsåtgärder på serveringsställen och därmed inte heller av Folkhälsomyndghetens föreskrifter (HSLF-FS 2021:87). Detta eftersom cateringverksamheten endast riktar sig till slutna sällskap.

Se 2 § lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, där det framgår att lagen gäller för serveringsställen som bedriver näringsverksamhet som består i att servera mat och dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället.

När det gäller cateringverksamhet till slutna sällskap gäller istället 6 kap. 1 § förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Bestämmelsen innebär en deltagarbegränsning om högst 50 deltagare vid det aktuella cateringtillfället som gäller för den för cateringen förhyrda lokalen.

Ja, i enlighet med andra stycket i 5 kap. 5 § Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:87) om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 kan serveringsstället fortsatt vara öppet för försäljning av mat, folköl och lättdrycker för take-away och hemleveranser. Observera att besökare då ska hålla kunna hålla ett avstånd om minst en meter till varandra. Servering av alkohol ska dock avslutas senast kl. 22.30, se fråga och svar om utrymning av serveringsställen.

Nej, det är aldrig tillåtet att sälja tillståndspliktiga alkoholdrycker för avhämtning från ett serveringsställe eller tillsammans med hemleverans av mat. Detta är att anse som detaljhandel.

Enligt alkohollagen (2010:1622) är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker samt alkoholdrycksliknande preparat, se 5 kap. 2 § i alkohollagen (2010:1622). Detaljhandel innebär försäljning till konsument av alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som inte är avsedda att intas på stället, dvs. när kunden köper alkoholdryckerna för att ta med sig dessa hem eller genom att alkohol levereras till någons enskilda hem.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer sprit, alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat i strid med alkohollagens bestämmelser ska enligt alkohollagens 11 kap. 3 § dömas för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år.

De tillståndshavare som säljer spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat för avhämtning riskerar alltså att göra sig skyldiga till olovlig försäljning av alkohol och dömas till böter eller fängelse.

Ja, eftersom denna eventuella försäljning sker utanför serveringstillståndet ska det anmälas till kommunen. Detta för att möjliggöra för kommunen att bedriva folkölstillsyn där take-away och hemleveranser sker. Se 5 kap. 5 § 3 st. alkohollagen.

Ja, de utrymmen på hotellet eller på serveringsstället som är avgränsat för tillståndspliktig servering, ska vara utrymt och stängt senast 30 minuter efter serveringstidens slut, se 8 kap. 19 § 3 st. alkohollagen (2010:1622). Dvs. de områden inom ett hotell som omfattas av ett serveringstillstånd ska utrymmas och stängas senast kl. 23.00. Detta innebär även att senaste serveringstiden för alkohol (drycker eller preparat) är kl. 22.30.

Tillstånd till servering ska vara knutet till ett visst serveringsställe som disponeras av tillståndshavaren, se 8 kap. 14 § alkohollagen (2010:1622).

Serveringstillståndet ska avse viss lokal eller annat avgränsat utrymme.

Med lokal avses den del av serveringsstället, inomhus, där alkoholservering är tillåten och med annat avgränsat utrymme avses den del som ligger utomhus tex. en terrass eller uteservering, se prop. (1976/77:108 s. 75).

Ett hotellrum kan liknas vid ett tillfälligt hem och rumsservering av mat, folköl och lättdrycker kan liknas med hemleverans. De serveringsställen som har ett serveringstillstånd och som är belägna inom ett hotell får även servera spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat när servering sker via rumsservering eller minibar.

I den del som rumsservering avser servering av spritdrycker, vin och starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat gäller 8 kap. 5 § alkohollagen. Det vill säga att det är fortsatt tillåtet för den tillståndshavare som driver hotellets restaurang att, i enlighet med nämnda bestämmelse, servera alkohol (dryck eller preparat) via rumsservering eller minibar på hotellet.

När det gäller rumsserveringen som avser mat och dryck som inte är tillståndspliktig och som inte förtärs på stället gäller andra stycket i 5 kap. 5 § Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:87) om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19. Där framgår att serveringsstället får hållas öppet för försäljning av mat och dryck som inte förtärs på stället även om serveringsstället i övrigt ska vara stängt kl. 23.00. Drycker som kräver serveringstillstånd är dock undantagna från försäljning genom take-away och hemleveranser, se 2  kap. 11 §, 3 kap. 1 § samt 5 kap. 2 § alkohollagen.

Frågan om serveringslagen eller covid-19-lagen är tillämplig avgörs utifrån vilken verksamhet som normalt sett bedrivs på serveringsstället.

I förarbetena till serveringslagen uttalas att det främst är den som driver verksamheten som har möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridning såsom att t.ex. minska antalet bord och stolar eller ta bort överflödig inredning (prop. 2019/20:172 s. 17).

En lokal som både serverar mat och dryck till allmänheten och bedriver uthyrningsverksamhet i samma lokaler är att anse som ett serveringsställe som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Detta gäller oavsett om lokalen för tillfället, helt eller delvis, är uthyrd för en privat sammankomst (prop. 2019/10:172 s. 17).

En festvåning, en lokal eller en liknande typ av verksamhet som enbart hyrs ut, bör dock inte anses omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Sådan förhyrning träffas istället av reglerna om privata sammankomster i begränsnings­förordningen.

Catering i en hyrd lokal, t.ex. i en festvåning eller i någons privata hem, omfattas inte av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, även om cateringtjänsten kan anses rikta sig till allmänheten. Om catering används eller inte har ingen betydelse för bedömningen av vilken lagstiftning som är tillämplig.

Om serveringsstället har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara svårt att följa kraven om åtgärder för att minska trängsel och smittspridning. Av det skälet kan den som driver serveringsstället behöva ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text. Det finns dock inget uttryckligt krav på att informationen ska vara på olika språk.

Av föreskrifterna (HSLF-FS 2021:87) framgår att den som driver ett serveringsställe ska säkerställa att personalen får adekvat information om hygienåtgärder för att förhindra smittspridning. Det kan exempelvis vara information om smittvägar, hygienrutiner samt hur smittspridning kan förhindras på serveringsstället.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om allmänna råd till 3 § i lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, härefter förkortad serveringslagen. Av bestämmelsen i lagen framgår att den som driver ett serveringsställe ansvarar för att

1. serveringsställets lokaler och tillhörande områden utomhus som besökare har tillträde till är utformade så att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra,
2. verksamheten i övrigt organiseras så att smittspridning bland besökare så långt som möjligt förhindras, och
3. det finns rutiner för hur smittspridning bland besökare kan förhindras.

Punktsatserna gäller även vid entréer till sådana lokaler och områden, om den som driver serveringsstället äger eller på annan grund disponerar över entréområdet.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd är ett stöd för serveringsverksamheter för att efterleva serveringslagens bestämmelse att utforma serveringsstället så att trängsel undviks.

Allmänna råd till serveringsställen

Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att lokalerna är utformade så att trängsel undviks. Detta kan enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd innebära att den som driver serveringsstället exempelvis kan:

1. begränsa antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället,
2. möblera om eller på annat sätt skapa utrymme,
3. markera avstånd på golvet eller på annat sätt markera vilket avstånd besökare bör hålla till varandra, och
4. använda alternativa lösningar till köer såsom nummerlappssystem.

För att bara en viss del av ett serveringsställe ska ses som en allmän sammankomst eller offentlig tillställning (och alltså inte spilla över på hela serveringsstället) krävs att besökare på övriga delar av serveringsstället inte fritt kan gå in på den del där en allmän sammankomst eller offentlig tillställning hålls.