Tillsynsvägledning gällande restauranger och krogar m.m.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ska den som driver ett serveringsställe se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Vid behov bör den som driver ett serveringsställe utöka avståndet mellan sällskap till mer än en meter.

Det åligger serveringsstället att se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från varandra. Det gäller både utomhus och inomhus. Samma sak gäller för besökare som hämtar mat vid exempelvis en disk eller vid en buffé. Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att besökare ska kunna hålla detta avstånd. Det är alltså inte tillräckligt att ha en meters avstånd mellan bordskanterna. Avståndet ska vara mellan besökarna i de olika sällskapen. Om t.ex. två personer i olika sällskap sitter med ryggen mot varandra ska det vara minst en meters avstånd mellan ryggtavlorna. Vid möblering måste alltså beaktas att gästerna skjuter ut sina stolar och sitter en bit från bordet, att gäster reser på sig och kommer och går till bordet. Serveringsstället kan exempelvis behöva möblera om eller begränsa det totala antalet besökare som vistas samtidigt på stället.

Syftet med kravet är att undvika att trängsel uppstår. Om trängsel ändå uppstår bör den som driver ett serveringsställe möjliggöra för besökare och sällskap att hålla ett längre avstånd än en meter.

Regleringen tar sikte på avstånd mellan olika sällskap och mellan besökare ur olika sällskap. Sällskap som sitter ned ska kunna hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare.

Lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder och tillhörande föreskrifter reglerar dock inte avståndet mellan personer inom ett sällskap. Inom ett sällskap gäller att var och en tar ansvar för att hindra smittspridningen. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. att den som driver ett serveringsställe ska ge förutsättningar för att besökare ska kunna hålla avstånd men kan inte helt hållas ansvarig i de fall besökare inom ett sällskap ändå inte håller avståndet. Ansvaret för detta får anses falla på besökarna själva.

När besökare rör sig på serveringsstället bör de kunna hålla minst en meters avstånd till varandra. Detta regleras inte uttryckligen i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd men den som driver ett serveringsställe bör beakta detta när den vidtar lämpliga åtgärder för att undvika trängsel. Lämpliga åtgärder i detta sammanhang kan exempelvis vara att anpassa möblering samt antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället.

Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Besökare i ett sällskap ska kunna hålla minst en meters avstånd från besökare i andra sällskap. Detta gäller i första hand när besökare sitter ned vid ett bord eller en bardisk. Även när besökare rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd från varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla minst en meters avstånd från sittande besökare. Samtidigt bör det beaktas att rörelse av besökare ökar risken för också medför nya smittspridningskedjor eftersom kontakterna mellan olika sällskap samt personal ökar.

Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning på serveringsställen är att skapa avstånd mellan sällskapen och förhindra att trängsel uppstår.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ansvarar serveringsstället för att sällskapen ska kunna hålla minst en meters avstånd från varandra. Användningen av avskiljare kan därför inte motivera ett kortare avstånd mellan sällskapen än en meter. Den som driver serveringsstället kan dock fortsättningsvis använda avskiljare som kompletterande smittskyddsåtgärd.

Inom ett sällskap är det den enskildes ansvar att hålla det avstånd som behövs. Föreskrifterna reglerar endast trängsel mellan olika sällskap. Barn som sitter i knäet ingår i sällskapet och inom sällskapet gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

För att minska risken för smittspridning ska mat och dryck endast serveras till besökare som sitter vid ett bord, en bardisk eller liknande. Om det kan ske utan trängsel, och med minst en meters avstånd från sittande besökare, kan besökare hämta mat eller dryck över exempelvis en disk eller vid en buffé.

Bestämmelsen hindrar dock inte att besökare tillfälligt står upp vid sin plats, exempelvis för att hålla ett tal eller utbringa en skål.

Begränsningen avseende antalet besökare i ett och samma sällskap gäller endast inomhus. Besökare i ett och samma sällskap vid ett bord, en bardisk eller liknande inomhus får vara max åtta. Om den grupp som besöker serveringsstället uppgår till fler än åtta besökare ska den som driver serveringsstället dela upp gruppen i sällskap med högst åtta besökare i varje. Med sällskap avses gruppering av besökare som sitter ned tillsammans på serveringsstället. Se mer information om vad som räknas som inom- respektive utomhus ovan under rubriken Vad utgör inom- respektive utomhus på ett serveringsställe?

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. På vissa serveringsställen kan det innebära att besökarna ändå använder sig av de tomma borden samt att framkomligheten blir sämre. Av det skälet kan det vara lämpligt att ta bort borden. Samtidigt kan liknande situationer på andra serveringsställen istället fungera som naturliga hinder som främjar avstånd. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Frågan om lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen eller om lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Covid-19-lagen) är tillämplig avgörs utifrån vilken verksamhet som normalt sett bedrivs på serveringsstället.

I förarbetena till lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen uttalas att det främst är den som driver verksamheten som har möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridning såsom att t.ex. minska antalet bord och stolar eller ta bort överflödig inredning (prop. 2019/20:172 s. 17).

En lokal som både serverar mat och dryck till allmänheten och bedriver uthyrningsverksamhet i samma lokaler är att anse som ett serveringsställe som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Detta gäller oavsett om lokalen för tillfället, helt eller delvis, är uthyrd för en privat sammankomst (prop. 2019/10:172 s. 17).

En festvåning, en lokal eller en liknande typ av verksamhet som enbart hyrs ut, bör dock inte anses omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Sådan förhyrning träffas istället av begränsnings­förordningen.

Catering i en hyrd lokal, t.ex. i en festvåning eller i någons privata hem, omfattas inte av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, även om cateringtjänsten kan anses rikta sig till allmänheten. Själva uthyrningen av en lokal kan dock omfattas av begränsningar meddelade med stöd av covid-19-lagen. Om catering används eller inte har ingen betydelse för bedömningen av vilken lagstiftning som är tillämplig.

Om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas helt eller delvis på en restaurang eller liknande är utgångspunkten att de omfattas av deltagarbegränsningarna i begränsningsförordningen.

Det framgår av förarbetena till covid-19-lagen (prop. 2020/21:79 s. 31 och 33) att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt även andra begrepp som är tydligt kopplade till ordningslagen ska ges samma innebörd i covid-19-regelverken som i ordningslagen. Detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet och då allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortfarande i många fall behöver tillstånd från polisen och i vissa fall länsstyrelserna.

Om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas på ett serveringsställe gäller, utöver deltagarbegränsningarna i begränsningsförordningen och Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:37) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, även myndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:2) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Det innebär bl.a. att sällskap får uppgå till max 8 personer och att man ska sitta ned under sammankomsten eller tillställningen. Det är alltså inte möjligt att exempelvis stå upp och dansa eller att stå upp och titta på en föreställning på ett serveringsställe. I vilken utsträckning reglerna om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är tillämplig kan påverkas av utformningen av tillståndet, om tillstånd har meddelats.

Polisen har på sin webbplats skrivit om vad som gäller på avseende allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på restauranger och liknande, se rubrikerna "Vad gäller för sammankomster och tillställningar på serveringsställen" och "Särskilt om restauranger på arenor/idrottsanläggningar/andra anläggningar".

Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Det är länsstyrelsen som utövar tillsyn över regelverket om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Kommunen utövar dock tillsyn över att regelverket om serveringsställen efterlevs. Tillsynsansvaret när sådana sammankomster och tillställningar hålls på serveringsställen är därmed delat.

Som utgångspunkt bör ett sådant ställe bedömas omfattas av lag (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Däremot gäller inte begränsningsförordningen eller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:2) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Om sådana evenemang anordnas på eller invid ett serveringsställe, följer dock av 2 a § Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:37) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen att den som driver serveringsstället ska organisera verksamheten så att besökare sitter ned samt bl.a. att sällskap som sitter inomhus får uppgå till max 8 personer. Syftet med denna reglering är att undvika trängsel i form av exempelvis grupper av stående besökare vid en scen eller liknande.

Information om hur risken för smittspridning kan förhindras bör lämnas vid entréer, toaletter och andra platser där besökare uppehåller sig. Det framgår av de allmänna råden. Informationen bör vara väl synlig och innehålla information om vikten av att hålla avstånd och att sköta sin handhygien, att mat och dryck ska intas sittandes vid ett bord och att man bör stanna hemma om man har symtom på covid-19.

Utifrån formuleringen i de allmänna råden bör det vara lämpligast att använda skyltar, anslag eller liknande för att kommunicera informationen. I vissa fall, och i den mån det är möjligt, kan informationen även behöva ges muntligen, om besökare inte förstår eller av andra skäl inte följer rekommendationerna.

Om serveringsstället har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara svårt att följa kraven om åtgärder för att minska trängsel och smittspridning. Av det skälet kan den som driver serveringsstället behöva ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text. Det finns dock inget uttryckligt krav på att informationen ska vara på olika språk.

Av de allmänna råden framgår att sådan information kan vara information om smittvägar och hygienrutiner samt hur smittspridning kan förhindras på serveringsstället.

Ja, men endast om köandet sker på ett område som den som driver serveringsstället äger eller disponerar över (se 3 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen). En hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare kan till exempel vara en person som disponerar över ett område (se prop. 2020/19:172 sid 20).

Mataffären i sin helhet är inte ett serveringsställe men om det däremot finns en del av affären där det bedrivs servering ingår den verksamheten i lagens tillämpningsområde.