10 december 2020

Utbrottet av campylobacter bedöms vara över. Den första signalen om utbrott kom i början av augusti och utbrottet har pågått parallellt med en ökad andel campylobacterpositiva slaktkycklingflockar fram till andra halvan av november. Utbrottet har varit spritt i alla regioner. Under perioden augusti-november har även flera personer som arbetar vid ett större slakteri i Sörmland insjuknat.

I utredningen har samma typer av campylobacter identifierats hos sjukdomsfall som bland slaktkyckling. En stor andel av de matchande campylobactertyperna har härrört från detta slakteri till vilket även den yrkesrelaterade smittan har kunnat kopplas.

Svenskproducerad kyckling var också orsaken till Sveriges stora campylobacterutbrott 2016-2017, det största identifierade livsmedelsburna utbrottet på över 50 år.

Det är viktigt att kycklingproducenter arbetar med att få ner smittrycket och att konsumenter alltid har mycket god livsmedelshygien vid hantering av färsk kyckling.

Figur. Veckovis antal inrapporterade fall med campylobacterinfektion under perioden 2018 till och med vecka 49 2020. För perioden 2018-2019 visas endast fall smittade i Sverige medan fallen från 2020 är uppdelade på smittade i Sverige (mörkt grönt) och okänt smittland (ljust grönt). Från vecka 10 2020 har det på grund av den pågående pandemin observerats en drastisk nedgång för antalet anmälningar av campylobacter och även många andra tarmpatogener vilket kan göra direkta jämförelser mellan år missvisande.

Figur. Veckovis antal inrapporterade fall med campylobacterinfektion under perioden 2018 till och med vecka 49 2020. För perioden 2018-2019 visas endast fall smittade i Sverige medan fallen från 2020 är uppdelade på smittade i Sverige (mörkt grönt) och okänt smittland (ljust grönt). Från vecka 10 2020 har det på grund av den pågående pandemin observerats en drastisk nedgång för antalet anmälningar av campylobacter och även många andra tarmpatogener vilket kan göra direkta jämförelser mellan år missvisande.

10 november 2020

Sedan augusti har antalet personer som insjuknat med campylobacterinfektion tidvis varit oväntat högt. De ökade sjuktalen har observerats i hela landet och i alla åldersgrupper samt har under perioden föregåtts av en ökad andel slaktkycklingflockar som burit på campylobacter. För att utreda orsaken till ökningen har jämförelser av campylobacter från slaktkyckling från större svenska producenter och från sjuka människor genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt. Resultaten visar att delar av ökningen, både under sommaren och tidigare under hösten, kan härledas till en gemensam källa. De förhöjda sjuktalen under de senaste veckorna talar för att problem kvarstår (se figur). Folkhälsomyndigheten har informerat berörda myndigheter om situationen för vidare utredning av orsaken till smittspridningen bland slaktkycklingar.

Figur 1. Antal inrapporterade fall med campylobacterinfektion per vecka under perioden 2018 till och med vecka 45 2020. För perioden 2018-2019 visas endast fall smittade i Sverige medan fallen från 2020 är uppdelade på smittade i Sverige (mörkt grönt) och okänt smittland (ljust grönt). Från vecka 10 2020 har det på grund av den pågående pandemin observerats en drastisk nedgång för antalet anmälningar av campylobacter och även många andra tarmpatogener vilket kan göra direkta jämförelser mellan år missvisande.

Figur 1. Antal inrapporterade fall med campylobacterinfektion per vecka under perioden 2018 till och med vecka 45 2020. För perioden 2018-2019 visas endast fall smittade i Sverige medan fallen från 2020 är uppdelade på smittade i Sverige (mörkt grönt) och okänt smittland (ljust grönt). Från vecka 10 2020 har det på grund av den pågående pandemin observerats en drastisk nedgång för antalet anmälningar av campylobacter och även många andra tarmpatogener vilket kan göra direkta jämförelser mellan år missvisande.