När kroppen träffar på ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras immunförsvarets celler. Efter genomgången sjukdom får kroppen ett immunologiskt minne. Nästa gång kroppen blir utsatt för samma typ av smittämne kommer immunförsvaret att känna igen det. Kroppens svar blir då snabbare och kraftigare och kan förhindra att den smittade blir sjuk på nytt.

Med vaccination uppnår man immunitet mot smittsamma sjukdomar utan att behöva bli sjuk och gå igenom de risker det innebär. Vid vaccination tillförs kroppen antigen, vilket kan vara ett försvagat smittämne, delar av ett smittämne eller något som liknar smittämnet man önskar skydda mot. När kroppens immunförsvar träffar på antigenet stimuleras immunförsvarets celler och antikroppar bildas. Om den vaccinerade senare träffar på det riktiga smittämnet kommer individen redan ha ett skydd och kunna undvika att bli sjuk.

Flockimmunitet skyddar även ovaccinerade

När de allra flesta i befolkningen är vaccinerade mot en sjukdom finns det få personer som kan sprida smittan. Detta kallas flockimmunitet och innebär att sjukdomen kan hållas borta. På så sätt skyddas ovaccinerade individer, till exempel spädbarn och människor med allvarliga underliggande sjukdomar som gör att de inte svarar på vaccination eller inte kan vaccineras.

Särskilt bra flockimmunitet uppnås av de vacciner som förhindrar både sjukdom och bärarskap av smittämnet (som vaccin mot Haemophilus influenzae typ b, kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund och poliovaccin).

Sjukdomar kan utrotas

Vaccination skulle kunna utrota en del sjukdomar. Detta förutsätter att smittämnet som ger sjukdomen bara finns hos människor, att det finns ett effektivt vaccin och att vaccinet ger långvarigt skydd. Hittills är smittkoppor den enda infektionssjukdom som helt utrotats. Stora insatser pågår för att utrota polio och man har lyckats utrota poliovirus typ 2.

Olika sätt att vaccinera

De flesta vacciner ges som sprutor. Injektion ges till spädbarn i låren och till större barn och vuxna på utsidan av överarmen. Det finns ett fåtal vacciner som är drickbara (till exempel mot kolera eller rotavirusinfektion) eller som kan ges i form av nässpray (till exempel mot influensa).

Antal doser som behövs

Antal doser varierar från vaccin till vaccin. För vissa vacciner krävs påfyllnadsdoser senare i livet för att behålla skyddet.

Läs mer

För mer information och animationer om flockimmunitet och hur vacciner fungerar se NHS Choices Video (på engelska).