Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018-2019.

Immunsvaret riktas mot ytan på aktuella influensavirus

De dominerande immunstimulerande substanserna i influensavacciner är influensavirusets ytkomponenter hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). H binder influensa till cellen, och har man immunitet mot H kan virus överhuvudtaget inte infektera. N klipper loss influensaviruset från den infekterade cellens yta, och gör att influensa kan spridas i kroppen och till andra personer. Immunitet mot N skyddar mot spridning av sjukdomen, och antikropparna fungerar vid infektion ungefär som de antivirala medel vi har mot influensa.

H och N skiljer sig ur immunsynpunkt mellan olika typer och subtyper av influensa. Eftersom de är de dominerande immunogenerna är det också de som förändras mest under influensavirus evolution undan immunförsvaret (genom mutationer). Med existerande influensavacciner vill man inducera ett gott skydd mot aktuella, cirkulerande H och N. Eftersom influensaevolutionen går fort ser WHO varje halvår över sina rekommendationer för vilka influensastammar som bör ingå i alla vacciner som produceras, baserat på analyser av cirkulerande stammar vid WHO:s referenslaboratorier. Ofta hinner cirkulerande virus förändras något under det halvår som vaccinproduktionen tar, men högst vart tionde år ändrar de sig så mycket att vaccinet blir i stort sett verkningslöst.

Se aktuellt innehåll i vaccinet på vår sida om vaccination mot influensa.

Spjälkade, äggbaserade vacciner används mest

Den dominerande vaccintypen i Sverige, som upphandlas av de flesta landsting, innehåller spjälkade viruspartiklar som har odlats fram i ägg och är ett inaktiverat influensavaccin. Eftersom viruspartiklarna har splittrats kan influensaviruset inte förökas i den vaccinerade individen och man kan därmed inte få influensa av vaccinet. Vaccinerna ska innehålla en specificerad mängd H för att bli godkända för försäljning. Vaccinerna ges som injektion med en dos till vuxna. Barn upp till och med 8 år som tidigare inte har vaccinerats behöver två doser för att få skydd.

Äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de inte spjälkade utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens renare produkter. Många miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna. Under 2000-talet har ca 500 miljoner doser distribuerats i världen varje år.

Levande försvagade vacciner för barn

Sedan år 2012 finns i Sverige ett levande, attenuerat (försvagat) influensavaccin (LAIV) som ges som nässpray till barn från 2 till 17 år. Virusstammarna förökar sig i slemhinnor i näsa och svalg och stimulerar till ett immunsvar som liknar det man får vid en influensainfektion. Influensastammarna i vaccinet är förändrade så att de inte förökas lika fort som vanliga influensavirus. De är också anpassade till att växa vid lägre temperatur och därmed växer de bäst i näsan, där det är lite svalare än inne i kroppen. Genom försvagningen framkallar vaccinet inte influensasjukdom.

Läs mer om skyddseffekt av influensavaccin

En stor nackdel med det levande vaccinet är att det inte är användbart för stora grupper av barn i riskgrupp för svår influensa (till exempel de med svår astma) eftersom det är kontraindicerat för dem. Läs mer: Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?

Läs mer på sidan Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Cellbaserade vacciner är äggfria

Man kan även producera influensaantigen till vaccin genom att odla det i celler istället för i hönsägg. Det cellbaserade vaccinen innehåller inga rester av äggprotein, vilket kan vara viktigt för mycket kraftigt äggallergiska personer. Dessa vaccin är inte i nuläget tillgängliga i Sverige.

Adjuvanterade vacciner

För närvarande används inga adjuvanterade influensavacciner i Sverige.

Ämnen som förstärker det immunologiska svaret vid vaccination, så kallade adjuvanser, används sedan många år i vissa vacciner och har även använts i influensavaccin, framförallt under pandemin 2009 då Pandemrix® användes. Adjuvans ger även ett bredare immunsvar, vilket ökar chansen att vaccinet skyddar även om ingående virus inte helt "matchar" de virus som cirkulerar. Sedan 2010 används inte pandemivaccinet Pandemrix® i Sverige på grund av ett samband med vaccinationen hos främst barn och unga vuxna som insjuknat i narkolepsi. Sedan 1996 finns ett adjuvanterat säsonginfluensvaccin godkänt för personer 65 år och äldre i Europa. Detta vaccin finns inte tillgängligt i Sverige.