Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018–2019.

Vaccinationen ger lindrigare sjukdom

Det är viktigt att både vården och de vaccinerade är medvetna om att man kan få influensa trots vaccination och att risken är störst om någon i personens nära omgivning har eller nyligen har haft sjukdomen. Man har visat i flera studier att om man trots vaccination får infektion så blir oftast sjukdomen lindrigare hos de som vaccinerats.

Faktorer som påverkar vaccinets effekt

Vaccinets effekt påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och influensasmitta.

Matchning mellan vaccin och cirkulerande virusstammar

Cirkulerande virus kan komma att förändras under tiden mellan WHO:s beslut om vilka virusstammar som ska inkluderas och epidemistart. Vissa år kan effekten därför vara mindre bra, och enstaka år kommer vaccinet inte stämma alls. Odlingen av virus i ägg kan också introducera förändringar som ger en sämre skyddseffekt.

Ålder och immunförsvar

De avdödade influensavaccinernas effekt bygger vidare på att man haft influensa tidigare och därmed fått immuna minnesceller som kan reagera på vaccinet. Bäst blir vaccinationseffekten därför hos unga vuxna, som haft influensa flera gånger och som har ett aktivt immunsystem. Barn upp till 8 års ålder för trivalenta och tetravalenta inaktiverade influensavacciner och upp till 17 års ålder för det levande försvagat influensavaccinet (LAIV) som tillhör en medicinsk riskgrupp rekommenderas därför två vaccindoser med minst fyra veckors mellanrum första gången de vaccineras mot säsongsinfluensa – därefter räcker det med en dos per säsong. De yngsta kan trots två doser få sämre skydd än vuxna.

Se doseringsinformation på sidan med frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin.

Äldre och patienter med vissa sjukdomar som försvagar immunsystemet kan också svara sämre på vaccinet. De skyddas därför ofta inte helt mot influensasjukdom genom vaccination, men sjukdomen kan bli lindrigare.

Tid sedan vaccination

Effekten av influensavaccin avtar successivt. Om man smittas flera månader efter det att man vaccinerades kan effekten ha avtagit, speciellt vid dålig matchning med säsongens virus. Det är en anledning till att man behöver vaccinera sig varje år.

Hur mäts vaccinationseffekten?

Vaccineffekten mäts inledningsvis, när vacciner är i förberedande fas 2- och 3-studier, samt efter godkännande genom randomiserade kontrollerade studier (RCTs). Därefter beräknas oftast vaccinationseffekten av influensavaccin i befolkningen genom observationsstudier, registerstudier och så kallad test-negative design (TND). Ofta har dessa studier inte bara olika design men även olika utfallsmått (influensaliknande symtom, laboratorieverifierad influensadiagnos, sjukhusvård eller död) för olika grupper (åldersgrupper, riskgrupper, hela befolkningen). Det är därför svårt att jämföra vaccinationseffekten från olika studier.

Vaccineffektivitet i olika grupper

Det finns många studier av skyddseffekten av influensavaccin, men eftersom så många faktorer inverkar blir skyddseffekten olika från år till år och hos olika grupper och det behövs sammanvägda studier för att man ska kunna få fram någon sorts medeleffekt.

Cochrane är ett institut som gör stora utvärderingar av studier som man anser metodologiskt korrekta. Cochrane uppdaterar sina utvärderingar regelbundet. De senaste Cochrane-utvärderingarna om vaccineffektiviteten av influensavaccin för friska vuxna och åldersgruppen 65+ uppdaterades 2018. I dessa utvärderingar har endast randomiserade kontrollerade studier (52 st. respektive 8 st.) tagits med men utifrån samma litteratursökningar som de föregående versionerna (från 2014 respektive 2010) där även andra typer av studier ingick.

I genomsnitt 60 procent skydd mot laboratoriebekräftad influensa hos friska vuxna

Den senaste Cochrane-utvärderingen (2018) visade att trivalent inaktiverat influensavaccin i medeltal skyddar 59 procent (spann 53 och 64 procent, baserat på 52 st RCTs). Den tidigare Cochrane-utvärderingen (2014) redovisade en skyddseffekt på 62 procent (spann 52 och 69 procent, baserat på 90 st studier) av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer med den cirkulerande stammen. Vid dålig matchning var effekten i medeltal 55 procent (41 till 66 procent).

Källa: Demicheli et al., Vaccines for preventing influenza in healthy adults (2018)

Källa: Demicheli et al., Vaccines for preventing influenza in healthy adults (2014)

Jämförbar skyddseffekt hos gravida

Skyddseffekten hos gravida som för övrigt är friska anses jämförbar med den för övriga friska vuxna. Vaccination av gravida har även visats ge det nyfödda barnet skydd mot influensa om det föds under influensasäsongen.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens sida om influensavaccination av gravida.

Samma skyddseffekt hos äldre

Att studera effekten av vaccinet mot allvarliga komplikationer av influensa hos äldre och andra riskgrupper är ännu svårare än att studera effekten hos friska vuxna, eftersom det nästan alltid är komplikationer av influensan och inte influensan själv som orsakar att patienten behöver vård eller som dödsorsak.

Hos äldre personer bosatta i samhället var skyddseffekten av vaccination med trivalenta inaktiverade influensavacciner mot laboratoriebekräftad influensa i medeltal 58 procent (spann: 34–73 procent) enligt en Cochraneutvärdering från 2010, där 75 studier inkluderades. Vid uppdateringen 2018 där enbart RTCs (8 st) från samma litteratursökning som var grunden till utvärderingen 2010 erhöll man samma skyddseffekt (58 procent, spann 34–73 procent). I utvärderingen från 2010 skyddades i medeltal 29 procent (spann 14 och 42 procent) mot sjukhusvård för lunginflammation och influensa. De kunde inte visa någon effekt mot död orsakad av luftvägssjukdom, men däremot minskade vaccination risken för död av alla orsaker under influensasäsongen med mellan 28 och 49 procent, i medeltal 39 procent.

Källa: Jefferson, et al. Vaccines for preventing influenza in the elderly (2018)

Källa: Jefferson, et al. Vaccines for preventing influenza in the elderly (2010)

Effekten av influensavaccin hos barn är över 60 procent

För barn från 6 månader kan trivalenta och tetravalenta inaktiverade influensavacciner (TIV och QIV) användas. För barn mellan 2 och 17 år utan kontraindikationer kan även det levande försvagade influensavaccinet (LAIV) användas.

Enligt Cochraneutvärdering från 2018 där 41 randomiserade kontrollerade studier inkluderades är skyddseffekten av levande influensavacciner hos barn mellan 3 år och 16 år 78 procent (spann 59-89 procent) mot laboratorieverifierad influensainfektion. Skyddseffekten för det avdödade vaccinet är 64 procent (spann 52-72 procent) mot laboratorieverifierad influensa för barn 2-16 år Eftersom QIV är nytt finns enbart enstaka studier på vaccinationseffekten hos barn, men den antas likna den för TIV eller vara högre, beroende på säsongens cirkulerande influensa B-stammar.

Systematiska översikter ger inget entydigt svar på om TIV (och på senare tid även QIV) eller LAIV har högre vaccinationseffekt. Fler resultat väntas framöver. I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade och levande attenuerade influensavacciner användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.

Länkar till valda länders information:

Källa: Jeffersson et al., Vaccines for preventing influenza in healthy children (2018)

Frågor och svar om barn och influensavaccin