Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018–2019.

Vaccinationen ger lindrigare sjukdom

Det är viktigt att både vården och de vaccinerade är medvetna om att man kan få influensa trots vaccination och att risken är störst om någon i personens nära omgivning har eller nyligen har haft sjukdomen. Man har visat i flera studier att om man trots vaccination får infektion så blir oftast sjukdomen lindrigare hos de som vaccinerats.

Faktorer som påverkar vaccinets effekt

Vaccinets effekt påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och influensasmitta.

Matchning mellan vaccin och cirkulerande virusstammar

Cirkulerande virus kan komma att förändras under tiden mellan WHO:s beslut om vilka virusstammar som ska inkluderas och epidemistart. Vissa år kan effekten därför vara mindre bra, och enstaka år kommer vaccinet inte stämma alls. Odlingen av virus i ägg kan också introducera förändringar som ger en sämre skyddseffekt.

Ålder och immunförsvar

De avdödade influensavaccinernas effekt bygger vidare på att man haft influensa tidigare och därmed fått immuna minnesceller som kan reagera på vaccinet. Bäst blir vaccinationseffekten därför hos unga vuxna, som haft influensa flera gånger och som har ett aktivt immunsystem. Barn upp till 8 års ålder för trivalenta och tetravalenta inaktiverade influensavacciner och upp till 17 års ålder för det levande försvagat influensavaccinet (LAIV) som tillhör en medicinsk riskgrupp rekommenderas därför två vaccindoser första gången de vaccineras mot säsongsinfluensa – därefter räcker det med en dos per säsong. De yngsta kan trots två doser få sämre skydd än vuxna.

Se doseringsinformation på sidan med frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin.

Äldre och patienter med vissa sjukdomar som försvagar immunsystemet kan också svara sämre på vaccinet. De skyddas därför ofta inte helt mot influensasjukdom genom vaccination, men sjukdomen kan bli lindrigare.

Tid sedan vaccination

Effekten av influensavaccin avtar successivt. Om man smittas flera månader efter det att man vaccinerades kan effekten ha avtagit, speciellt vid dålig matchning med säsongens virus. Det är en anledning till att man behöver vaccinera sig varje år.

Hur mäts vaccinationseffekten?

Vaccineffekten mäts inledningsvis, när vacciner är i förberedande fas 2- och 3-studier, samt efter godkännande genom randomiserade kontrollerade studier (RCTs). Därefter beräknas oftast vaccinationseffekten av influensavaccin i befolkningen genom observationsstudier, registerstudier och så kallad test-negative design (TND). Ofta har dessa studier inte bara olika design men även olika utfallsmått (influensaliknande symtom, laboratorieverifierad influensadiagnos, sjukhusvård eller död) för olika grupper (åldersgrupper, riskgrupper, hela befolkningen). Det är därför svårt att jämföra vaccinationseffekten från olika studier.

Vaccineffektivitet i olika grupper

Det finns många studier av skyddseffekten av influensavaccin, men eftersom så många faktorer inverkar blir skyddseffekten olika från år till år och hos olika grupper och det behövs sammanvägda studier för att man ska kunna få fram någon sorts medeleffekt.

Cochrane är ett institut som gör stora utvärderingar av studier som man anser metodologiskt korrekta. Cochrane uppdaterar sina utvärderingar regelbundet.

I genomsnitt 60 procent skydd mot laboratoriebekräftad influensa hos friska vuxna

Den senaste Cochrane-utvärderingen (publicerad 2014) visade att trivalent inaktiverat influensavaccin i medeltal skyddar 62 procent (mellan 52 och 69 procent) av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer med den cirkulerande stammen. Vid dålig matchning var effekten i medeltal 55 procent (41 till 66 procent). Vid god överensstämmelse måste man i genomsnitt vaccinerna 58 personer för att förhindra ett influensafall jämfört med 60 personer vid dålig överensstämmelse. Siffran för hur många som behöver vaccineras för att förhindra ett fall minskar däremot om mycket influensa cirkulerar och ökar om säsongen blir mild.

Källa: Demicheli et al., Vaccines for preventing influenza in healthy adults (2014)

Jämförbar skyddseffekt hos gravida

Skyddseffekten hos gravida som för övrigt är friska anses jämförbar med den för övriga friska vuxna. Vaccination av gravida har även visats ge det nyfödda barnet skydd mot influensa om det föds under influensasäsongen.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens sida om influensavaccination av gravida.

Lägre skyddseffekt hos äldre

Att studera effekten av vaccinet mot allvarliga komplikationer av influensa hos äldre och andra riskgrupper är ännu svårare än att studera effekten hos friska vuxna, eftersom det nästan alltid är komplikationer av influensan och inte influensan själv som orsakar att patienten behöver vård eller som dödsorsak.

Hos äldre personer bosatta i samhället var skyddseffekten av vaccination med trivalenta inaktiverade influensavacciner mot laboratoriebekräftad influensa i medeltal 58 procent (spann: 34-73 procent) vid god matchning enligt en Cochraneutvärdering från 2010. I medeltal skyddades 29 procent (mellan 14 och 42 procent) mot sjukhusvård för lunginflammation och influensa. De kunde inte visa någon effekt mot död orsakad av luftvägssjukdom, men däremot minskade vaccination risken för död av alla orsaker under influensasäsongen med mellan 28 och 49 procent, i medeltal 39 procent.

En annan forskargrupp gjorde om Cochranes analys och inkluderade exakt samma studier, men korrigerade bland annat för att man inte kan mäta en skyddseffekt av ett vaccin under de perioder som inte influensa cirkulerar i samhället. De begränsade sig också till tre utfallsmått: laboratoriebekräftad sjukdom, influensaliknande sjukdom (ILS) och komplikationer (definierat som svår sjukdom och dödsfall på grund av influensarelaterade orsaker). De fann en vaccineffektivitet på 49 % (spann 33-62 %) mot laboratoriebekräftad influensa, 39 % (spann 35-43 %) mot ILS och 28 % (spann 26-30 %) mot komplikationer. De visade också att vaccinet hade större effekt ju mer influensa som cirkulerade och helt saknade påvisbar effekt under perioder då influensavirus inte cirkulerar. En annan metastudie publicerad i The Lancet Infectious Diseases 2014 (Darvishian et al.) visade också på influensavaccins effekt mot laboratoriebekräftad influensa bland äldre boende i samhället var 28-58%, beroende på influensaaktivitet samt hur väl vaccinet liknade cirkulerande stammar.

Källa: Jefferson, et al. Vaccines for preventing influenza in the elderly (2010)
Källa: Beyer, et al. Cochrane re-arranged: Support for policies to vaccinate elderly people against influenza (2013)
Källa: Darvishian, et al. Effectiveness of seasonal influenza vaccine in community-dwelling elderly people: a meta-analysis of test-negative design case-control studies (2014)

Effekten av influensavaccin hos barn varierar

För barn från 6 månader kan trivalenta och tetravalenta inaktiverade influensavacciner (TIV och QIV) användas. För barn mellan 2 och 17 år utan kontraindikationer kan även det levande försvagade influensavaccinet (LAIV) användas.

Inaktiverade (avdödat) influensavacciner har en relativt låg skyddseffekt hos barn, sannolikt speciellt hos barn under två år, men för denna åldersgrupp finns få välgjorda utvärderingar. Enligt en Cochraneutvärdering från 2012 är den totala effekten av avdödade influensavacciner hos barn mellan 6 månader och 16 år mellan 49 och 71 procent, medeleffekt 59 procent. Skyddseffekten för det levande vaccinet är enligt Cochrane mellan 68 och 87 procent, medeleffekt 80 procent. Sedan Cochranes utvärdering har data från bland annat USA, Kanada och UK gett både positiva och negativa utfall i jämförelsen mellan TIV och LAIV bland barn. Eftersom QIV är nytt finns enbart enstaka studier på vaccinationseffekten hos barn, men den antas likna den för TIV eller vara högre, beroende på säsongens cirkulerande influensa B-stammar.

Systematiska översikter ger inget entydigt svar på om TIV (och på senare tid även QIV) eller LAIV har högre vaccinationseffekt. Fler resultat väntas framöver. I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade och levande attenuerade influensavacciner användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.

Länkar till valda länders information:

Källa: Jeffersson et al., Vaccines for preventing influenza in healthy children (2012)

Frågor och svar om barn och influensavaccin