Vaccination mot mässling

Lyssna

Mässling är en mycket smittsam allvarlig sjukdom. Risken för komplikationer är hög bland de insjuknade.

Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande luftvägssymtom i form av en besvärlig torrhosta. Efter några dagar uppträder ett storfläckigt rött utslag. En eller fler komplikationer förekommer i ungefär 20 procent av alla mässlingsfall. Risken för svåra komplikationer är högre bland spädbarn, vuxna och immunsupprimerade personer. Diarré, öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation är vanliga komplikationer. Sjukdomen kan i ungefär 1 per 1 000 fall kompliceras av en akut hjärninflammation och bestående skador kan uppstå. I mycket sällsynta fall (1-10/100 000 fall) uppkommer en sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Den uppstår i medeltal sju till tio år efter mässlingssjukdomen, då man progressivt tappar hjärnfunktioner och dör. I höginkomstländer är dödligheten till följd av mässling 1 per 1 000-5 000 insjuknade.

Mässling i Sverige

Före introduktionen av vaccin mot mässling gick sjukdomen i vågor med toppar var 3-5 år med tiotusentals rapporterade fall (figur 1) och de flesta hade haft sjukdomen vid 15 års ålder. Antalet dödsfall var enligt statistik från tidigt 1900-tal flera hundra om året. Bättre hygien och matvanor gjorde att antalet dödsfall sedan sjönk.

Allmän vaccination av barn mot mässling infördes i Sverige 1971 men vaccinationstäckningen var låg under första delen av 70-talet och mässling var fortfarande vanligt förekommande. 1981 rapporterades 3 540 fall, över 350 behövde sjukhusvård och 15 drabbades av hjärninflammation. I och med införandet av ett tvådosschema med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) 1982 ökade andelen vaccinerade så mycket att den inhemska smittan stoppades i slutet av 1980-talet (figur 2).

Under 2000-talet har färre än 60 fall av mässling rapporterats per år. Alla fall har haft koppling till smitta utomlands. Ibland sker en begränsad spridning i Sverige runt personer som blivit smittade utomlands. Majoriteten av dem som insjuknar är ovaccinerade.

Figur 1. Mässlingfall 1911-2014. Data för 1911-1988 är från tjänsteläkarrapporten, 1989-1996 från frivillig laboratorierapportering och sedan 1997 från rapportering enligt smittskyddslagen.

Graf över rapporterade mässlingsfall i Sverige 1911-2014

Figur 2. Rapporterade mässlingfall 1960–2014.

Graf över mässling i Sverige 1960-2014

Mässling i världen

I vissa låginkomstländer är mässling fortfarande en vanlig barnsjukdom. Dödligheten kan vara hög, särskilt hos spädbarn. Enligt WHO:s beräkningar dog 145 700 personer till följd av mässling 2013, de flesta var barn under fem år. Under 2010-talet har flera stora mässlingsutbrott också skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Mässling är en sjukdom som kan utrotas med vaccination. WHO har som mål att mässling ska elimineras i fem av sex världsregioner till år 2020.

Vaccin

Kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund innehåller levande försvagade virusstammar. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot mässling tillgängligt i Sverige.

När ska vaccinet tas?

Vaccinet ges i två doser inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn vid följande tidpunkter:

  • 18 månaders ålder
  • Årskurs 1-2

(Barn födda till och med 2001 följde det gamla schemat och vaccinerades med den andra dosen vid 12 års ålder i årskurs 6. Barn födda från och med 2002 vaccineras enligt det nuvarande schemat.)

Vaccination inför resor

Vaccination mot mässling-påssjuka och röda hund ingår i grundskyddet vid utlandsresor. Eftersom alla tre sjukdomarna fortfarande cirkulerar i många länder i världen, varav flera är populära turistmål, är det viktigt att vara vaccinerad innan resor.

Vid resa till länder där mässling förekommer bör man vaccinera barn tidigare än 18 månaders ålder. Vaccination inför resa rekommenderas generellt från 9 månaders ålder, men på speciell indikation kan man vaccinera redan från 6 månaders ålder. Om man ger en dos tidigare än 12 månaders ålder, räknas detta som en extrados. Barnet bör i dessa fall få en dos under det andra levnadsåret, t.ex. vid den vanliga tidpunkten vid 18 månaders ålder. Dosen i årskurs 1-2 ges som vanligt.

Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)

Vaccination efter viss behandling

Vissa personer som har fått immunsuppressiv behandling bör vaccineras efter att behandlingen är avslutad oavsett om de har blivit vaccinerade eller haft mässling tidigare i livet. Detta gäller till exempel patienter som har behandlats för akut leukemi eller genomgått stamcellstransplantation. Ställningstagande till vaccination ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.

När ska vaccinet inte tas?

Vid följande tillstånd ska man inte vaccineras med vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund:

  • allvarlig immunbrist och under pågående immunsuppressiv behandling
  • graviditet
  • säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

Vid infektion med hög feber bör man vänta med vaccination.

Det kan finnas spår av ägg i MPR-vaccinet, men äggallergi är ingen kontraindikation för MPR-vaccination, med undantag för individer som reagerat med allergisk chock efter äggintag eller efter tidigare vaccination. Allergisk chock efter MPR-vaccination är mycket sällsynt och beror i regel på andra komponenter i vaccinet än äggprotein. Fall med allvarliga oönskade händelser i tidssamband med vaccination bör utredas och eventuellt vaccineras på barnklinik eller barnmottagning.

Skyddseffekt

En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Den andra dosen förstärker skyddet ytterligare.

Biverkningar

Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. I sällsynta fall kan barn drabbas av feberkramp. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar. I sällsynta fall har tillfällig trombocytopeni (brist på eller lågt antal blodplättar) observerats i samband med MPR-vaccination.

Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.

Läs mer

Läs mer på andra webbplatser