Spelproblem ger stora samhällskostnader

Den beräknade kostnaden för samhället på grund av spelproblem är cirka 14 miljarder kronor per år. Det visar en ny hälsoekonomisk studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och Jämlikhetskommissionen.

Spelproblem är ett folkhälsoproblem som drabbar enskilda individer och som innebär stora kostnader för samhället. Spelproblem beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år (2018) vilket motsvarar ungefär 1 400 kronor per invånare i Sverige.

Kontakt

För frågor om spel:  Jessika Spångberg, Folkhälsomyndigheten.

För frågor om de tekniska hälsoekonomiska uträkningarna: Thomas Hofmarcher, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.

– Vi vet en hel del om svårigheterna som personer med spelproblem och deras anhöriga möter. Nu har vi en uppskattning av kostnaden för samhället utifrån svenska data. Beräkningen innehåller osäkerheter, men är transparent och bygger på den kunskap vi har idag, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Osäkerhet och exkluderade kostnader i studien

Studien konstaterar att kostnader för spelproblem är svåra att uppskatta. Brist på data eller osäkerhet kring effektstorlekar som baserar sig på statistiska samband istället för orsakssamband leder till osäkerheter i kostnadsskattningarna och att vissa kostnader inte inkluderades i beräkningarna. Till exempel inkluderas inte

  • psykiatrisk akutmottagning eller psykiatriska manifestationer av spelberoende
  • hemlöshet
  • tidsbegränsad och permanent sjukskrivning
  • indirekta kostnader för anhöriga.

Utgifter för transfereringar som sker inom socialförsäkringen (arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning med mera) har inte inkluderats, för att undvika dubbelräkning. Detta eftersom sådana transfereringar innebär att konsumtionsmöjligheter överförs från en grupp till en annan utan att påverka de totala konsumtionsmöjligheterna i samhället. De enda direkta kostnaderna för anhöriga som är inkluderade är Stödlinjen, kamratstöd och budget och skuldrådgivning, inte egna sjukhusbesök eller kostnader för socialtjänst.

Staten, regioner, kommuner och arbetsgivare tjänar på att förebygga spelproblem

Kostnaderna för spelproblem drabbar individen, men även arbetsgivare, stat, regioner och kommuner. Enbart de direkta kostnaderna för socialtjänst och hälso- och sjukvård uppskattas till 763 miljoner kronor.

Att förebygga spelproblem blir därmed något som på både längre och kortare sikt kan minska kostnaderna och även bidra till samhällsekonomin i stort. På spelprevention.se finns kunskap om hur spelproblem kan förebyggas på olika nivåer och arenor.

Största delen av kostnaderna är indirekta

Kostnaderna delas upp i direkta, indirekta och immateriella kostnader. Exempel på direkta kostnader är vård och behandling av personer med spelproblem, samt prevention, skuldhantering, rättsväsende och kriminalvård, forskning och reglering. Immateriella kostnader är fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer. Indirekta kostnader inkluderas i beräkningen som olika former av produktionsbortfall.

Den största utgiftsposten för spelproblem i studien var indirekta kostnader. Indirekta kostnader kan antas innebära större osäkerhet i beräkningen, men det är tydligt att spelproblem ger upphov till stora samhällskostnader. Därför kan samhället tjäna på att förebygga spelproblem.

Läs mer

Rapporten - Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige
Vägledning för förebyggande arbete om spelproblem
Arbetsplatsen som förebyggande arena

Om studien

Studien gjordes av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund. Professor Anders Håkansson (Lunds Universitet) och Helena Hansson (Socialhögskolan, Lunds universitet) deltog som experter. Statistik om spelproblem kommer främst från Swelogs befolkningsstudie.

Kostnaderna beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Det innebär att man inte inkluderat eventuella ekonomiska fördelar med spel.