Om suicidförebyggande insatser

Riskfaktorer för suicid

Bakom suicidproblematik finns ett brett spektrum av riskfaktorer som tillsammans gör att en person hamnar i risk för suicid. De enskilt starkaste riskfaktorerna är tidigare självmordsförsök och psykisk sjukdom.

Exempel på riskfaktorer för suicid:

• psykiatriska faktorer som allvarlig depression, ångesttillstånd eller användning av alkohol och andra droger
• biologiska eller genetiska faktorer som sårbarhet eller familjehistorik med suicid
• ogynnsamma livshändelser som förlust av en närstående, en relation, arbete, status eller pengar; en större besvikelse som utebliven befordran; mobbning eller kränkning
• psykologiska faktorer som konflikter med andra personer, våld eller erfarenheter av fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen samt känslor av hopplöshet
• sociala faktorer och miljöfaktorer som tillgång till medel och metoder för suicid (skjutvapen, giftiga gaser, bekämpningsmedel, mediciner)
• social isolering och ekonomiska svårigheter.

Skyddsfaktorer för suicid

Riskfaktorer kan i vissa fall kompenseras av skyddsfaktorer, hos både individen själv och omgivningen.

Faktorer som tycks kunna skydda mot självmord är bland annat att ha goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk. Det är också skyddande att ha en god självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen. Personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv. På samma sätt är det viktigt att kunna uppleva mening och sammanhang i livssituationen.

Det är också skyddande att ha hälsosamma levnadsvanor såsom regelbunden fysisk aktivitet, allsidig kost och goda sömnvanor.

Forskning om förebyggande insatser

Forskning som undersökt det vetenskapliga stödet för effekter av olika suicidförebyggande insatser visar sammantaget på att det finns vetenskapligt stöd för insatser som begränsar tillgången till medel och metoder för suicid (Zalsman et al., 2016). Det gäller speciellt reglering av smärtstillande läkemedel och åtgärder för att förhindra hopp från så kallade hot-spots, alltså platser där många tar sitt liv. Andra verksamma insatser är tillgången till effektiv läkemedelsbehandling och psykoterapi, och att säkerställa en sammanhållen vårdkedja för patienter med hög suicidrisk. Skolbaserade preventionsprogram har också visat sig vara effektiva för att minska suicidförsök och suicidtankar bland skolungdomar.

Däremot finns det inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av utbildningar till nyckelpersoner (så kallade gatekeeper-program), internet- och telefonbaserade hjälplinjer samt suicidpreventiva utbildningar riktade till läkare.

Insatser

Folkhälsomyndigheten har tagit fram flera kunskapsstöd med fokus på olika suicidförebyggande insatser:

Effekter av insatser för att förebygga självmord

Suicidprevention genom utbildning och medvetandegörande

Utblick folkhälsa – Flera insatser kan förebygga självmord

Utblick folkhälsa – Primärvården kan förebygga suicid bland äldre

Utblick folkhälsa – Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar

Utblick folkhälsa – Alkoholpolitiska åtgärder kan minska självmord

Utblick folkhälsa – Första hjälpen till psykisk hälsa ökar kunskaper och beredskapen att hjälpa

Fler publikationer från Folkhälsomyndigheten

Suicidprevention hör också nära samman med det breda förebyggande och främjande arbetet inom området psykisk hälsa, med tanke på den bredd av skydds- och riskfaktorer som kan associeras med självmord. Läs mer om Folkhälsomyndighetens arbete med psykisk hälsa. 

Läs mer

Spelprevention - om spel om pengar, psykisk hälsa och suicidrisk