Samarbete mellan Norden och Baltikum har stärkt arbetet mot antibiotikaresistens
LyssnaNu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.
Under tre år har Estland, Lettland och Litauen med stöd av Sverige, Danmark och Norge etablerat strukturer som gör ett bättre nationellt samarbete mellan human-, djur- och miljösektorn möjligt. Projektet har letts av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket.
Estland har under projektets gång tagit fram en ny nationell strategi mot antibiotikaresistens, medan Lettland har utvärderat och utvecklat sin befintliga nationella handlingsplan. Litauen har börjat ta fram en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens.
– Genom projektet har vi också kunnat utbilda yrkesverksamma inom sjukvård och djurhälsa, med fokus på ansvarsfull antibiotikaanvändning och förebyggande åtgärder. Det här är avgörande för arbetet mot antibiotikaresistens, säger Emily Sellström, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Arbetet mot antibiotikaresistens kräver långsiktiga insatser
BALTOHOP står för BALTic One Health One Plan och projektet har finansierats av Nordiska ministerrådet via organisationen NordForsk. Vid ett avslutande möte summerade deltagarna projektets resultat och diskuterade hur det etablerade nätverket kan utvecklas vidare. Alla länder var överens om nyttan och vikten av ett fortsatt samarbete inom regionen.
– BALTOHOP har visat att samordnade insatser mellan länder och sektorer kan göra skillnad, men arbetet slutar inte här. Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver långsiktiga insatser och fortsatt samarbete över gränserna, säger Andreas Sandgren, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.
Antibiotikaresistens är ett av de största globala folkhälsohoten enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Beräkningar visar att antibiotikaresistens som bidrar till bristande effekt av antibiotikabehandlingar kan leda till tio miljoner dödsfall år 2050 om inte effektiva åtgärder görs.