Svenskt stöd till Ukraina i arbetet mot antibiotikaresistens
LyssnaFolkhälsomyndigheten leder ett nytt svenskt samarbetsprojekt med Ukraina. Syftet är att stärka sjukvårdens förmåga att förebygga och hantera antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner – ett akut problem som förvärrats av kriget.
Antibiotikaresistens är ett av världens största hälsohot enligt Världshälsoorganisationen (WHO). I Ukraina har den ryska fullskaliga invasionen lett till en kraftig ökning av resistenta bakterier och vårdrelaterade infektioner, både bland militärer och civila. Brist på resurser och svårigheter att upprätthålla god vårdhygien gör att smittspridningen ökar, vilket leder till mer sjuklighet och högre dödlighet.
Projektet, som pågår 2025–2027, är det första svenska initiativet som beviljats medel inom Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina med koppling till hälso- och sjukvård och socialpolitik. Det är en del av Socialstyrelsens uppdrag att samordna det svenska stödet till Ukraina inom hälsosektorn. Insatserna finansieras av svenskt utvecklingsbistånd.
Angeläget att förebygga antibiotikaresistens
Genom att agera nu skyddas ukrainska patienter samtidigt som den globala hälsan stärks.
– Genom att stärka Ukrainas sjukvårdssystem kan vi inte bara rädda liv där, utan också minska risken för att resistenta bakterier sprids vidare till resten av Europa, säger Sonja Löfmark Behrendtz, som leder Folkhälsomyndighetens WHO-samarbetscenter för arbete mot antibiotikaresistens och är projektledare.
Sverige bidrar med kunskap och utrustning
Folkhälsomyndigheten samarbetar med ukrainska myndigheter och svenska aktörer för att:
- stödja genomförandet av Ukrainas nationella handlingsplan mot antibiotikaresistens
- förbättra laboratorieövervakningen genom inköp av material som behövs för att upptäcka och begränsa resistensutvecklingen
- stärka det förebyggande arbetet inom sjukvården, bland annat genom utbildning och förbättrade rutiner för vårdhygien