Studie visar på ökad antibiotikaresistens i Europa
Utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa. Resistenta bakterier som är extra svårbehandlade fortsätter att spridas på europeiska sjukhus, och nya varianter har tillkommit. Det visar en ny stor studie, som bland annat Folkhälsomyndigheten ligger bakom.
Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC samordnat arbetet med en av de största kartläggningarna av antibiotikaresistenta bakterier på sjukhus i Europa. The Centre for Genomic Pathogen Surveillance, Pandemic Sciences Institute, University of Oxford har stått för den genetiska kartläggningen av bakterierna. Resultaten från studien har nu publicerats i två vetenskapliga artiklar i tidskriften Lancet Microbe.
Utgör ett globalt hälsohot
Kartläggningen fokuserar på antibiotikaresistenta bakterier av familjen Enterobacterales, ESBL-CARBA, som utgör en allvarlig och extra svårbehandlad form av antibiotikaresistens. WHO klassar ESBL-CARBA-producerande bakterier som ett globalt hälsohot, som orsakar några av de mest svårbehandlade infektionerna, där utveckling av nya behandlingsalternativ är av högsta prioritet.
– Resultaten av studien visar att utvecklingen tyvärr går åt fel håll. Resistenta bakterier som är extra svårbehandlade sprids på europeiska sjukhus. Studien visar också att det tillkommit nya varianter som har en ökad förmåga att orsaka sjukdom, säger enhetschef Alma Brolund.
Huvudsyftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utbredda ESBL-CARBA-producerande bakterier är på sjukhus i Europa, och därmed bättre förstå vad som krävs för att begränsa utvecklingen. Att få syn på smittspridningar över landsgränser gör det möjligt att stärka samarbeten mellan länder och kunna agera mer enat och kraftfullt.
Studien, som är den mest omfattande i sitt slag, har kartlagt bakterier insamlade från över 300 sjukhus i 36 länder 2019. För att få en bättre bild av utbredning, resistensmekanismer och spridningsmönster i Europa har bakteriernas arvsmassa jämförts. Resultaten har även jämförts med en liknande insamling som gjordes 2013-2014 för att studera utvecklingen över tid.
Ökad förekomst i Sverige
Läget inom Europa varierar. Vissa länder har enstaka fall av dessa bakterier, medan andra länder har en större utbredning.
I Sverige hade vi endast enstaka, i huvudsak importerade fall, när studien genomfördes. Dock visar den övervakning som Folkhälsomyndigheten gör löpande att ESBL-CARBA fortfarande är relativt ovanligt i Sverige, men att förekomsten ökar även här. Vi ser nu fler exempel på spridningar på sjukhus, och även vissa tecken på samhällsspridning. Under 2025 rapporterades 487 fall av ESBL-CARBA i Sverige, vilket motsvarar en incidens av 4,6 fall per 100 000 invånare.
Studien har även föregåtts av en utvärdering av bland annat ländernas diagnostiska kapacitet, utbildningsinsatser och kvalitetskontroll av laboratorieanalyser. I det arbetet har även EUCAST Development Laboratory (EDL) i Växjö samt Karolinska sjukhuset deltagit.
ECDC kommer att följa upp resultaten med ytterligare en insamling som redan pågår.
Läs mer
- Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2025
- ESBL-CARBA – statistik
- Europe advances genomic surveillance of CCRE with landmark multi-country study (ecdc.europa.eu)
- Persistent spread of carbapenemase-producing Klebsiella pneumoniae in acute care hospitals in 36 European countries (the CCRE survey): a prospective, multicentre, cross-sectional, epidemiological, microbiological, and genomic surveillance study (thelancet.com)
- Emergence of carbapenemase-producing Escherichia coli in acute care hospitals in 32 European countries (the CCRE survey): a prospective, multicentre, cross-sectional, epidemiological, microbiological, and genomic surveillance study (thelancet.com)
- Sjukdomsinformation om bakterier med ESBL-CARBA