År 2024 deltog Sverige för andra gången i en europeisk webbenkät om hur narkotika köps och används bland personer som nyligen använt narkotika. Folkhälsomyndigheten ansvarade för den svenska versionen av enkäten och här presenterar vi resultaten.

Cannabis var den narkotikasubstans som var vanligast att använda av undersökningens deltagare. I analysen av fritextsvaren kom det fram att användning av cannabis uppfattades som mindre riskfyllt än användning av andra substanser. Kokain var också relativt vanligt att använda, men användes betydligt mer sällan än cannabis.

Bland deltagarna var det vanligt att använda flera olika narkotikasubstanser, och att göra det vid samma tillfälle. Det vanligaste var att köpa narkotika av vänner eller personer som deltagarna kände och via en direkt kontakt, men det var även många som fick narkotika gratis. Narkotika användes oftast för rusets eller nöjes skull, och av sociala skäl, samtidigt som framför allt cannabis användes som självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem.

Enligt analysen av fritextsvaren upplevde deltagarna att den svenska lagstiftningen om narkotika orsakar problem för både samhället och personer som använder narkotika. Stigmatisering och oro för att straffas på något sätt upplevdes göra det svårare för personer som använder narkotika att söka och få vård.

I analysen av fritextsvaren kom det fram att det finns en vilja bland deltagarna i undersökningen att dela med sig av sina erfarenheter om narkotika, men oro för att de ska straffas kan göra att personer som använder narkotika inte vågar delta i olika enkätundersökningar eller svara ärligt på frågor om detta.

Undersökningens resultat ger en ökad förståelse för personer som använder narkotika. Det behövs ett brett förebyggande arbete för att minska bruk och skador av narkotika, inklusive fortsatta insatser för att minska psykisk ohälsa och stigmatisering av personer som använder narkotika. Det behövs även tidiga insatser till unga, god tillgång till vård och stöd vid substansberoende och psykisk ohälsa, samt stöd till föräldrar. Det är också viktigt att öka kunskapen om personer som använder narkotika i befolkningen, särskilt bland de som i sitt arbete träffar dessa personer, både för att kunna ge rätt stöd och minska stigmatisering.

In 2024, Sweden participated for the second time in a European web survey about how people use and purchase drugs among those who have recently used them. The Public Health Agency of Sweden was responsible for the Swedish version of the survey and here we present the results.

Cannabis was the substance that was most commonly used by the participants. The analysis of the free-text responses showed that the use of cannabis was perceived as less risky than the use of other substances. Cocaine was also relatively common to use but was used much less frequently compared to cannabis.

Among the participants it was common to use several different types of drugs and to use them at the same occasion. It was most common to purchase drugs through a friend or person you know and through direct contact but many also obtained drugs for free. Drugs were most often used for intoxication or pleasure and social reasons. At the same time drugs, mainly cannabis, were used to self-medicate mental illness and other health problems.

According to the analysis of the free-text responses the participants perceived that the drug legislation in Sweden causes problems for both society and people who use drugs. Stigmatisation and concerns about being punished in some way could make it more difficult for people who use drugs to seek and receive care.

The analysis of the free-text responses showed that there is a willingness among the participants to share their experiences of drugs but fear of punishment can reduce motivation among people who use drugs to participate in different surveys or answer honestly to questions about this.

The results of the survey contribute to an increased understanding of people who use drugs. There is a need for broad prevention efforts to reduce the use and negative consequences of drugs, including continued efforts to reduce mental illness and stigmatisation of people who use drugs. Early interventions for youth, adequate access to care and support for substance use disorders and mental illness as well as parental support are also needed. It is also important to increase knowledge about people who use drugs among the general population, especially among those who encounter these people in their work, in order to offer proper support and reduce stigmatisation.

Denna rapport beskriver resultaten från Sveriges deltagande i Den europeiska webbundersökningen om narkotika som genomfördes 2024. Undersökningen är en tvärsnittsstudie som ger en ögonblicksbild av hur narkotika köps, används och upplevs bland personer i Sverige som använt narkotika nyligen. Deltagarna fick också svara på hur de upplever frågorna i själva undersökningen.

Eftersom undersökningen riktar sig direkt till personer som själva använder narkotika och har besvarats av grupper som annars kan vara svåra att nå, utgör den ett komplement till andra undersökningar på området.

Resultatet ger en uppfattning om vilka substanser som är vanligast att använda och hur ofta, hur mycket och varför dessa används. Det ger också en uppfattning om hur personer som använder narkotika skaffar olika substanser, hur de upplever sin narkotikaanvändning och hur det känns att svara på frågor om det. Resultatet visar också vad deltagarna upplever påverkar deras användning, köp och skador av narkotika.

Den här rapporten riktar sig till de som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet exempelvis i kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer, men även beslutsfattare.

Rapporten kan bidra till fördjupad kunskap om personer som använder narkotika och vilka områden som behöver prioriteras i det förebyggande arbetet för att minska användningen samt hälsomässiga och sociala skador av narkotika. Det är kunskaper som på sikt kan leda till en bättre hälsa i befolkningen.

Julia Åhlin är ansvarig utredare på Folkhälsomyndigheten för rapporten. Ansvarig enhetschef är Joakim Strandberg på enheten för ANDTS-prevention (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar). Vi tackar alla de som har svarat på och tipsat andra om undersökningen. Detta har bidragit till unik information som kan ge en bättre helhetsbild av narkotikasituationen i Sverige.

Denna rapport ersätter den tidigare rapporten om samma undersökning som genomfördes 2021. Den tidigare rapporten kan begäras ut från Folkhälsomyndighetens arkiv (e-post: info@folkhalsomyndigheten.se).

Folkhälsomyndigheten

Josefin P Jonsson
Avdelningschef, avdelningen för levnadsvanor och hälsofrämjande miljöer

Användning av narkotika kan ha negativa effekter på hälsan på både kort och lång sikt, som infektionssjukdomar, beroendesjukdomar och andra psykiatriska tillstånd, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, förgiftningar och död (1, 2). Narkotikaanvändning kan också öka risken för sociala konsekvenser som lägre utbildningsnivå, sämre försörjnings- och boendemöjligheter, samt stigmatisering, utanförskap och kriminalitet som är kopplat till användningen (1, 3). Användningen kan också bidra till negativa konsekvenser för omgivningen eftersom både de personer som använder narkotika och deras närstående upplever en sämre hälsa än andra (4). Det kan dessutom bidra till ojämlikhet i hälsa eftersom det är vanligare med narkotikaanvändning bland personer med lägre inkomst och utbildning än bland de med högre inkomst och utbildning. Personer med lägre inkomst och utbildning som använder narkotika, gör det också oftare än andra (4).

Vilka hälsoproblem som man kan få av narkotikaanvändning beror på flera olika faktorer, till exempel vilken typ av narkotika som används och på vilket sätt, hur ofta och hur mycket narkotikan används. Risken för ohälsa och dödsfall ökar om man injicerar narkotika, använder narkotika ofta och i stora mängder samt om man använder opioider eller flera olika narkotikasubstanser samtidigt (1, 2, 5).

Eftersom olika typer av narkotikaanvändning påverkar hälsan på olika sätt är det viktigt att undersöka hur narkotika används. Men det finns utmaningar med att ta fram sådan kunskap. I befolkningen som helhet är användningen av enskilda narkotikasubstanser relativt ovanlig så resultaten blir osäkra, och i undersökningar och rapporter behöver därför flera olika narkotikasubstanser ofta slås ihop med varandra (6). I undersökningar där deltagarna speglar befolkningen i stort deltar ofta färre personer från grupper där användningen av narkotika är vanligare, till exempel bland yngre personer och män (7, 8). Risken för att deltagare underskattar sin användning av narkotika i undersökningar ökar ju mer stigmatisering användningen av en substans är förknippad med. Det är särskilt svårt att få rättvisande uppgifter om användningen kan få rättsliga konsekvenser, till exempel böter eller fängelse, och om det saknas möjlighet att vara anonym i undersökningen (9). Dessa utmaningar kan bidra till en felaktig bild av användningen bland personer som nyligen har använt narkotika.

Anonyma webbaserade enkätundersökningar till personer som använder narkotika är ett sätt att nå och öka kunskaperna om användningen i denna målgrupp (6). Den europeiska webbundersökningen om narkotika är en sådan undersökning. Den är framtagen av EU:s narkotikamyndighet, European Union Drugs Agency (EUDA) och genomfördes första gången i Sverige 2021 i samarbete med 30 andra länder (10). Undersökningen genomfördes andra gången i Sverige 2024 och denna rapport beskriver resultaten från Sveriges deltagande då.

Syftet var att undersöka hur narkotika används, köps och upplevs av personer i Sverige som använt narkotika nyligen. Ytterligare ett syfte var att ta reda på hur deltagarna upplever Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024.

Övergripande frågeställningar:

• Hur används olika substanser av personerna?
• Hur köps och levereras olika substanser till personerna i undersökningen?
• Av vilka anledningar använder personerna olika substanser?
• Vilka erfarenheter av behandling har personerna?
• Vilka upplevelser av narkotika har personerna?
• Hur upplever personerna undersökningen?

Den här rapporten bygger på uppgifter som samlades in från mitten av maj till slutet av juni 2024 genom Den europeiska webbundersökningen om narkotika, European Web Survey on Drugs (EWSD) (11). Det är en anonym webbaserad enkätundersökning som har tagits fram av EU:s narkotikamyndighet EUDA. Undersökningen genomfördes i samarbete med en så kallad kontaktpunkt i varje deltagarland. Folkhälsomyndigheten är Sveriges nationella kontaktpunkt för EUDA och vi ansvarade för Sveriges deltagande i undersökningen. Det innebar att vi översatte och anpassade enkäten till svenska förhållanden. Vi ansvarade även för att på nationell nivå sprida enkäten till personer som använder narkotika. Undersökningen har genomförts ungefär vart tredje år sedan 2016 och detta var andra gången som Sverige deltog.

Den svenska versionen av enkäten riktade sig till personer som var minst 18 år, bosatta i Sverige och som hade använt narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna. I Sverige bjöds deltagarna in till att delta i undersökningen genom

• en betald annonskampanj i sociala medier (Facebook och Instagram)
• Folkhälsomyndighetens kanaler och nätverk
• grupper som har kontakt med personer som använder narkotika, till exempel ideella organisationer
• ANDTS-samordnare regionalt och lokalt
• sprututbytes- och beroendemottagningar.

I enkäten ingick bakgrundsfrågor om till exempel kön, ålder och utbildningsnivå, samt frågor om vilka substanser personerna använt och när.

De flesta frågorna i enkäten handlade om åtta huvudsubstanser. De deltagare som svarade att de använt dessa substanser någon gång under de senaste 12 månaderna fick frågan om de kunde tänka sig att svara på fler frågor om respektive huvudsubstans. De som tackade ja fick svara på fler frågor som var uppbyggda på liknande sätt för varje huvudsubstans, till exempel varför, på vilket sätt, hur ofta och hur mycket de köper och använder dessa substanser.

Huvudsubstanserna var följande:

• cannabis
• kokain
• ecstasy/MDMA
• amfetamin
• metamfetamin
• heroin
• ketamin
• nya psykoaktiva substanser (NPS, designer- eller nätdroger).

Utöver huvudsubstanserna undersöktes även användning av andra substanser (under de senaste 30 dagarna och de senaste 12 månaderna). Dessa frågor handlade inte bara om narkotikasubstanser, utan även om användning av alkohol, tobaks- och nikotinprodukter samt lustgas (i berusningssyfte).

Vissa av frågorna från 2021 hade tagits bort eller ändrats av EUDA, till exempel hade vissa frågor och svarsalternativ formulerats på ett annat sätt, men de flesta var samma som tidigare. År 2024 ingick även nya fördjupande frågor om cannabis och ketamin, samt frågor om behandling och vilka substanser som personerna använt vid samma tillfälle.

Varje land som deltog i undersökningen hade också möjlighet att lägga till egna frågor i den nationella versionen av sin enkät. I Sverige la vi till frågor om dopningsmedel.

Enkäten inkluderade i sin helhet drygt 300 frågor och avslutades med en öppen fråga om hur deltagarna upplevde undersökningen. Resultat från utvalda frågor i undersökningen 2024 presenteras i denna rapport. Till exempel ingår inte resultat om köp- och användningsmängder samt priser.

Uppgifter från de frågor som hade fasta svarsalternativ (kvantitativa data) i enkäten analyserades av utredare på Folkhälsomyndigheten med beskrivande (deskriptiv) statistik och resultaten presenteras som andelar i procent. Deltagarnas svar styrde vilka följdfrågor de fick i enkäten, så antalet svar som analyserades varierar för olika frågor. Uteblivna svar togs inte med i analyserna.

Uppgifter från frågor med fasta svarsalternativ bearbetades och analyserades i programvaran SAS (version 9.4).

Upplevelser av undersökningen undersöktes genom en öppen fråga i slutet av enkäten: Kommentera gärna enkäten. Var det något som du upplevde saknades eller som var svårt att förstå? Deltagarna använde denna fråga för att även beskriva sina upplevelser av narkotika. Fritextsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Analysen tog hänsyn till både det bokstavliga (manifesta) och det underförstådda (latenta) innehållet i fritextsvaren (12). Fritextsvaren lästes först av en utredare flera gånger i sin helhet, för att få en överblick över materialet. Därefter markerade utredaren viktiga delar i fritextsvaren och sammanfattade dessa med korta nyckelord (koder). Koderna delades sedan in i kategorier och underkategorier utifrån skillnader och likheter mellan koderna, för att beskriva återkommande mönster i svaren.

Indelningen utgick från de kategorier som vi tagit fram tidigare i den kvalitativa innehållsanalysen av fritextsvaren från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021. Vi hade också möjlighet att omformulera och skapa nya kategorier utifrån oväntade resultat i svaren 2024 som inte passade in i kategorierna från 2021. Utredaren diskuterade indelningen av koderna med tre andra utredare och justerade sedan indelningen för att klargöra otydligheter och motsägelser i analysen.

I resultaten för varje underkategori presenteras de återkommande mönstren i fritextsvaren med exempelcitat som visar hur deltagarna har svarat.

Uppgifter från den avslutande öppna frågan i enkäten (kvalitativa data) bearbetades och analyserades med hjälp av programvaran NVivo.

Cirka 67 000 personer från 35 länder svarade på enkäten. I Sverige tackade 8 727 personer ja till att svara på den och 5 227 personer uppfyllde kriterierna för att ingå i analysen. Kriterierna var att deltagarna skulle

• vara minst 18 år gamla
• vara bosatta i Sverige
• ha använt minst en av substanserna i tabell 5 (exklusive alkohol och tobaks- eller nikotinprodukter) någon gång de senaste 12 månaderna.

Antalet deltagare som svarat att de använt följande substanser de senaste 12 månaderna och som sagt ja till att svara på följdfrågor om de substanserna som anges i parentes nedan:

• cannabis (n = 3 750)
• kokain (n = 1 285)
• ecstasy/MDMA (n = 1 084)
• amfetamin (n = 1 031)
• metamfetamin (n = 72)
• heroin (n = 51)
• ketamin (n = 674)
• NPS, inklusive syntetiska katinoner och syntetiska cannabinoider (n = 754).

De flesta av deltagarna var i åldern 18–44 år, med allra flest i gruppen 25–34 år. Färre än 5 procent av deltagarna var över 45 år gamla (se tabell 1).

Cirka 75 procent av deltagarna var män, och de flesta svarade att de hade en examen från gymnasium, eller från universitet eller högskola. De flesta av deltagarna (90 procent) svarade att de för närvarande studerar eller arbetar (se tabell 2–4).

Nästan alla som deltog i undersökningen (95 procent) svarade att de druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna och 86 procent under de senaste 30 dagarna. Användning av tobaks- eller nikotinprodukter var också vanligt, 87 procent av deltagarna svarade att de använt detta någon gång under de senaste 12 månaderna (se tabell 5).

Av de andra substanserna var det överlägset vanligast att ha använt cannabis, både under de senaste 12 månaderna och de senaste 30 dagarna (78 respektive 46 procent). Efter cannabis var det vanligast att ha använt kokain, lustgas (i berusningssyfte), amfetamin, hallucinogena svampar och ecstasy/MDMA någon gång under de senaste 12 månaderna. Bland dessa substanser var användningen av kokain och amfetamin vanligast under de senaste 30 dagarna (11–12 procent) och användningen av lustgas (i berusningssyfte) samt hallucinogena svampar och ecstasy/MDMA något mindre vanlig (under 10 procent).

Minst vanligt var det att ha använt heroin, rosa kokain, syntetiska cannabinoider (till exempel spice) och GHB/GBL.

Cirka 70 procent av deltagarna hade använt två eller flera olika substanser (exklusive alkohol samt tobaks- och nikotinprodukter) under de senaste 12 månaderna. Av dem hade 29 procent använt två olika substanser, 19 procent hade använt tre substanser, 14 procent fyra substanser och 38 procent hade använt fem eller flera olika substanser under de senaste 12 månaderna (se tabell 6).

Alla deltagare som svarade på följdfrågor om huvudsubstanserna fick frågor om blandbruk, alltså vilka andra substanser de använt vid det senaste tillfället som de använt huvudsubstansen. Utöver narkotikasubstanser ingick här samtidig användning av alkohol, tobaks- eller nikotinprodukter och lustgas (i berusningssyfte).

Generellt var det vanligast att vid samma tillfälle använda alkohol och tobaks- eller nikotinprodukter (se tabell 7). En knapp tredjedel av deltagarna använde tobaks- eller nikotinprodukter vid samma tillfälle som NPS och drygt hälften av deltagarna använde detta vid samma tillfälle som kokainpulver. Blandbruk med alkohol varierade mer mellan olika narkotikasubstanser. Över 90 procent svarade att de druckit alkohol vid samma tillfälle som de senast använt kokainpulver medan motsvarande andel för cannabis var en tredjedel och en femtedel för heroin.

Personer som använt cannabis svarade oftare än personer som använt de andra huvudsubstanserna att de enbart använt en substans vid det senaste användningstillfället. Bland de som använt cannabis hade 44 procent endast använt en substans vid det senaste användningstillfället jämfört med 3 procent bland de som använt kokainpulver. Samtidigt var det vanligt att personer som använt andra huvudsubstanser än cannabis svarade att de även använt cannabis (hasch eller marijuana) vid samma tillfälle. Generellt låg andelen som använt cannabis vid samma tillfälle som de andra huvudsubstanserna runt 20 procent, förutom för kokainpulver och NPS där andelen som använt cannabis var närmare 10 procent.

Bland de som använde kokainpulver, ketamin och ecstasy/MDMA var mönstret liknande vad gäller samtidig användning av andra substanser, förutom att kokainpulver var vanligare att använda vid samma tillfälle som alkohol. Kokainpulver, ketamin och ecstasy/MDMA användes till viss del vid samma tillfälle. De användes till viss del även samtidigt som amfetamin. Ungefär en tiondel som använt ecstasy/MDMA och ketamin svarade att de också använt lustgas (i berusningssyfte) vid det senaste användningstillfället.

Relativt många av de som använt heroin och metamfetamin hade samtidigt använt bensodiazepiner eller andra opioider (till exempel metadon, buprenorfin).

– Svarsalternativet fanns inte tillgängligt för denna substans.

Alla deltagare som svarade på följdfrågor om huvudsubstanserna fick frågan: Hur många dagar har du använt substansen under de senaste 30 dagarna? Cannabis var den substans som hade det högsta genomsnittliga antalet dagar med användning under de senaste 30 dagarna. De som använde både hasch och marijuana använde det i genomsnitt 8 av de senaste 30 dagarna. Deltagare som endast använde hasch eller marijuana hade i genomsnitt använt det cirka 7 respektive 5 av de senaste 30 dagarna. Efter cannabis användes heroin och amfetamin oftast. Kokainpulver, ecstasy/MDMA och ketamin var de substanser som användes mest sällan (se tabell 8).

Alla deltagare som svarade på följdfrågor om huvudsubstanserna fick även frågan: Hur många dagar har du använt substansen under de senaste 12 månaderna? De flesta hade använt den aktuella substansen 1–5 dagar under de senaste 12 månaderna. Hur ofta olika narkotikasubstanser hade använts varierade mest för cannabis och heroin (se tabell 9).

Den huvudsubstans som hade använts oftast under de senaste 12 månaderna var cannabis. Cirka 10 procent av de som använde både hasch och marijuana använde dessa mer än 300 dagar per år medan cirka 7, respektive 5, procent av de som använde endast hasch, respektive marijuana, gjorde det mer än 300 dagar per år. Cirka 15 procent av de som använde heroin gjorde det mer än 300 dagar per år. Övriga substanser användes generellt mer sällan. Exempelvis svarade 95 procent av de som använt ecstasy/MDMA, och cirka 75 procent av de som använt kokainpulver eller ketamin, att de hade använt substansen som mest 10 gånger under de senaste 12 månaderna.

Alla deltagare som svarade på följdfrågor om huvudsubstanserna fick frågor om varför de använt substanserna (under de senaste 12 månaderna). Anledningarna till att använda narkotika varierade mycket mellan olika substanser (se tabell 10).

För alla substanser var det vanligast att använda narkotika för att bli hög eller ha kul. Denna anledning till användning var allra vanligast bland de som hade använt kokainpulver, ecstasy/MDMA och ketamin jämfört med de som använt andra substanser. Sociala skäl var också en vanlig anledning till att använda de flesta substanserna, särskilt kokainpulver, amfetamin och ecstasy/MDMA.

För cannabis var flera anledningar till användning relativt vanliga. Förutom att bli hög eller ha kul, var det många som svarade att de använde cannabis för att minska stress och slappna av och hantera depression och ångest. Att minska smärta var en annan vanlig orsak till att använda cannabis.

Amfetamin, metamfetamin och kokain användes ofta för att personer ville hålla sig vakna och amfetamin och metamfetamin användes ofta för att förbättra prestationen inom till exempel skola eller arbete. Av deltagarna svarade 26 procent att de använde kokainpulver för att minska effekten av alkohol och 18 procent att de använde amfetamin i detta syfte.

De som använde ketamin och NPS svarade oftare än de som använde andra substanser att de använde substansen för att de var nyfikna eller ville experimentera. Cirka 18 procent av de som använde metamfetamin och ecstasy/MDMA svarade att de använde substansen för att förhöja eller förbättra sexuell njutning eller prestation.

Vissa svarsalternativ fanns bara för enskilda substanser och de visade bland annat att cannabis användes av många för att sova bättre. NPS användes till viss del av samma skäl. Cannabis användes till viss del även på grund av spirituella skäl eller beroende. NPS användes till viss del för att det var lagligt eller för att den substans man vanligtvis använde inte fanns tillgänglig. Kokainpulver och amfetamin användes till viss del för att minska effekten av alkohol.

a) Mer än en anledning kan anges för respektive substans. b) Anledningar till att använda heroin presenteras inte på grund av hög osäkerhet i resultat. – Svarsalternativet fanns inte tillgängligt för denna substans.

Ungefär hälften av deltagarna i undersökningen svarade att det var lite mer troligt eller mycket mer troligt att de skulle använda cannabis om det var lagligt (se tabell 11). Samtidigt svarade cirka 44 procent att det varken var mer eller mindre troligt och cirka 5 procent svarade att det var lite mindre troligt eller mycket mindre troligt att de skulle använda cannabis om det var lagligt.

Relativt få av deltagarna (knappt 13 procent) svarade att de hade fått behandling för att hantera eller sluta använda narkotika under de senaste 12 månaderna (medicinska eller psykosociala insatser, fysiska eller digitala, inklusive självhjälpsprogram). Bland de som svarade att de hade fått behandling för att hantera eller sluta använda narkotika under de senaste 12 månaderna var det vanligast att behandlingen avsåg användning av cannabis (21 procent), följt av användning av amfetamin (15 procent) samt bensodiazepiner och heroin eller andra opioider (11 procent) (se tabell 12).

a) Behandling för mer än en substans kan anges.

De som svarade på följdfrågor om huvudsubstanserna fick frågor om hur de vanligtvis fick tag på dessa. Det vanligaste sättet att få tag i narkotika var att själv köpa den aktuella substansen, men relativt många svarade att de oftast hade fått den gratis. Heroin var vanligast att köpa själv medan metamfetamin var vanligast att få gratis (se tabell 13).

I övrigt var det mycket ovanligt att få tag i narkotika genom att själv producera den. Cirka 5 procent svarade att de odlade marijuana.

– Svarsalternativet fanns inte tillgängligt för denna substans.

De flesta av deltagarna som hade använt respektive huvudsubstans, svarade att de hade köpt den någon gång under de senaste 12 månaderna (se tabell 14).

Det var vanligast att själv ha köpt substansen bland de som använt heroin, följt av de som använt cannabis (hasch, marijuana). Det var minst vanligt att ha köpt substansen bland de som använt metamfetamin.

De flesta av deltagarna svarade att de hade köpt narkotika från vänner eller personer som de känner, och att de hade tagit kontakt med säljaren direkt (se tabell 15). Det var också relativt vanligt att köpa narkotika på en krypterad internetmarknad eller Darknet, och via direktmeddelanden i appar. NPS och metamfetamin var de enda substanserna som var vanliga att köpa via webbshoppar på öppna internet. En viss del av alla narkotikaköp skedde även via kontakter på sociala medier.

Vissa svarsalternativ fanns bara för enskilda substanser och de visade att cannabis till viss del köptes på lagliga försäljningsställen eller på så kallade cannabisklubbar utomlands, och att NPS till viss del köptes i butik på en affärsgata (tobakskiosk exempelvis).

a) Mer än en köpmetod kan anges för respektive substans. – Svarsalternativet fanns inte tillgängligt för denna substans.

Över lag var det vanligast att deltagarna fick substansen levererad personligen utanför bostaden. För cannabis, heroin och NPS var den vanligaste leveransmetoden dock upphämtning på överenskommen plats utan personlig kontakt. Även personlig hemleverans var relativt vanligt. Leverans genom vanlig post eller paket var för de flesta av substanserna det minst vanliga alternativet, men var relativt vanligt vid leverans av ketamin och till viss del heroin. (se tabell 16).

a) Mer än en leveransmetod kan anges för respektive substans. b) Det var även möjligt att svara Annat samt skriva ett fritextsvar för att beskriva annan leveransmetod.

I enkätens avslutande öppna fråga med fritextsvar har deltagarna med egna ord beskrivit sina upplevelser av sitt eget och samhällets förhållande till narkotika, och hur de upplever den här undersökningen. Cirka 840 deltagare svarade på den öppna frågan. I det här avsnittet presenterar vi resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen av fritextsvaren och återanvänder samma huvudkategorier och underkategorier som i Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021.

Detta är den första huvudkategorin som handlar om hur deltagarna upplever situationen för personer som använder narkotika, vad den får för konsekvenser och hur de önskar att situationen skulle förändras.

Många av deltagarna var kritiska till Sveriges narkotikapolitik i fritextsvaren. De uppfattade den som onyanserad och onödigt sträng, och ansåg att den gör mer skada än nytta. Kritiken gällde framför allt lagstiftningen om narkotika och upplevda konsekvenser av denna, som exempelvis socialt utanförskap, kränkande behandling och stigmatisering av personer som använder narkotika. Deltagarna ansåg att lagstiftningen gör det svårare att söka vård. Den skapade också oro för juridiska problem och oro för att förlora arbetet.

Deltagarna svarade också att okontrollerade produkter och kontakt med kriminella vid köp av narkotika kan bidra till ökad tillgång och användning av substanser som kan vara farligare att använda. Till exempel kan försäljare av narkotika erbjuda andra produkter än vad köparen tänkt och göra att köparen kommer i kontakt med substanser som den annars inte hade gjort. Allt detta upplevdes bidra till ohälsa och hög dödlighet bland personer som använder narkotika. Lagstiftningen upplevdes också bidra till andra samhällsproblem som gängkriminalitet och relaterat våld.

”Valde att svara [på enkäten] då jag är en av de personer som drabbas av en onödigt restriktiv narkotikapolitik. Vi behöver göra något åt narkotikadödligheten i Sverige, att tränga in de som missbrukar eller ännu värre de som bara använder droger rekreationellt in i ett skuggsamhälle på grund av att man riskerar repressalier om man skulle nämna att man har problem eller om man skulle bli tagen i akten gör vår drogpolicy onödigt farlig för de som använder droger och en repressiv narkotikapolitik har inte visat sig ha någon större effekt på användandet ändå. Dessutom göder droganvändandet gängkriminalitet och att beskylla personer med missbruksproblem för att vara orsaken är inte att ta problemet på allvar.”

Flera av deltagarna svarade att de hade lågt förtroende för myndigheter och att de var oroliga för att vara öppna med sin användning av narkotika. Trots att enkäten var anonym och att flera upplevde detta som positivt uttryckte några av deltagarna en rädsla för att bli identifierade och råka ut för negativa konsekvenser om de svarade ärligt på enkäten. Detta bidrog också till att vissa deltagare uttryckte ett lågt förtroende för svaren i enkäten och för hur resultaten skulle användas:

”Jag har svarat så sanningsenligt jag kan [på enkäten], men kan tänka mig att alla inte gör det. Med tanke på drogers illegala status och den djupa misstro mot myndigheter drogbrukare oundvikligen utvecklar (pga att man behandlas väldigt illa av polis, vård, etc, vid minsta misstanke om att man brukar droger) kommer nog en del människor inte att lita på att svaren är helt anonyma, trots att det utlovas i studien. Personligen skulle jag, om mitt bruk uppdagades, kunna förlora jobb, körkort och liknande, trots att jag brukar droger på ett väldigt sporadiskt och helt ofarligt sätt, men valde ändå att svara sanningsenligt. Kan vara bra att ha i åtanke att inte alla tänker som jag.”

I fritextsvaren skrev deltagarna att det finns fördomar om personer som använder narkotika, till exempel att alla som använder narkotika har ett skadligt bruk eller är beroende av det. Flera av deltagarna tyckte att det finns skillnader mellan användning, skadligt bruk och beroende av narkotika, och beskrev sig själva som vanliga människor med bostad, utbildning, arbete, familj, vänner och en kontrollerad användning av narkotika, eller som sjuka personer som behövde vård, men inte som kriminella.

”Det behövs en nyanserad bild av framför allt cannabis […] för oss […] som ändå är högfunktionella med egen bostad, högskoleutbildning, körkort samt familjeliv. Man är inte missbrukare per automatik för att man brukar cannabis.”

Stigmatiseringen av personer som använder narkotika upplevdes av många deltagare som det största problemet med användning av narkotika. Deltagarna menade att stigmatiseringen gör det svårare att söka och få vård, till exempel för psykisk ohälsa och att sluta använda narkotika, och att detta bidrar till sämre hälsa hos personer som använder narkotika. Deltagarna tog i samband med detta även upp behovet av att minska stigmatiseringen kring beroende som är en sjukdom.

”Ett av de största problemen med narkotika i nutid är stigmatiseringen runt det. Jag kan inte säga till vården att jag emellanåt brukar narkotika utan att bli permanent drogstämplad och då inte få hjälp för de psykiska problem jag också har.”

När det gäller lagstiftningen om narkotika var det många av deltagarna som i fritextsvaren önskade en förändring av den, framför allt för eget bruk av cannabis men också andra substanser som hallucinogener, ecstasy/MDMA och ketamin. En del önskade en avkriminalisering av en eller fler av dessa substanser medan andra önskade en legalisering. En del önskade både och, till exempel en legalisering av cannabis och en avkriminalisering av annan narkotika. Några ville också att det ska vara tillåtet att odla cannabis för eget bruk. Deltagarna uttryckte att en ändrad lagstiftning skulle innebära fördelar för både individen och samhället, bland annat ökad produktkontroll, ökat självbestämmande över sin egen kropp, ökade skatteintäkter samt minskade skador av narkotikaanvändning, samt minskad gängkriminalitet och relaterat våld. Förslag som kom fram var att samhället skulle kunna reglera och erbjuda viss narkotika till försäljning på apoteket, till exempel genom att skriva ut cannabis för medicinsk användning på recept, eller genom kontrollerad försäljning av cannabis för rekreationsanvändning till vuxna på Systembolaget på liknande sätt som alkohol.

”Jag är för legalisering, främst på grund av den organiserade brottsligheten. Droger är ju deras primära inkomstkälla och staten går back miljoner på det. Både i förlorad skatt och på alla polisinsatser. Pengar vi hade kunnat lägga på annat.”

Ändringar i lagstiftningen om narkotika i andra länder, sågs av en del som positivt och som något som borde införas även i Sverige.

”Jag och alla jag känner hade mycket hellre köpt gräs eller svamp på Systembolaget, där man hade fått bra information om vad man köper och dessutom bidra med större skatteintäkter. Sverige måste sluta stoppa huvudet i sanden och inse att vi måste se på Europa och resten av världen, som ALLA går emot en mer liberal narkotikapolitik.”

I fritextsvaren uttryckte deltagarna att de ville få reda på resultaten från den här undersökningen och att det borde finnas mer statistik, forskning och kunskap om narkotika, till exempel om positiva effekter av psilocybin och ecstasy/MDMA i behandlingssyfte. Okunskap och fördomar om narkotika upplevdes bidra till skador och deltagarna ville att vetenskap i högre utsträckning skulle ligga till grund för politik och praktik. Det fanns också önskemål om andra insatser som utbildning om risker, drogtestning för skadereducering, samt vård och stöd hellre än straff för att minska skador av narkotikaanvändning.

”Ge mig ekologiskt (där det går) labb-testat knark och utbilda folk i riskerna i stället för att straffa och stigmatisera.”

Många av deltagarna visade i fritextsvaren en stor tacksamhet och uppskattning för att den här enkätundersökningen genomförs, att narkotikafrågan uppmärksammas och att personer som själva använder narkotika, särskilt de med beroende som ofta blir missförstådda, får dela med sig av sina erfarenheter. Undersökningen sågs som ett sätt för målgruppen att få dela med sig av sina perspektiv. Flera deltagare tog upp behovet av att deras erfarenheter tas till vara av myndigheter och politiker.

”I min mening är den viktigaste delen för att förstå narkotikabruk att tillåta den som använt att berätta om sin upplevelse utan att känna sig stigmatiserad.”

Många deltagare skrev att de hoppas att enkäten och deras svar på den ska göra nytta och bidra till

• ökad kunskap och förståelse
• ändrad lagstiftning och narkotikapolitik
• förändrad syn på narkotika
• en mer öppen och vetenskaplig kommunikation om narkotika i samhället
• bättre vård och hälsa för personer som använder narkotika.

De hoppas också att undersökningen skulle kunna bidra till att minska stigmatiseringen av narkotikaanvändning och stigmatiseringen av personer som använder narkotika. Vissa som upplevt negativa konsekvenser av sin narkotikaanvändning hoppades även att undersökningen skulle bidra till att minska tillgång till och skador av narkotika.

Trots att det verkade finnas ett stort värde för deltagarna att svara på enkäten för sin egen skull fanns det också önskemål från vissa att få ersättning för att de svarade på undersökningen.

Detta är den andra huvudkategorin som handlar om hur attityder, användning och köp av olika substanser varierar och vilka faktorer deltagarna upplever att detta påverkas av.

Deltagarna påpekade i fritextsvaren att det är viktigt att skilja på användning av narkotika, och skadligt bruk och beroende av narkotika. De flesta av de som tog upp detta i sina fritextsvar hade positiva erfarenheter av narkotika och beskrev sin egen användning som ansvarsfull, kontrollerad och oproblematisk, och de upplevde inte några negativa konsekvenser eller något beroende av det. Upplevda fördelar var bland annat att narkotika hade förbättrat hälsa och mående, kreativitet, självbild, livskvalitet, prestationsförmåga och uppskattning av tillvaron samt räddat deras liv. Vissa svarade att de använt narkotika för spirituell eller personlig utveckling, eller i rekreationssyfte.

”Jag deltog för att försöka visa att jag håller mig väldigt disciplinerad, ökar inte min användning och att det i min mening påverkar mitt liv positivt både i form av ökad livskvalitet och prestationsförmåga både i familjeliv och arbetsliv.”

Samtidigt fanns det också deltagare som svarade att de var beroende och ville sluta, eller redan hade slutat att använda narkotika.

”Jag har tidigare haft ett rätt "tungt" blandmissbruk med opioider, amfetamin och cannabis. Idag går jag på LARO [läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende], har gått i ett år drygt och får behandling (buprenorfin) och försöker sköta mig.”

Ett vanligt fritextsvar var att deltagarna använde narkotikasubstanser som cannabis, LSD och ketamin för att hantera trauman som övergrepp i barndomen och olika hälsoproblem, till exempel stress, ångest, depression, sömnproblem, posttraumatiskt stressyndrom, bipoläritet, beroende, suicidalitet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd. Men också för att hantera smärta på grund av till exempel diskbråck och endometrios.

Några av deltagarna svarade att de föredrog att använda narkotika, till exempel cannabis, framför receptbelagda läkemedel som SSRI-preparat eller bensodiazepiner. Detta på grund av upplevda positiva effekter av cannabis, negativa erfarenheter eller biverkningar av dessa läkemedel, eller eftersom de upplevde cannabis som mindre skadligt och beroendeframkallande i jämförelse med dessa läkemedel. Andra anledningar till att självmedicinera med narkotika var upplevd brist på eller otillräcklig vård för olika symtom och sjukdomstillstånd, samt negativa erfarenheter från hälso- och sjukvården.

”Jag har nyligen efter åratal av depression upptäckt svamp. Det har räddat mitt liv. Jag har bara använt det tre gånger hittills och känner inget beroende; inte heller fungerar jag sämre på jobbet eller hemma efter dessa fåtal trippar - tvärtom. Svamp har hjälpt mig ta mig ur en enorm livskris. Antidepressiva läkemedel jag har testat under flera år har inte hjälpt en hundradel så mycket, och dessutom gett otrevliga biverkningar.”

Några deltagare ville ha tillgång till cannabis för medicinsk användning. En del hade redan cannabis eller amfetamin utskrivet på recept, men köpte det i stället på olaglig väg eftersom de tyckte det var för dyrt att hämta ut det på apotek.

Många av deltagarna skrev i fritextsvaren att både de rättsliga förhållandena och den sociala omgivningen på olika sätt påverkar deras användning av narkotika. Att det är olagligt att använda narkotika i Sverige har fått några av deltagarna att minska eller sluta med sin användning av cannabis. En del svarade att de endast har använt narkotika utomlands där det har varit tillåtet, till exempel i Nederländerna, Kanada eller USA. Anledningar till detta är dels att de inte vill bidra till gängkriminalitet, dels att användning av cannabis är mer socialt accepterad i dessa länder.

”Jag vill inte klassas som kriminell och har trappat ner på min användning de senaste åren, men vet att jag hade kunnat må bättre om jag började bruka oftare igen som när jag bodde i ett annat land där synen på cannabis är helt annorlunda.”

Några deltagare skrev också att lagstiftningen i Sverige bidrog till att de använde substanser som ännu inte är reglerade i stället. Vissa av deltagarna svarade att de minskat eller slutat använda narkotika efter att de upplevt rättsliga påföljder av användningen eller när risken att få rättsliga påföljder har ökat. Samtidigt upplevde några av deltagarna att lagstiftningen spelar mindre roll för deras egen och andras användning av narkotika.

Tillgång ansågs också ha betydelse vid val av substans och beredningsform, till exempel användes hasch av vissa i större utsträckning än marijuana eftersom det var mer tillgängligt.

Deltagarna beskrev att narkotika ofta används i sociala sammanhang, tillsammans med andra där man turas om att köpa och bjuda varandra på narkotika. Grupptryck är en faktor som också upplevdes bidra till användning. Olika substanser används också i olika sociala sammanhang, till exempel beskrevs användning av cannabis oftare i hemmiljöer och användning av kokain och lustgas (i berusningssyfte) oftare i samband med fest. Årstider beskrevs också ha viss betydelse, där deltagare upplevde att användningen av vissa substanser var vanligare på sommaren.

”[Det är] inte alltid samma saker man använt. Om jag till exempel rökt vape med cannabis eller HHC hemma så har jag inte druckit alkohol eller liknande samtidigt. Men om jag använt det i festsammanhang så har jag ibland varit nykter i övrigt, ibland 1–2 glas alkohol också. Och ofta lustgas samtidigt om det är på klubb.”

Några deltagare svarade också att utbildning, arbete och familj påverkade deras användning av narkotika, till exempel hade vissa deltagare minskat sin användning eller slutat använda narkotika helt sedan de blivit föräldrar, eller begränsat användningen till när barn inte var med.

”Sen barnen kom ändrades vårt bruk drastiskt. Vi är en vanlig familj, vi arbetar heltid, gör utflykter på helgerna, gör läxor med barnen, går på föräldramöten, umgås med våra barn, umgås med vänner, o.s.v. Däremot innan barnen kom hade vi ett problematiskt förhållande till marijuana. Då rökte vi dagligen och då blev de kognitiva förmågorna påverkade i form av försämrat minne som märktes på arbetsplatsen.”

Umgängeskretsen ansågs också påverka användningen, till exempel hade några deltagare kommit i kontakt med narkotika i samband med kriminalitet, medan andra hade tagit sig ur narkotikaberoende när deras vänner och familjer tagit avstånd. Några deltagare beskrev i stället att umgängeskretsen varit kritisk till deras narkotikaanvändning, men att de ändrat sig efter att ha sett fördelar med användningen.

Vissa av deltagarna beskrev i fritextsvaren att det var viktigt att göra skillnad mellan olika substanser. Substanser som upplevdes mer naturliga beskrevs generellt mer positivt än syntetiskt framställda substanser, till exempel upplevdes cannabis som mindre skadligt och beroendeframkallande jämfört med annan narkotika, särskilt jämfört med narkotikaklassade läkemedel. Psilocybin och LSD upplevdes till viss del också som mindre skadligt och beroendeframkallande än annan narkotika. Psykedeliska substanser beskrevs över lag mer positivt än till exempel amfetamin.

”Vissa droger jag använder ser jag som dåliga, som till exempel amfetamin […] Andra droger som till exempel psykedeliska droger använder jag för personlig utveckling och dessa förespråkar jag på ett helt annat sätt. Jag ser det som mycket viktigt att hålla isär droger så inte allt dras över samma kant.”

Cannabis upplevdes som mindre skadligt och beroendeframkallande än alkohol. Vissa svarade att de använde cannabis som ett alternativ till alkohol. Att cannabis är olagligt och alkohol lagligt upplevde de därför som ologiskt.

”Alkohol är farligare [än cannabis], det säger jag som växte upp med alkoholism i släkten och har gått olika terapier hela mitt liv för att försöka läka allt trauma. Men att jag röker en spliff för att stilla min stressade hjärna eller för mina mystiska magsmärtor som ingen någonsin kan lösa, det är tydligen farligt.”

Risken med att använda cannabis uppfattades av några som lägre för vuxna friska personer jämfört med personer med psykisk ohälsa. Vilka substanser som deltagarna helst använde varierade mellan olika personer, men inställningen till användningen av en substans stämde i stort sett överens med hur riskfylld deltagarna uppfattade att användningen av substansen är.

Några deltagare skrev i fritextsvaren att de hade svårt att svara på vissa frågor i enkäten på grund av att deras användning och inköp av narkotika varierade så mycket. Deras användning påverkades bland annat av vem de köpte narkotika av, hur den levererades och hur ofta den köptes.

Faktorer som upplevdes påverka deltagarnas inköpsmängd och pris var om de delade narkotika med någon eller blev bjudna på narkotika av andra. Flera deltagare hade hellre velat ange mängder och priser i ett spann eller som grampris än att svara på frågor om hur mycket de hade köpt och vad det hade kostat var för sig. Många av deltagarna tyckte också det var svårt att uppskatta mängd på det sätt som frågorna var ställda i enkäten. Det var svårt att ange exakta mängder eftersom någon annan kunde ha fördelat eller köpt substansen, eller när användning och köp hade skett på exempelvis en fest eller nattklubb. Hur mycket narkotika som användes påverkades också av faktorer som renhetsgraden i substansen.

”Minns ej kostnader eller mängd av de två droger jag prövat. Vissa av alternativen var lite oklara då jag fått/endast prövat på fest, osv.”

Några deltagare svarade att hur mycket av en substans de köpte inte nödvändigtvis behövde stämma överens med hur mycket de faktiskt använde eftersom de vanligtvis köpte större mängder narkotika sällan. Detta för att hålla nere antalet köptillfällen på grund av de upplevda riskerna med att åka fast för det. Antalet cannabisplantor som odlades av deltagarna själva ansågs inte heller vara ett lämpligt mått på mängden odlad cannabis, eftersom storleken på plantorna, och hur mycket det blev, varierade.

Flera av deltagarna upplevde också att enkäten inte fångade sporadisk, oregelbunden, långvarig eller tidigare användning som förändrats över tid på ett bra sätt. En del svarade till exempel att de endast hade använt vissa substanser någon enstaka gång, ibland för väldigt många år sedan, eller att de tidigare använt mer eller annan narkotika än i dag.

”Tyckte frågorna som ”Hur brukar du köpa…” får det att låta som att jag gjort det många gånger. Som med ecstasy har jag tagit en gång på 12 månader, 2 gånger under hela mitt liv med 5 år där i mellan. Det är alltså inget jag brukar göra utan en enstaka händelse.”

Detta är den tredje och sista huvudkategorin som handlar om hur deltagarna upplevt undersökningen och frågorna i den. Kategorin lyfter också behovet av att utforma denna typ av undersökningar tillsammans med personer som använder narkotika.

De flesta deltagare svarade i fritexten att de hade en positiv uppfattning av enkäten. Många upplevde enkäten som bra, utförlig, väl utformad, nyanserad, seriös, saklig och opartisk med en god förståelse för narkotika och utan moraliska undertoner. De personer som även deltog i undersökningen 2021 upplevde att frågorna och svarsalternativen i enkäten var bättre år 2024 jämfört med 2021.

Samtidigt uttryckte flera deltagare kritik mot enkäten och tyckte att personer som använder narkotika i större utsträckning skulle få vara med och utforma den. Kritiken gällde framför allt en upplevd okunskap om narkotika hos de som utformat enkäten och en brist på saklighet i hur enkäten var utformad. Deltagare upplevde till exempel att enkäten var vinklad och enbart fokuserade på negativa aspekter av narkotikaanvändning. Det förekom även en del språkfel och liknande i enkäten som bidrog till en negativ upplevelse av den.

”Frågorna är ställda på ett sätt som utesluter en hel del möjliga svar. Ni kommer att få scewed [snedvridna] resultat tyvärr. Konsultera folk som använder droger innan ni skickar ut är tipset.”

I fritextsvaren beskrev de flesta deltagarna enkäten som tydlig och lätt att förstå. Vissa deltagare tyckte att exempelbilderna på mängder cannabis bidrog till tydlighet och ville ha liknande exempelbilder på mängder för andra substanser som till exempel ketamin. Samtidigt svarade andra deltagare att det inte gick att se hur mycket cannabis det var på exempelbilderna eftersom det saknades djup i bilderna. Annat i enkäten upplevdes också som otydligt, till exempel om frågan om negativa hälsoeffekter av cannabisanvändning handlade om effekterna under själva ruset, eller effekter av användning på lång eller kort sikt. Deltagarna upplevde också frågorna om platser för användning som otydliga, handlade det om var personen befann sig när den intog narkotika eller när den var påverkad.

”Visste inte riktigt vad som menades med ”på vilka platser har du använt x”, menar man att man intagit drogen på just den platsen, eller bara att man befunnit sig på platsen under påverkan?”

Definitionerna av tobaks- och nikotinprodukter samt olika typer av cannabinioider och NPS:er upplevdes också som otydliga av en del. Det upplevdes också som otydligt om användningen av amfetamin, ketamin och lustgas handlade om användning i berusningssyfte eller om receptbelagd medicinsk användning. Otydliga definitioner av substanser och otydlig information om hur deltagarna skulle få följdfrågor i enkäten bidrog till att flera deltagare inte förstod varför de hade fått följdfrågor om vissa substanser.

”Missuppfattade vad NPS droger var och klickade att jag hade använt det men det har jag inte men så skulle jag ändå svara på frågor om NPS.”

Deltagarna skrev att otydligheterna i enkäten skulle kunna bidra till en risk för felaktiga resultat. Syftet med enkäten, varför just de fått upp annonsen med inbjudan att svara på enkäten och varför frågor om dopningsmedel ingick i enkäten upplevdes också som oklart.

Vissa av deltagarna skrev i fritextsvaren att enkäten var lagom lång och snabb och enkel att svara på men många upplevde den som för lång och upprepande, vilket påverkade deras motivation att svara på den. Några deltagare hade problem med att svara på enkäten via mobiltelefon eftersom vissa svarsalternativ inte fick plats på mobilskärmen utan de var tvungna att skrolla åt sidan för att se alla svarsalternativ. Några missade det och kunde därför inte svara på frågan. En annan negativ sak som några beskrev var att de inte kunde gå tillbaka i enkäten och se sina tidigare svar.

”[Enkät] inte optimerat för telefon. Måste skrolla för mycket åt sidan. Svårt att välja rätt svar på vissa frågor när frågan försvinner åt sidan när man skrollar.”

Några deltagare ansåg att en del av frågorna och svarsalternativen i enkäten var märkliga och opassande, till exempel upplevde de uppdelningen av cannabis på hasch och marijuana som ologisk, och ordet marijuana som rasistiskt.

”Jag skiljer sällan på marijuana (gräs) och hasch. Jag tar det i samma syften, och det är därför lite svårt att göra en tydlig distinktion när jag ska svara.”

Vissa frågor och svarsalternativ upplevdes inte heller stämma överens med varandra. Vissa svarsalternativ hade också slagits ihop på ett sätt som upplevdes som opassande, till exempel ansåg deltagarna att det var olika saker att ha använt narkotika på musikfestival/fest. Svaret att ha känt sig yr/svimfärdig/ha svimmat, som negativ hälsoeffekt av cannabisanvändning ansåg de också borde ha delats upp. Några deltagare tyckte också att det hade varit bättre om mängden amfetamin och metamfetamin som de skulle uppskatta att de hade använt hade mätts i milligram i stället för gram. Deltagare som använt cannabis hade också velat ange en mindre mängd än en hel joint per användningstillfälle eftersom detta var vanligt. Vissa tyckte också att de fasta svarsalternativen för köpmängder cannabis i enkäten var onödigt små. Några deltagare tyckte också att det var för mycket personliga frågor i enkäten som gjorde att de kunde identifieras.

”Mängderna som man köper var väldigt felproportionerliga. Nästan ingen köper mindre än 5 gram [cannabis] åt gången. Det innebär onödiga risker, etc.”

Många av deltagarna svarade i fritexten att de saknade en del frågor i enkäten, till exempel om nuvarande och tidigare hälsa, anledningar till användning, narkotikapolitik och lagstiftning samt konsekvenser av dessa, upplevda för- och nackdelar med att använda narkotika samt frågor om livssituation och andra omständigheter, till exempel om nära och kära visste att de använde narkotika.

”Jag hade tyckt det var relevant och intressant att besvara fler frågor om om/hur man anser att ens [narkotika]vanor påverkar ens vardagsliv/relationer/arbete. Samt hur en mår genom att ta substanserna, utöver bara varför en tar dem.”

De saknade också frågor om inställning till, och upplevd risk med, användning av olika substanser, tidigare användning och beroende, injicering av narkotika, vilja att sluta använda narkotika och benägenhet att söka vård. Deltagarna ville också ha fler detaljerade följdfrågor om andra substanser såsom LSD, magiska svampar, andra opioider än heroin och semisyntetiska cannabinoider som HHC samt frågor om hur användningen av en substans påverkar användningen av andra substanser som exempelvis alkohol.

”Intressant att ni frågar inte mycket om psykedeliska droger (LSD, svamp, och så vidare). De har fått mer och mer fokus i media senaste tiden.”

Deltagarna saknade möjligheten att ange flera svarsalternativ på vissa frågor, till exempel om könsidentitet, sysselsättning och hur de vanligtvis använder cannabis. De saknade också specifika svarsalternativ på andra frågor, till exempel personlig utveckling eller spirituella skäl som anledning till användning, hjälp från Anonyma Narkomaner med att sluta använda narkotika, och att de inte hade något behov av behandling eller vård för att sluta använda narkotika.

När det gällde frågorna om hur deltagarna köpte narkotika saknades specifika svarsalternativ för köp hemma hos langare samt leverans genom möte med person på en bestämd plats. De fasta svarsalternativen i enkäten upplevdes inte ge en helt rättvis bild av situationen, och deltagarna ville ha fler möjligheter till fritextsvar för att kunna förklara sina upplevelser med egna ord.

Vissa av deltagarna tyckte också att enkäten hade ett felaktigt fokus på negativa i stället för positiva aspekter av narkotikaanvändning, på köp i stället för användning, och på skadligt bruk och beroende snarare än rekreationsanvändning, vilket bidrog till en negativ upplevelse av enkäten.

”Tyckte inte ni behandlade varför vissa använder psykedeliska substanser och att fokus endast var på de negativa aspekterna, inte de positiva”.

Syftet med den här undersökningen var att få en uppfattning om hur narkotika används, köps och upplevs av personer i Sverige som nyligen använt narkotika. Ytterligare ett syfte var att ta reda på hur Den europeiska webbundersökningen om narkotika upplevdes av de personer som svarade på den. Undersökningen genomfördes 2024 och ger en ögonblicksbild av dessa aspekter under den perioden. Nedan följer en diskussion om huvudresultaten från undersökningen, för- och nackdelar med undersökningen och hur resultaten kan användas.

På en övergripande nivå är resultaten från fritextsvaren i undersökningen desamma 2024 som 2021, även om vissa skillnader på detaljnivå förekommer. I vissa fall förekom större skillnader i de kvantitativa resultaten mellan undersökningen 2021 och 2024. Dessa lyfts i diskussionen. Det är dock svårt att göra direkta jämförelser av dessa resultat eftersom deltagarna som har svarat på undersökningen skiljer sig mellan åren (fler yngre personer och personer med högre utbildning 2024 jämfört med 2021) och för att frågorna och svarsalternativen delvis har förändrats. Skillnader i resultaten mellan åren kan bero på detta, men skulle också kunna tyda på vissa förändringar i hur narkotika köps och används.

Bland de som svarade på enkäten var cannabis den narkotikasubstans som var vanligast att ha använt under de senaste 12 månaderna. Cannabis var även den narkotikasubstans som användes oftast. I analysen av fritextsvaren kom det fram att användning av cannabis upplevdes som mindre riskfylld jämfört med användning av andra substanser. Detta stämmer överens med undersökningar om svenska skolungdomars attityder till narkotika (13). Efter cannabis var användning av kokain, lustgas (i berusningssyfte), amfetamin, hallucinogena svampar och ecstasy/MDMA de substanser som det var vanligast att ha använt under de senaste 12 månaderna. Användningen av dessa substanser är även vanligast förekommande i svenska befolkningsundersökningar på området (13, 14). Kokainpulver, ecstasy/MDMA och ketamin var de narkotikasubstanser som användes mest sällan.

De flesta som deltog i denna undersökning svarade att de hade använt fler än en narkotikasubstans under de senaste 12 månaderna. Det var också vanligt att använda flera substanser vid samma tillfälle, särskilt att kombinera narkotika med alkohol och tobaks- eller nikotinprodukter. Samtidig användning av tobaks- eller nikotinprodukter var generellt vanligt för alla narkotikasubstanser medan samtidig användning av alkohol varierade mer för olika narkotikasubstanser. Särskilt vanligt var det att personer som använde kokain hade druckit alkohol vid samma tillfälle (cirka 90 procent). Bland de som använde annan narkotika än cannabis var det vanligt att samtidigt använda cannabis. Bland de som använt cannabis var det däremot vanligare att enbart ha använt denna substans vid det senaste användningstillfället jämfört med de som använt annan narkotika.

De anledningar som deltagarna uppgav till att använda narkotika varierade mellan olika substanser. Den vanligaste anledningen till att använda alla substanser var för att bli hög eller ha kul. Resultatet är svårt att tolka eftersom det inte går att veta om deltagarna menade att de använt respektive substans för rusets skull eller för nöjets skull eller både och. Att bli hög eller ha kul var en särskilt vanlig anledning till användning bland de som använde kokainpulver, ecstasy/MDMA och ketamin. Sociala skäl var också en vanlig anledning till användning, framför allt bland de som använde kokainpulver. I fritextsvaren beskrev deltagarna också att de ofta använde narkotika i sociala sammanhang där användarna turades om att köpa och bjuda varandra.

Med undantag för ecstasy/MDMA var användning av de vanligaste narkotikasubstanserna under de senaste 12 månaderna högre bland de som svarat på enkäten i Sverige jämfört med Europa. Användningen av olika substanser var dock generellt högre bland de som svarade på undersökningen i Sverige 2021 jämfört med 2024. De svenska resultaten från undersökningen ligger överlag i linje med de europeiska när det gäller anledningar till användning.

De flesta deltagare svarade att de oftast själva hade köpt den narkotika som de använde, men många deltagare svarade också att de oftast hade fått narkotika gratis. Bland de som köpte narkotika var det vanligast att köpa den av vänner eller personer som de kände och att göra det genom direktkontakt personligen, via telefon, e-post eller sms. Att köpa narkotika genom direktmeddelande i appar, genom krypterad internetmarknad eller genom sociala medier var också relativt vanligt. Cannabis köptes i viss utsträckning även utomlands på lagliga försäljningsställen eller cannabisklubbar. Köp av NPS var vanligast via webbshop på öppna internet. Detta var betydligt vanligare bland deltagarna i undersökningen år 2024 (44 procent) jämfört med år 2021 (25 procent). Det var också betydligt vanligare att ha köpt metamfetamin via webbshop på öppna internet bland deltagarna i undersökningen år 2024 (18 procent) jämfört med 2021 (2 procent).

Personlig leverans utanför ens bostad eller hemleverans var generellt de vanligaste sätten som narkotika levererades på. För cannabis, heroin och NPS var upphämtning på överenskommen plats utan personlig kontakt däremot den vanligaste leveransmetoden. Leverans genom upphämtning på överenskommen plats utan personlig kontakt var mycket vanligare bland de som svarade på undersökningen år 2024 (10–42 procent beroende på substans) jämfört med år 2021 (4–20 procent). Vanlig post eller paket var det minst vanliga leveranssättet utom för ketamin och heroin där det var mer vanligt. Att få narkotika levererat via vanlig post eller paket var mycket mindre vanligt bland de som svarade på undersökningen år 2024 (5–25 procent beroende på substans), jämfört med år 2021 (15–56 procent). En eventuell minskning av leverans av narkotika via vanlig post eller paket skulle kunna bero på den nya lagstiftningen om åtgärder för att förhindra olaglig handel via post som infördes i januari 2023 (15).

I befolkningsundersökningar är det fler män än kvinnor och fler yngre än äldre personer som svarar att de använder narkotika (8, 14). Det kan förklara varför de flesta som svarat på denna undersökning var yngre personer och män. Det är vanligare bland pojkar än bland flickor att få narkotikarelaterade problem som vuxen (16). Den ökade risken pojkar har kan vara kopplad till de sociala och kulturella aspekter som förknippas med kön. Socialstyrelsen har tidigare tagit upp att skadligt bruk och beroende, kriminalitet och våld kan dölja depressiva besvär bland män och att den psykiska hälsan kan bli ännu sämre om de inte får behandling eller om behandlingen dröjer (17).

Många av deltagarna i undersökningen som använde cannabis svarade att de gjorde det för att minska stress och slappna av, sova bättre, hantera depression och ångest samt minska smärta. I fritextsvaren kom det fram att framför allt cannabis, men även andra substanser, används för att hantera både psykisk och kroppslig ohälsa. En tidigare litteraturstudie från FN:s kontor mot narkotika och brottslighet (United Nations Office on Drugs and Crime, UNODC) visar att depression, ångest och adhd ökar risken för att använda narkotika (5). En rapport från Folkhälsomyndigheten visar också att personer som använder narkotika uppger att de har en sämre psykisk hälsa jämfört med personer som inte använder narkotika (4). En sammanställning av vetenskapliga studier i Samsjuklighetsutredningens delbetänkande visar att upp till 70 procent av de som har skadligt bruk och beroende av narkotika också har någon annan psykiatrisk diagnos, beroende på vilken substans och diagnos det handlar om (18). I de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 skrev deltagarna i fritextsvaren att de saknade frågor om hälsa och anledningar till och konsekvenser av att använda narkotika, och tyckte att sådana frågor hade varit viktigare att ha med i enkäten än frågor om hur narkotika köps.

Det var relativt få personer av de som deltog i undersökningen som svarade att de hade fått behandling för att hantera sin narkotikaanvändning eller sluta använda narkotika under de senaste 12 månaderna. Men det var ändå mycket vanligare bland de som svarade på undersökningen år 2024 att ha fått behandling under de senaste 12 månaderna (13 procent) jämfört med de som svarade på undersökningen år 2021 (7 procent). Eftersom det saknas frågor om skadligt bruk och beroende av olika substanser i enkäten går det inte att veta om de som har svarat på undersökningen har något sådant behov av vård eller om det finns andra anledningar till att de flesta som svarade på enkäten inte har fått behandling under de senaste 12 månaderna.

Samtidigt beskrev deltagarna i fritextsvaren att Sveriges lagstiftning om narkotika, tillsammans med stigmatisering och lågt förtroende för samhället, upplevs göra det svårare för personer som använder narkotika att söka och få hälso- och sjukvård. Lagstiftningen upplevdes också bidra till andra problem, till exempel säkerhetsrisker med oreglerade produkter, och sociala och ekonomiska konsekvenser för personer som använder narkotika som kan leda till en sämre hälsa i denna grupp. Tidigare intervjustudier med personer som använder narkotika har visat att den svenska narkotikapolitiken kan upplevas som skadlig för denna grupp (19).

Forskning från andra länder tyder också på att stigmatisering kan bidra till att unga som dött av en narkotikaöverdos inte har sökt vård (20). I fritextsvaren upplevs en ändrad narkotikalagstiftning som en lösning på dessa problem. Flera av de svenska deltagarna i Den europeiska webbundersökningen om narkotika angav i fritextsvaren att de saknade fler frågor om lagstiftningen och upplevda konsekvenser av den i enkäten. Behovet av att utreda lagstiftningen om eget bruk av narkotika har tidigare uppmärksammats av flera samhällsaktörer (18, 21-24).

Enligt UNODC kan hög tillgång till narkotika, och lagar och normer i samhället som är mer tillåtande till narkotika, öka risken för användning (5). Ungefär hälften av deltagarna i den här undersökningen (51 procent) svarade att det hade varit lite mer troligt eller mycket mer troligt att de skulle använda cannabis om det var lagligt. Lagstiftningens betydelse kom också upp i fritextsvaren där några av deltagarna skrev att de använt narkotika i länder där det var tillåtet, lättare att få tag på och mer socialt accepterat att använda jämfört med i Sverige. Detta tyder på att den svenska lagstiftningen om narkotika kan ha en skyddande effekt och bidra till minskad användning av narkotika. Samtidigt svarade ungefär 45 procent av deltagarna i undersökningen att det var varken mer eller mindre troligt att de skulle använda cannabis om det var lagligt. Liknande svar fanns i fritexten där några av deltagarna upplevde att lagstiftningen hade mindre betydelse för deras egen och andras användning av narkotika.

Brist på kunskap om narkotika och om skadligt bruk och beroende i samhället kan bidra till en negativ syn på, och ett negativt bemötande av, personer som använder narkotika. Enligt tidigare undersökningar håller 53 procent av befolkningen i Sverige med om att diagnosen alkohol- och drogmissbruk är en form av psykisk sjukdom (25), och 35 procent svarar att narkotikaberoende orsakas av personen själv (26). För depression är motsvarande siffror 86 procent respektive 22 procent (25, 26). Detta tyder på en lägre kunskap om narkotikaberoende än vissa andra psykiatriska tillstånd i befolkningen. Ett åtgärdsförslag som lyfts i såväl Samsjuklighetsutredningens delbetänkande som Narkotikautredningens slutbetänkande är att öka kunskapen om personer som använder narkotika i befolkningen och bland personer som i sitt arbete träffar personer som använder narkotika, för att minska stigmatiseringen av denna grupp (18, 24). Deltagarna i den här undersökningen uttryckte liknande önskemål i fritextsvaren. Samtidigt behöver inte ökad kunskap automatiskt leda till en mer positiv inställning eller ett bättre bemötande av personer som använder narkotika (27). Att öka kunskapen om stigmatisering av personer som använder narkotika och konsekvenser av detta behöver därför kombineras med andra insatser som kan förbättra bemötandet av dessa personer.

Undersökningen är en tvärsnittsstudie som beskriver nuläget bland de som svarat på den 2024. Resultaten kan i kombination med andra undersökningar och händelser i samhället användas för att få en uppfattning om det kan ha skett några förändringar på narkotikaområdet mellan undersökningen 2021 och 2024, men de kan inte användas för att dra slutsatser om orsakssamband eller säga något om utveckling över tid. Som tidigare nämnts är direkta jämförelser av resultaten mellan åren svåra att göra eftersom enkätfrågorna till viss del har förändrats och de som svarat på enkäten olika år skiljer sig från varandra. Resultaten kan inte heller generaliseras till alla personer som använder narkotika i Sverige eftersom undersökningen är riktad direkt till personer som använder narkotika och deltagarna inte är slumpmässigt utvalda, utan har bjudits in till att delta i undersökningen genom bland annat betalda annonser i sociala medier. Det är relativt få av deltagarna som har använt heroin och metamfetamin och resultaten om dessa substanser är mer osäkra än till exempel resultaten om cannabis där många fler deltagare har svarat. Dessa resultat behöver därför tolkas med försiktighet.

Den här undersökningen är unik eftersom tusentals personer som använder narkotika i Sverige har svarat på hundratals frågor om olika substanser. Undersökningen ger därmed en uppfattning om hur dessa substanser används och köps, vilket är svårt att mäta i traditionella befolkningsundersökningar. Deltagarantalet i Sverige var det näst högsta bland alla länder som deltog i undersökningen år 2024.

Engagemanget i undersökningen märks både i hur många som har svarat på den, och hur mycket och vad de har skrivit i fritextsvaren. I den här omgången av undersökningen har över 800 personer med egna ord beskrivit sina upplevelser av narkotika och av hur de uppfattade själva undersökningen. Analysen av dessa fritextsvar bidrar till en djupare förståelse för hur resultaten från frågorna med fasta svarsalternativ i undersökningen kan tolkas och fångar upp erfarenheter av narkotikaanvändning som annars inte hade kommit fram i undersökningen.

Som tidigare nämnts var de flesta av deltagarna yngre män, en grupp som vanligtvis är svår att nå och som deltar mer sällan i traditionella befolkningsundersökningar. Men när den här gruppen deltar svarar de oftare att de använder narkotika jämfört med andra (7-9). Fritextsvaren visar att deltagarna vill dela med sig av sina upplevelser av att använda narkotika, men att de är oroliga för negativa konsekvenser, vilket gör dem mindre motiverade att delta i undersökningar om narkotika och ge ärliga svar på frågorna. Detta kan leda till att användningen av narkotika underskattas och ge en felaktig bild av vilka som använder narkotika, både i den här och i andra undersökningar (9).

Den här undersökningen var anonym, webbaserad och riktad direkt till personer som använder narkotika. Den kan därför ha upplevts som tryggare och mer relevant att svara på för personer som använder narkotika jämfört med andra undersökningar på området. Detta i kombination med inbjudan till att delta i undersökningen genom bland annat betalda annonser på sociala medier kan ha bidragit till ett högre deltagande bland personer som annars är svåra att nå. Kombinationen av frågorna som ingick i enkäten och ett högt deltagande bland personer som är svåra att nå gör att undersökningen kan ses som ett viktigt komplement till andra undersökningar på området och bidra till en bättre helhetsbild av narkotikasituationen i Sverige.

Fritextsvaren visade att de flesta deltagarna var positiva till enkäten men det fanns också en del kritik. Framför allt lyftes behovet av ett starkare målgruppsperspektiv i undersökningen. Den upplevda otydligheten och bristen på lämpliga svarsalternativ i undersökningen som deltagarna beskrev i fritextsvaren ökar risken för mätproblem och osäkerhet i resultaten. Detta gäller bland annat hur användnings- och köpmängder, och priser mäts i enkäten. Osäkerheten kring detta är en av anledningarna till att dessa resultat inte ingår i rapporten 2024. I en förundersökning som genomfördes innan Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2018, blev det tydligt att narkotikaanvändning ofta är oregelbunden och att man behöver ta hänsyn till detta när man utformar frågor och tolkar svaren (28). De svenska deltagarna i undersökningen 2024 tog också upp detta i fritextsvaren. Utöver de jämförelser mellan resultaten från undersökningen och andra källor som redan har gjorts tidigare i diskussionen, är resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen av fritextsvaren till stor del i linje med tidigare kvalitativ forskning i både Sverige och Norden (29-33). Att många av resultaten från undersökningen stämmer överens med flera andra undersökningar på området ökar trovärdigheten i resultaten.

Deltagarnas förbättringsförslag i fritextsvaren från 2021 och 2024 har där det varit möjligt använts av Folkhälsomyndigheten under arbetets gång och förts vidare till EUDA som utformat undersökningen, men förslagen behöver också användas i framtida undersökningar på narkotikaområdet, så att fler personer som använder narkotika vill delta och resultaten blir mer pålitliga. Personer som själva använder narkotika borde i högre utsträckning vara med i framtagandet av frågor och undersökningar på området för att öka kvaliteten och användbarheten på den kunskap som tas fram. Detta har även lyfts i Samsjuklighetsutredningens delbetänkande (18).

Det finns många olika narkotikasubstanser och dessa används, köps och upplevs på olika sätt och används av olika anledningar. Cannabis var den narkotikasubstans som var vanligast att använda och i analysen av fritextsvaren kommer det fram att den upplevdes som mindre riskfylld att använda jämfört med andra substanser. Efter cannabis var kokain vanligast att använda, men det användes betydligt mer sällan. Användning av lustgas (i berusningssyfte), amfetamin, hallucinogena svampar och ecstasy/MDMA var också relativt vanligt.

Det var vanligt att personer använde flera olika narkotikasubstanser och att de använde flera substanser vid samma tillfälle. Det vanligaste var att köpa narkotika från vänner eller personer som deltagarna kände och att de gjorde det genom direkt kontakt, men det var även vanligt att få gratis. Narkotika användes oftast för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl i sammanhang där personer turades om att köpa och bjuda varandra. En annan vanlig anledning till att använda narkotika, framför allt cannabis, var självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem.

I analysen av fritextsvaren kommer det fram att den svenska lagstiftningen om narkotika upplevdes som problematisk både för personer som använder narkotika och för samhället. Stigmatisering och oro för att straffas upplevdes göra det svårare för personer som använder narkotika att söka och få vård.

Undersökningens resultat ger en ökad förståelse för personer som använder narkotika. För att minska användning och skador av narkotika behövs en kombination av insatser, inklusive fortsatt arbete för att minska psykisk ohälsa och stigmatisering av personer som använder narkotika. Exempel på sådana insatser är att öka kunskapen om personer som använder narkotika i befolkningen, särskilt bland de som i sitt arbete träffar dessa personer, både för att kunna ge rätt stöd och minska stigmatisering. Det behövs också ett brett förebyggande arbete, tidiga insatser till unga, god tillgång till vård och stöd vid substansberoende och psykisk ohälsa samt stöd till föräldrar.

Enligt analysen av fritextsvaren från deltagarna finns det en vilja bland personer som använder narkotika att dela med sig av sina erfarenheter av detta, men oro för negativa konsekvenser kan göra att de inte vill delta eller svara ärligt i olika undersökningar. Den här undersökningen har till stor del besvarats av personer som annars kan vara svåra att nå, och kompletterar därför andra undersökningar på området. Den var dock riktad till personer som använder narkotika som blivit inbjudna till att delta i undersökningen, framför allt genom betalda annonser i sociala medier. Resultaten går därför inte att generalisera till alla som använder narkotika i Sverige.

Framtida undersökningar om narkotika behöver utformas med ett starkare målgruppsperspektiv för att personer som använder narkotika ska vilja delta och för att resultaten ska bli mer användbara och pålitliga.

Adhd – Attention deficit hyperactivity disorder (funktionsnedsättning som påverkar koncentrationen)

ANDTS – Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel om pengar

EWSD – European Web Survey on Drugs

EUDA – European Union Drugs Agency (EU:s narkotikamyndighet)

GBL – Gamma-butyrolakton (lösningsmedel)

GHB – Gamma-hydroxibutansyra (narkotikaklassat läkemedel)

HHC – Hexahydrocannabinol (semi-syntetisk cannabinoid)

LARO – Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende

LSD – Lysergsyradietylamid (hallucinogen)

MDMA – Metylendioxymetamfetamin (ecstasy)

NPS – Nya psykoaktiva substanser

SSRI – Selektiva serotoninåterupptagshämmare (typ av antidepressiva läkemedel)

UNODC – United Nations Office on Drugs and Crime (FN:s kontor mot narkotika och brottslighet)

Avkriminalisering – Avkriminalisering kan innebära att en handling, t.ex. användning eller mindre innehav av cannabis, fortfarande är olaglig men inte längre kriminell och registreras därmed inte i belastningsregistret.

Ketamin – Ett bedövningsmedel som används inom sjukvården och vid behandling av svår depression. Används även i berusningssyfte.

Kvalitativa data – Data som beskriver snarare än mäter något i ord, t.ex. upplevelser, känslor eller åsikter.

Kvantitativa data – Data som kan mätas i kategorier eller siffror, t.ex. hur mycket eller hur ofta något sker.

Legalisering – Legalisering innebär att något som varit olagligt blir lagligt, t.ex. att det blir tillåtet att använda och inneha cannabis, och även att tillverka och sälja det i reglerad form.

Nya psykoaktiva substanser – Nya substanser som ger liknande effekter som narkotika (även kallade designer- eller nätdroger).

Stigmatisering – Att peka ut en person eller grupp som anses avvika från normerna och förknippa dessa med negativa stereotyper.

Rosa kokain – Rosa pulver, ofta innehållande en mix av olika droger (kallas också för tussi eller tucibi).

1. World Health Organization. The health and social effects of nonmedical cannabis use. Geneva: World Health Organization; 2016 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/7aade0eb-9852-49e8-bdd9-0bf59ba1deb4/content.
2. United Nations Office on Drugs and Crime. World Drug Report 2021. Vienna: United Nations Office on Drugs and Crime; 2021 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.unodc.org/unodc/en/data-and-analysis/wdr2021.html.
3. European Union Drugs Agency. Health and social responses to drug problems: a European guide. Luxembourg: European Union Drugs Agency; 2021 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.euda.europa.eu/publications/health-and-social-responses-a-european-guide_en.
4. Folkhälsomyndigheten. Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige. Studier av socioekonomiska skillnader och hälsotillstånd hos användare och deras närstående. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/narkotikaanvandningen-och-dess-negativa-konsekvenser-i-sverige/.
5. United Nations Office on Drugs and Crime. World Drug Report 2015. Vienna: United Nations Office on Drugs and Crime; 2015 [29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.unodc.org/documents/wdr2015/World_Drug_Report_2015.pdf.
6. Matias J, Kalamara E, Mathis F, Skarupova K, Noor A, Singleton N, et al. The use of multi-national web surveys for comparative analysis: Lessons from the European Web Survey on Drugs. Int J Drug Policy. 2019;73:235-44. doi:10.1016/j.drugpo.2019.03.014.
7. Statistiska centralbyrån. Kalibreringsrapport: extra bortfallsanalys nationellt urval Hälsa på Lika Villkor. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 2018 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://fohm.se/contentassets/d7a60768b3b6444096a3b8c5c429d1a8/scb-bortfallsanalys-nationellt-urval.pdf.
8. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2024. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2025 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2024/?pub=140582.
9. Johnson TP. Sources of Error in Substance Use Prevalence Surveys. Int Sch Res Notices. 2014;2014:923290. doi:10.1155/2014/923290.
10. European Union Drugs Agency. European Web Survey on Drugs 2021: methodology 2021. Lisbon: European Union Drugs Agency; 2021 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.euda.europa.eu/publications/data-fact-sheets/european-web-survey-drugs-2021-methodology_en.
11. European Union Drugs Agency. European Web Survey on Drugs (EWSD) 2024. Lisbon: European Union Drugs Agency; 2025 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.euda.europa.eu/ewsd2024_en.
12. Krippendorff K. Content analysis: an introduction to its methodology. 3rd ed. Thousand Oaks, California: SAGE; 2013.
13. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN:s nationella skolundersökning 2024: ungas erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. CAN rapport 230. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2025 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.can.se/app/uploads/2024/11/can-rapport-230-cans-nationella-skolundersokning-2024.pdf.
14. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Användning och beroendeproblem av alkohol, narkotika och tobak: en studie med fokus på år 2021 i Sverige. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2022. [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.can.se/app/uploads/2022/03/can-rapport-209-anvandning-och-beroendeproblem-av-alkhol-narkotika-och-tobak.pdf.
15. Sveriges riksdag. Åtgärder för att förhindra illegal handel via post Stockholm: Regeringskansliet; 2022. (Regeringens proposition 2021/22:259).
16. Folkhälsomyndigheten. Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/riskfaktorer-for-ungas-narkotikabruk-och-narkotikarelaterade-problem-/.
17. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård: lägesrapport 2022. Stockholm: Socialstyrelsen; 2022 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-3-7750.pdf.
18. Från delar till helhet - En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Stockholm: Socialdepartementet; 2021. SOU 2021:93. [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/fran-delar-till-helhet-en-reform-for-samordnade_h9b393/.
19. Richert T. Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering. Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle; 2014.
20. Hadland SE, Park TW, Bagley SM. Stigma associated with medication treatment for young adults with opioid use disorder: a case series. Addict Sci Clin Pract. 2018;13(1):15. doi:10.1186/s13722-018-0116-2.
21. Folkhälsomyndigheten. Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika. Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag S2019/04314/FS. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/aa/atgardsforslag-for-att-forebygga-anvandning-samt-medicinska-och-sociala-skadeverkningar-av-narkotika/.
22. Sveriges Kommuner och Landsting. Handlingsplan mot missbruk och beroende: tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling för personer i åldern 13-29 år. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; 2018 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://skr.se/download/18.2f7b3a90199654f731c8c54d/1758808205765/missbruk_beroende1329_kunskap.pdf.
23. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion. Stockholm: Finansdepartementet; 2023. ESO 2023:10. [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2023_10_bruk_och_straff/.
24. Narkotikautredningen. Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus. Stockholm: Socialdepartementet; 2023. SOU 2023:62. [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/vi-kan-battre-kunskapsbaserad-narkotikapolitik_hbb362/.
25. Socialstyrelsen. Allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom. Befolkningsundersökning 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-11.pdf.
26. Folkhälsomyndigheten. Synen på psykisk ohälsa och suicid 2024 - En uppföljande undersökning av kunskaper och attityder i befolkningen 18–84 år. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2025 [citerad 29 januari 2026]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/synen-pa-psykisk-ohalsa-och-suicid-2024/.
27. Stuart H. Reducing the stigma of mental illness. Glob Ment Health (Camb). 2016;3:e17. doi: 10.1017/gmh.2016.11.
28. Skarupova K, Singleton N, Matias J, Mravcik V. Surveying drug consumption: Assessing reliability and validity of the European Web Survey on Drugs questionnaire. Int J Drug Policy. 2019;73:228-34. doi:10.1016/j.drugpo.2019.03.005.
29. Månsson J, Ekendahl M. Legitimacy through scaremongering: The discursive role of alcohol in online discussions of cannabis use and policy. Addiction Research & Theory. 2013;21(6):469-78. doi: 10.3109/16066359.2012.731115.
30. Månsson J. A dawning demand for a new cannabis policy: A study of Swedish online drug discussions. International Journal of Drug Policy. 2014;25(4):673-81. doi: 10.1016/j.drugpo.2014.04.001
31. Månsson J, Ekendahl M, Karlsson P. Clashing Perspectives: Cannabis Users and Swedish Drug Policy. In: Retreat or renchment? Drug Policies in the Nordic Countries at a Crossroads, edited Tham H, 267–290. Stockholm: Stockholm University Press, 2021. doi: 10.16993/bbo.k.
32. Dahl SL, Demant J. "Don't make too much fuss about it." Negotiating adult cannabis use. Drug-Educ Prev Polic. 2017;24(4):324-31. doi: 10.1080/09687637.2017.1325444.
33. Dahl SL, Bretteville-Jensen AL, Burdzovic Andreas J. From subcultural to mainstream? The evolving meaning of cannabis use among youth in a restrictive policy context. Drugs: Education, Prevention and Policy. 2025;32(1):63-71. doi: 10.1080/09687637.2023.2299368.