I den här publikationen sammanfattar Folkhälsomyndigheten utvalda delar av narkotikasituationen i Sverige. Rapporten bygger på 2024 års data som rapporterats till EU:s narkotikamyndighet EUDA hösten 2025, samt CAN:s nationella skolundersökning 2025 och den europeiska skolundersökningen ESPAD 2024.

I den nationella folkhälsoenkäten 2024 uppgav 4,0 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år att de hade använt någon typ av narkotika under det senaste året. Andelen som under det senaste året använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (utan förskrivning eller på annat sätt än läkaren förskrivit) var 1,3 procent.

För unga visar skolundersökningen år 2025 att andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika var 4,8 procent. Motsvarande andel i gymnasiets år 2 var 12,3 procent, vilket är den lägsta andelen sedan 2004 när skolundersökningen började genomföras i gymnasiet. Både den svenska skolundersökningen år 2025 och den europeiska skolundersökningen 2024 visar på en minskande trend för användning av narkotika bland svenska och europeiska ungdomar de senaste tio åren.

Under 2024 rapporterade Folkhälsomyndigheten 23 nya psykoaktiva substanser till EU:s narkotikamyndighet EUDA:s system för tidig varning. Majoriteten av dessa substanser tillhör gruppen semisyntetiska cannabinoider, vilka hittas i produkter som e-cigaretter och godis. Under året rapporterades för första gången en opioid tillhörande orfingruppen och det finns indikationer på att marknaden för nya opioider kan komma att förändras framöver.

Samtal till Giftinformationscentralen och beslag indikerar också en fortsatt stor förekomst av syntetiska katinoner som kristall (3-CMC).

Under 2024 reglerades 41 nya substanser som narkotika i Sverige och under 2025 föreslog Folkhälsomyndigheten reglering av ytterligare 22 substanser och en växt. 

År 2024 rapporterades drygt 44 000 narkotikabeslag från polis och tull, vilket är en ökning med nästan 30 procent från 2023. Volymen av beslag minskade för cannabis men ökade för amfetamin, kokain, ecstasy, vissa syntetiska opioider och flera narkotikaklassade läkemedel (till exempel tramadol och alprazolam).

Samtidigt som tillgängligheten är hög är priserna historiskt låga för de flesta typerna av narkotika (inklusive narkotikaklassade läkemedel).

Brottskategorin innehav ökade med över 30 procent och smuggling med 45 procent från 2023 till 2024. Totalt delgavs 61 977 personer misstanke om narkotikabrott, varav 83 procent var män. Bland Kriminalvårdens klienter är narkotikabrott (inklusive smuggling) det vanligaste huvudbrottet (31 procent av klienterna intagna på fängelse den 1 oktober 2024).

Inom den specialiserade öppenvården och slutenvården fick totalt runt 26 300 personer vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser under 2024. Av dessa var 65 procent män och 35 procent kvinnor, och genomsnittsåldern var 38 år. Bland förstagångsvårdade är åldersgruppen 15–19 år störst och blandbruk är den vanligaste orsaken till vårdbehovet.

Där en primärdrog kan identifieras är andelen som vårdas för sedativa och hypnotika störst. Den största ökningen sker dock i kategorin stimulantia (ej kokain), en kategori som i princip består av amfetamin.

Under 2024 fanns 32 sprututbytesprogram och en mobil enhet i Sverige, med totalt 5 879 klienter och där cirka 2 miljoner injektionsnålar distribuerades. Sprututbytena är även en viktig kanal för att dela ut naloxon. Under 2024 delade sprututbytena ut 4 462 naloxonkit och gjorde 3 340 påfyllningar av naloxon. Sprututbytesprogram finns i alla landets regioner.

Även läkemedelsassisterad behandling (LARO) finns tillgänglig i alla regioner. Men det totala antalet patienter i LARO-behandling är okänt eftersom en ökande andel regioner använder rekvisitionsläkemedel på LARO-mottagningar.

Under 2024 sågs en fortsatt minskning i antalet hepatit C-infektioner. I Sverige fick 486 personer hepatit C genom att injicera droger med oren utrustning, en minskning med 12 procent sedan 2023. Det rapporterades även något enstaka fall av hepatit B men inget fall av hiv via injektion av droger med oren utrustning.

Antalet narkotikarelaterade dödsfall har minskat med 37 procent mellan 2015 och 2024 och minskningen är störst bland männen. Under 2024 avled 424 personer, varav 286 män och 138 kvinnor. Opioider, varav oxikodon är vanligast, var involverade i cirka 90 procent av de dödsfall där man kunnat identifiera den eller de substanser som bidragit till dödsfallet.

Folkhälsomyndigheten samordnar och rapporterar varje år ett antal uppgifter om narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikamyndighet (EUDA, tidigare EMCDDA). Rapporteringen omfattar bland annat användning av narkotika, narkotikabeslag och narkotikarelaterad vård och dödlighet. Syftet är att ge EU och dess medlemsstater en objektiv överblick över EU:s narkotikasituation och narkotikaproblem samt bidra till en faktabaserad grund för narkotikaförebyggande arbete.

I den här publikationen sammanställer vi delar av 2024 års data som rapporterats till EUDA under hösten 2025. I tillägg redovisas delar av de senaste data från CAN:s nationella skolundersökning 2025 samt den europeiska skolundersökningen (ESPAD) 2024. Sammanställningen vänder sig till personer och aktörer som arbetar med frågan eller har ett intresse av den svenska narkotikasituationen, till exempel regionala och lokala samordnare inom relevanta områden, ideella organisationer, myndigheter och beslutsfattare.

Flera myndigheter och organisationer har bidragit till Folkhälsomyndighetens rapportering: Brottsförebyggande rådet, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Nationellt forensiskt centrum, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Rapporten är framtagen av Nina Rehn-Mendoza i samarbete med andra utredare vid Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef är Joakim Strandberg, Enheten för ANDTS-prevention.

Folkhälsomyndigheten

Josefin P Jonsson

Avdelningschef, Avdelningen för levnadsvanor och hälsofrämjande miljöer

Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor genomfördes 2024. Mellan undersökningarna som genomfördes 2022 och 2024 skedde inga signifikanta förändringar i användning det senaste året av vare sig narkotika, cannabis eller narkotikaklassade läkemedel.

I den nationella folkhälsoenkäten 2024 uppgav 4,0 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år att de hade använt någon typ av narkotika under det senaste året. Andelen som under det senaste året använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (utan förskrivning eller på annat sätt än läkaren förskrivit) var 1,3 procent. För den vanligaste illegala drogen, cannabis, var det 3,3 procent av 16–64-åringarna som uppgav att de använt cannabis under det senaste året (figur 1). Andelen som använt cannabis det senaste året har varit relativt stabil under de senaste tio åren. Resultatet från folkhälsoenkäten visade även att andelen män som använt cannabis var större än andelen kvinnor, och att användning av cannabis var vanligare bland yngre än äldre. I åldersgruppen 16–34 år uppgav totalt 6,0 procent att de använt cannabis under det senaste året, 7,8 procent av männen och 4,1 procent av kvinnorna (figur 2). Inte heller i den åldersgruppen ses någon ökning i användningen av cannabis.

Figur 1. Andel (procent) 16–64-åringar som uppgett att de använt cannabis under det senaste året, fördelat på kön, 2014–2024.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Sedan 2016 genomförs undersökningen endast vartannat år, och det finns därför inga data för 2017 eller 2019. År 2021 gjordes en extrainsatt undersökning på grund av covid-19-pandemin.

Figur 2. Andel (procent) 16–34-åringar som uppgett att de använt cannabis under det senaste året, fördelat på kön, 2014–2024.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten. Sedan 2016 genomförs undersökningen endast vartannat år, och det finns därför inga data för 2017 eller 2019. År 2021 gjordes en extrainsatt undersökning på grund av covid-19-pandemin.

Varje år genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) en nationell skolundersökning om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Under de senaste åren pekar flera mått på en minskande trend vad gäller narkotikaerfarenhet bland skolungdomar.

I den senaste undersökningen 2025 var andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika 4,8 procent. Motsvarande andel i gymnasiets år 2 var 12,3 procent, vilket är den lägsta andelen sedan 2004 då skolundersökningen började genomföras i gymnasiet (figur 3). Om man lägger till användningen av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination ökar andelarna, till 8,5 procent i årskurs 9 och 15,3 procent i gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika och/eller icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel. Cannabis är den vanligaste illegala drogen även bland skolelever. I undersökningen 2025 uppgav 4,3 procent av pojkarna och 4,2 procent av flickorna i årskurs 9 att de använt cannabis någon gång. I gymnasiets år 2 var motsvarande andelar 11,8 procent bland pojkar respektive 10,0 procent bland flickor.

Figur 3. Andel (procent) elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet som uppgett att de använt narkotika de senaste 12 månaderna, fördelat på kön, 2015–2025.

Källa: Nationella skolundersökningen, CAN. Ingen datainsamling genomfördes i gymnasiet under 2020 till följd av distansundervisning på grund av covid-19-pandemin.

I skolundersökningen finns också en fråga om lustgas sedan 2022. Svaren 2025 visar att 2,6 procent av eleverna i årskurs 9 hade använt lustgas någon gång. I gymnasiets år 2 hade 6,6 procent av eleverna använt lustgas någon gång. Användningen av lustgas har minskat kraftigt sedan 2022, då andelen som använt det någon gång var 6,0 procent i årskurs 9 och 16,8 procent i gymnasiets år 2. Skolundersökningen 2025 genomfördes innan lagen om lustgas (SFS 2025:621) trädde i kraft 1 juli 2025.

Den senaste europeiska skolundersökningen ESPAD (European School Survey on Alcohol and Other Drugs) genomfördes 2024 i 37 europeiska länder bland 15–16-åringar. Överlag visar ESPAD på en minskande trend vad gäller användning av narkotika bland europeiska ungdomar de senaste tio åren. I Sverige genomförs undersökningen i årskurs 9. Sverige låg under det europeiska genomsnittet vad gäller andel som använt narkotika någon gång – i Sverige var andelen 8,6 procent medan snittet för de europeiska länderna låg på 13,7 procent (med en variation från som lägst 4 procent till som högst 25 procent). Sverige ligger även lägre än våra nordiska grannländer. För cannabis var andelen som använt det någon gång 6,5 procent i Sverige och snittet för samtliga europeiska länder var 12,0 procent.

Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten nyupptäckta substanser till EUDA:s system för tidig varning (EWS). Under 2024 rapporterade Folkhälsomyndigheten 23 nya psykoaktiva substanser (NPS) (tabell 1). Majoriteten av substanserna som rapporterades under 2024 tillhör gruppen semisyntetiska cannabinoider. Syntetiska eller semi-syntetiska cannabinoider är substanser som framställs för att efterlikna effekterna av tetrahydrocannabinol (THC) som är det aktiva ämnet i cannabis. Under året rapporterades för första gången en opioid tillhörande orfingruppen. Orfiner är likt nitazener en grupp syntetiska opioider som kan vara mycket starka och risk för andningsstillestånd och dödsfall kan finnas redan vid mycket små doser.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Bland nya syntetiska opioider som rapporterats till Folkhälsomyndigheten från år 2020 till och med 2024 observeras ett ökande antal identifieringar av nitazener i beslag och dödsfall. Metonitazen som är narkotikaklassad sedan 2020 stod för majoriteten av dödsfall och beslag under 2023 och 2024. Sedan juli 2025 reglerar Kina flera nitazener genom en gruppklassificering vilket kan komma att minska tillgängligheten av nitazener i Europa. Det finns dock en risk att andra typer av opioider introduceras på marknaden istället, till exempel orfiner.

Samtal till Giftinformationscentralen och beslag indikerar en fortsatt stor förekomst av semisyntetiska cannabinoider under 2024. Antalet nyupptäckta semisyntetiska cannabinoider var även fler än under tidigare år. Substanserna har förekommit i till exempel e-cigaretter och godis. I produkter som analyserats av Tullverkets laboratorium och Nationellt forensiskt centrum har ofta andra cannabinoider än vad som står på förpackningen identifierats.

För gruppen nya syntetiska katinoner var 3-CMC och liknande substanser de som rapporterats i flest beslag under 2024. 3-CMC var även en av de vanligast förekommande NPS:erna i samtal till Giftinformationscentralen under samma år. 3-CMC regleras internationellt som narkotika sedan december 2024 efter beslut från FN:s narkotikakommission. 3-CMC kallas även kristall och är en drog med liknande effekter som amfetamin.

Under 2024 reglerades 41 nya substanser som narkotika i Sverige, varav 20 opioider, 12 cannabinoider, 4 katinoner, 2 bensodiazepiner och 3 övriga substanser. Under samma år reglerades 3 katinoner, 2 cannabinoider och 1 opioid som hälsofarlig vara. Under 2025 föreslog Folkhälsomyndigheten ytterligare 23 narkotikaregleringar. Förslagen omfattade 11 opioider, 4 cannabinoider, 3 katinoner, 3 övriga substanser, 1 bensodiazepin och växten kratom. Vi föreslog även att 8 andra ämnen skulle regleras som hälsofarlig vara. Vilka substanser som prioriteras i Folkhälsomyndighetens klassificeringsarbete beror bland annat på substansernas spridning och risker för hälsan. Eftersom opioider kan kopplas till många dödsfall är denna substansgrupp särskilt prioriterad.

Den svenska narkotikamarknaden består av både traditionella illegala droger som funnits länge, flera nya psykoaktiva substanser och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel. Antalet och volymen på beslag av narkotika beror till stor del på polisens och tullens prioriteringar och insatser, men också på andra faktorer såsom förändringar i införseln till Sverige och det globala utbudet av narkotika. De senaste åren har polisens och tullens arbete haft fokus på att bland annat kontrollera lastbilar och containrar, vilket resulterat i större mängder narkotika vid varje beslag. Enligt sammanslagna uppgifter från polis och tull som har rapporterats till EUDA ökade det totala antalet narkotikabeslag under perioden 2015–2020, för att sedan minska fram till 2023 (figur 5). År 2024 rapporterades drygt 44 000 beslag (räknat som ett beslag per beslagstillfälle eller ärende), vilket är en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2023.

Figur 5. Totalt antal narkotikabeslag från polis och tull, 2015–2024.

Källa: Polismyndigheten och Tullverket.

Volymen av beslagen av flera typer av narkotika fortsätter öka eller ligga på en historiskt hög nivå. För de tre vanligaste narkotikatyperna i Sverige – cannabis, amfetamin och kokain – har volymen av beslag för tull och polis sammanlagt ökat betydligt de senaste åren (figur 6) även om det för cannabis syns en minskning under 2024. Heroinbeslagen har varierat en del men visar på en kraftig minskning över tid – en 95-procentig minskning från 2018 till 2024 (från cirka 75 kilo till 4 kilo). För ecstasy/MDMA beslagtog tull och polis sammanlagt cirka 290 000 tabletter vilket är en tydlig ökning sedan 2023 (cirka 190 000 tabletter), men en minskning från 2019 då nästan 350 000 MDMA-tabletter beslagtogs. I tillägg till tabletter beslagtog polis och tull även över 30 kilo MDMA i pulverform.

Figur 6. Volymen av cannabis, kokain och amfetamin som beslagtagits av polis och tull, 2015–2024.

Källa: Polismyndigheten och Tullverket.

I gruppen nya syntetiska opioider identifierades en nitazen för första gången år 2019 i beslag av Tullverket. Året därpå upptäcktes nitazener för första gången vid obduktion och i polisens beslag. Antalet identifieringar av nitazener i beslag (och dödsfall) har därefter ökat och 2024 gjordes över 140 beslag av nitazener som omfattade över 28 000 tabletter. Nästan alla beslag 2024 var falska oxikodontabletter som innehöll metonitazen och som såldes på darknet eller internet. Efter att polisen gick ut med en varning för de falska oxikodontabletterna under hösten 2024 samt prioriterade aktioner mot försäljarna av dessa gick både antalet dödsfall och beslag ner. Det mesta av reklamen för nitazener försvann samtidigt från de svenska darknetsidorna.

Narkotikaklassade läkemedel utgör en stor del av narkotikamarknaden. Cirka 25 procent av marknaden på nätet består av läkemedel. Beslagen av flera substanser påvisar en uppåtgående trend. Under 2024 beslagtog polis och tull nästan 1,9 miljoner tabletter tramadol (en ökning med 34 procent sedan 2023) och även drygt 4,2 miljoner tabletter alprazolam (en ökning med 50 procent sedan 2023). Även trenden med olika ätbara produkter som innehåller en varierande grad av THC, och/eller syntetiska och semi-syntetiska cannabinoider, förväntas fortsätta öka.

I princip all narkotika på den svenska marknaden produceras utomlands och smugglas in i landet. De flesta beslag görs i den södra delen av landet, eftersom det är nära till kontinenten och det där finns strategiska transportpunkter såsom hamnar och Öresundsbron. Narkotikamarknaden på nätet utgör fortfarande en relativt liten andel av den totala marknaden, men har ökat de senaste tio åren. Enligt polisens bedömning utgör internethandeln 3–14 procent av den totala narkotikamarknaden. Av försäljningen på internet distribueras en betydande andel via postförsändelser. Den 2 januari 2023 ändrades postlagen (2010:1045) för att ge brottsbekämpande myndigheter större möjlighet att motverka illegala flöden i den inhemska posten. Narkotikastrafflagen (1968:64) ändrades den 1 juli 2023 så att även försök och förberedelse till narkotikabrott och ringa narkotikabrott kriminaliserades, vilket innebär att beställning av narkotika kriminaliserades som försöksbrott. Ändringen i postlagen har lett till att cirka 40 000 postförsändelser med narkotika beslagtogs under 2024 (en ökning från cirka 8 000 postförsändelser 2023) och polisen bedömer att detta har haft en påverkan på den internetbaserade narkotikahandeln.

Sedan 1988 har CAN följt det inflationsjusterade gatupriset för olika typer av narkotika (ecstasy/MDMA och LSD sedan 2000). Informationen kommer från poliser i Sveriges samtliga 27 polisområden. Datainsamlingen syftar till att fånga priser vid fysiska köp och inte vid onlineköp.

Flera typer av narkotika är i dag historiskt billiga. Trots detta ses ingen tydlig ökning i användning av narkotika i enkätundersökningar. År 2024 kostade amfetamin 200 kronor per gram, vilket är en femtedel av prisnivån i slutet på 1980-talet (i reala priser). Heroin har fallit lika kraftigt i pris under samma period, medan priset för kokain har halverats. Priset på ecstasy (MDMA) har nästan halverats sedan år 2000. Det kan noteras att under de senaste två åren har cannabispriserna (både hasch och marijuana) varit lägre än någonsin, samtidigt som halterna är på en historiskt hög nivå.

Narkotikabrotten tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott i hög grad påverkas av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet. I likhet med tidigare år gäller de flesta narkotikabrott som rapporterades 2024 användning och innehav. Totalt rapporterades cirka 122 000 brott av dessa två typer, vilket motsvarar 91 procent av alla anmälda narkotikabrott. Cirka 6 procent av alla anmälda brott gällde överlåtelse och endast 0,3 procent framställning (7 868 respektive 365 brott). Under 2024 ses en över 30-procentig ökning i brottskategorin innehav jämfört med föregående år (figur 7). Totalt delgavs 61 977 personer misstanke om narkotikabrott, varav 83 procent var män.

En stor andel av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott. Enligt data för alla intagna på fängelse den 1 oktober 2024 var narkotikabrott enligt narkotikastrafflagen eller smuggling av narkotika enligt smugglingslagen det vanligaste huvudbrottet (31 procent av klienterna), därefter kom våldsbrott (29 procent av klienterna).

Figur 7. Antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen, totalt samt fördelat på innehav och användning, 2015–2024.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå.

Från 2023 till 2024 minskade antalet anmälda brott för drograttfylleri något. Sedan 2020 ses en minskning med 28 procent. I motsats har anmälda brott för smuggling ökat betydligt (45 procent) från 2023 till 2024 (figur 8).

Figur 8. Antal anmälda brott för drograttfylleri samt narkotikasmuggling, 2015–2024.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå.

Inom sjukhusbaserad slutenvård och specialiserad öppenvård fick totalt 26 323 personer vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser under 2024. Av dessa var 17 105 män (65 procent) och 9 218 kvinnor (35 procent) och genomsnittsåldern var 38 år.

Antalet förstagångsvårdade personer (det vill säga de personer som för första gången fått sjukhusbaserad vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser) var 8 030 år 2024, varav 58 procent var män och 42 procent var kvinnor. Den största åldersgruppen utgjordes av 15–19-åringar (1 449 personer). Bland förstagångsvårdade är det vanligast att ha använt flera substanser i kombination, vilket betyder att en specifik drog inte är möjlig att identifiera som huvudorsak till vårdtillfället. I de fall en specifik drog eller substans har varit möjlig att identifiera som huvuddiagnos är sedativa och hypnotika vanligast. Vid jämförelse med 2015 har störst ökning skett i kategorin stimulantia (som amfetamin), följt av kokain, hallucinogener samt flyktiga lösningsmedel (figur 9). Kategorin flyktiga lösningsmedel innefattar till exempel sniffning av aceton, lim och bensin vilket inte är narkotika men används i russyfte och därmed ingår i rapporteringen till EUDA. I denna kategori kan även lustgas ingå.

Figur 9. Primärdrog eller substans bland personer som för första gången fått vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser inom sjukhusbaserad slutenvård och specialiserad öppenvård, 2015–2024.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

För vissa typer av narkotika ses könsskillnader i primärdrog bland förstagångsvårdade, där kvinnor dominerar i kategorin sedativa och hypnotika (som innehåller narkotikaklassade läkemedel som bensodiazepiner) samt i kategorin flyktiga lösningsmedel, medan män ligger högre i alla andra kategorier (figur 10).

Figur 10. Primärdrog bland personer som första gången fått vård för narkotikarelaterade huvuddiagnoser inom sjukhusbaserad slutenvård och specialiserad öppenvård, fördelat på kön, 2024.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Under 2024 skrevs 709 vuxna individer in på LVM-hem och de allra flesta (99 procent) för tvångsvård med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Bland dessa identifierades 345 individer som inte hade alkohol som primärdrog och som svarade på inskrivningsenkäten. Majoriteten var män (63 procent) och genomsnittsåldern var knappt 31 år. Genomsnittsåldern för första användningen av primärdrogen bland de inskrivna var 18 år och i genomsnitt tog det 12 år från första användning till inskrivningen i tvångsvården år 2024. Av de 345 personer som ingår i rapporteringen var den vanligaste substansgruppen för primärdrogen (för 35 procent av klienterna) stimulantia annat än kokain (varav 97 procent är amfetamin) och den näst vanligaste substansgruppen (för 23 procent av klienterna) var opioider (varav 63 procent är heroin).

Antalet personer som fått narkotikarelaterad vård inom Kriminalvården har minskat de senaste åren. Under 2024 fick totalt 2 182 klienter någon slags narkotikarelaterad vård. Majoriteten var män (88 procent) och genomsnittsåldern för män och kvinnor var 35 respektive 34 år. Minskningen beror dels på att man inom Kriminalvården i högre grad prioriterar behandling för kriminalitet och våldsbrott, dels på att beroendevård även kan fås av andra aktörer, till exempel primärvården.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) är en stöd- och behandlingsåtgärd som bland annat ska förebygga återfall, förbättra social funktion och minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. Flera av insatserna har även ett rehabiliterande syfte för patienterna.

Antalet patienter som hämtat ut något av de läkemedel som används inom LARO, till exempel metadon och buprenorfin, ökade fram till 2023, enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister. År 2023 var nästan 4 700 individer från 20 års ålder registrerade i läkemedelsregistret med ett recept på något av de läkemedel som används inom LARO, vilket var omkring 1 200 fler individer än 2013. År 2024 minskade antalet individer med 10 procent. Under 2024 var 4 191 individer inskrivna i LARO, varav 3 188 fick buprenorfin och 1 092 fick metadon.

En betydande och ökande andel LARO-läkemedel utgörs dock av rekvisitionsläkemedel, alltså läkemedel som lämnas ut på mottagningen istället för att hämtas ut på apotek. Vissa regioner erbjuder enbart rekvisitionsläkemedel. De registreras då inte i läkemedelsregistret. Det finns inga uppgifter om antalet LARO-patienter som får sina läkemedel via mottagningarna. Det totala antalet patienter i LARO-behandling är därmed okänt.

I Sverige erbjuder samtliga regioner LARO och majoriteten av LARO-enheterna finns inom offentlig sektor, vilket även inkluderar Statens institutionsstyrelses institutioner och Kriminalvårdens anstalter.

Personer som injicerar droger löper ökad risk för att infekteras av sjukdomar såsom hepatit B, hepatit C och hiv. Dessa sjukdomar sprids framför allt genom delning av injektionsverktyg, till exempel kanyler och sprutor. Sedan i början av 2024 erbjuder alla regioner sprututbytesprogram för att minska spridningsrisken, men det behövs i fler städer i varje region. På sprututbyten kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya oanvända verktyg, och även få tillgång till basal hälso- och sjukvård såsom gratis testning av hiv, hepatit B och hepatit C samt vaccination mot hepatit B. Programmen hänvisar även individer vid behov till annan tillgänglig hjälp, till exempel LARO eller socialtjänsten. Programmen ska löpande motivera personer som injicerar droger till rehabilitering och ett narkotikafritt liv.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterar att det under 2024 fanns 32 sprutbytesprogram och en mobil enhet i Sverige. Antalet klienter under 2024 uppgick till 5 879, vilket är en liten minskning från 2023. Totalt distribuerades cirka 2 miljoner injektionsnålar samt drygt 1,5 miljoner sprutor.

Naloxon är ett läkemedel som häver opioidöverdoser och god tillgång till naloxon är viktigt för att förhindra dödsfall. De flesta regioner har naloxonprogram. Sprututbytena har sedan 2018 haft möjlighet att distribuera naloxonkit. Antalet distribuerade naloxonkit från sprututbytesprogrammen 2024 uppgick till 4 462 och i tillägg gjordes 3 340 påfyllningar av naloxon. Motsvarande siffror för 2023 var 2 483 kit och 5 833 påfyllningar. Sedan mars 2024 är naloxon även tillgängligt på apotek utan recept. Naloxon ska också senast våren 2026 finnas tillgängligt på alla fängelser och häkten.

Personer som injicerar droger är en särskilt riskutsatt grupp när det gäller hepatit C. I dag finns effektiva mediciner för att behandla infektionen, och ett av WHO:s fastställda mål är att eliminera hepatit C i världen till 2030.

Under 2024 rapporterades totalt 862 fall av hepatit C i Sverige, vilket är något färre än 2023, och även fall rapporterade med Sverige som smittland minskade (592 fall). Den vanligaste smittvägen var injektion av droger med oren injektionsutrusning, vilket rapporterades för 486 fall. Antalet fall med oren injektionsutrustning minskade med cirka 12 procent sedan 2023 och har minskat totalt med nästan 40 procent sedan 2015. Merparten av dessa personer uppges ha smittats i Sverige (440 fall). Av dessa var 28 procent kvinnor (121 fall), vilket är samma andel som föregående år. Unga och unga vuxna i åldern, 15–24 år, utgjorde 8 procent (35 fall) av de som smittats i Sverige via injektion av droger, vilket är på samma nivå som 2023.

Under den senaste tioårsperioden ses en minskning av antalet som smittats av hepatit C via injektion av droger med oren injektionsutrustning i Sverige (figur 11). Minskningen kan bland annat vara en effekt av att det finns fler program för sprututbyten och ökad tillgång till botande behandling. Till exempel erbjuder fängelser behandling av hepatit C med direktverkande antivirala läkemedel.

Spridningen av hiv och hepatit B inom Sverige är fortsatt mycket begränsad. Under 2024 rapporterades några enstaka fall av hepatit B och inget fall av hiv via injektion av droger med oren injektionsutrustning. Sprututbytesprogrammen kan ha bidragit till minskad smittspridning, bland annat genom att erbjuda vaccination mot hepatit B till personer som injicerar droger. Även fängelser erbjuder vaccinationsprogram mot hepatit B.

Figur 11. Antal rapporterade fall av hepatit C per smittväg bland de som infekterats i Sverige, 2015–2024.

Källa: Folkhälsomyndigheten. Annan anledning/uppgift saknas inkluderar till exempel blod eller blodprodukt, sexuell kontakt med motsatt kön, män som har sex med män och uppgift saknas.

Varje år samlar EUDA in uppgifter om antalet narkotikarelaterade dödsfall. EUDA använder ett mått som skiljer sig något från det som används i den svenska officiella statistiken (läkemedels- och narkotikaförgiftningar), men båda måtten visar på en minskning av antalet dödsfall sedan det högsta antalet registrerade dödsfall 2015. Antalet dödsfall har minskat med 37 procent mellan 2015 och 2024 och minskningen är störst bland männen (figur 12). Under 2024 avled 424 personer vilket kan jämföras med 675 personer år 2015. Av de 424 som avled under 2024 var 286 män och 138 kvinnor.

Figur 12. Antal narkotikarelaterade dödsfall i Sverige, fördelat på män och kvinnor, 2015–2024.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Narkotikarelaterade dödsfall brukar delas in i oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) och förgiftningar med oklar avsikt. Av dessa var överdoser den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall under 2024 framför allt bland männen. Bland kvinnor var suicid nästan lika vanligt som överdoser. Det är överdoser och dödsfall med oklar avsikt som har minskat över tid medan narkotikarelaterade suicid har ökat något (figur 13).

Figur 13. Antal narkotikarelaterade dödsfall fördelat på orsakerna oavsiktliga överdoser, narkotikarelaterade suicid och förgiftningar med oklar avsikt, 2015–2024.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Oftast identifieras flera olika substanser vid toxikologisk analys och det går inte alltid att avgöra vilken som orsakade dödsfallet, men opioider var involverade i cirka 90 procent av de dödsfall där substanser som bidragit till dödsfallet kunnat identifieras. Sedan 2015, då antalet dödsfall var som högst, har dödsfallen med alla identifierade opioider (metadon, buprenorfin, tramadol, heroin och fentanyl) minskat, med undantag för oxikodon som varit relativt oförändrat med viss ökning under mitten av perioden (figur 14). Sedan 2020 är oxikodon den vanligast förekommande opioiden, dessförinnan var det heroin. Nitazener tillhör gruppen nya syntetiska opioider som är mycket potenta och lätta att överdosera. Det första dödsfallet där någon nitazen identifierats inträffade 2020, vilket sedan har ökat till 31 dödsfall under 2024. Myndigheternas prioriterade arbete riktat mot nitazener, inklusive varningarna om falska tabletter, antas ha bidragit till en nedgång i antalet dödsfall av nitazener under hösten 2024.

Figur 14. Antal kända opioider funna vid obduktion ensamt eller i kombination med andra substanser, 2015–2024.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

I förhållande till befolkningsmängd har de nordiska länderna ett högt antal registrerade narkotikarelaterade dödsfall jämfört med andra europeiska länder. Jämförelser mellan länder bör dock undvikas, eftersom statistiken som ligger till grund för narkotikarelaterad dödlighet delvis beror på hur många obduktioner och toxikologiska analyser som genomförs, vad som analyseras och hur dödsfallet kodas. Rutinerna för detta skiljer sig åt mellan länder. Alla länder rapporterar heller inte in data.