Folkhälsomyndighetens undersökning visar att många vårdnadshavare anser att deras barn har en meningsfull fritid, men alla håller inte med. Att delta i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till glädje, gemenskap och trygghet. Samtidigt lyfter vårdnadshavarna flera faktorer som påverkar barns möjligheter att delta, som utbud och tillgång till fritidsaktiviteter i närområdet, ekonomi, tidsbrist eller anpassning efter barns olika behov.

Tidigare studier visar att när barn deltar i organiserade fritidsaktiviteter kan det bidra till en bättre generell hälsa eftersom det främjar gemenskap, glädje och utveckling av färdigheter. Ledaren har en viktig roll i att skapa en trygg och stödjande miljö. Tillgången till meningsfulla fritidsaktiviteter är dock ojämlik, där bland annat ekonomi, funktionsnedsättning eller var man bor kan påverka barns deltagande.

En organiserad fritidsaktivitet definieras här som en aktivitet med en eller flera ledare som planerar och håller i en återkommande aktivitet inom en förening, kulturskola eller liknande.

Fritidskortet är en reform som ska öka förutsättningar för barn och ungdomar att få en mer aktiv och meningsfull fritid. Denna publikation är en del av Folkhälsomyndighetens arbete med uppföljning och utvärdering av fritidskortet.

fritidskortet.se

För att få en uppfattning om hur vårdnadshavare till barn i åldern 8–16 år ser på barnens fritid har Folkhälsomyndigheten genomfört en undersökning som består av en enkät och intervjuer. Enkäten besvarades av 1 010 vårdnadshavare och 30 vårdnadshavare deltog i enskilda intervjuer. Här presenterar vi delar av resultaten som fokuserar på en meningsfull fritid och barns förutsättningar för att delta i organiserade fritidsaktiviteter.

Av vårdnadshavarna uppgav 44 procent att barnet i hög grad haft en meningsfull fritid de senaste 12 månaderna. 45 procent uppgav att barnet haft en meningsfull fritid till viss del och 11 procent uppgav att deras barn inte haft en meningsfull fritid.

Undersökningen visar att om barn regelbundet deltar i organiserade fritidsaktiviteter kan det bidra till en meningsfull fritid. En hög andel av vårdnadshavarna i enkäten associerade barnets deltagande med upplevd glädje, gemenskap och en möjlighet att utveckla sina färdigheter. Hälften associerade det även med trygghet (figur 1).

Figur 1. Vårdnadshavarnas associationer till sitt barns medverkan i organiserade fritidsaktiviteter (andel i procent). Vårdnadshavare som svarat att deras barn varje vecka eller varje månad deltar i organiserade fritidsaktiviteter (Antal svar = 779)

Även i intervjuerna beskrev vårdnadshavare att organiserade fritidsaktiviteter är bra för barnens välmående. Där får de röra på sig och göra något de själva tycker är kul. Barnen lär sig att ta ansvar, lyssna och att vara i ett socialt samspel. Det skapar också en trygghet att det finns en ledare på plats som planerat aktiviteten och kan inspirera och vara en förebild.

Barn i föreningar lär sig vara i tid, träna, lyssna, de får vänner, de har ledare som guidar dem. Ärligt talat gillade jag det inte i början, men mina barn pressade mig och ville vara medlemmar. Jag har nu sett att de blivit ännu mer intresserade, de kommer hem glada, deras humör har blivit bättre. Det är extremt bra för barn att vara med i förening. (Intervju vårdnadshavare.)

En fjärdedel av vårdnadshavarna uppgav brist på utbud eller tillgång till aktiviteter som orsak till att deras barn inte deltagit i eller avslutat en organiserad fritidsaktivitet under det senaste året. Exempel på sådana hinder var: få aktiviteter i närområdet, lång kötid, brist på ledare eller lokaler. Lika många uppgav ekonomiska skäl som hinder för att delta i aktiviteter. Andra upplevda hinder var tidsbrist, lågt intresse hos barnet och avstånd till aktiviteter (figur 2).

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning upplevde i högre grad svårigheter med bristande utbud och tillgång (38 procent), ekonomi (29 procent) tillgänglighet (22 procent) och trygghet (17 procent).

Figur 2. Hinder för barns deltagande i organiserade fritidsaktiviteter (andel i procent). (Antal svar=1 010)

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning beskrev att ledare behöver mer kunskap om barns olika behov så att de kan anpassa aktiviteterna. Vissa barn behöver vara i mindre sammanhang där intryck och stimuli begränsas och utan krav på prestation. Resurser till hjälpmedel eller utrustning kan också påverka deltagande.

Hon vill ju spela basket men (…) jag får inte till det med logistiken och allt vad det kräver att vara med i ett lag också. För jag är en ensamstående förälder, så då blir det lite knepigare. (…) jag tänker dels att man ska resa, och jag har två barn, och då blir det som att om den ena blir uppbunden på matcher i helgerna och träning två dagar i veckan, då blir lite så här, vad ska andra barnet göra? (Intervju vårdnadshavare.)

Det blev så snabbt allvar, det blev inte skoj. Många vill ju bara träna för att ha roligt men det kan inte barn göra idag. Antingen ska du elitsatsa eller så är du väck. (Intervju vårdnadshavare.)

1. Anne Gotfredsen och Maria Strömbäck. (2023). Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa – rättigheter, möjligheter och hinder. Kunskapsläge och forskningsbehov. a. o. v. F. Forskningsrådet för hälsa.
2. MUCF. (2024) Fokus 24 – Platsens betydelse - Unga på landsbygd. [Internet]. Hämtad från: https://www.mucf.se/publikationer/fokus-24-platsens-betydelse.
3. Nelson, H. J., Spurr, S., & Bally, J. M. G. (2022). The Benefits and Barriers of Sport for Children From Low-Income Settings: An Integrative Literature Review. SAGE Open, 12(1), 21582440221087272. https://doi.org/10.1177/21582440221087272
4. Kusier, A. O., Ubbesen, T. R., & Folker, A. P. (2024). Understanding mental health promotion in organized leisure communities for young people: a realist review [Review]. Frontiers in Public Health, Volume 12 - 2024. https://doi.org/10.3389/fpubh.2024.1336736
5. Yman J, Helgadóttir B, Kjellenberg K, Nyberg G. Associations between organised sports participation, general health, stress, screen-time and sleep duration in adolescents. Acta Paediatr. 2023 Mar;112(3):452-459. doi: 10.1111/apa.16556. Epub 2022 Oct 17. PMID: 36209496; PMCID: PMC10092197.