Folkhälsan i Sverige 2026 Ojämlikhet i hälsan och dess förutsättningar – utveckling över tid

Det övergripande folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till år 2048. Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa.

Att minska ojämlikhet i hälsa är viktigt både för dem med sämre hälsa och för samhället i stort. En god och jämlik hälsa ger bättre förutsättningar för tillväxt, innovation och ett robust samhälle.

Årets rapport visar att vi inte närmar oss målet

Resultaten visar att ojämlikheten i hälsa inte minskar. Systematiska skillnader finns kvar i hälsa och hälsans förutsättningar. När det gäller medellivslängd ökar den till och med. Det är ofta samma grupper i samhället som har sämre förutsättningar för hälsa, mindre hälsosamma levnadsvanor och sämre hälsa.

Figur 1. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder för dem med kortast respektive längst utbildning, samt skillnaden mellan grupperna, för kvinnor och män ihop, 2012 och 2024.

Sedan 2012 har skillnaden i medellivslängd ökat till 6,7 år för dem med kortast jämfört med längst utbildning.

Även för gymnasieexamen ökar ojämlikheten. Andelen elever som tar gymnasieexamen ökar mer bland dem med högst hushållsinkomst än bland dem med lägst inkomst. Av dem som inte tog gymnasieexamen 2025 skulle 60 procent ha gjort det om alla hade samma förutsättningar som dem med högst hushållsinkomst, vilket motsvarar drygt 16 900 elever det året.

Figur 2. Andelen av dem som inte tog gymnasieexamen som skulle göra det om alla hade samma förutsättningar som dem i gruppen med högst hushållsinkomst (PAF), 2025.

25 procent saknar gymnasieexamen, 60 % av dem av dem skulle kunnat klara den.

För att nå målet behöver vi göra mer eller annorlunda

Vi kommer inte att nå det övergripande folkhälsopolitiska målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till 2048, om vi inte förändrar något. Vi har ett gemensamt ansvar för att förbättra folkhälsan. För att uppnå målet krävs ytterligare initiativ inom alla politikområden, på nationell, regional och kommunal nivå. Folkhälsomyndigheten har en central roll i att driva på arbetet genom att ta fram kunskap och mobilisera olika samhällsaktörer.

Hälsan i Sverige är generellt god, men vissa förutsättningar är oroande

Medellivslängden fortsätter att öka, och de allra flesta skattar sin hälsa som god. Daglig tobaksrökning minskar över tid. Samtidigt är flera av förutsättningarna för hälsa på en oroväckande nivå. Att ha skälig ekonomisk standard under barndomen och tillgång till utbildning är viktiga förutsättningar för goda livsvillkor. År 2023 levde fler än 100 000 vuxna och 64 000 barn och unga i hushåll där inkomsterna inte räckt till det nödvändigaste. Varje år går nästan var fjärde barn ut gymnasiet utan att ta examen.

Bilagor

Resultat i tabellform (PDF, 885 kB)

Om vår folkhälsorapportering

Folkhälsan i Sverige är Folkhälsomyndighetens webbaserade uppföljningssystem. Utöver årets fördjupade rapport om hur ojämlikhet i hälsa förändras över tid, ingår årsrapporten från 2025, nio e-publikationer med fördjupade resultat – en för varje folkhälsopolitiskt målområde samt en för hälsa. Vi tillgängliggör även resultat på läns- och kommunnivå.

Relaterad läsning

Folkhälsan i Sverige

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Antal sidor: 61
Artikelnummer: 25247