Under perioden 24 mars–5 maj undersökte Folkhälsomyndigheten förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19. Antikroppar mot SARS-CoV-2 uppstår efter infektion med viruset eller efter vaccination och bidrar till skyddet mot allvarlig covid-19. Totalt 1 851 överblivna blodprover från öppenvården i åtta regioner undersöktes för antikroppar mot SARS-CoV-2.

En stor andel av befolkningen, 98,5 procent, uppskattades ha antikroppar mot SARS-CoV-2. Alla åldersgrupper hade hög antikroppsförekomst, mellan 97,2 procent och 99,1 procent, även gruppen barn 0–15 år, som inte har rekommenderats vaccination mot SARS-CoV-2.

Förekomsten av antikroppar var hög i alla åtta regioner, mellan 96,1 procent och 100,0 procent.

Den här undersökningen visar att en stor andel av befolkningen hade antikroppar mot SARS-CoV-2 under perioden 24 mars–5 maj 2025. Antikroppar har samband med skydd mot allvarlig covid-19, men det är inte känt hur länge skyddet finns kvar. Det är viktigt att fortsätta följa rekommendationerna för vaccination.

During the period March 24–May 5, 2025, the Public Health Agency of Sweden carried out an antibody prevalence survey for SARS-CoV-2, the virus that causes COVID-19. Antibodies to SARS-CoV-2 appear after infection with the virus or after vaccination and contribute to the protection against severe COVID-19. In total 1,851 leftover outpatient blood samples collected in eight regions were analysed for the presence of antibodies against SARS-CoV-2.

A large part of the population was found to have antibodies against SARS-CoV-2, with an estimated antibody prevalence of 98.5 percent. The antibody prevalence was high for all age groups, from 97.2 percent to 99.1 percent, including the group children 0–15 years, which has not been recommended vaccination against SARS-CoV-2.

The antibody prevalence was high in all eight regions, ranging from 96.1 percent to 100.0 percent.

This survey shows that a large part of the population had antibodies against SARS-CoV-2 during the period March 24–May 5, 2025. Antibodies are associated with protection against severe COVID-19, but the durability of this protection is unknown. It remains important to follow the recommendations for vaccination.

Denna rapport redovisar resultaten från Folkhälsomyndighetens undersökning av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, i befolkningen 24 mars–5 maj 2025. Proverna som undersöktes var överblivna anonymiserade prover från öppenvården i åtta regioner.

Undersökningen är en fortsättning på en serie av tidigare rapporterade undersökningar (1-5). Syftet är att uppskatta hur stor andel i befolkningen som har haft infektionen och/eller är vaccinerade, eftersom det har betydelse för smittskydd och vaccinationsrekommendationer.

Undersökningen genomfördes i samarbete med följande regioner och dess personal vid laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, och Örebro. Andreas Mörner var projektledare.

Folkhälsomyndigheten

Sara Byfors

Avdelningschef, Avdelningen för mikrobiologi

Som en del i den nationella övervakningen av covid-19 har Folkhälsomyndigheten sedan början av pandemin undersökt förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19 (6). I undersökningarna skattas hur stor andel av befolkningen som har antikroppar mot viruset. Detta kallas även seroprevalens. Antikropparna bildas normalt inom två veckor efter infektion och kan mätas genom laboratorieanalys av blodprov. De vacciner mot covid-19 som används i Sverige är baserade på ytproteinet hos SARS-CoV-2, och antikropparna som bildas efter vaccination är riktade mot detta protein. Antikropparna visar att man haft infektionen eller vaccinerat sig, och de utgör en del i det immunsvar som skyddar mot allvarlig sjukdom. Resultaten av undersökningarna har använts som underlag för modellering av scenarier för smittspridning och som stöd för beslut om smittskyddsåtgärder, till exempel rekommendationer för vaccination.

Folkhälsomyndigheten har utfört upprepade undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 med hjälp av överblivna anonymiserade blodprover som samlats in från öppenvården i nio regioner: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro (1-5). Fram till oktober 2021 genomfördes även parallella undersökningar med insamling av blodgivarprover (7).

Under hela undersökningsperioden 2020–2025 har ökningen av seroprevalensen påverkats både av de vågor av smittspridning av olika SARS-CoV-2-varianter som präglat pandemin och av vaccinationerna som inleddes just innan årsskiftet 2020/2021. Efter en relativt långsam ökning under 2020, till omkring 7–8 procent, steg den totala antikroppsförekomsten snabbt och har sedan 2022 legat över 90 procent (1, 7). I den senaste undersökningen i september 2024 skattades den till cirka 97 procent (5).

När vaccinationsinsatsen inleddes i Sverige följdes en prioriteringsordning som innebar att äldre och riskgrupper vaccinerades först. Idag har alla som är födda före november 2010 erbjudits en primärvaccination om två doser och alla 20 år och äldre minst en påfyllnadsdos. Sedan 2022 har personer 80 år och äldre rekommenderats två påfyllnadsdoser per år, och personer 65 år och äldre samt yngre riskgrupper en årlig påfyllnadsdos. I Sverige har vaccination mot covid-19 inte rekommenderats för barn, med undantag för särskilda riskgrupper. Den 30 september 2024 hade knappt 1 procent av barnen födda 2010 eller senare vaccinerats med en eller två doser.

Mer information och statistik om vaccination mot covid-19 i Sverige finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Vaccination mot covid-19
• Statistik för vaccination mot covid-19

Denna seroprevalensundersökning ingår i en serie av upprepade tvärsnittsundersökningar sedan våren 2020 där förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 har skattats i olika åldersgrupper i sju till nio regioner.

Överblivet provmaterial från blodprover tagna i öppenvården 24 mars –5 maj 2025 analyserades. Proverna, som var tagna av annan anledning än covid-19, hade samlats in och anonymiserats vid laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi åtta regioner. Efter anonymiseringen var den enda tillgängliga informationen om proverna födelseår, kön, region, provtagningsdatum och typ av prov (serum eller plasma). För att beräkna provgivarnas ålder användes formeln: 2025 - Födelseår. Det betyder att den angivna åldern är den ålder som personen kommer att ha vid 2025 års slut.

Prover samlades in i följande regioner:

• Jämtland Härjedalen
• Jönköping
• Kalmar
• Skåne
• Stockholm
• Uppsala
• Västerbotten
• Örebro

Stickprovens storlek beräknades utifrån antagande om ett enkelt slumpmässigt urval samt given seroprevalens och precision. I Tabell 1 visas beräknade stickprovsstorlekar för åldersgrupperna 0–15 år (födda 2010–2025), 16–18 år (födda 2007–2009), 19–49 år (födda 1976–2006), 50–64 år (födda 1961–1975) och 65–95 år (födda 1930–1960). Antalet prover i respektive åldersgrupp fördelades mellan laboratorierna baserat på befolkningsmängden i respektive region. I analysen av resultaten delades åldersgruppen 65–95 år upp i grupperna 65–79 år och 80–95 år.

a) Beräknad ålder = 2025 - Födelseår.

Proverna analyserades vid Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna för antikroppar mot SARS-CoV-2 ytprotein (spike). Analyserna utfördes med test-kit från Meso Scale Discovery (USA) enligt tillverkarens instruktion. Ett justerat gränsvärde för antikroppspositivitet användes, eftersom tillverkarens angivna gränsvärde sedan ankomsten av omikronvarianten visat sig underskatta andelen barn med antikroppar. Det nya gränsvärdet togs fram baserat på analys av prover från 344 SARS-CoV-2 negativa och 100 SARS-CoV-2 positiva provgivare. Det användes även i de två föregående undersökningarna (4, 5).

Den skattade seroprevalensen beräknades som viktad andel positiva prover av alla analyserade prover, med 95 procent konfidensintervall (KI) enligt Clopper-Pearsons metod (8). För att ta hänsyn till analysmetodens sensitivitet och specificitet korrigerades skattningarna med Rogen-Gladen-formeln (9). Vikter beräknades som inversen av antalet prover dividerat med antalet individer i populationen (senaste populationsdata från SCB februari 2025 i de olika åldersgrupperna i regionerna. För de skattningar där alla prover var positiva har konfidensintervallen beräknats med Clopper-Pearsons metod utan att ta hänsyn till vikterna. Skillnaden mellan andelen positiva män och kvinnor testades med viktad logistisk regression. Alla analyser utfördes i R v 4.4.2

Totalt analyserades 1 851 prover från åtta regioner. Antalet prover fördelat på kön, åldersgrupp och region visas i Tabell 2 till Tabell 5.

Andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 i hela undersökningen var 98,5 procent (95 procent KI 97,5–99,2), se Tabell 2.

I Tabell 2 visas andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 fördelat på kön. Förekomsten av antikroppar skiljde sig inte signifikant mellan kvinnor och män (p=0,47).

I tabell 3 visas andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 per åldersgrupp. Den skattade antikroppsförekomsten varierade från 97,2 procent i åldersgruppen 0–15 år till 99,1 procent i åldersgrupperna 16–18 år och 50–64 år.

a) Beräknad ålder = 2025 - Födelseår.

Tabell 4 visar andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 fördelat på de undersökta regionerna. Den skattade antikroppsförekomsten varierade från 96,1 procent i Uppsala till 100,0 procent i Jämtland Härjedalen.

I undersökningens två folkrikaste regioner, Skåne och Stockholm, gjordes separata skattningar för åldersgrupper. Resultaten visas i Tabell 5.

a) Beräknad ålder = 2025 - Födelseår.

I den här undersökningen av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 som genomfördes 24 mars–5 maj 2025 i åtta regioner skattades seroprevalensen till 98,5 procent. Det är en nivå som är jämförbar med den i föregående undersökning i september 2024 (5). Den höga antikroppsförekomsten speglar den höga vaccintäckningen samt det stora antalet människor som haft en eller flera infektioner med SARS-CoV-2. Förekomsten av antikroppar skiljde sig inte mellan kvinnor och män.

Det var en hög förekomst av antikroppar i alla åldersgrupper, från 97,2 procent (0–15 år) till 99,1 procent (16–18 år och 50–64 år). I alla åldersgrupper utom barn 0–15 år hade en hög andel fått minst primärvaccination (två doser) mot covid-19.

I Sverige har barn födda i november 2010 eller senare inte rekommenderats vaccination mot SARS-CoV-2, med undantag för barn som tillhör en riskgrupp. Den 30 september 2024 hade bara cirka 1 procent av barnen födda 2010–2024 vaccinerats. Därför kommer antikroppar mot SARS-CoV-2 i denna åldersgrupp nästan uteslutande från infektion och inte från vaccination. Antikroppsförekomsten var hög hos barnen, bara marginellt lägre än i de andra åldersgrupperna. Till skillnad från övriga åldersgrupper har de flesta barnen utvecklat antikroppar först efter ankomsten av omikronvarianten i november 2021 (1).

Analyserna av antikroppsförekomsten efter omikronvariantens ankomst i slutet av 2021 har visat sig ge något för låga värden för barn födda 2010 eller senare. Det innebär att de rapporterade värdena från Folkhälsomyndighetens undersökningar 2022 och 2023 sannolikt underskattar förekomsten av antikroppar hos dessa barn. I den här rapporten redovisas värden baserade på analyser anpassade för omikronvarianten (se Metod). Det ger en något högre och sannolikt riktigare skattning av antikroppsförekomsten hos barn 0–15 år. Värdena för övriga åldersgrupper påverkas inte nämnbart av den justerade analysen.

Ingen större förändring noterades i någon åldersgrupp. Antikroppsförekomsten var jämförbar med föregående undersökning i september 2024 (5).

I samtliga åtta regioner som deltog i undersökningen var den skattade seroprevalensen hög, från 96,1 procent till 100,0 procent. De relativt små stickprovsstorlekarna för regioner med mindre befolkningsmängd medförde lägre skattningsprecision, men tillräcklig för att kunna konstatera en hög förekomst av antikroppar.

För de två folkrikaste regionerna i undersökningen, Stockholm och Skåne, analyserades antikroppsförekomsten även per åldersgrupp. Resultaten visade hög förekomst av antikroppar, från 96,4 procent till 100,0 procent, i alla åldersgrupper.

Sammantaget visar resultaten i denna undersökning att en hög andel av befolkningen i alla åldersgrupper och i alla undersökta regioner hade antikroppar mot SARS-CoV-2 under perioden 24 mars–5 maj 2025. Antikropparna, som bildats genom infektion och/eller vaccination, är en del i det immunsvar som skyddar mot allvarlig covid-19. Det är inte känt hur varaktigt skyddet är och det är viktigt att fortsätta följa rekommendationerna för vaccination.

Antikroppar (=immunglobuliner) – Proteiner som bildas av kroppens immunsystem med syfte att binda till och på så sätt verka hämmande på främmande ämnen, i detta fall viruset SARS-CoV-2.

Covid-19 – Coronavirus disease (coronavirussjukdom) 2019.

IgG – Immunglobulin G, antikropp som uppträder en tid efter insjuknande eller vaccination.

Konfidensintervall – Ett mått på osäkerheten hos skattningar som har tagits fram med hjälp av stickprovsdata. Ju större konfidensintervall, desto större osäkerhet.

SARS-CoV-2 – Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (svår akut respiratorisk sjukdom, coronavirus 2).

Seroprevalens – Andelen individer i en population som vid en given tidpunkt eller under en definierad tidsperiod testar positivt för antikroppar i blodet mot en smittsam mikroorganism, i detta fall mot viruset SARS-CoV-2.

Tvärsnittsundersökning – Vetenskaplig undersökning av ett urval individer (ett stickprov) i en population som utförs vid en given tidpunkt eller under en definierad tidsperiod. Syftet är att ge en rättvisande bild av populationen.

Stickprov – Ett urval individer ur en population.

KI – konfidensintervall

SCB – Statistiska centralbyrån, statistikmyndighet

1. Folkhälsomyndigheten. Påvisning av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodprov från öppenvården. Folkhälsomyndigheten; 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/pavisning-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-blodprov-fran-oppenvarden/.
2. Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige 6-26 mars 2023. En undersökning av blodprover från öppenvården i nio regioner.: Folkhälsomyndigheten; 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/forekomsten-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-sverige-6-26-mars-2023/.
3. Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige 11-25 september 2023 – En undersökning av blodprover från öppenvården i åtta regioner. Folkhälsomyndigheten; 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/forekomsten-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-sverige-11-25-september-2023/.
4. Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige 7–22 april 2024 – En undersökning av blodprover från öppenvården i nio regioner. Folkhälsomyndigheten; 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/forekomsten-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-sverige-7-22-april-2024/.
5. Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige 16 september–2 oktober 2024 – En undersökning av blodprover från öppenvården i åtta regioner. Folkhälsomyndigheten; 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/forekomsten-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-sverige-16-september-2-oktober-2024/.
6. Folkhälsomyndigheten. Undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2. 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/utbrottsarkiv/covid-19-pandemin-2019-2023/undersokningar-och-datainsamlingar/forekomst-av-antikroppar/.
7. Folkhälsomyndigheten. Påvisning av antikroppar mot SARS-CoV-2 hos blodgivare. Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/pavisning-av-antikroppar-efter-genomgangen-covid-19-hos-blodgivare-delrapport-2/.
8. Clopper CJ, Pearson ES. The use of confidence or fiducial limits illustrated in the case of the binomial. Biometrika. 1934;26(4):404–13. DOI:10.1093/biomet/26.4.404.
9. Rogan WJ, Gladen B. Estimating prevalence from the results of a screening test. Am J Epidemiol. 1978;107(1):71-6. DOI:10.1093/oxfordjournals.aje.a112510.