Denna publikation är en sammanställning av 2024 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade). Svenska HALT (Healthcare-associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities) är en del av den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) HALT-mätningar (1, 2).

Rapporten riktar sig till dig som är medicinskt ansvarig sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård, verksamhetschef eller personal på särskilt boende. Vi vänder oss också till dig som arbetar lokalt eller regionalt med kvalitetsutveckling, patientsäkerhet, Strama, vårdhygien och smittskydd, eller är beslutsfattare på kommunal nivå.

Syftet är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal hälso- och sjukvård.

I avsnittet Läs mer presenterar vi några utvalda nationella dokument och e-utbildningar som kan användas i det lokala förbättringsarbetet.

I mätningen deltar 27 261 vårdtagare från 177 kommuner och 2 456 enheter. I november 2024 bodde cirka 120 000 personer i särskilt boende, Tabell 2. Mer än 60 procent av kommunerna deltar. Mätningen täcker 23 procent av vårdtagare på SÄBO. Det är det högsta deltagandet sedan mätningen startade 2014.

Vad som är en enhet avgörs av verksamheterna själva och kan vara antingen ett våningsplan, en avdelning på ett särskilt boende eller en hel verksamhet.

Resultat 2024, och förra årets resultat inom parentes, visar att:

• 1,3 (1,5) procent av vårdtagarna har en vårdrelaterad infektion.
• 3,3 (3,1) procent av vårdtagarna behandlas med antibiotika. Sjuttioen procent av antibiotika för infektionsbehandling förskrivs av en läkare inom primärvården, 23 procent förskrivs av en läkare på sjukhus eller specialistmottagning och sex procent annan förskrivare.
• val av antibiotika för hud- och mjukdelsinfektioner och urinvägsinfektioner (UVI) följer i stor utsträckning behandlingsrekommendationerna.
• drygt en tredjedel av personer som behandlas för urinvägsinfektion har inte symtom som uppfyller mätningens kriterier för en sådan.
• urinkateter, trycksår och andra sår ökat signifikant vid jämförelse mellan åren 2015–2024.
• 4,9 (5,0) procent av vårdtagarna har trycksår.
• 10,7 (10,0) procent av vårdtagarna har svårläkta sår, akuta sår eller operationssår.
• 10,4 (10,6) procent av vårdtagarna har urinkateter.
• 2,1 (2,1) procent av vårdtagarna har genomgått ett kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna.
• riskfaktorer har stor betydelse för uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Om vårdtagaren dessutom har flera riskfaktorer samtidigt ökar risken avsevärt.
• vårdtagare med akuta sår, operationssår eller svårläkta sår har nästan 15 gånger ökad risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan sår.
• vårdtagare med trycksår löper över fyra gånger högre risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan trycksår.
• vårdtagare med urinkateter har två och en halv gånger så hög risk för att få en vårdrelaterad urinvägsinfektion jämfört med vårdtagare utan kateter.
• riskfaktorer är vanligare bland vårdtagare på korttidsplats.
• förekomst av VRI, antibiotika och riskfaktorer är ojämnt fördelade mellan deltagande enheter.

Alla kommuner i Sverige är inbjudna till att delta i HALT-mätningen. Metoden är en punktprevalensmätning som mäter andelen personer med vårdrelaterad infektion (VRI), antibiotikabehandling och riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner vid en bestämd tidpunkt. Metoden baseras på journalgranskning. De enheter som deltar registrerar resultaten direkt i en webbaserad modul i det nationella kvalitetsregistret Senior alert (4). Vad som är en enhet avgörs av verksamheterna själva och kan vara antingen ett våningsplan, en avdelning på ett särskilt boende eller en hel verksamhet.

Att förebygga vårdrelaterade infektioner och minska spridning och selektion (naturligt urval) av antibiotikaresistenta bakterier är en av de viktigaste delarna i patientsäkerhetsarbetet. En ansvarsfull antibiotikaanvändning och god vårdhygien är centrala delar i arbetet med att minska uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Genom att strukturerat mäta riskfaktorer, förekomst av infektioner och antibiotikaanvändning skapar vi underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Det ger även incitament till att minska och förebygga riskfaktorer hos vårdtagarna.

Styrkan i HALT-mätningen är att den är strukturerad, evidensbaserad och årligt återkommande med ett stort antal deltagare.

Alla vårdtagare som inte avböjt deltagande i det nationella kvalitetsregistret Senior alert deltar i mätningen. Dessutom måste vårdtagaren

• bo i det särskilda boendet på heltid (dygnets alla 24 timmar),
• vara närvarande klockan 8 på dagen för mätningen,
• varit på det särskilda boendet minst 24 timmar.

Vårdtagare som får regelbunden behandling vid en öppenvårdsenhet på ett akutsjukhus (till exempel hemodialys, cellgiftsbehandling) deltar under förutsättning att de inte är inlagda på sjukhus under dagen för mätningen eller de senaste 24 timmarna. Vårdtagare med växelvård deltar om de två sista punkterna är uppfyllda.

Mätningen är en del av den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) HALT-mätningar, och metoden baseras på ECDC:s protokoll. En vårdrelaterad infektion definieras i HALT enligt följande:

• första tecknen och symtomen på infektion ska ha börjat senare än 48 timmar efter tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning,
• alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats,
• infektioner som redan förekom eller var i inkubationsstadiet vid tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning ska inte räknas med.

För att fastställa infektion används så kallade beslutsalgoritmer som innehåller specifika tecken och symtom för varje infektion. Dessa algoritmer är baserade på falldefinitioner enligt CDC/SHEA (5) som i sin tur grundar sig på McGeer-kriterierna (6).

Covid-19 finns inte med som specifik infektion i mätningen. De flesta covid-19-infektionerna skulle däremot troligen registreras som en luftvägsinfektion.

Följande antibiotika ska registreras:

• oral, rektal, intramuskulär och intravenös behandling med
• antibakteriella (ATC-kod J01, A07AA, P01AB) och antimykotiska medel (ATC-kod J02) för systemisk användning,
• läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos (antimykobakteriellt medel) (ATC-kod J04),
• antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi).

I sammanställningen ingår 2 456 enheter från 177 kommuner med 27 261 vårdtagare. Det är det högsta deltagandet i mätningen sedan mätningarna startade 2014, se tabell 1. Av deltagarna bor 26 850 på särskilt boende för äldre fördelat på enhetstyperna allmän vård och omsorg, demens, korttid och psykiatri. Totalt 746 personer är på en korttidsplats. Inom särskilt boende för äldre är nästan alla vårdtagare äldre än 65 år (98,4 procent). Andelen personer yngre än 65 år är högre på psykiatriska enheter. Totalt 411 personer bor på LSS-enheter. Inom LSS är tre av fyra personer i mätningen yngre än 65 år.

I slutet av 2024 bor cirka 120 000 personer i särskilt boende, se tabell 2. Mer än 60 procent av kommunerna deltar. Mätningen täcker 23 procent av vårdtagare på SÄBO. Cirka 25 procent av enheter som är anslutna till Senior alert deltar i HALT.

Data som presenteras som korttidsplats innehåller dels resultat från alla personer som befinner sig på en korttidsenhet, dels från personer på korttidsplats inom övriga enhetskategorier. Övriga kategorier definieras som permanentboende. Resultat som presenteras för LSS och psykiatri ska tolkas med stor försiktighet eftersom de baseras på ett lågt antal personer från ett begränsat antal kommuner.

Om inget annat anges i rapporten ingår både terapeutisk och profylaktisk behandling i begreppet antibiotikabehandling.

Totalt har 1,3 procent (338) av vårdtagarna en vårdrelaterad infektion (VRI), se figur 1. I årets mätning ses en minskning av den totala andelen VRI, men minskningen är inte statistiskt signifikant. De två vanligaste VRI är hud- och mjukdelsinfektion och urinvägsinfektion.

Figur 1. Andel vårdtagare med vårdrelaterad infektion på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2024, totalt samt per infektionstyp.

n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall. Källa: Senior alert.

I årets mätning behandlas 3,3 procent (876) av vårdtagarna med antibiotika, se figur 2. Här ingår både behandling av samhällsförvärvade och vårdrelaterade infektioner samt behandling som ges i förebyggande syfte (profylax). Andelen personer som antibiotikabehandlas är den högsta andelen noterad sedan mätningarna startade.

Tre av fyra förskrivningar av antibiotika avser infektionsbehandling. Övriga används i förebyggande syfte. Antalet antibiotikaordinationer är totalt 910 stycken, fördelade på 876 personer. Sjuttioen procent av antibiotika för infektionsbehandling förskrivs av en läkare inom primärvården och 23 procent förskrivs av en läkare på sjukhus eller specialistmottagning. För antibiotikaförskrivningar i förebyggande syfte ökar andelen förskrivningar till 30 procent gjord av en läkare på sjukhus eller specialistmottagning. I cirka fem procent av alla antibiotikaförskrivningar är förskrivaren angiven som annan.

Hos personer boende inom LSS rapporteras sex vårdrelaterade infektioner och åtta personer antibiotikabehandlas. Det ger en prevalens av VRI inom LSS på 1,5 procent respektive 1,9 procent för antibiotikabehandling, men antalet personer i mätningen från LSS är lågt och resultaten ska tolkas med försiktighet.

Figur 2. Andel vårdtagare med antibiotikabehandling på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2024, totalt samt per infektion som antibiotikan var ordinerad för.

n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall. Källa: Senior alert.

Den vanligaste riskfaktorn hos vårdtagarna är någon form av sår, se figur 3. Trycksår förkommer i lägre utsträckning jämfört med andra sår. Personer boende på LSS har i jämförelse färre riskfaktorer. Andra sår (akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen) är dubbelt så vanliga på LSS i årets mätning (9,7 procent) jämfört med förra mätningen (4,6 procent).

Figur 3. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på särskilt boende per typ av plats på dagen för HALT-mätning 2024.

n anger antalet vårdtagare. Akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen ingår i kategorin andra sår. Källa: Senior alert.

I årets mätning är andra sår den riskfaktorn som är vanligast. Totalt 2 874 (10,7 procent) personer har ett annat sår på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning, se figur 4. I år har även strax över 2 800 personer förekomst av urinkateter (10,4 procent). Andelen personer med andra sår har legat högre de senaste tre mätningarna jämfört med mätningar 2016–2021.

En trendanalys av förekomst av riskfaktorerna visar att vi har en signifikant ökning av urinkateter, trycksår och andra sår under 2015–2024. För de övriga två riskfaktorerna, kirurgi de senaste 30 dagarna och kärlkateter, ses inga signifikanta förändringar över tid.

Figur 4. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2024.

n anger antalet vårdtagare som deltog i mätning. Akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen ingår i kategorin andra sår. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall. Källa: Senior alert.

Vårdtagare på korttidsplatser har en högre andel sår och urinkateter jämfört med personer på ett permanentboende (Figur 4). Även andelen personer med trycksår är högre. På korttidsplats har även en större andel genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Personer på en korttidsvårdplats har en högre andel vårdrelaterade infektioner och användning av antibiotika, se figur 5.

Figur 5. Andelen vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling hos vårdtagare per typ av plats.

n anger antalet vårdtagare som deltog i mätning. Källa: Senior alert.

Vårdtagare som har sår, har i högre utsträckning en vårdrelaterad infektion i hud- och mjukdelar samt antibiotikabehandling, se figur 6.

Figur 6. Andel vårdtagare med en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion samt antibiotikabehandling för hud och mjukdelar uppdelad på förekomst av sår på dagen för HALT-mätning 2024.

n anger antalet vårdtagare. Akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen ingår i andra sår. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall. Källa: Senior alert.

Detsamma gäller för vårdtagare med urinkateter. Dessa personer har en högre andel vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling för urinvägarna jämfört med vårdtagare utan kateter, se figur 7.

Figur 7. Andel vårdtagare med en vårdrelaterad urinvägsinfektion samt antibiotikabehandling för urinvägarna uppdelad på förekomst av kateter på dagen för HALT-mätning 2024.

n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall. Källa: Senior alert.

Vid varje HALT-mätning används en statistisk modell (generalized estimating equation, GEE) för att undersöka skillnader i risker för VRI och antibiotikaanvändning. Modellen justerar för kön, ålder, sjukhusvård, rörlighet samt kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna. Modellen tar även hänsyn till risken inom varje enskild enhet. Riskerna kan variera mellan HALT-mätningarna, men skillnaderna ligger vanligtvis inom konfidensintervallen. Skillnader kan bero på exempelvis deltagarantal och fördelningen av olika enhetstyper.

Analys av årets data visar att vårdtagare med svårläkta sår, akuta sår och operationssår har nästan 15 gånger ökad risk för en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion (95-procentigt konfidensintervall mellan 9,5 och 22,6). Vårdtagare med trycksår löper över fyra gånger högre risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan trycksår (95-procentigt konfidensintervall mellan 2,8 och 6,8). De med urinkateter har en två och en halv gånger högre risk för att få en vårdrelaterad urinvägsinfektion jämfört med vårdtagare utan kateter (95-procentigt konfidensintervall mellan 1,7 och 3,8). En analys för sambandet mellan ovanstående riskfaktorer och antibiotikabehandling har också gjort. Den visar att på ökad risk för antibiotikabehandling när vårdtagaren har riskfaktorer.

Vårdtyngden är hög på särskilt boende för äldre. I HALT mäts vårdtyngd som förekomst av desorientering, inkontinens och rörlighet hos vårdtagaren. Två tredjedelar av vårdtagarna är desorienterade och samma andel har någon form av inkontinens. Av alla vårdtagare i mätningen har en tredjedel både urin- och avföringsinkontinens. Dessutom har fyra av tio vårdtagare nedsatt rörlighet, där majoriteten är rullstolsburna och cirka tre procent av vårdtagarna är sängliggande.

Inom LSS-boenden är vårdtyngden lägre, men här är antalet deltagare lågt och resultaten därmed mer osäkra. Personerna på LSS-boenden är generellt yngre, vilket kan påverka vårdtyngden. Här har var tredje person någon form av inkontinens, 14 procent är desorienterade och 16 procent har nedsatt rörlighet. Vårdtyngdsindikatorerna per typ av plats som vårdtagarna bor på presenteras i figur 8.

Figur 8. Fördelning av vårdtyngd uppdelad på typ av plats för vårdtagarna på dagen för HALT-mätning 2024.

n anger antalet vårdtagare. Källa: Senior alert.

Andelen personer med inkontinens, desorientering eller med nedsatt rörlighet på särskilt boende för äldre är relativt oförändrad sedan 2015, se figur 9.

Figur 9. Förekomst av vårdtyngdsindikatorer hos vårdtagare på vård- och omsorgsboende för äldre år på dagen för HALT-mätning 2015–2024.

n anger antalet vårdtagare som deltog i mätningen. Källa: Senior alert.

Vårdtagare med nedsatt rörlighet har fler riskfaktorer. Det är särskilt tydligt när det gäller sår och urinkatetrar, se figur 10.

Figur 10. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på särskilt boende för äldre uppdelad på rörlighet år 2024.

n anger antalet vårdtagare. Källa: Senior alert.

Totalt rapporteras 138 personer ha en vårdrelaterad infektion kopplad till hud- och mjukdelar. Majoriteten har någon form av sår, och 22 personer har sår kopplade till ett kirurgiskt ingrepp (postoperativ sårinfektion). Några enstaka infektioner orsakas av svamp eller herpesvirus.

Totalt ges 304 antibiotikabehandlingar för hud- och mjukdelsinfektioner. De vårdtagare som behandlas för en hud- och mjukdelsinfektion kan delas in i tre grupper:

• strax över hälften har en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion,
• nästan en fjärdedel av de som behandlas för hud- och mjukdelsinfektion har inte någon VRI som bedöms tillhöra SÄBO,
• nästan en fjärdedel av de behandlade har en påbörjad vårdrelaterad infektion-registrering där HALT-mätningens kriterier inte uppfylls (se avsnitt Registrering av en vårdrelaterad infektion).

Sett till alla antibiotikaförskrivningar är infekterade svårläkta sår den vanligaste diagnosen, följt av infekterade akuta sår och postoperativa sårinfektioner, se figur 11. I tre procent av fallen registreras ingen diagnos och för 18 procent anges Annan diagnos.

Figur 11. Indikationer för 304 antibiotikaordinationer för hud- och mjukdelar år 2024. n anger antal antibiotikapreparat.

Källa: Senior alert.

Svårläkta sår behandlas i första hand med flukloxacillin (86 procent), vilket är förstahandsvalet i behandlingsrekommendationerna, följt av klindamycin (sju procent), se tabell 3. Akuta sår behandlas i 80 procent av fallen med flukloxacillin. Detta är förstahandsvalet för att behandla stafylokocker.

Observera de låga antalen (tabell 3), där små förändringar ger stort utslag på andelen. Alla diagnoser presenteras inte i tabellen.

Totalt 117 vårdrelaterade urinvägsinfektioner rapporteras, varav 26 fall är relaterade till urinkateter hos personen. Av de 117 personerna med en vårdrelaterad urinvägsinfektion behandlas 95 med antibiotika.

För 131 personer finns en registrering av en vårdrelaterad urinvägsinfektion påbörjad, men symtomen uppfyller inte mätningens falldefinition. Av dessa personer behandlas 102 med urinvägsantibiotika.

Antibiotikabehandling för urinvägarna är ordinerad till 400 vårdtagare där 30 procent av personerna har en profylaktisk behandling, se figur 12. Totalt 279 personer antibiotikabehandlas för en urinvägsinfektion.

För 82 personer med antibiotikabehandling för en urinvägsinfektion bedömdes infektionen inte vara förvärvad på boendet. Vid denna bedömning ska inte en registrering av vårdrelaterad infektion göras.

Figur 12. Schematisk bild som visar hur antibiotika ordinerad för urinvägarna fördelas på typ av behandling, samt relation till samtidig registrering av vårdrelaterade urinvägsinfektioner för HALT 2024.

Den vanligaste angivna diagnosen vid behandling av urinvägsinfektion är cystit, se figur 13. För fem procent av alla antibiotikaordinationerna registreras ingen diagnos, och för 24 procent anges annan diagnos. Profylaktiska antibiotika ordinerade för urinvägarna utgör nästan en tredjedel av alla antibiotika som används.

Figur 13. Indikationer för 404 antibiotikaordinationer för urinvägarna år 2024.

Källa: Senior alert.

Antibiotikavalet vid behandling av urinvägsinfektion följer i stor utsträckning de nationella behandlingsrekommendationerna. De två förstahandsvalen, pivmecillinam och nitrofurantoin, står för 83 procent av behandlingarna hos kvinnor, se tabell 4. Hos män är fördelningen annorlunda. I den gruppen behandlas en större andel med kinoloner och trimetoprim.

Observera de låga antalen (tabell 4), där små förändringar ger stort utslag på andelen.

Totalt rapporteras 54 personer ha en vårdrelaterad infektion kopplad till luftvägarna. Förkylning eller halsinfektion rapporteras hos 56 procent av personerna och resterande 44 procent har en nedre luftvägsinfektion. Ingen person rapporteras med influensa.

Totalt 97 personer får luftvägsantibiotika. Större delen, 94 procent, är infektionsbehandling och resterande är ordinerat som profylax.

De 91 vårdtagare som får behandling med antibiotika för en luftvägsinfektion kan delas in i tre grupper:

• en där lite drygt var fjärde person samtidigt har en aktuell vårdrelaterad luftvägsinfektion,
• en där nästan en tredjedel av personerna som antibiotikabehandlas för en luftvägsinfektion inte har någon luftvägsinfektion registrerad. Infektionen som antibiotikabehandlas har troligen bedömts som att den inte har uppkommit på enheten,
• en där lite drygt var fjärde person med antibiotikabehandling har en påbörjad infektionsregistrering, men där mätningens kriterier inte uppfylls (se avsnitt Registrering av en vårdrelaterad infektion).

Den vanligast angivna diagnosen vid behandling av luftvägsinfektion är pneumoni, se figur 14. Den näst vanligaste angivna diagnosen för antibiotikabehandling är kronisk obstruktiv lungsjukdom där vårdtagaren har en akut försämring av symtom. Tretton procent av alla luftvägsantibiotika är ordinerade för denna diagnos.

Figur 14. Angiven diagnos för 91 antibiotikaordinationer för luftvägsinfektion i HALT 2024.

Källa: Senior alert.

Vanligaste antibiotikabehandlingen hos personer med pneumoni, eller där diagnosen var okänd eller angiven som någon annan, är penicillin V, se tabell 5.

Observera de låga antalen (tabell 5), där små förändringar ger stort utslag på andelen.

I studien används prevalens för att beskriva den totala andelen vårdtagare med vårdrelaterade infektioner vid ett givet mättillfälle. Percentiler används för att visa hur denna förekomst fördelar sig mellan olika enheter. Genom att kombinera dessa mått får vi både en övergripande bild (prevalens) och en förståelse för variationen mellan enheter (percentiler). Detta möjliggör en mer nyanserad tolkning, där vi kan identifiera om förekomsten är jämnt fördelad eller om den är koncentrerad till ett fåtal enheter.

Analysen visar att förekomst av vårdrelaterade infektioner, antibiotika och riskfaktorer är ojämnt fördelade mellan deltagande enheter. Andelen vårdrelaterade infektioner per enhet där andelen vårdrelaterade infektioner på varje enhet rangordnas från lägst till högst andel visar att på 75 procent av alla deltagande enheter rapporteras ingen vårdrelaterad infektion, se tabell 6, percentil (P) 75. Detta gäller oavsett enhetstyp. På de övriga 25 procent av enheter med högst andelar vårdrelaterade infektioner per enhet ses högre nivåer än vad den genomsnittliga prevalensen visar (andel vårdrelaterade infektioner per vårdtagare). På LSS-enheter är det endast enstaka enheter som har vårdtagare med vårdrelaterade infektioner och dessa syns inte i tabellen då de utgör färre än tio procent av alla LSS-enheter. För enhetstyperna korttid, LSS och psykiatri deltar få enheter vilket ökar osäkerheten kring resultaten. Om enheten är väldigt liten sett till antalet vårdtagare ger en förekomst av en VRI, en antibiotika eller en riskfaktor ett högre procentuellt utfall.

Observera det låga antalet enheter (tabell 6) för enhetstypen korttid, LSS och psykiatri vilket ger en osäkerhet i resultaten.

På hälften av alla deltagande enheter (percentil (P) 50) rapporteras ingen vårdtagare med antibiotikabehandling, se tabell 7. På enheter med de högsta andelarna antibiotikabehandlade personer ligger andelarna betydligt över prevalensen totalt. På LSS-enheter är det endast ett fåtal enheter som har rapporterat vårdtagare med antibiotikabehandling.

Observera det låga antalet enheter (tabell 7) för enhetstypen korttid, LSS och psykiatri vilket ger en osäkerhet i resultaten.

På en fjärdedel av alla enheter (percentil (P) 25) förekommer inte vårdtagare med andra sår eller trycksår, se tabell 8 och tabell 9. Hälften av alla enheter (percentil (P) 50), har inga vårdtagare med trycksår förutom korttidsenheter som ligger högre.

Observera det låga antalet enheter för enhetstypen korttid, LSS och psykiatri vilket ger en osäkerhet i resultaten.

Observera det låga antalet enheter (tabell 9) för enhetstypen korttid, LSS och psykiatri vilket ger en osäkerhet i resultaten.

På en fjärdedel av deltagande enheter (percentil (P) 25) rapporteras inga urinkatetrar hos vårdtagarna, se tabell 10.

Observera det låga antalet enheter (tabell 10) för enhetstypen korttid, LSS och psykiatri vilket ger en osäkerhet i resultaten.

Skillnaderna mellan olika års HALT-mätningar är små. Det är ändå viktigt att kontinuerligt följa läget avseende vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer både på lokal och nationell nivå. I verksamheterna används resultaten för uppföljning och för att stimulera till förbättringsarbete. På nationell nivå är data av vikt för uppföljning av bland annat nationella indikatorer, strategier för antibiotikaresistens och patientsäkerhet, samt för internationella jämförelser.

I årets rapport finns ett nytt avsnitt som visar att det finns stora variationer mellan deltagande enheters resultat gällande vårdrelaterade infektioner, antibiotika och riskfaktorer. Det betonar betydelsen av att enheter behöver följa upp sina egna resultat och göra olika prioriteringar i sitt systematiska förbättringsarbete. I detta arbete är hygienombud inom verksamheterna och vårdhygieniska enheter viktiga resurser.

Det är framförallt viktigt att arbeta med riskfaktorer för att förebygga uppkomst av VRI och behov av antibiotika eftersom sambandet mellan en vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är starkt, det syns även i denna mätning. Det understryks av att förekomsten av urinkatetrar, trycksår och andra sår har ökat signifikant sedan 2015.

Här finns ett urval av nationellt material om vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning som är användbara i lokalt förbättringsarbete

• RiksSårs utbildningsmaterial (8)

• Läkemedelsbehandling av bakteriell hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård (9)
• Läkemedel vid urinvägsinfektioner (UVI) - behandlingsrekommendation (10)

• Antibiotikasmart Sverige webbsida (11)

• Tillgängliga data att hämta från Folkhälsodata (12)
• Folkhälsostudio: Datainsamling HALT – Särskilt boende (enkät) (13)

• Senior alert webbsida (4)

• Antibiotikasmart (14)
• Sårsmart (15)
• VRI-smart (16)

• Rena händer räddar liv. En webbplats för bättre handhygien inom vård och omsorg (17).

• Basala hygienrutiner i vård och omsorg (18).
• Kunskapsguiden – förhindra smitta i äldreomsorgen (19)
• Kunskapsguiden – förhindra smitta i funktionshinderomsorgen (20)

• Samlade kunskapsstöd vårdhygien i urval (21)
• Vägledning för vårdhygieniskt arbete (21)

1. Suetens C, Latour K, Kärki T, Ricchizzi E, Kinross P, Moro ML, et al. Prevalence of healthcare-associated infections, estimated incidence and composite antimicrobial resistance index in acute care hospitals and long-term care facilities: results from two European point prevalence surveys, 2016 to 2017. Euro.Surveill. 2018; 23(46), 1800516, https://doi.org/10.2807/1560-7917.ES.2018.23.46.1800516
2. Ricchizzi E, Latour K, Kärki T, Buttazzi R, Jans B, Moro ML et al. Antimicrobial use in European long-term care facilities: results from the third point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use, 2016 to 2017. Euro. Surveill.2018;23(46), 1800394, https://doi.org/10.2807/1560-7917.ES.2018.23.46.1800394
3. Folkhälsomyndigheten. Svenska HALT [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023. Hämtad 2023-04-16: https://www.folkhalsomyndigheten.se/halt
4. Senior alert. Senior alert [Internet]. Jönköping: Senior alert; 2024. Hämtad 2024-02-28: https:// www.senioralert.se
5. Stone MD, Ashraf MS, Calder J, et al. Surveillance definitions of infections in long-term care facilites: Revisiting the McGeer criteria. Infect Control Hosp Epidemiol. 2012;(10):965-977
6. McGeer A, Campbell B, Emori TG, et al. Definitions of infection for surveillance in long-term care facilities. Am J Infect Control. 1991;(19):1-7
7. Folkhälsomyndigheten. Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på akutsjukhus i Sverige [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2024 Rapport. Hämtad 2024-05-23: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vardrelaterade-infektioner-och-antibiotikaanvandning-pa-akutsjukhus-i-sverige-ecdc-ppm-2023/
8. RiksSår. [Internet]. Jönköping: Rikssår; 2025; Hämtad 2025-05-07: https://www.rikssar.se/kompetensstod/rikssars-utbildningsmaterial/
9. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av bakteriell hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2018: 29(3):19–30. Hämtad 2024-02-27: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-bakteriella-hud--och-mjukdelsinfektioner---behandlingsrekommendation
10. Läkemedelsverket. Läkemedel vid urinvägsinfektioner (UVI) - behandlingsrekommendation [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2017 Hämtad 2025-04-29: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-urinvagsinfektioner---behandlingsrekommendation
11. Folkhälsomyndigheten. Antibiotikasmart® Sverige. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/antibiotikasmart-sverige/
12. Folkhälsomyndigheten. Vårdrelaterade infektioner – statistik inom området folkhälsa. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/ovrig-statistik-a-o/vardrelaterade-infektioner/
13. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsostudio. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/faktablad/datavisualisering/
14. Strama. Antibiotikasmart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.antibiotikasmart.se
15. Strama. Sårsmart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.sarsmart.se
16. Strama. VRI-smart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.vrismart.se
17. Folkhälsomyndigheten. Rena händer räddar liv [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten: 2018. Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/rena-hander-raddar-liv/
18. Socialstyrelsen. Basala hygienrutiner i vård och omsorg [Internet]. Hämtad 2024-03-15: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vardhygien/basala-hygienrutiner/
19. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förhindra smitta i äldreomsorgen [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/forhindra-smitta-i-aldreomsorgen/
20. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förhindra smitta i funktionshinderomsorgen [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/forhindra-smitta-i-funktionshinderomsorgen/
21. Sveriges kommuner och regioner. Kunskapsstyrningvård. Kunskapsstöd vårdhygien [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrninghalsoochsjukvard/kunskapsstod/publiceradekunskapsstod/vardhygien.55992.html