Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Ett samarbetsprojekt mellan de nordiska folkhälsomyndigheterna har samlat viktiga lärdomar från covid-19-pandemin. Resultatet kan användas som underlag för att stärka samverkan och beredskap i regionen.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om covid-19 som publicerades fram till september 2025.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om RS-virusinfektion från säsongen 2024/2025.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Folkhälsomyndigheten har utsetts till referenslaboratorium för coronavirus, och tillhör därmed WHO:s globala nätverk. Syftet är bland annat att kunna upptäcka och övervaka hur coronavirus förändras över tid.

Folkhälsomyndigheten arbetar med frågor om narkotika och hälsofarliga varor utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på området. Därigenom bidrar vi till att minska ojämlikheter i hälsa hos befolkningen.

Det övergripande målet för svensk tobaks- och nikotinpolitik är minskade medicinska och sociala skador orsakade av tobaks- och nikotinprodukter.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Genom Länsrapportens undersökning följer vi årligen upp länsstyrelsers och kommuners förebyggande ANDTS-arbete samt tillsyn på alkohol-, tobaks- och nikotinområdet.

Folkhälsomyndigheten överlämnar nu förslag till regeringen som kan utgöra underlag för den fortsatta ANDTS-politiken. Det handlar bland annat om att skydda barn och unga, stärka förutsättningarna för landets regioner och kommuner, och att samordna ANDTS-arbetet med psykisk hälsa, suicidprevention och brottsförebyggande insatser.

Vår verksamhet styrs, vad gäller uppdrag, inriktning, mål och ekonomiska ramar, av vår instruktion och det årliga regleringsbrevet. Under året får vi också särskilda uppdrag från regeringen, med eller utan särskild finansiering. Återrapportering till regeringen sker i årsredovisningen och i

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.

Alkohol kan ha negativ påverkan på individer och närstående samt samhället i stort. Folkhälsomyndigheten följer hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar genom att ta fram forskning och statistik. Vi delar med oss av kunskaperna till myndigheter och aktörer som vi samverkar med så att de

Ett starkt politiskt ledarskap är centralt för kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här berättar Camilla Pettersson, forskare och utvecklingsledare, om hur tjänstepersoner kan bidra till att öka politikernas engagemang inom folkhälsoområdet.

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Referensgruppen för nationella vaccinationsprogram är ett samverkande organ till Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten sätter stort värde på det ömsesidiga utbytet som att ta emot praktikanter ger. Det berikar vår verksamhet samtidigt som det ger dig som praktiserar värdefull erfarenhet av statsförvaltningen.