Uppdaterad 21 augusti 2018

Systematisk litteraturöversikt om förebyggande insatser

Folkhälsomyndigheten har kartlagt effekten på spelande och spelproblem utifrån 38 vetenskapliga studier inom flera insatsområden. Resultatet visar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att skolinterventioner kan minska spelande hos unga, men vi fann ingen effekt för minskning av spelproblem. Inom övriga områden pekar enstaka studier på att insatserna gav önskad effekt. För att stärka kunskapsläget behövs fler studier.

I rapporten presenterar vi det aktuella kunskapsläget över effekterna av insatser som syftar till att förebygga spelproblem och vilka kunskapsluckor som finns inom området.

Insatserna omfattade åtgärder som syftar till att begränsa efterfrågan (till exempel skolinterventioner och informationskampanjer) och sådana som syftar till att begränsa tillgängligheten av spel (som skatter, förbud, öppethållande och åldersgränser). Rapporten delar upp insatser i områdena tillgänglighet, spelmiljö, speldesign och information/utbildning. Det område där flest studier identifierades (24 studier) var inom området speldesign, det vill säga hur spelen utformas och olika spelansvarsåtgärder.

Internationella översikter inom området har pekat på att olika tillgänglighetsbegränsningar är viktiga förebyggande åtgärder. Dessa har dock inte varit systematiska eller räknat på effekter av interventioner. Enligt rapporten finns indikationer för att tillgänglighetsbegränsade insatser kan ha effekt, även om vårt resultat inte finner tillräckligt med studier för att kunna ha vetenskapligt stöd. Det medför att kunskapsläget om insatsernas effektivitet är oklar.

En slutsats från rapporten är att vi behöver mer kunskap om förebyggande metoder och utvärderingar med bättre studiedesign. Rapporten identifierar en rad kunskapsluckor kring betydelsen av regleringsform, tillståndsgivning och tillsyn, reklam, öppettider, spelkort, självavstängningar, informationskampanjer och klockor på spelmaskiner. Denna kunskap behövs om spelbolag ska kunna bedriva evidensbaserade spelansvarsinsatser.

I avvaktan på bättre kunskap är kunskap om risk- och skyddsfaktorer för spelproblem viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet. Program och insatser som redan är etablerade inom spel eller närliggande områden som ANDT, och där kunskapsläget idag är osäkert, kan användas, men effekten av dem bör samtidigt följs upp.

En stor del av insatserna inom folkhälsoområdet sker idag på samhällsnivå och riktas mot stora samhällsgrupper. De är ofta komplexa och har små effekter, men kan ändå ha stor betydelse om de berör många personer. Att vetenskapligt analysera små effekter kräver dock många deltagare i varje studie för att effekterna statistiskt ska kunna säkerställas. Inom folkhälsoområdet, är det därför ofta svårt att värdera det vetenskapliga stödet för insatsen. Strävan måste likväl vara att allt arbete ska vila på vetenskaplig grund.

Läs hela rapporten Metoder för att förebygga spelproblem – en systematisk litteraturöversikt.

Relaterad läsning

SBU:s rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga – en systematisk litteraturöversikt