Uppdaterad 16 november 2021

Fyra procent har ett riskabelt spelande

Ny statistik från nationella folkhälsoenkäten visar att fyra procent av befolkningen mellan 16-84 år har ett riskabelt spelande. Det är på samma nivå som de föregående mätningarna år 2020 och 2018. Andelen som spelar och har ett riskabelt spelande är fortsatt högre bland män än bland kvinnor. 

Folkhälsomyndigheten genomför sedan 2004 den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, som är en riksomfattande undersökning om befolkningens hälsa och levnadsvanor. I enkäten ingår frågor om man har spelat om pengar senaste året och om riskabelt spelande, det vill säga om spelandet medfört en eller flera negativa konsekvenser. Undersökningen genomförs vanligen vartannat år, men med anledning av covid-19 gjordes en extra undersökning 2021 som pågick mellan februari och maj. Enkäten besvarades av 17 578 personer och svarsfrekvensen var 44 procent.

Definition av riskabelt spelande

Skillnaderna mellan kvinnor och män består

Den senaste undersökningen visar att det fortsatt är en högre andel män än kvinnor som uppger att de har spelat det senaste året. Andelen som uppger att de har spelat om pengar har sakta sjunkit sedan 2004, både bland män och kvinnor. År 2004 hade 71 procent av befolkningen spelat under det senaste året, jämfört med 56 procent både år 2020 och 2021. Minskningen är dock större bland kvinnor än bland män.

Andelen som har ett riskabelt spelande har legat relativt stabilt i befolkningen, runt 3–4 procent sedan år 2014, och låg på samma nivå i den senaste mätningen år 2021. Bland kvinnorna har 2 procent ett riskabelt spelande, jämfört med 6 procent bland männen. Sedan år 2014 har det riskabla spelandet varit minst tre gånger högre bland män än bland kvinnor. Det riskabla spelandet är vanligast bland unga män i åldern 16–29 år.

Riskabelt spelande bidrar till ojämlikhet

I likhet med tidigare år är andelen med riskabelt spelande lägre bland personer med eftergymnasial utbildning, jämfört med de med förgymnasial eller gymnasial utbildning. En mindre andel bland utrikesfödda uppger att de har spelat om pengar under det senaste året jämfört med personer födda i Sverige. Däremot är det riskabla spelandet vanligare bland utrikesfödda, särskilt bland dem som fötts utanför Europa.

Det är fortsatt vanligare med riskabelt spelande bland personer i ekonomisk kris, det vill säga de som inte kan betala 11 000 kr inom en månad utan att låna pengar eller be om hjälp. Bland kvinnor i ekonomisk kris har andelen med ett riskabelt spelande fördubblats från 3 procent år 2020 till 6 procent år 2021.

Riskabelt spelande är också dubbelt så högt bland arbetslösa som bland yrkesarbetande, både bland män och bland kvinnor.

Läs mer