Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Folkhälsomyndigheten står bakom undersökningen som genomförs vartannat år.

Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan år 2004. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper. Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa än att kvinnor gör det. Andelen med god hälsa ökar med högre utbildning. Vissa levnadsvanor har också förändrats sedan år 2004, andra inte. Rökning och alkoholkonsumtion har minskat medan övervikt och fetma har ökat.

Resultat

Resultaten för levnadsvanor, fysisk respektive psykisk hälsa, tandhälsa och sociala relationer går att hitta i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Det enklaste är att söka på respektive ämne i Statistik A–Ö

Snabbfakta om enkäten

  • För åren 2004–2016 har det nationella urvalet bestått av 20 000 personer i åldrarna 16–84 år. För 2018 har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. Landsting och regioner har deltagit med ytterligare urval för respektive län eller region. För 2018 års undersökning består det totala urvalet av cirka 280 000 personer.
  • Från och med 2016 görs undersökningen vartannat år, nästkommande undersökningar genomförs därmed 2020, 2022 osv.
  • Det nationella urvalet är obundet och slumpmässigt.
  • Frågeformuläret omfattar 64 frågor och kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB.
  • Resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen.
  • En bortfallsanalys genomfördes 2009.

Syfte och bakgrund m.m.

En beskrivning av syfte, urval, formulär, frågor, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting och regioner som deltagit och vid vilka år hittar du här:

Fakta om nationella folkhälsoenkäten (PDF, 306 kB)

En beskrivning av frågorna och hur man redovisar frågorna i den nationella folkhälsoenkäten hittar du här:

Syfte och bakgrund

Frågeformulär för respektive år finns samlade här:

Frågeformulär – nationella folkhälsoenkäten

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter innehåller beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet m.m.

Tekniska rapporter

Vad betyder bortfallet för resultaten? En bortfallsanalys har tagits fram av Statistiska centralbyrån 2018.

Bortfallsanalys 2018 (PDF, 184 kB)

Det finns också en tidigare bortfallsanalys som beskriver och jämför svarsmönster för de som besvarat enkäten och de som inte besvarat enkäten. Bortfallsanalysen gjordes 2009 och visar att de som avstår från att besvara enkäten inte tycks ha ett avvikande svarsmönster i jämförelse med dem som besvarat den.

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? (PDF, 386 kB)

Kontakt

E-post till Folkhälsoenkäten
För frågor om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.

Gå till toppen av sidan