Mäta och upptäcka spelproblem

Nedan presenterar vi några av de mer vanliga mätinstrumenten. Mätinstrumenten används ofta för självskattning och många av instrumenten kan användas vid kartläggningar på befolkningsnivå. De olika instrumenten har olika styrkor och svagheter, se nedan under respektive instrument.

I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer har instrumenten delats upp på korta och långa bedömningsinstrument där de korta består av färre frågor och kan användas för att identifiera spelproblem och de längre instrumenten kan användas för bedömning.

Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem

Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem

Speldagbok och ASI

Diagnossystem

Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem

NODS-PERC

En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-PERC som är särskilt utprövat för att identifiera spelproblem bland personer som har andra problem som till exempel med alkohol och droger. Det är utvärderat i Sverige och har bland annat använts av Socialtjänsten i projekt för att upptäcka spelproblem.

Formulär NODS-PERC

NODS-CLIP

En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-CLIP. NODS-CLIP tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela och lögner för familj och vänner. Vid en jämförelse med NODS-PERC och med klinikerskattning som utgick från DSM-4 visade sig NODS-CLIP överskatta förekomsten av spelproblem.

Formulär NODS-CLIP

Lie/Bet

Lie/Bet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj, och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse. Mätinstrumentet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå och används bland annat i Centralförbundet mot narkotikas (CAN:s) undersökning Skolelevers drogvanor.

Formulär Lie/Bet

Riskabelt spelande

Riskabelt spelande omfattar såväl att ligga i riskzonen för att utveckla ett spelproblem som att ha allvarliga spelproblem. Folkhälsomyndigheten genomför vartannat år en folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor. I denna har det ingått frågor om svenskars spelvanor sedan 2004 och sedan 2014 mäter enkäten riskabelt spelande. Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av PGSI, (som ersatte mätinstrumentet Frågor om riskabla spelvanor (FORS), som användes mellan 2004 och 2014). Kortversionen är utvärderad och representerar mätinstrumentet PGSI:s olika delar. Riskabelt spelande innebär att en person fått minst en negativ ekonomisk konsekvens eller minst ett beroendesymptom. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå.

• Formulär Riskabelt spelandepdf (108 kB)

Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem

NODS

National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling (NODS) är ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier. Det har även använts i flera befolkningsstudier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av förekomsten av spelproblem i befolkningen. Bedömningsinstrumentet har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem, men är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.

Formulär NODS livstid

Formulär NODS senaste året

Formulär NODS 30 dagar

PGSI

Problem Gambling Severity Index (PGSI) är ett instrument som mäter spelproblem och risk för spelproblem under det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att användas i befolkningsstudier och lämpar sig därför bra för kartläggningar.

PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser än vad till exempel NODS gör. PGSI har bland annat använts i Swelogs.

• Formulär PGSIpdf (119 kB)

PPGM

Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) mäter graden av spelproblem utifrån kategorierna patologiskt spelare, problemspelare och riskspelare under det senaste året PPGM har använts i befolkningsstudier (Best practices in the population assessment of problem gambling) och har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och att utesluta personer utan spelproblem.

Formulär PPGM

Speldagbok och ASI-Spel

För att få en helhetsbild av en persons situation kring spela kan speldagbok och ASI-spel användas.

Speldagbok

Speldagbok används för att få information om spelmönster hos personer med problem med spel om pengar. En speldagbok är en kalender där personen som spelar får fylla i vilka dagar och hur mycket han eller hon har spelat för. Speldagbok är en form av självmonitorering som ger överblick över själva spelandet.

Formulär Speldagbok

ASI Spel

ASI Spel är ett formulär för kartläggning och bedömning av spelproblem. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga (ASI-G), som är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie samt spelberoende vid samtidigt substansberoende. Frågorna i ASI Spel omfattar spelandets historik och dess konsekvenser, samt graden av hjälpbehov. Uppföljning sker med ASI Spel Uppföljning som syftar till att kartlägga det senaste halvårets spelande, med fokus på de senaste 30 dagarna. Utifrån frågorna skapas en aktuell bild av spelandets konsekvenser och graden av hjälpbehov.

ASI-Spel Grund

ASI-spel Uppföljning

Diagnossystem

Här presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem DSM-5 och ICD-11. Mer om stöd och behandling kan du läsa om på kunskapsguiden.se.

DSM-5

Diagnosmanualen DSM är en förkortning för Diagnostic and statistical manual of mental disorders. DSM-systemet är, tillsammans med Världshälsoorganisationens ICD-system, det mest utbredda systemet för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd. I den femte upplagan, DSM-5 klassificeras spelproblem tillsammans med problem med alkohol och narkotika som ett beroende.

För att få diagnosen för hasardspelsyndrom (som det kallas vid beroende gällande spel om pengar) ska en person uppfylla fyra utav nio diagnoskriterier inom en tolv månaders period. Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel.

• Formulär DSM-5pdf (112 kB)

ICD-11

Inom hälso- och sjukvården används i hög grad WHO:s klassifikationssystem ICD-system (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar. I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50, där spelberoende karakteriserats av frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga förpliktelser. Sedan juni 2018 ligger spelberoende under diagnoserna för missbruk och beroende. I den tidigare versionen, ICD-10, definierades spelberoende som en impulskontrollstörning under koden F63.0. Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register. I ICD-11 har spel om pengar även en klassifikation under QE21 Hazardous gambling and betting.

En nyhet i ICD-11 är att datorspelsberoende ingår som diagnos (kod 6C51) under samma sektion som spelberoende.