Uppdaterad 8 januari 2019

Mäta och upptäcka spelproblem

Här hittar du några av de vanligaste instrumenten för att mäta och upptäcka spelproblem. Vi skiljer på korta instrument för att identifiera spelproblem, och långa för att bedöma grad av spelproblem. Båda kan användas för att kartlägga spelproblem på befolkningsnivå.

Vilka begrepp används inom området problem med spel om pengar

Med mätinstrument kan du undersöka hur många som har spelproblem, och hur problemen är fördelade i befolkningen. Du kan också se olika nivåer av problem med spel om pengar. Mätinstrumenten används ofta för självskattning, och många kan också användas vid kartläggningar på befolkningsnivå.

Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer delas instrumenten upp i korta och långa. De korta består av färre frågor och kan användas för att identifiera spelproblem. De långa kan användas för att bedöma nivån av spelproblem.

Instrumenten har olika styrkor och svagheter. Läs mer under respektive instrument.

Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem

NamnBeskrivningTidsaspektAnvändsFormulär
NODS-PERC

Fyra frågor från NODS

Någon gång i livet

Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer

Använts t ex i screening i pilotprojekt vid socialkontor i Göteborg.

NODS-PERC 
NODS-CLIP

Tre frågor från NODS

Någon gång i livet

Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer
NODS-CLIP 
Lie/Bet

Två frågor

Någon gång i livet

Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer

Används bland annat i Centralförbundet
mot narkotikas (CAN) undersökning
Skolelevers drogvanor

LieBet livstid 
Riskabelt spelande

Fyra frågor från PGSI

Senaste året

Används i nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor Riskabelt spelande (PDF, 108 kB)

Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem

NamnBeskrivningTidsaspektAnvändsFormulär
NODS

17 ja/nej-frågor
från DSM-IV.
Maxpoäng 10

Finns tre format: någon gång
i livet, senaste
12 månaderna, senaste 30 dagarna.
Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer

NODS 30 dagar 

NODS senaste året 

NODS livstid 

PGSI

9 frågor med svarsalternativ
aldrig, ibland,
ofta, alltid. Maxpoäng 27

Senaste 12 månaderna Används i Swelogs PGSI (PDF, 119 kB)
PPGM

14 ja/nej-frågor

Senaste 12 månaderna Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer
PPGM

Speldagbok och ASI

NamnBeskrivningAnvändsFormulär
Speldagbok

För att få information om spelmönster hos personer med spelproblem genom en kalender

Nämns i Socialstyrelsens
behandlingsrekommendationer

Speldagbok 
ASI-Spel

Kartläggning och bedömning av spelproblem.

En personlig intervju med personen som har spelproblem.

Instrument i utvärderings-studier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden.

Nämns i Socialstyrelsens 
behandlingsrekommendationer

Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen.

ASI-Spel Grund
ASI-spel Uppföljning

Diagnossystem

NamnBeskrivningAnvändsFormulär
DSM-5 System för att kategorisera psykiatriska
sjukdomar och tillstånd
För klinisk diagnos DSM-5 (PDF, 112 kB)
ICD-11 Klassifikationssystem för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar Inom hälso- och sjukvården -

Korta instrument för att identifiera och kartlägga spelproblem

NODS-PERC

En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-PERC. Det är särskilt utprövat för att identifiera spelproblem bland personer som har andra problem, till exempel med alkohol och droger.

NODS-PERC är utvärderat i Sverige, och har bland annat använts av Socialtjänsten i ett projekt för att upptäcka spelproblem.

Formulär NODS-PERC

NODS-CLIP

En annan variant på NODS är kortinstrumentet NODS-CLIP. Det tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela, och lögner för familj och vänner.

Vid en jämförelse med NODS-PERC och klinikerskattning som utgick från DSM-4, visade sig NODS-CLIP överskatta förekomsten av spelproblem.

Formulär NODS-CLIP

Lie/Bet

Lie/Bet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj, och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse.

Instrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå, och används bland annat i Centralförbundet mot narkotikas undersökning Skolelevers drogvanor.

Lie/Bet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem.

Formulär Lie/Bet

Riskabelt spelande

Sedan 2014 ställs frågor om riskabelt spelande i nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Riskabelt spelande omfattar såväl att ligga i riskzonen för att utveckla spelproblem, som att ha allvarliga spelproblem. Riskabelt spelande innebär att en person fått minst en negativ ekonomisk konsekvens eller minst ett beroendesymtom.

Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av instrumentet PGSI. Kortversionen är utvärderad. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå.

Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem

NODS

Ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier är NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling). Det har använts i flera studier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av spelproblem i befolkningen.

NODS har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem, men är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.

Formulär NODS livstid

Formulär NODS senaste året

Formulär NODS 30 dagar

PGSI

PGSI (Problem Gambling Severity Index) mäter spelproblem och risk för spelproblem under det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att användas i befolkningsstudier, och lämpar sig därför bra för kartläggningar.
PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser, än vad till exempel NODS gör. PGSI har bland annat använts i Swelogs.

PPGM

PPGM (Problem and Pathological Gambling Measure) mäter graden av spelproblem under det senaste året, utifrån kategorierna patologisk spelare, problemspelare och riskspelare.

PPGM har använts i befolkningsstudier (Best practices in the population assessment of problem gambling). Det har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och utesluta personer utan spelproblem.

Formulär PPGM

Speldagbok och ASI-Spel

För att få en helhetsbild av en persons spelsituation, kan man använda speldagbok och ASI Spel.

Speldagbok

Speldagbok används för att få information om spelmönster hos personer med problem med spel om pengar. En speldagbok är en kalender där personen som spelar får fylla i vilka dagar hen spelar, och hur mycket hen spelar för. Speldagbok är en form av självmonitorering som ger överblick över själva spelandet.

Formulär Speldagbok

ASI Spel

ASI Spel är ett formulär för att kartlägga och bedöma spelproblem. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga, ASI-G. Förlagan är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie och spelberoende vid samtidigt substansberoende.

Frågorna i ASI Spel omfattar spelandets historik och konsekvenser, samt graden av hjälpbehov.

Uppföljning görs med ASI Spel Uppföljning som kartlägger det senaste halvårets spelande, med fokus på de senaste 30 dagarna.

ASI-Spel Grund

ASI-spel Uppföljning

Diagnossystem

Här presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem i DSM-5 och ICD-11.

Mer om stöd och behandling hittar du på kunskapsguiden.se.

DSM-5

Det mest utbredda systemet för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd är DSM-systemet, tillsammans med WHO:s ICD-system.

I DSM-5 klassificeras spelproblem som ett beroende, tillsammans med problem med alkohol och narkotika. För att få diagnosen för hasardspelsyndrom, ska en person uppfylla 4 av 9 diagnoskriterier inom 12 månader.
Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel.

ICD-11

I hälso- och sjukvården används ofta WHO:s ICD-system för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar.

I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50. Spelberoende definieras som frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv, på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga plikter. Spelberoende ligger under diagnoserna för missbruk och beroende. Datorspelsberoende föreslås ingå som en diagnos (kod 6C51) under spelberoende.

I ICD-11 har spel om pengar även en klassifikation under QE21 Hazardous gambling and betting.

Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register.