Mäta och upptäcka spelproblem
Här hittar du några av de vanligaste instrumenten för att mäta och upptäcka spelproblem. Vi skiljer på korta instrument för att identifiera spelproblem, och långa för att bedöma grad av spelproblem. Båda kan användas för att kartlägga spelproblem på befolkningsnivå.
Med mätinstrument kan du undersöka hur många som har spelproblem, och hur problemen är fördelade i befolkningen. Du kan också se olika nivåer av problem med spel om pengar. Mätinstrumenten används ofta för självskattning, och många kan också användas vid kartläggningar på befolkningsnivå.
I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer delas instrumenten upp i korta och långa. De korta består av färre frågor och kan användas för att identifiera spelproblem. De långa kan användas för att bedöma nivån av spelproblem.
Instrumenten har olika styrkor och svagheter. Läs mer under respektive instrument.
Korta instrument för att identifiera och kartlägga spelproblem
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används |
|---|---|---|---|
| NODS-PERC | Fyra frågor från NODS | Någon gång i livet | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer. Använts t ex i screening i pilotprojekt vid socialkontor i Göteborg. |
| NODS-CLIP | Tre frågor från NODS | Någon gång i livet | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
| Lie/Bet | Två frågor | Någon gång i livet | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer. Användes bland annat i CAN:s undersökning Skolelevers drogvanor fram till 2019. |
| Riskabelt spelande | Fyra frågor från PGSI | Senaste året | Används i nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Används i CAN:s undersökning Skolelevers drogvanor från och med 2019. |
NODS-PERC
En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-PERC. Det är särskilt utprövat för att identifiera spelproblem bland personer som har andra problem, till exempel med alkohol och droger.
NODS-PERC är utvärderat i Sverige, och har bland annat använts av Socialtjänsten i ett projekt för att upptäcka spelproblem:
Att upptäcka spelproblem – ett pilotprojekt vid ett socialkontor (socialmedicinsktidskrift.se)
Formulär NODS-PERC (kunskapsguiden.se)
NODS-CLIP
En annan variant på NODS är kortinstrumentet NODS-CLIP. Det tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela, och lögner för familj och vänner.
Vid en jämförelse med NODS-PERC och klinikerskattning som utgick från DSM-4, visade sig NODS-CLIP överskatta förekomsten av spelproblem.
Formulär NODS-CLIP (kunskapsguiden.se)
Lie/Bet
Lie/Bet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj, och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse.
Instrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå, och användes bland annat fram till 2019 i den nationella skolundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Lie/Bet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem.
Formulär Lie/Bet questionnairet (kunskapsguiden.se)
Riskabelt spelande
Sedan 2014 ställs frågor om riskabelt spelande i nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?" (HLV). Sedan 2019 används måttet i den nationella skolundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Riskabelt spelande omfattar såväl att ligga i riskzonen för att utveckla spelproblem, som att ha allvarliga spelproblem. Riskabelt spelande innebär att en person fått minst en negativ ekonomisk konsekvens eller minst ett beroendesymtom.
Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av instrumentet PGSI. Kortversionen är utvärderad vid flera tillfällen fungerar väl för att fånga både de som är i riskzonen för spelproblem, samt de med allvarligare spelproblem och beroende. En utvärdering från 2024 visar dock att måttet inte lämpar sig för att urskilja olika grader av riskabelt spelande, som att till exempel särskilja de individer som ligger i riskzonen från dem med allvarliga spelproblem. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå.
Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?" (HLV) (folkhalsomyndigheten.se)
CAN:s nationella skolundersökning (can.se)
Formulär Riskabelt spelande (PDF, 116 kB)(Öppnas i nytt fönster)
Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används |
|---|---|---|---|
| NODS | 17 ja/nej-frågor från DSM-IV. Maxpoäng 10. | Senaste 30 dagarna | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
| NODS | 17 ja/nej-frågor från DSM-IV. Maxpoäng 10. | Senaste 12 månaderna | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
| NODS | 17 ja/nej-frågor från DSM-IV. Maxpoäng 10. | Någon gång i livet | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
| PGSI | 9 frågor med svarsalternativ aldrig, ibland, ofta, alltid. Maxpoäng 27 | Senaste 12 månaderna | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer. Används i Swelogs. |
| PPGM | 14 ja/nej-frågor | Senaste 12 månaderna | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
NODS
Ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier är NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling). Det har använts i flera studier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av spelproblem i befolkningen.
NODS har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem, men är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.
- The NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS) - senaste 30 dagar (kunskapsguiden.se)
- The NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS) - senaste året (kunskapsguiden.se)
- The NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems (NODS) - livstid (kunskapsguiden.se)
PGSI
PGSI (Problem Gambling Severity Index) mäter spelproblem och risk för spelproblem under det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att användas i befolkningsstudier, och lämpar sig därför bra för kartläggningar.
PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser, än vad till exempel NODS gör. PGSI har bland annat använts i Swelogs.
Swelogs befolkningsstudie – Swedish longitudinal gambling study (folkhalsomyndigheten.se)
PGSI Problem Gambling Severity Index (PDF, 119 kB)(Öppnas i nytt fönster)
PPGM
PPGM (Problem and Pathological Gambling Measure) mäter graden av spelproblem under det senaste året, utifrån kategorierna patologisk spelare, problemspelare och riskspelare.
PPGM har använts i befolkningsstudier. Det har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och utesluta personer utan spelproblem.
Best practices in the population assessment of problem gambling (opus.uleth.ca)
Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) - senaste 12 månaderna (kunskapsguiden.se)
Speldagbok och ASI-Spel
För att få en helhetsbild av en persons spelsituation, kan man använda speldagbok och ASI-Spel.
Speldagbok
- Beskrivning: För att få information om spelmönster hos personer med spelproblem genom en kalender
- Används: Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer
Speldagbok används för att få information om spelmönster hos personer med problem med spel om pengar. En speldagbok är en kalender där personen som spelar får fylla i vilka dagar hen spelar, och hur mycket hen spelar för. Speldagbok är en form av självmonitorering som ger överblick över själva spelandet.
Speldagbok Utredning och bedömning (kunskapsguiden.se)
ASI-Spel
- Beskrivning: Kartläggning och bedömning av spelproblem. En personlig intervju med personen som har spelproblem.
- Används: Instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer. Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen.
ASI-Spel är ett formulär för att kartlägga och bedöma spelproblem. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga, ASI-G. Förlagan är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie och spelberoende vid samtidigt substansberoende.
Frågorna i ASI Spel omfattar spelandets historik och konsekvenser, samt graden av hjälpbehov.
Uppföljning görs med ASI Spel Uppföljning som kartlägger det senaste halvårets spelande, med fokus på de senaste 30 dagarna.
Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning: Addiction Severity Index (ASI) (socialstyrelsen.se)
Diagnossystem
Det finns två diagnossystem och det är DSM-5 och ICD-11. Nedan beskriver vi de båda diagnossystemen, på Kunskapsguiden.se presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem i DSM-5 och ICD-11.
Stöd och behandling (kunskapsguiden.se)
DSM-5
- Beskrivning: System för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd
- Används: För klinisk diagnos
Det mest utbredda systemet för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd är DSM-systemet, tillsammans med WHO:s ICD-system.
I DSM-5 klassificeras spelproblem som ett beroende, tillsammans med problem med alkohol och narkotika. För att få diagnosen för hasardspelsyndrom, ska en person uppfylla 4 av 9 diagnoskriterier inom 12 månader.
Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel.
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5-TR) (psychiatry.org)
Formulär DSM-5 (PDF, 124 kB)(Öppnas i nytt fönster)
ICD-11
- Beskrivning: Klassifikationssystem för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar
- Används: Inom hälso- och sjukvården
I hälso- och sjukvården används ofta WHO:s ICD-system för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar.
I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50. Spelberoende definieras som frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv, på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga plikter. Spelberoende ligger under diagnoserna för missbruk och beroende. Datorspelsberoende föreslås ingå som en diagnos (kod 6C51) under spelberoende.
I ICD-11 har spel om pengar även en klassifikation under QE21 Hazardous gambling and betting.
Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register.
International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) (who.int)