Mäta och upptäcka spelproblem
Här hittar du några av de vanligaste instrumenten för att mäta och upptäcka spelproblem. Vi skiljer på korta instrument för att identifiera spelproblem, och långa för att bedöma grad av spelproblem. Båda kan användas för att kartlägga spelproblem på befolkningsnivå.
Läs faktabladet
Med mätinstrument kan du undersöka hur många som har spelproblem, och hur problemen är fördelade i befolkningen. Du kan också se olika nivåer av problem med spel om pengar. Mätinstrumenten används ofta för självskattning, och många kan också användas vid kartläggningar på befolkningsnivå.
I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer delas instrumenten upp i korta och långa. De korta består av färre frågor och kan användas för att identifiera spelproblem. De långa kan användas för att bedöma nivån av spelproblem.
Instrumenten har olika styrkor och svagheter. Läs mer under respektive instrument.
Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används | Formulär |
|---|---|---|---|---|
| NODS-PERC |
Fyra frågor från NODS |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens Använts t ex i screening i pilotprojekt vid socialkontor i Göteborg. |
NODS-PERC |
| NODS-CLIP |
Tre frågor från NODS |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
NODS-CLIP |
| Lie/Bet |
Två frågor |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens Används bland annat i Centralförbundet |
Lie/Bet |
| Riskabelt spelande |
Fyra frågor från PGSI |
Senaste året |
Används i nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor | Riskabelt spelande |
Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används | Formulär |
|---|---|---|---|---|
| NODS |
17 ja/nej-frågor |
Finns tre format: någon gång i livet, senaste 12 månaderna, senaste 30 dagarna. |
Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
|
| PGSI |
9 frågor med svarsalternativ |
Senaste 12 månaderna | Används i Swelogs | PGSI |
| PPGM |
14 ja/nej-frågor |
Senaste 12 månaderna | Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
PPGM |
Speldagbok och ASI
| Namn | Beskrivning | Används | Formulär |
|---|---|---|---|
| Speldagbok |
För att få information om spelmönster hos personer med spelproblem genom en kalender |
Speldagbok | |
| ASI-Spel |
Kartläggning och bedömning av spelproblem. En personlig intervju med personen som har spelproblem. |
Instrument i utvärderings-studier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. Nämns i Socialstyrelsens Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. |
Diagnossystem
| Namn | Beskrivning | Används | Formulär |
|---|---|---|---|
| DSM-5 | System för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd |
För klinisk diagnos | DSM-5 |
| ICD-11 | Klassifikationssystem för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar | Inom hälso- och sjukvården | - |
Korta instrument för att identifiera och kartlägga spelproblem
NODS-PERC
En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-PERC. Det är särskilt utprövat för att identifiera spelproblem bland personer som har andra problem, till exempel med alkohol och droger.
NODS-PERC är utvärderat i Sverige, och har bland annat använts av Socialtjänsten i ett projekt för att upptäcka spelproblem.
NODS-CLIP
En annan variant på NODS är kortinstrumentet NODS-CLIP. Det tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela, och lögner för familj och vänner.
Vid en jämförelse med NODS-PERC och klinikerskattning som utgick från DSM-4, visade sig NODS-CLIP överskatta förekomsten av spelproblem.
Lie/Bet
Lie/Bet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj, och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse.
Instrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå, och används bland annat i Centralförbundet mot narkotikas undersökning Skolelevers drogvanor.
Lie/Bet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem.
Riskabelt spelande
Sedan 2014 ställs frågor om riskabelt spelande i nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Riskabelt spelande omfattar såväl att ligga i riskzonen för att utveckla spelproblem, som att ha allvarliga spelproblem. Riskabelt spelande innebär att en person fått minst en negativ ekonomisk konsekvens eller minst ett beroendesymtom.
Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av instrumentet PGSI. Kortversionen är utvärderad. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå.
- Formulär Riskabelt spelandepdf (108 kB)
Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem
NODS
Ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier är NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling). Det har använts i flera studier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av spelproblem i befolkningen.
NODS har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem, men är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.
- Formulär NODS 30 dagar (pdf, Kunskapsguiden)
- Formulär NODS senaste året (pdf, Kunskapsguiden)
- Formulär NODS livstid (pdf, Kunskapsguiden)
PGSI
PGSI (Problem Gambling Severity Index) mäter spelproblem och risk för spelproblem under det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att användas i befolkningsstudier, och lämpar sig därför bra för kartläggningar.
PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser, än vad till exempel NODS gör. PGSI har bland annat använts i Swelogs.
- Formulär PGSIpdf (119 kB)
PPGM
PPGM (Problem and Pathological Gambling Measure) mäter graden av spelproblem under det senaste året, utifrån kategorierna patologisk spelare, problemspelare och riskspelare.
PPGM har använts i befolkningsstudier (Best practices in the population assessment of problem gambling). Det har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och utesluta personer utan spelproblem.
Speldagbok och ASI-Spel
För att få en helhetsbild av en persons spelsituation, kan man använda speldagbok och ASI Spel.
Speldagbok
Speldagbok används för att få information om spelmönster hos personer med problem med spel om pengar. En speldagbok är en kalender där personen som spelar får fylla i vilka dagar hen spelar, och hur mycket hen spelar för. Speldagbok är en form av självmonitorering som ger överblick över själva spelandet.
ASI Spel
ASI Spel (Socialstyrelsen) är ett formulär för att kartlägga och bedöma spelproblem. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga, ASI-G. Förlagan är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie och spelberoende vid samtidigt substansberoende.
Frågorna i ASI Spel omfattar spelandets historik och konsekvenser, samt graden av hjälpbehov.
Uppföljning görs med ASI Spel Uppföljning som kartlägger det senaste halvårets spelande, med fokus på de senaste 30 dagarna.
ASI-Spel Grund (Socialstyrelsen)
ASI-spel Uppföljning (Socialstyrelsen)
Diagnossystem
Här presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem i DSM-5 och ICD-11. Mer om stöd och behandling hittar du på kunskapsguiden.se.
DSM-5
Det mest utbredda systemet för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd är DSM-systemet, tillsammans med WHO:s ICD-system.
I DSM-5 klassificeras spelproblem som ett beroende, tillsammans med problem med alkohol och narkotika. För att få diagnosen för hasardspelsyndrom, ska en person uppfylla 4 av 9 diagnoskriterier inom 12 månader.
Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel.
- Formulär DSM-5pdf (124 kB)
ICD-11
I hälso- och sjukvården används ofta WHO:s ICD-system för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar.
I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50. Spelberoende definieras som frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv, på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga plikter. Spelberoende ligger under diagnoserna för missbruk och beroende. Datorspelsberoende föreslås ingå som en diagnos (kod 6C51) under spelberoende.
I ICD-11 har spel om pengar även en klassifikation under QE21 Hazardous gambling and betting.
Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register.