Vaccinationstäckning per födelseland, inkomst och utbildningsgrad

Födelseland

Vaccinationstäckningen skiljer sig åt beroende på var i världen man är född. I figur 1 och 2 nedan visas täckningsgraden var fjärde vecka för åldersgruppen 16 – 39 år, mellan vecka 08 (2022) och vecka 20 (2022) utifrån födelseland (område). Figur 1 visar täckningen med minst 1 dos. Täckningen för samtliga födelseländer har successivt ökat mellan vecka 08 och 20. Täckningen med minst 1 dos i åldersgruppen 16 – 39 år spänner mellan 51 procent (EU28) och 86 procent (Sverige) under vecka 20. Ökningen mellan vecka 05 och 17 för dos 1 har varit störst bland personer födda i Nordafrika och Övriga Afrika (1,5 respektive 1,4 procentenheter).

Figur 1. Andel vaccinerade med minst 1 dos var fjärde vecka, mellan vecka 08 och 20 (2022), i åldersgruppen 16-39 år, utifrån födelseland (område). Uppdaterat 2022-05-25.

I figur 2 nedan redovisas andel vaccinerade med minst 2 doser i åldersgruppen 16 – 39 år utifrån födelseland. I vecka 20 spänner andelen mellan 47 procent (EU28) till 84 procent (Sverige). Ökningen mellan vecka 08 och 20 har varit störst bland personer födda i Övriga Afrika (2,6 procentenheter), Nordafrika (2,5 procentenheter), och Mellanöstern (2,3 procentenheter).

Figur 2. Andel med minst 2 doser var fjärde vecka, mellan vecka 08 och 20 (2022) i åldersgruppen 16 – 39 år, utifrån födelseland (område). Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 3 visar andel vaccinerade med dos 2 per åldersgrupp (16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år) och födelseland (född i Sverige eller utanför Sverige) från vecka 26 (2021) till vecka 20 (2022). För varje åldersgrupp har personer som föddes i Sverige en högre vaccinationstäckning än personer som föddes utanför Sverige. Skillnaderna mellan dessa grupper är störst bland yngre åldersgrupper. Streckade linjer i figur 3 representerar Sverigefödda.

Figur 3. Vaccinationstäckning över tid (2 doser) bland personer födda utanför Sverige mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022) i åldersgrupperna 16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år. Uppdaterat 2022-05-25.

I figur 4 visas andel med minst 3 doser utifrån ålder och födelseland. Åldersgrupperna 20-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60-69, 70-79 och 80+ redovisas. Täckningen är, oavsett ålder, högst bland personer födda i Sverige. Bland samtliga, oavsett födelseland, stiger andelen som är vaccinerade med stigande ålder. Den största skillnaden mellan födda i Sverige jämfört med Övriga Europa finns i åldersgruppen 40-49 år (35 procentenheter). Skillnaden mellan födda i Sverige och Övriga Världen är störst i åldersgruppen 50-59 år (33 procentenheter).

Figur 4. Andel med minst 3 doser, utifrån födelseland (område) och ålder. Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 5 visar vaccinationstäckning med 3 doser per åldersgrupp (16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år) och födelseland (född i Sverige eller utanför Sverige) från vecka 26 (2021) till vecka 20 (2022). För varje åldersgrupp har personer som föddes i Sverige en högre vaccinationstäckning än personer som föddes utanför Sverige.

Figur 5. Vaccinationstäckning över tid (dos 3) bland personer födda utanför Sverige mellan vecka 26 (2021) och 20 (2022) i åldersgrupperna 16-19, 20-39, 40-59, och 60+ år. Streckade linjer representerar Sverigefödda. Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 6 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter födelseland (område). Den största andelen ovaccinerade finns bland de som föddes i Övriga Europa (30,3 procent). Bland varje födelseland är andelen som enbart har tagit 1 dos liten (<4 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är störst bland de som föddes i Övriga Världen (33,5 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är störst bland Sverigefödda (69,1 procent).

Figur 6. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus per födelseland, 16+ år. Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 7 visar ovaccinerade (0 registrerade doser) personer per födelseland, jämfört med personer födda i Sverige (röd linje). Ju längre åt höger på x-axeln som punkten ligger i förhållande till den röda linjen, desto större är sannolikheten att personerna är ovaccinerade jämfört med personer födda i Sverige. Om punkten däremot ligger till vänster om den röda linjen är sannolikheten för personerna att vara ovaccinerade mindre än för Sverigefödda.

För varje födelseland visas tre beräkningar: en ojusterad (grön kvadrat), en delvis justerad (lila cirkel) och en fullt justerad (orange cirkel). Den ojusterade beräkningen visar den faktiska skillnaden i vaccinationsgrad utan att vi tagit hänsyn till faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna.

För de delvis justerade och fullt justerade beräkningarna har två statistiska modeller använts i syfte att räkna bort skillnader som kan hänföras till andra faktorer än födelseland. Modellen för delvis justerade resultat tar hänsyn till att grupperna skiljer sig vad gäller ålder, kön, region (folkbokföring) samt behov av vissa sociala insatser (SÄBO eller hemtjänst). Modellen för fullt justerade resultat tar även hänsyn till skillnader i utbildningsnivå och inkomstnivå för grupperna.

Grafen visar att för de flesta födelseländer blir skillnaden mellan utrikesfödda och Sverigefödda mindre efter att man räknat bort skillnader som kan förklaras av dessa faktorer. Det finns dock stor variation mellan födelseländerna, vilket talar för att mekanismerna bakom dessa skillnader är komplexa och kan fungera på olika sätt för olika grupper. För vissa länder spelar till exempel utbildning och inkomst en större roll än för andra. Det kan dessutom finnas ytterligare faktorer som påverkar vaccinationsgraden men som det inte justerats för i denna analys.

Figur 7 visar att de horisontella linjerna genom punkterna visar osäkerheten i beräkningen (konfidensintervallet) – ju längre linjen är, desto osäkrare är beräkningen.

Figur 7. Oddskvoter för ovaccinerade (0 registrerade doser) mot covid-19 per födelseland som har minst 10 000 invånare, jämfört med personer födda i Sverige (röd linje), 18+ år. Uppdaterad 2022-05-25.

Inkomst

Flera studier har visat att personer i lägre socioekonomiska grupper har högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19. I figur 8 ses täckningsgraden per inkomstnivå indelad i fem grupper, där 1 motsvarar lägst inkomst och 5 högst inkomst samt 2 åldersgrupper, 30 – 64 år och 65 år och äldre. Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad, tydligast i gruppen 30–64 år, dvs. ju högre inkomst desto högre andel som har vaccinerat sig.

Bland de äldre, 65+, har en lägre andel i inkomstgrupp 1 fått en tredje dos (84 procent) jämfört med 95 procent bland de i den högsta inkomstgruppen (grupp 5). I åldersgruppen 30–64 år spänner andelen som fått 1 dos mellan 71 och 95 procent, minst 2 doser mellan 68 och 94 procent och 3 doser mellan 41 och 79 procent.

Figur 8. Andel vaccinerade med minst 1 dos, minst 2 doser och minst 3 doser efter inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) och åldersgrupp. Uppdaterat 2022-05-25.

Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad oavsett födelseland. Figur 9 visar andel vaccinerade med minst 2 doser efter inkomstgrupp för åldersgruppen 30–39 år. Bland de som föddes i Sverige är täckningen lägre i inkomst grupp 1 (76 procent) jämfört med inkomst grupp 5 (89 procent). Dessa skillnader är högre bland de som föddes i Övriga Europa och Övriga Världen. De som föddes i Övriga Världen har en täckning på 56 procent i inkomst grupp 1 och 80 procent i inkomst grupp 5. Bland de som föddes i Övriga Europa är täckningen 36 procent i inkomst grupp 1 och 75 procent i inkomst grupp 5.

Figur 9. Andel vaccinerade med minst 2 doser efter inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) och födelseland för åldersgruppen 30-39 år. Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 10 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter inkomstgrupp. Den största andelen ovaccinerade finns i inkomstgrupp 1 (23 procent). Sett till samtliga inkomstgrupper är andelen som enbart har tagit 1 dos liten (<3 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är liknande bland alla inkomstgrupper (mellan 19 och 24 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är lägst bland inkomstgrupp 1 (50 procent) och störst bland inkomstgrupp 5 (74 procent).

Figur 10. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter inkomstgrupp, 16+ år. Uppdaterat 2022-05-25.

Utbildningsgrad

Utbildningsgrad är ett annat vanligt mått på socioekonomi. Figur 11 visar att täckningsgraden skiljer sig åt även utifrån utbildningsgrad, med de största skillnaderna i yngre åldersgrupper. I åldersgrupperna 65 år och äldre är andelen som har fått sin tredje dos 90 procent bland de med förgymnasial utbildning, 91 procent bland de med gymnasial utbildning och 93 procent bland de med eftergymnasial utbildning.

I åldersgruppen 30–64 år skiljer det 12 procentenheter mellan personer med eftergymnasial utbildning och personer med förgymnasial utbildning gällande dos 1. Det skiljer 13 procentenheter för dos 2 och 23 procentenheter för dos 3.

Figur 11. Andel vaccinerade med minst 1 dos, minst 2 doser och minst 3 doser utifrån utbildningsgrad och åldersgrupp. Uppdaterat 2022-05-25.

Figur 12 visar åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus efter utbildningsnivå. Den största andelen ovaccinerade finns bland dem med endast förgymnasial utbildning (18,9 procent). Sett till samtliga utbildningsnivåer är andelen som enbart tagit 1 dos liten (<3 procent). Andelen som har tagit dos 2 men inte dos 3 är liknande i samtliga grupper (mellan 16,4 och 24,6 procent). Andelen som har tagit minst 3 doser är lägst bland personer med förgymnasial utbildning (54 procent) och störst bland personer med eftergymnasial utbildning (74,9 procent).

Figur 12. Åldersstandardiserad fördelning av vaccinationsstatus per utbildningsnivå, 25+ år. Uppdaterat 2022-05-25.

Om statistiken

Följande register har använts för att ta fram aktuell vaccinationstäckning i olika grupper.

Nationella Vaccinationsregistret (NVR)

Alla utförda vaccinationer mot covid-19 ska från och med 1 januari 2021 registreras i det nationella vaccinationsregistret (NVR) hos Folkhälsomyndigheten. Rapporteringen är obligatorisk och regleras i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram.

Överföringen av vaccinationsuppgifter från journalsystem till vaccinationsregistret skiljer sig mellan regionerna. Från de flesta journalsystem överförs vaccinationsuppgifter dagligen, medan något journalsystem levererar data en gång i veckan. Efterregistreringar görs, vilket betyder att uppgifter i registret uppdateras löpande, även bakåt i tiden. Det innebär att veckostatistiken är föränderlig över tid. Därför är det viktigt att ha i åtanke, att det faktiska antalet utförda vaccinationer och antalet vaccinerade personer i realiteten är något högre än det som redovisas i statistiken.

Socialstyrelsens register över insatser

För att få fram statistik över vaccinationstäckningen bland äldre i särskilt boende för äldre (SÄBO) och för personer som är 65 år och äldre och har omvårdande hemtjänst, har information från Socialstyrelsens register över insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning (SOL-registret) samkörts med Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister (NVR). Socialstyrelsens SOL-register omfattar äldre och personer som har en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning och som får kommunal omsorg enligt socialtjänstlagen. Uppgifterna till SOL-registret samlas in på individnivå och gäller enbart beslut som har verkställts. Registret innehåller uppgifter om cirka 350 000 personer per mätning.

Register över insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning (socialstyrelsen.se)

Folkhälsomyndigheten får uppdateringar från Socialstyrelsens SOL-register en gång per månad.

SCB-register över yrke

För vaccinationstäckningen bland personal inom äldrevården och hemtjänsten har information från SCB:s register samkörts med det nationella vaccinationsregistret (NVR). Information om näringsgren och yrke baseras på systemen standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) och standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). En uppdatering av SSYK pågår (nya data kommer i slutet av mars) varför dessa data är från 2018. Det gör att andelen som inte säkert kunnat klassas som vård- och omsorgspersonal är relativt stor (och därför inte visas här). Särskilt inom hemtjänsten finns en stor andel personal utan yrkesklassificering. SNI kodar för arbetsgivare varför all personal, även de som inte har kontakt med omsorgstagare, är inkluderad i totalsiffran.

• Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) (scb.se)
• Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) (scb.se)

Socialstyrelsens Patientregister

Personer från 18 till 65 år med underliggande sjukdom eller tillstånd som ökar risken för allvarlig covid-19 ingår i fas 3 i prioritetsordningen. För att kunna ta fram vaccinationstäckningen i den gruppen har uppgifter från Socialstyrelsens Patientregister samkörts med det nationella vaccinationsregistret (NVR). Patientregistret innehåller alla avslutade vårdtillfällen i slutenvård sedan 1964 (heltäckande från 1987), uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den specialiserade öppenvården sedan 2001 samt uppgifter om patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV sedan 2010. Patientregistret ligger till grund för officiell och annan statistik om den svenska specialistvården. Registret innehåller således inte uppgifter från primärvården. Därför inkluderas endast personer som har vårdats på sjukhus för sin diagnos, antingen som inneliggande eller på mottagning.