Värmeböljor blir vanligare – handlingsplaner och vägledningar viktiga
LyssnaKlimatförändringen leder till högre temperaturer och längre och intensivare värmeböljor. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och handlingsplaner för det förebyggande arbetet med att skydda människors hälsa vid värmeböljor.
Klimatförändringen utgör en betydande risk för människors hälsa, bland annat för att värmeböljor blir att vanligare. Sommaren 2018 hade Sverige till exempel långvarigt höga temperaturer i hela landet, och totalt för perioden sågs en överdödlighet – det vill säga att fler än förväntat dog – på cirka 700 dödsfall. Vissa grupper i befolkningen är extra sårbara för värme, bland annat på grund av att värme och uttorkning ökar belastningen på hjärta och cirkulation. Det gäller kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Hos gravida ökar risken att föda för tidigt, med risk för komplikationer och låg födelsevikt hos barnet.
– Att skydda och främja hälsan hos nuvarande och framtida generationer är ett av de starkaste argumenten för åtgärder mot klimatförändring och för klimatanpassning och en hållbar utveckling, säger Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Värmerelaterad ohälsa kan förebyggas, och Folkhälsomyndigheten har vägledning till handlingsplaner och tillhörande råd, broschyrer och filmer. De är tänkta att fungera som ett stöd i det förebyggande arbetet på lokal och regional nivå vid värmebölja.
Folkhälsomyndigheten har också tillsynsvägledning med allmänna råd om temperatur inomhus. Tillsynsvägledningen är ett stöd för de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn av inomhusmiljön.
Läs mer
- Lyssna på vårt poddavsnitt Råd vid värmeböljor – så skyddar du dig (podcasts.apple.com)
- Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial
- Vägledning om temperatur inomhus
- Värme och människa i bebyggd miljö – kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme
- Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys