Ny stor kartläggning av psykisk hälsa hos personer över 65 år

Lyssna
Publicerad:
Kategori: Nyhet

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av den psykiska hälsan hos personer över 65 år, och vad personerna själva upplever att de behöver för att må bra. Rapporten som presenteras idag bygger på enkätsvar, registeruppgifter och intervjuer med sammanlagt drygt 1 100 personer, från 65 år och uppåt. Resultatet visar att äldre personer efterfrågar bättre villkor från samhället för att kunna må bra livet ut.

Sociala relationer och tillhörighet centralt

Att må bra psykiskt är en viktig del av den allmänna hälsan. Behoven är i stort desamma både för äldre och yngre personer. Det handlar bland annat om att känna gemenskap, kunna vara delaktig i samhället och att ha något meningsfullt att göra. Men med stigande ålder förändras förutsättningarna för att tillgodose behoven. Fysiska begränsningar, förlust av nära relationer och bristande tillgänglighet i samhället kan leda till isolering och ohälsa.

– Att åldras skall inte behöva betyda att den psykiska hälsan försämras. Alla måste ha en möjlighet att vara delaktiga utifrån sin egen förmåga. Vi ser att samhället behöver kraftsamla, lyssna på äldre personers egna erfarenheter och önskemål, och i samverkan skapa bättre förutsättningar för äldre att må bra, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Psykisk hälsa skiljer mellan grupper

Även om de allra flesta äldre personer uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande, så finns det skillnader i befolkningen. Andelen äldre som uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro och ångest är till exempel högre bland kvinnor än män. Bland kvinnor över 85 år rör det sig om 7 procent, jämfört med 3 procent bland männen. Även utlandsfödda, personer med ekonomiska svårigheter och de som har någon långvarig sjukdom anger oftare svåra besvär. Suicidtalen är högst bland äldre män, särskilt i åldern 85 år och uppåt.

– Det här är skillnader som vi måste vara uppmärksamma på och behöver förstå orsakerna till, så att samhället kan rikta rätt insatser till de grupper som är mest utsatta, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

Samhället kan göra skillnad

Rapporten visar att det är viktigt för äldre personer, precis som alla andra åldersgrupper, att känna sig inkluderade, ha inflytande över sin vardag och kunna delta i meningsfulla aktiviteter för att må bra psykiskt. Folkhälsomyndigheten pekar på flera områden där samhället kan bidra till att skapa bättre förutsättningar:

  • Fler och mer tillgängliga mötesplatser där äldre kan träffas och delta i aktiviteter
  • Stötta digital delaktighet och motverka åldersdiskriminering
  • Mer kunskap om psykisk hälsa bland äldre, närstående och yrkesverksamma.
  • Tillgänglig samhällsservice, fler anpassade boendemiljöer och möjligheter till utevistelse och natur.
  • Lättillgängligt stöd och information om kontaktvägar till vården.

Läs mer