Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt över insatser för att främja ökad fysisk aktivitet och minska stillasittande för barn och unga. Den riktar sig till beslutsfattare, forskare och praktiker inom barn- och ungdomsverksamhet.

Syftet med rapporten är att ge

• ett kunskapsunderlag för fortsatt forskning inom området
• förutsättningar för att kunna planera och genomföra insatser som främjar ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande bland barn och unga
• möjlighet att prioritera resurser och utveckla riktade strategier för olika målgrupper.

Denna litteraturöversikt visar att det finns lovande insatser, särskilt inom skola och digital hälsa.

Skolan är det område där flest insatser har studerats. Skolbaserade insatser kan möjligen leda till en liten ökning av fysisk aktivitet och verkar kunna leda till en liten minskning av stillasittande. Resultatet i den här litteraturöversikten tyder även på att insatser som involverar elever vid yrkesutbildningar, vårdnadshavare, skolbaserade policyer och kamratutbildare kan ha effekt. Även insatser med avsikt att förebygga fler olika riskbeteenden leder troligen till ökad fysisk aktivitet. Nordiska studier visar att fysiskt aktiva lektioner i grundskolan verkar kunna öka fysisk aktivitet, framför allt bland pojkar och under skoltid. Aktiv transport till och från skolan, och insatser som specifikt syftar till att minska stillasittande är två delområden inom skolan där effekten inte kunde bedömas på grund av resultatets bristande tillförlitlighet eller låg kvalitet i de ingående studierna, trots förekomsten av ett flertal litteraturöversikter.

Digitala insatser är ett annat område som det gjorts en hel del forskning inom. Mobilbaserade insatser, särskilt med hög grad av individanpassning, ökar troligen den totala fysiska aktiviteten, även om effekten ofta är liten. Digitala interventioner kan möjligen även ha effekt på fysisk aktivitet och stillasittande inom förskolan och på fysisk aktivitet bland tonåringar, gymnasielever och högskolestudenter.

• Jämlikhetsperspektivet behöver stärkas i framtida forskning, då få studier analyserar effekter till exempel i olika socioekonomiska grupper.
• Framtida forskning bör även inkludera längre uppföljningstid för att möjliggöra att belysa potentiella långsiktiga effekter.
• Områden där det saknas tillförlitliga resultat från systematiska litteraturöversikter är fritid, hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning och fysisk miljö. Det finns ett behov av nya originalstudier med hög metodologisk standard inom dessa områden för att möjliggöra framtida systematiska översikter med hög tillförlitlighet, men behovet finns även inom övriga områden.
• Det finns ett behov av mer nordisk forskning inom områden där kunskapsläget är bristfälligt, såsom förskola, eftergymnasial utbildning, fysisk miljö och policy.

This report is a scoping literature review of interventions aimed at promoting increased physical activity and reducing sedentary behaviour among children and adolescents. It is intended for policymakers, researchers, and practitioners in the field of child and youth services.

The purpose of the report is to provide

• a knowledge base for further research in the field
• conditions for planning and implementing interventions that promote increased physical activity and reduced sedentary behaviour among children and adolescents
• opportunities to prioritize resources and develop targeted strategies for different groups.

This literature review demonstrates that there are promising interventions, particularly in school settings and digital health.

Schools are the setting where the most interventions have been studied. School-based interventions may lead to a small increase in physical activity and appear to reduce sedentary behaviour to a small extent. The results also suggest that interventions involving students in vocational education, parents, school policies, and peer educators may be effective. Interventions targeting multiple risk behaviours are also likely to lead to increased physical activity. Nordic studies show that physically active lessons in primary school can increase physical activity, particularly among boys and during school hours. Active transport and interventions specifically aimed at reducing sedentary behaviour are two subareas within the school setting where the effect could not be assessed due to the low certainty of evidence or low quality of the included studies, despite the presence of several literature reviews.

Digital interventions are another area where a substantial amount of research has been conducted. Mobile-based interventions, particularly those with a high degree of individualization, are likely to increase overall physical activity, although the effect is often small. Digital interventions may possibly also have a desired effect on physical activity and sedentary behaviour in preschools and among adolescents, high school students, and university students.

• The equity perspective needs to be strengthened in future research, as few studies analyse effects across different socioeconomic groups or other factors important för equity.
• Future research should also include longer follow-up periods to enable the assessment of potential long-term effects.
• Areas lacking reliable results from systematic literature reviews include leisure time, healthcare, disabilities, and the physical environment. New primary studies with high methodological standards are needed in these areas as well as other areas to enable future systematic reviews with high quality of evidence.
• There is a need for more Nordic research in areas where the knowledge base is insufficient, such as preschools, post-secondary education, the physical environment, and policy.

Denna publikation har tagits fram utifrån ett regeringsuppdrag om insatser för främjande av ökad fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga. I publikationen har vi sammanställt forskningsresultat från systematiska litteraturöversikter och nordiska originalstudier om insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Vår förhoppning är att publikationen kan bidra som ett kunskapsunderlag för fortsatt forskning inom området, vid planering och genomförande av insatser och att den kan vara till nytta för forskare, politiker och beslutsfattare men även för andra intressenter som bidrar i arbetet med att påverka fysisk aktivitet och stillasstittande bland barn och unga.

Ansvariga projektledare har varit Magdalena Lagerlund och Malin Ulfsdotter och ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson.

Folkhälsomyndigheten

Josefin P Jonsson

Avdelningschef, Avdelningen för levnadsvanor och hälsofrämjande miljöer

AMSTAR – A Measurement Tool to Assess Systematic Reviews. Ett verktyg för att bedöma kvaliteten på systematiska översikter, till exempel genom att granska om sökstrategin är omfattande, om risken för systematiska fel har bedömts och om resultaten är väl sammanställda.

EPHPP – The Effective Public Health Practice Project. Ett verktyg för att bedöma kvaliteten på kvantitativa studier inom folkhälsa. EPHPP granskar faktorer som urval, studiedesign, blindning (maskering), och hantering av bortfall för att avgöra om kvaliteten i en studie är hög, måttlig eller låg.

GRADE – Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation. Ett system för att bedöma tillförlitligheten (kvaliteten) av evidens i systematiska översikter och för att formulera rekommendationer. GRADE klassificerar evidens som hög, måttlig, låg eller mycket låg tillförlitlighet.

KI – Konfidensintervall. Ett statistiskt intervall som anger osäkerheten kring en uppskattning, till exempel effekten av en intervention. Ett 95-procentigt konfidensintervall innebär att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger inom intervallet.

MD – Mean Difference (medeldifferens). Ett statistiskt mått som visar den genomsnittliga skillnaden i utfall mellan två grupper, till exempel mellan en interventionsgrupp och en kontrollgrupp.

OR – Odds Ratio. Ett statistiskt mått som används för att jämföra sannolikheten för ett visst utfall mellan två grupper, till exempel hur mycket större chansen är att ett specifikt resultat inträffar i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

PICO – Population, Intervention, Comparison, Outcome. En modell som används för att formulera välstrukturerade frågeställningar i systematiska översikter och klinisk forskning. Den hjälper till att klargöra vilken population som studeras, vilken intervention som utvärderas, vilken jämförelse som görs och vilket utfall som mäts.

RCT – Randomized Controlled Trial (randomiserad kontrollerad studie). En typ av vetenskaplig studie där deltagarna slumpmässigt fördelas mellan en interventionsgrupp (som får den insats som testas) och en kontrollgrupp (som får sedvanlig vård eller ingen intervention). RCT anses vara den mest pålitliga studietypen för att utvärdera effekten av en insats.

RoB – Risk of Bias (risk för systematiska fel). Ett begrepp som används för att bedöma huruvida resultatet i en studie kan ha påverkats av fel eller snedvridning på grund av brister i studiens design eller genomförande. En hög risk för systematiska fel innebär att studiens resultat kan vara opålitliga.

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. En svensk myndighet som utvärderar och sammanställer vetenskaplig evidens inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst för att stödja beslutsfattare och yrkesverksamma.

SMD – Standardized Mean Difference (standardiserad medeleffekt). Ett statistiskt mått som används för att jämföra effekten av en intervention mellan olika studier, även om de använder olika skalor eller mätmetoder. SMD anger effekten i standardavvikelser, vilket gör det möjligt att sammanfatta resultat från flera studier i en metaanalys.

WMD – Weighted Mean Difference (viktad medeldifferens). Ett statistiskt mått som används i metaanalyser för att beräkna den genomsnittliga skillnaden i utfall mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen, där större studier ges större vikt i beräkningen.

Aktiv transport – Fysisk aktivitet som en del av resor, till exempel gång eller cykling till skolan, eller en kombination av kollektivtrafik och gång.

Digital hälsa – Ett brett begrepp som omfattar användningen av digital teknik (till exempel mobilappar, kroppsburna enheter, AI, elektroniska journaler och e-tjänster som 1177) för att främja hälsa, förebygga sjukdom, diagnostisera, behandla och övervaka hälsotillstånd.

Digitala insatser – Insatser som levereras via digitala kanaler (till exempel appar, webbplatser, SMS och e-post). Digitala insatser är en undergrupp av digital hälsa, men begreppen används här synonymt.

E-hälsointerventioner (eHealth) – Interventioner som levereras via digital teknik, som appar, webbplatser eller bärbara enheter. Används här synonymt med digitala insatser.

Fysisk aktivitet (generellt) – All kroppsrörelse som genereras av skelettmuskler och kräver en ökad energiförbrukning.

Fysisk miljö – Den omgivande miljön, till exempel skolgårdar, parker eller stadsplanering, som kan påverka möjligheterna till fysisk aktivitet.

Hedge’s g – En standardiserad medelvärdesskillnad som liknar standardized mean difference (SMD) men justeras för små urval, vilket gör det mer tillförlitligt när studierna har få deltagare. Används för att jämföra effekter mellan studier i metaanalyser.

Hälsolitteracitet – Förmågan att förstå, tolka och använda hälsoinformation för att fatta informerade beslut om sin hälsa.

Implementeringsintentioner – Planer som specificerar när, var och hur en person ska utföra en handling för att öka sannolikheten att det genomförs.

Intervention – I detta sammanhang definierat som en planerad, strukturerad insats som syftar till att förändra beteende hos grupper eller populationer. I rapporten används intervention och insats synonymt.

Interventionsgrupp – Den grupp i en studie som får insatsen eller behandlingen som ska utvärderas.

Jämlikhet i hälsa – Att alla grupper i samhället har lika möjligheter att uppnå god hälsa, oavsett socioekonomisk status, kön, etnicitet eller andra faktorer.

Kontrollgrupp – En grupp i en studie som inte får den intervention som testas, för att jämföra effekten med interventionsgruppen.

Kvalitetsgranskning – En bedömning av hur väl en studie är utformad och genomförd för att undvika fel eller snedvridning i resultaten.

Kvasi-experimentell studie – En studie som liknar en experimentell studie, men saknar slumpmässig fördelning av deltagare till grupper.

Metaanalys – En statistisk metod för att kombinera resultat från flera studier för att få en samlad effektuppskattning.

Mobilbaserade insatser (mHealth) – Insatser som levereras via mobila enheter (till exempel smarta mobiltelefoner, surfplattor och kroppsburna enheter kopplade till mobila plattformar). Mobilbaserade insatser är en undergrupp av digital hälsa och digitala insatser.

Multikomponenta interventioner – Insatser som består av flera olika delar eller strategier, till exempel utbildning, miljöförändringar och beteendestöd.

Måttlig till intensiv fysisk aktivitet – En klassificering av fysisk aktivitet baserad på ansträngningsgrad, där måttlig aktivitet ökar andningen och hjärtfrekvensen något, medan intensiv aktivitet gör det i högre grad.

Mätning av fysisk aktivitetsnivå (objektivt/subjektivt) – Fysisk aktivitet kan mätas objektivt (till exempel med rörelsemätare) eller subjektivt (till exempel genom enkäter, observationer eller dagböcker).

Narrativ syntes – En kvalitativ metod för att sammanfatta och tolka resultat från flera studier, utan att använda statistiska metaanalyser.

Pedometer – En bärbar stegräknare, som mäter antalet steg som en person tar.

Rörelsemätare – En enhet, till exempel en accelerometer, som mäter rörelse och fysisk aktivitet.

Skärmtid – Tid som spenderas framför skärmar såsom tv, datorer, surfplattor eller mobiltelefoner.

Snabbstar – Ett svenskt granskningsinstrument baserat på AMSTAR, anpassat för att snabbt bedöma risken för systematiska fel i systematiska översikter.

Stillasittande beteende – Aktiviteter i vaket tillstånd som är förknippade med låg energiförbrukning, och som till exempel utförs när man sitter, är tillbakalutad eller ligger ner, bland annat att köra bil, titta på TV eller använda datorn.

Systematisk litteraturöversikt – En metodisk sammanställning av befintlig forskning för att besvara en specifik fråga, där studier väljs ut och granskas enligt förutbestämda kriterier för att minimera risk för snedvridning.

Total fysisk aktivitet – Den samlade mängden fysisk aktivitet under en dag, oavsett intensitet.

Träningsspel (exergames) – Videospel där hela kroppen används för att spela.

Utsatta grupper – Populationer som, på grund av sociala, ekonomiska, kulturella, biologiska eller strukturella faktorer, löper större risk för ohälsa, diskriminering eller har sämre tillgång till resurser och vård än genomsnittet.

Fysisk aktivitet har stor betydelse för både fysisk och psykisk hälsa. När barn och unga rör på sig stärks deras skelett, muskler och rörelseförmåga, och de får bättre motorik och koordination (1, 2). Fysisk aktivitet förbättrar också minne, uppmärksamhet och impulskontroll, minskar risken för depression och ökar välbefinnandet. Dessutom kan fysisk aktivitet bidra till att minska risken för övervikt och obesitas (3).

En tidigare kartläggande litteraturöversikt om insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor genomfördes 2016–2017 på uppdrag av Folkhälsomyndigheten (4). Det sammantagna resultatet i den översikten visade att det är möjligt att främja fysisk aktivitet hos barn. Flera systematiska översikter med låg risk för systematiska fel visade att det är möjligt att genom skolbaserade insatser främja fysisk aktivitet (5-8) och minska stillasittande (7, 9), även om effekterna på stillasittande i vissa fall var små. Därutöver visade resultaten att skolbaserade insatser som inkluderar både en utbildningskomponent och en miljökomponent kan öka fysisk aktivitet (10). Det var också verkningsfullt att engagera föräldrar och aktörer i lokalsamhället i skolbaserade insatser (10).

Även för områdena förskola och barnomsorg, och fritid och digital hälsa finns tidigare systematiska översikter med låg risk för systematiska fel där insatser visat sig ha effekt gällande fysisk aktivitet och stillasittande. Översikterna tydde på att interventioner i förskola och barnomsorg kan leda till ökad fysisk aktivitet (11) och minskat stillasittande (12) bland barn. Vidare indikerade översikterna att interventioner som når barn och tonåringar på fritiden kan ge effekt i form av ökad fysisk aktivitet (13) och minskat stillasittande (14). Digitala interventioner kunde också ge effekt på fysisk aktivitet hos barn och ungdomar, även om effekterna var små (15).

Samhället förändras och barn och unga spenderar allt mer tid stillasittande. Vi ser därför ett behov av att gå igenom och uppdatera den vetenskapliga litteraturen för att fånga upp artiklar som publicerats under de senaste 10 åren. Hur mycket vi rör oss påverkas av vår vardag – av den miljö som vi lever i och av våra sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar. För att fler barn och unga ska få möjlighet att vara aktiva behövs därför insatser på många olika nivåer och arenor i samhället. Det kan till exempel handla om att planera samhället så att det blir lätt och lockande för människor att röra på sig, att införa åtgärder som gynnar rörelse i förskola och skola, och att arbeta för att alla ska ha samma möjligheter att vara fysiskt aktiva (3).

I juni 2022 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag om insatser för främjande av ökad fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga (S2022/02970). Uppdraget syftade till att skapa en struktur och tydlig inriktning för ett långsiktigt arbete för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga, och bestod i att

1. lämna förslag på nationella delmål och indikatorer som är kopplade till berörda folkhälsopolitiska mål
2. föreslå hur arbetet med att främja fysisk aktivitet ska utformas och ge förslag på relevanta insatsområden.

Regeringsuppdraget återredovisades till Socialdepartementet i sin helhet i mars 2025 (16). Som underlag till punkt 2, att ge förslag på relevanta insatsområden, genomfördes under 2024 en litteratursökning av vetenskaplig litteratur. Den här litteraturöversikten är en bearbetning av den sammanställning av litteratursökningen som bifogades till återredovisningen.

Syftet med den här litteraturöversikten är att presentera kunskapsläget om effekten av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga utifrån tillgänglig vetenskaplig litteratur.

Vi har genomfört arbetet med den här översikten i enlighet med Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (17). Vår avsikt var att göra en bedömning av vilka insatser som har effekt på ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande.

Vårt arbete har den kartläggande litteraturöversikt som genomfördes 2016–2017 (4) som utgångspunkt och har ett liknande tillvägagångssätt. Litteraturöversikten baseras i första hand på systematiska litteraturöversikter och kompletteras med en översikt över nordiska originalstudier. Interventioner som är genomförda i Norden har vi bedömt som särskilt relevanta för en svensk kontext. Vi gjorde en separat sökning efter nordiska interventioner eftersom vi bedömde att det fanns en risk för att de inte hade inkluderats i de systematiska översikterna (på grund av andra inklusionskriterier som till exempel region, eller på grund av att de publicerats senare).

I rapporten använder vi insatser och interventioner synonymt.

Den frågeställning som ligger till grund för litteraturöversikten är ”Vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser gällande fysisk aktivitet och stillasittande har visat sig vara effektiva, det vill säga leder till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande?”. Frågan strukturerades till ett PICO:

P (population): Barn och unga under 25 år.

I (intervention): Hälsofrämjande och förebyggande insatser som erbjuds inom olika arenor eller kontexter.

C (control): Jämförelse med ordinarie verksamhet utan intervention eller med annan intervention.

O (outcome): Fysisk aktivitet och/eller stillasittande är utfallet.

I likhet med den kartläggande litteraturöversikten som genomfördes 2016–2017 (4) inkluderade vi systematiska litteraturöversikter och nordiska originalstudier i sökningen.

• Typ av studie:Publicerade systematiska litteraturöversikter.
• Målgrupp: Barn och unga under 25 år.
• Intervention:Interventioner som syftar till att främja fysisk aktivitet och/eller minska stillasittande. Vi inkluderar även kombinationsstudier där flera komponenter avses att främjas, till exempel fysisk aktivitet och matvanor.
• Jämförelsegrupp (i förekommande fall): Sedvanlig verksamhet, ingen intervention (till exempel väntelista) eller annan intervention.
• Utfall: Fysisk aktivitet (till exempel måttlig till intensiv fysisk aktivitet, total fysisk aktivitet eller antal steg) och/eller stillasittande (till exempel skärmtid).
• År: Från 2016 och framåt.
• Språk: Engelska.

• Litteraturöversikter där övervägande antalet ingående studier genomförts i låg- och medelinkomstländer.
• Interventioner inom hälso- och sjukvården för specifika patientgrupper, dock inkluderade vi personer med övervikt eller obesitas samt interventioner inom arenorna primärvård, mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagning eller motsvarande.
• Översikter som inkluderades i den tidigare litteraturöversikten.
• Paraplyöversikter, dock granskade vi de översikter som ingick i paraplyöversikten och inkluderade de som var relevanta.
• Översikter som inte har granskat risk för systematiska fel/studiekvalitet.
• Översikter (och studier inom översikter) som fokuserar på att mäta sådana utfall som kan ses som proxyvariabler för fysisk aktivitet, såsom syreupptagningsförmåga och kondition (fitness), balans, muskelstyrka eller blodtryck i stället för fysisk aktivitet.
• Översikter som fokuserar på en träningsform (till exempel High-Intensity Interval Training (HIIT) eller dans) bland barn och unga som redan utövar denna, och inte på genomförandet av en hälsofrämjande eller förebyggande intervention.
• Översikter som bara fokuserar på ett land utanför Europa.
• Översikter där bara en originalstudie innehåller relevant utfall och population.

• Typ av studie: Interventionsstudie som är genomförd i ett nordiskt land.
• Målgrupp: Barn och unga under 25 år.
• Intervention: Interventioner som syftar till att främja fysisk aktivitet och/eller minska stillasittande. Vi inkluderar även kombinationsstudier där flera komponenter avses att främjas, till exempel fysisk aktivitet och matvanor.
• Jämförelsegrupp (i förekommande fall): Sedvanlig verksamhet, ingen intervention (till exempel väntelista) eller annan intervention.
• Utfall: Fysisk aktivitet (till exempel måttlig till intensiv fysisk aktivitet, total fysisk aktivitet eller antal steg) och/eller stillasittande (till exempel skärmtid).
• År: Från 2016 och framåt.
• Språk: Engelska.

• Interventioner inom hälso- och sjukvården för specifika patientgrupper, dock inkluderar vi personer med övervikt eller obesitas samt interventioner inom arenorna primärvård, mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagning eller motsvarande.
• Studier som inkluderats i den tidigare litteraturöversikten.
• Studier som fokuserar på att mäta sådana utfall som kan ses som proxyvariabler för fysisk aktivitet, såsom syreupptagningsförmåga och kondition (fitness), balans, muskelstyrka eller blodtryck i stället för fysisk aktivitet.
• Studier som utvärderar en särskild träningsform (till exempel HIIT eller dans).

I samråd med en informationsspecialist på Folkhälsomyndigheten genomförde vi sökningar i följande fyra databaser:

• PubMed
• Web of Science
• CINAHL
• PsycInfo.

Vi har inkluderat översikter och originalstudier som publicerats mellan 1 januari 2016 och 3 juli 2024. Därmed finns det en viss tidsmässig överlappning med den tidigare litteratursökningen som genomfördes 27–28 oktober 2016. Under fulltextgranskning har vi därför undersökt artiklar publicerade under 2016 och exkluderat de artiklar som fanns med i den tidigare litteraturöversikten.

En informationsspecialist vid Folkhälsomyndigheten genomförde litteratursökningarna. Separata sökningar gjordes för systematiska litteraturöversikter respektive nordiska originalstudier. Sökningar i samtliga databaser genomfördes 3 juli 2024. Sökdokumentationen redovisas i bilaga 1.

Vi gjorde en relevansbedömning av titlar och abstrakt i ett första steg utifrån de definierade inklusions- och exklusionskriterierna, och de publikationer som bedömdes som icke relevanta gallrade vi bort. Oberoende av varandra granskade vi samtliga titlar och abstrakt för systematiska litteraturöversikter. Gällande nordiska originalstudier granskade en av oss samtliga titlar och abstrakt, och den andra granskade ett stickprov om 10 procent.

I de fall vi bedömde publikationerna som tveksamma inhämtade vi artiklarna i fulltext. Vi gallrade bort de översikter som inte redogjorde för en kvalitetsgranskning med bedömning av ”risk för bias”. Därefter bedömde vi översikterna och originalstudierna i relation till inklusions- och exklusionskriterier. Vi diskuterade gemensamt alla artiklar som bedömdes som tveksamma tills ett enigt beslut kunde fattas.

Vi extraherade data ur de inkluderade artiklarna och strukturerade dessa i separata tabeller: en tabell för systematiska litteraturöversikter och en tabell för nordiska originalstudier.

Artiklarna sorterades in under tio områden för olika målgrupper/arenor:

1. skola
2. förskola och förskoleålder
3. eftergymnasial utbildning
4. digital hälsa
5. fritid
6. policy
7. funktionsnedsättning
8. hälso- och sjukvård
9. fysisk miljö
10. utsatta grupper (till exempel minoritetsgrupper).

Åtta av områdena fanns med i den tidigare översikten. Eftergymnasial utbildning och hälso- och sjukvård lades till under arbetets gång baserat på artiklar som bedömdes vara relevanta för dessa områden. I de fall artiklarna var relevanta för mer än ett område valde vi det område som vi bedömde var mest relevant. Vi extraherade data från varje artikel under följande rubriker för systematiska litteraturöversikter:

• författare, år och titel,
• antal studier och publiceringsår,
• studiedesign och antal deltagare,
• studiepopulation och arena,
• interventionernas karakteristika och längd,
• jämförelsegrupp,
• utfall,
• mätmetod av relevanta utfallsmått,
• effekt på kort sikt,
• effekt på lång sikt,
• bedömning av risk för systematiska fel enligt granskningsinstrumentet Snabbstar.

Data från de nordiska originalstudierna strukturerades på samma sätt, med undantag för rubriken ”antal studier och publiceringsår”, som i det här fallet inte var relevant.

För att bedöma risken för systematiska fel i de systematiska litteraturöversikterna användes granskningsinstrumentet Snabbstar (18). De sex stegen i Snabbstar bygger på frågor som finns i granskningsmallen AMSTAR. Se bilaga 2 för de sex stegen och en beskrivning av vår tillämpning av dem. Vid användning av Snabbstar granskas översikterna utifrån 6 på varandra följande steg. Om en översikt inte uppfyller kraven i ett steg behöver den inte granskas vidare i efterföljande steg. Översikter som uppfyllde kraven i steg 5 eller steg 6 bedömdes ha låg risk för systematiska fel, och de som uppfyllde kraven till och med steg 4 bedömdes ha måttlig risk. I syntesen av resultaten inkluderades enbart de litteraturöversikter som bedömdes ha låg eller måttlig risk för systematiska fel.

För granskning av de nordiska originalstudierna använde vi ”Quality Assessment Tool for Quantitative Studies” från Effective Public Health Practice Project (EPHPP) (19). Efter granskningen kan kvaliteten för varje studie benämnas som ”stark”, ”måttlig” eller ”svag”. Den totala bedömningen av EPHPP baseras på sex komponenter: ”Selection bias”, ”Study design”, ”Confounders”, ”Blinding”, ”Data collection metods” och ”Withdrawals and dropouts”, där svaren inom respektive kategori kan ge betyget ”stark”, ”måttlig” eller ”svag”. Totalbedömningen utgår ifrån hur många kategorier som har getts betyget ”svag”. Om ingen av kategorierna resulterar i betyget ”svag”, bedöms studiens totala kvalitet som hög, om endast en kategori resulterar i ”svag”, bedöms studiens kvalitet som ”måttlig” och om fler än en kategori får betyget ”svag”, blir totalbedömningen av studiens kvalitet låg. I syntesen av resultaten inkluderades enbart de nordiska originalstudier som bedömdes ha hög eller måttlig kvalitet.

Alla inkluderade studier kvalitetsgranskades av en av oss. I de fall där det fanns tveksamheter, diskuterades vi dessa tills ett enigt beslut kunde fattas.

I ett avslutande metodsteg sammanfattade och värderade vi resultatet från genomgången av artiklarna, och från tabellerna, till en löpande text med hjälp av en narrativ syntesmetod. Vi beskrev effekter för fysisk aktivitet och stillasittande uppdelat på de olika områdena samt för jämlikhet i hälsa i de fall sådana analyser gjorts. Vi bedömde att insatserna som utvärderades i en översikt hade effekt när antingen en metaanalys visade ett statistiskt signifikant resultat eller när majoriteten av de ingående studierna (mer än 50 procent) i en narrativ översikt visade ett resultat i önskvärd riktning. Men om fler än 25 procent av de ingående studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel, eller låg kvalitet angav vi att det inte går att bedöma effekten.

I en del systematiska översikter användes evidensgraderingssystemet GRADE (20) för att bedöma resultatets tillförlitlighet, och då har vi beskrivit och tolkat resultaten enligt tabell 1.

Om författarna av översikten inte hade evidensgraderat resultat från metaanalyser angav vi effekten eller sambandet med formuleringarna ”verkar” eller ”tycks”, till exempel: ”Skolbaserade interventioner verkade leda till en liten minskning av dagligt stillasittande.” När resultat i en översikt presenterades i en narrativ syntes angav vi effekten med formuleringen ”tyder på”. Till exempel: ”Forskningen tyder på att skolbaserade interventioner kan leda till ökad fysisk aktivitet.”

I vissa fall har vi gjort en striktare bedömning av risken för systematiska fel än vad översiktsförfattarna gjort (exempel på detta finns i översikten av Wang (digital hälsa) (21) och Love (skola) (22). Det gäller i de fall där översiktsförfattarna har använt etablerade verktyg för RoB-bedömning från till exempel Cochrane eller EPHPP men inte har gjort den samlade bedömningen i enlighet med deras bedömningsmallar och inte heller har beskrivit vilka avvikande kriterier de använt för sammanvägningen. I de fall där vi har gjort en striktare bedömning och andelen studier med hög eller oklar risk för systematiska fel är högre än 25 procent har vi även kontrollerat resultatets tillförlitlighet när en sådan bedömning har gjorts enligt GRADE. Om översiktsförfattarna inte redan dragit av ett poäng baserat på hög risk för systematiska fel har vi gjort det. I andra fall har vi tagit fram den övergripande risken för systematiska fel i de ingående studierna när en sådan sammanvägning saknas, exempel på detta finns i översikten av Peng (eftergymnasial utbildning) (23).

Vi har inte bedömt om resultaten från översikterna går att överföra till svenska förhållanden, men i beskrivningen av översikterna har vi redovisat vilka länder som de inkluderade originalstudierna genomförts i.

För nordiska originalstudier som inkluderades utifrån hög och måttlig kvalitet angav vi effekten med formuleringen ”verkar”, till exempel ”Skolinsatsen verkade leda till en ökning av fysisk aktivitet”.

Sökningen efter systematiska litteraturöversikter resulterade i 7 983 potentiellt intressanta artiklar. Efter en genomgång av titlar och abstrakt behöll vi 317 av dessa artiklar. Ytterligare 5 översikter identifierades via paraplyöversikter som kom med i litteratursökningen. Dessa 322 artiklar hämtades eller beställdes i fulltext. Sammanlagt 51 systematiska litteraturöversikter har inkluderats i den narrativa syntesen (figur 1). Eftersom översikterna som fokuserade på policyer var baserade inom skola och förskola inkluderade vi samtliga policyrelaterade översikter under dessa områden.

Figur 1. Flödesschema för systematiska litteraturöversikter.

Sökningen efter nordiska originalstudier resulterade i 3 333 potentiellt intressanta artiklar. Efter en genomgång av titlar och abstrakt behöll vi 50 av dessa artiklar, och de hämtades eller beställdes i fulltext. Ytterligare 1 artikel identifierades genom sporadisk genomgång av referenslistor. Sammanlagt 7 nordiska originalstudier har inkluderats i den narrativa syntesen (figur 2).

Figur 2. Flödesschema för nordiska originalstudier.

Resultatet från bedömningen av risken för systematiska fel i de inkluderade systematiska litteraturöversikterna beskrivs översiktligt i tabell 2. Av totalt 179 översikter bedömdes 23 ha låg risk för systematiska fel (Snabbstar ≥ 5) och 28 ha måttlig risk (Snabbstar = 4). I bilaga 3 redovisar vi de översikter som bedömdes ha hög risk för systematiska fel uppdelat på respektive område.

Tabell 3 beskriver översiktligt resultatet från kvalitetsgranskningen av de nordiska originalstudierna. Av totalt 34 originalstudier bedömdes ingen vara av hög kvalitet (EPHPP = stark) och 7 bedömdes vara av måttlig kvalitet (EPHPP = måttlig). I bilaga 4 redovisas de studier som bedömdes ha låg kvalitet uppdelat på respektive område.

I tabell 4 redovisas kvalitetsbedömningen för respektive komponent för de 7 studier som bedömdes ha måttlig kvalitet.

Det sammanvägda resultatet av de inkluderade systematiska litteraturöversikterna och nordiska originalstudierna presenteras här. Under varje område beskriver vi först övergripande de översikter och originalstudier som inkluderats och sammanfattar vilka interventioner och interventionskomponenter som visar effekt med avseende på fysisk aktivitet och/eller stillasittande. Därefter beskriver vi respektive översikt och originalstudie först vad gäller innehåll och därefter vad gäller resultaten som kommer fram. Utöver det beskriver vi i förekommande fall resultat med specifik betydelse för jämlikhet i hälsa. Ingen systematisk översikt eller nordisk originalstudie har inkluderats inom området funktionsnedsättning.

I det här avsnittet presenterar vi den sammanställda forskningen om skolbaserade insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och unga.

I avsnittet ingår 27 översikter, varav 15 översikter bedömdes ha låg risk för systematiska fel (31-45).

Översikterna inkluderar skolbaserade insatser överlag i generella populationer (22, 34, 40, 41) och bland särskilda populationer som: tonåringar (36), flickor (46), elever i yrkesutbildningar och lärlingsprogram (45) och elever i områden med låg socioekonomisk status (47). Några översikter handlade om insatser för att förebygga flera olika riskbeteenden (38) eller för att bryta stillasittande (31, 48, 49). Andra översikter handlade om digitala insatser (32, 33), involvering av vårdnadshavare (39, 50), kamratutbildning (51), hälsolitteracitet (52), fysiskt aktiva lektioner (53), aktiv transport (35, 37, 42), fysisk miljö (54), insatser före skoldagens början (55), skolbaserad policy (43, 44, 56) och strategier för att förbättra implementering av skolbaserad policy eller praxis (43, 44).

De flesta översikter har fokus på fysisk aktivitet men hälften inkluderar även stillasittande (33, 34, 36, 39-41, 44, 47-52), och en översikt fokuserar enbart på stillasittande (31). Studierna var främst genomförda i Nordamerika och Europa, men även i Oceanien samt ett fåtal länder i Asien och Sydamerika.

Vi har även inkluderat 4 nordiska originalstudier med måttlig kvalitet (24-27). Av dessa undersökte 2 studier om tonåringar effekter av interventioner för ökad fysisk aktivitet, dels primärt på sömn och sekundärt på fysisk aktivitet (24), dels på aktiv transport (25). Övriga 2 studier undersökte effekten av aktiva lektioner på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn i åldern 10–11 år (27) och bland tonåringar i ett område med sämre hälsoprofil (26). Studierna var genomförda i Norge (25-27) och på Island (24).

Två översikter undersöker effekten av skolbaserade insatser bland barn i åldern
5–12 år (34, 41).

• Effekten av skolbaserade insatser har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (34). Översikten inkluderar 57 studier, som har undersökt effekten på fysisk aktivitet och/eller stillasittande bland skolelever i åldern 5–11 år. I metaanalysen inkluderades 11 studier som var publicerade mellan 1997 och 2018. Interventionerna bestod av
• utökade möjligheter, till exempel pauser för fysisk aktivitet i klassrummet, fysisk aktivitet i lärandet, fysisk aktivitet som läxa eller aktiv transport
• utökad tid, till exempel ökad tid för idrottslektioner eller raster
• förbättrade möjligheter, till exempel idrottslektioner, raster eller skolans fysiska aktiviteter
• en kombination av flera olika komponenter.
• 8 av studierna var RCT-studier och interventionerna varade mellan 4 veckor och 3 år. Studierna var genomförda i USA (n = 3), Storbritannien (n = 2), Danmark (n = 2), Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Norge. Samtliga studier bedömdes ha låg kvalitet.

Det går inte att bedöma om skolbaserade insatser hade någon effekt på fysisk aktivitet eller stillasittande eftersom studierna bedömdes ha låg kvalitet.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om skolbaserade interventioner är effektiva för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn 5–12 år (41). Översikten innehöll 24 studier publicerade mellan 2012–2021. En kombination av interventionskomponenter användes som exempelvis:

• skolans läroplan
• lärarträning
• familjeinvolvering
• aktiva raster.

Interventionerna innehöll en (n = 5) eller flera komponenter (n = 19). Översikten innehöll främst RCT-studier (20). Interventionerna varade mellan 2 månader och 4 år. Studierna genomfördes främst i Europa (n = 17 varav 8 i Storbritannien) men även i USA (n = 3), Australien (n = 1) och Kina (n = 1). 13 av studierna bedömdes ha låg risk för systematiska fel, 7 måttlig eller viss risk och 4 hög risk.

• Skolbaserade interventioner verkade inte leda till en ökning av måttlig till intensiv fysisk aktivitet (Hedge’s g = -0,07; 95 procent KI -0,03–0,17). Dock verkade interventioner med två interventionskomponenter (Hedge’s g = 0,21; 95 procent KI 0,06–0,36) och studier med hög kvalitet (Hedge’s g = 0,12; 95 procent KI 0,01–0,22) leda till en ökning av måttlig till intensiv fysisk aktivitet.
• Skolbaserade interventioner verkade leda till en liten minskning av dagligt stillasittande (Hedge’s g = -0,08; 95 procent KI -0,12; -0,03).

Två översikter undersöker effekten av skolbaserade insatser för barn och unga i åldern 6–18 år (22, 34, 40, 41). Mellan dessa två översikter och de två översikterna om skolinsatser bland barn 5–12 år (34, 41) finns en relativt stor överlappning av originalstudier. I tre av översikterna finns hälften (40) eller mer (22, 34) av originalstudierna med i någon av de andra översikterna.

Effekten av skolbaserade insatser för ökad fysisk aktivitet har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (22). Översikten inkluderar 17 studier, publicerade mellan 2010 och 2016, som har undersökt effekten på fysisk aktivitet bland skolelever i åldern 6–18 år. Enbart RCT-studier inkluderades. De skolbaserade interventionerna bestod av

• utbildningskomponenter
• sociala miljökomponenter
• fysiska miljökomponenter.

Vissa av interventionerna syftade till att förändra enbart fysisk aktivitet, medan andra riktade in sig mot flera olika hälsobeteenden. Interventionerna varade mellan 1,5 och 24 månader. Studierna var främst genomförda i Europa (n = 11), varav 5 i Nordeuropa, 5 i Västeuropa och 1 i Centraleuropa. Övriga studier var genomförda i Australien (n = 4), Nordamerika och Sydamerika. Risken för systematiska fel bedömdes vara hög i 9 studier, oklar i 5 och låg i 3 studier, men enligt vår striktare sammanvägning hade 11 studier hög risk, 3 oklar och 3 låg risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma om skolbaserade insatser hade någon effekt på måttlig till intensiv fysisk aktivitet på daglig basis eftersom studierna bedömdes ha hög risk för systematiska fel.

Effekten av skolbaserade insatser har även undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (40). Översikten inkluderade 89 studier varav 33 studier, publicerade mellan 2006 och 2019, undersökte effekten på fysisk aktivitet och/eller stillasittande bland skolelever i åldern 6–18 år. De flesta interventioner inkluderade flera olika komponenter, genomfördes på hela skolan och utgjordes av en kombination av utbildningsmaterial, förändringar av skolmiljön och/eller läroplanen, och riktades mot elever, lärare, och/eller föräldrar. I andra interventioner erbjöds utökade möjligheter att vara fysiskt aktiv under skoltid, till exempel genom att göra lektioner i teoretiska ämnen mer rörelseinriktade, eller så förbättrades de vanliga idrottslektionerna. Alla interventioner var skolbaserade, men i några ingick ytterligare komponenter utanför skolan. Samtliga studier var RCT-studier och interventionerna varade mellan 12 veckor och 6 år. Studierna var främst genomförda i Australien (n = 7), Storbritannien (n = 7), USA (n = 5), Danmark (n = 3) och Norge (n = 3). Enstaka studier genomfördes i Nya Zeeland, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Kina, Ecuador, Irland och Schweiz. Enligt författarnas kriterier för sammanvägning hade 17 låg risk för systematiska fel och 16 hög risk, men enligt en striktare sammanvägning bedömde vi att 7 hade låg risk och 26 hög risk för systematiska fel.

• Skolbaserade interventioner ledde möjligen till en liten ökning av måttlig till intensiv fysisk aktivitet (MD = 0,73 min/dag; 95 procent KI 0,16–1,30). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE, baserat på vår striktare bedömning av risk för systematiska fel.
• Stillasittande minskade möjligen inte (MD = -3,78 min/dag; 95 procent KI -7,80–0,24). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.

Effekter av interventioner för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande bland tonåringar (13–19 år) har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (36). Av översiktens 15 studier, inkluderades 9 studier, publicerade mellan 2016 och 2022, i metaanalyserna som undersökte effekten av helt skolbaserade insatser på fysisk aktivitet respektive stillasittande. Samtliga var RCT-studier. Interventionernas längd varade mellan 4 veckor och 12 månader och de bestod av

• strukturerade idrottsaktiviteter
• höj- och sänkbara skrivbord
• teoretiska sessioner
• kamratstöd
• strategier för självbestämmande
• tekniker för beteendeförändring
• digitala resurser.

Studierna var främst genomförda i Storbritannien (n = 3) och Australien (n = 2) och enstaka studier genomfördes i Finland, Spanien, Schweiz och Kina. Samtliga studier bedömdes ha hög risk för systematiska fel.

• Skolbaserade insatser hade möjligen ingen effekt på fysisk aktivitet bland tonåringar (SMD = -0,04; 95 procent KI -0,18–0,10). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Skolbaserade insatser hade möjligen ingen effekt på stillasittande bland tonåringar (SMD = -0,09; 95 procent KI -0,29–0,11). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte påverkan av skolbaserade interventioner med avsikt att främja fysisk aktivitet bland flickor i åldern 11–17 år (46). Översikten innehöll 20 studier publicerade mellan 2005–2015 och majoriteten var RCT-studier (14). Av de 20 studierna inkluderades 17 i metaanalysen. Av dessa innehöll 8 studier multikomponenta interventioner som inkluderade

• förändringar i skolmiljön
• modifierade idrottslektioner
• extra idrottslektioner
• utbildningssessioner
• sessioner för rådgivning
• ytterligare möjligheter att vara fysiskt aktiv under raster.

Resterande 9 var baserade på en komponent, exempelvis

• modifiering av idrottslektion
• dans efter skolan
• utbildningsbaserad insats
• modifiering av lekplats.

Interventionerna varade från 5–7 dagar till 24 månader. Studierna genomfördes främst i USA (n = 6) men även i Australien (n = 4) och Storbritannien (n = 3) och enstaka studier genomfördes i Polen, Belgien, Cypern och Iran. 3 av studierna bedömdes ha låg eller mycket låg risk för systematiska fel, 8 måttlig och 6 hög risk men enligt en striktare sammanvägning bedömde vi att endast en studie hade låg risk för systematiska fel, 2 måttlig risk och 14 hög risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet av skolbaserade interventioner bland flickor eftersom de flesta studierna hade hög risk för systematiska fel.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel har undersökt effekten av interventioner för att öka fysisk aktivitet bland elever i yrkesutbildningar och lärlingsprogram (45). Av översiktens 9 studier undersöktes effekten på fysisk aktivitet i 7 studier bland elever med en medelålder på mellan 15,5 och 19,4 år. Studierna var publicerade mellan 2001 och 2018. Interventionerna varade från 4 veckor till 2 år. 4 av studierna var RCT-studier. Vissa interventioner avsåg att enbart förbättra fysisk aktivitet, medan andra avsåg att förbättra även andra hälsobeteenden. Flera av studierna bestod av mer än en komponent. Studierna var främst genomförda i Tyskland (n = 2) och Taiwan (n = 2), och enstaka studier var genomförda i Belgien, Finland och Nederländerna. Kvaliteten på övervägande andel studier bedömdes vara låg (n = 4) eller måttlig (n = 2) och bara en studie bedömdes ha hög kvalitet.

• Av de 7 studierna visade 4 statistiskt säkerställda effekter, varav 2 var av måttlig till hög kvalitet, vilket tyder på att interventioner bland elever i yrkesutbildningar och lärlingsprogram kan leda till ökad fysisk aktivitet.
• 3 av 4 interventioner som utvecklats och implementerats av experter var effektiva, medan endast 1 av de 3 interventioner som utvecklats i samverkan med eller uteslutande av användarna var effektiva.

Effekten av interventioner bland barn i områden med lägre socioekonomi har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (47). Av översiktens 26 studier undersökte 19 studier, publicerade mellan 2006 och 2019, effekten på fysisk aktivitet eller stillasittande bland barn mellan 9 och 12 år. Interventionerna fokuserade antingen enbart på fysisk aktivitet och/eller stillasittande, eller i kombination med kostbeteende, och varade mellan 4 veckor och 2 år. 17 av studierna var helt eller delvis skolbaserade. 13 av studierna var RCT-studier. Studierna genomfördes framför allt i USA (12), medan ett fåtal studier genomfördes i Kanada (n = 2), Australien (n = 2), Nordirland, Irland och Mexiko. 2 av studierna bedömdes ha hög kvalitet, 2 bedömdes ha måttlig kvalitet och 15 låg kvalitet, men enligt en striktare sammanvägning bedömde vi att de flesta studier hade låg kvalitet (18) och att enbart en studie hade måttlig kvalitet.

Det går inte att bedöma om interventionerna i områden med lägre socioekonomi hade någon effekt på fysisk aktivitet eller stillasittande eftersom de flesta studierna hade låg kvalitet.

Effekten av interventioner för att förebygga flera olika riskbeteenden, inklusive otillräcklig fysisk aktivitet, har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (38). Enbart RCT-studier inkluderades. Av översiktens 70 studier gällde 7 studier skolbaserade interventioner för ökad fysisk aktivitet. 4 studier, publicerade mellan 1989 och 2015, inkluderades i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet bland barn och ungdomar i åldern 8–18 år. Samtliga studier som inkluderade fysisk aktivitet avsåg även att förebygga dålig näringsstatus och minst ett substansbruk. Interventionerna varade mellan 15 veckor och 5 år. Flera studier var genomförda i USA (n = 3) och en genomfördes i Indien. Samtliga studier bedömdes ha hög risk för systematiska fel.

Skolbaserade interventioner som avsåg att förebygga ett flertal riskbeteenden ledde troligen till ökad intensiv fysisk aktivitet (OR = 1,32; 95 procent KI 1,16–1,50). Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.

Tre översikter har undersökt effekten av interventioner med syfte att minska stillasittande (31, 48, 49).

Effekterna av skolbaserade interventioner för att bryta långvarigt stillasittande har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (48). Av översiktens 6 studier inkluderades 4 studier, publicerade mellan 2009 och 2020, i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och ungdomar mellan 6 och 12 år. Insatserna varade mellan 4 veckor och 3 år och bestod av avbrott i stillasittande som varade mellan 5 och 30 minuter, och som inträffade från 1–3 gånger per dag till 3 gånger i veckan. Studierna genomfördes i USA (n = 2), Irland och Italien. 3 studier bedömdes ha hög risk för systematiska fel och 1 bedömdes ha oklar risk.

Det går inte att bedöma om interventionerna för att bryta långvarigt stillasittande hade någon effekt på fysisk aktivitet eller stillasittande eftersom studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

Effekterna av skolbaserade interventioner för att bryta långvarigt stillasittande har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (49). Av översiktens 9 studier inkluderades 8 studier, publicerade mellan 2006 och 2020, i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet och stillasittande under skoltid bland barn mellan 6 och 12 år. Insatserna varade mellan 5 dagar och 3 år och bestod av avbrott i stillasittande som varade mellan 5 och 60 minuter och som inträffade från 1–3 gånger per dag till 2 gånger i veckan. Studierna genomfördes i USA (n = 3), Australien, Italien, Spanien, Irland och Nederländerna. 6 studier bedömdes ha hög risk för systematiska fel och 2 studier bedömdes ha oklar risk.

Det går inte att bedöma om interventioner för att bryta långvarigt stillasittande hade effekt på fysisk aktivitet eller stillasittande eftersom studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om multikomponenta interventioner riktade mot stillasittande är effektiva för att minska stillasittande (31). Översikten innehöll 84 studier som inkluderade barn som hade en medelålder mellan 2 och 19 år. Studierna var publicerade mellan 1999 och 2019, och en majoritet av dem var RCT-studier (n = 62). Den vanligaste platsen för interventionerna var skolan (n = 46) men några genomfördes även i hemmet, primärvården, lokalsamhället eller i en blandning av arenor där skolan var en arena. Interventionerna var inriktade på beteende (n = 34), miljö (n = 11) eller en blandning av båda (n = 38). En majoritet av studierna bedömdes ha hög risk för systematiska fel, medan 5 studier bedömdes ha låg risk och 8 måttlig risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma om interventionerna minskade stillasittande på kort eller medellång sikt eftersom det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE.

Två översikter har undersökt effekten av digitala insatser i skolan, en handlar om mobila insatser för att öka fysisk aktivitet (32) och en om e-hälsointerventioner för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande (33). En nordisk originalstudie undersökte även effekten av digitala rörelsemätare (24).

Effekten av mobila insatser (mHealth) har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (32). Översikten innehöll 7 studier publicerade 2014–2016, varav 6 undersökte effekten på fysisk aktivitet. 4 av dessa var RCT-studier. Interventionerna var främst baserade på mobila enheter (n = 4) och bärbara rörelsemätare (n = 2), och undersökte fysisk aktivitet bland barn och ungdomar i åldern 8–18 år. Interventionerna varade mellan 4 veckor och 12 månader. Studierna var genomförda i Australien (2), Nya Zeeland, USA, Kanada och Polen. 3 av RCT-studierna bedömdes ha hög kvalitet och 1 bedömdes ha måttlig kvalitet. Studierna som saknade kontrollgrupp kvalitetsbedömdes inte.

• Endast 1 av 4 studier som använde mHealth-verktyg visade effekt på fysisk aktivitet, vilket tyder på att sådana verktyg inte hade någon effekt.
• Det går inte att bedöma effekten av feedback från bärbara rörelsemätare på fysisk aktivitet eftersom kvaliteten hos dessa studier är oklar.

Effekterna av skolbaserade e-hälsointerventioner för att förebygga flera livsstilsrelaterade riskbeteenden bland ungdomar har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (33). Av översiktens 16 RCT-studier undersökte 11 studier, publicerade mellan 2003 och 2017, effekten på fysisk aktivitet, skärmtid och stillasittande bland barn och ungdomar i åldern 11–18 år. Utöver fysisk aktivitet riktade samtliga studier också in sig på kost och 2 av studierna även på alkohol och tobak. De flesta interventioner var webbaserade, utom en som levererades via CD-ROM, och bestod av

• textmeddelanden
• webbaserad information
• spel
• personlig feedback
• sociala medier.

Interventionerna varade mellan 1 dag och 3 år. Studierna var främst genomförda i USA (n = 8) och enstaka studier var genomförda i Nederländerna, Belgien och i både Spanien och Mexiko. Enligt vår sammanvägning hade de flesta studier (n = 10) hög risk för systematiska fel och 1 hade oklar risk.

• Det går inte att bedöma effekten på objektivt mätt fysisk aktivitet eftersom det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Subjektivt mätt fysisk aktivitet ökade möjligen (SMD = 0,14; 95 procent KI 0,05–0,23). Effekten vara bara signifikant bland ungdomar som var 13 år och äldre (SMD = 0,23; 95 procent KI 0,10–0,36) och inte bland barn som var yngre än 13 år. Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Skärmtid minskade troligen, men effekten var liten (SMD = -0,09; 95 procent KI -0,17; -0,01) och endast uppenbar omedelbart efter interventionen. Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.
• Det går inte att bedöma effekten på stillasittande eftersom de 3 studier som undersökte denna effekt hade hög risk för systematiska fel.

En isländsk RCT-studie med måttlig kvalitet undersökte effekten av digitala rörelsemätare kombinerat med stegdagbok bland förstaårselever i gymnasiet (24). Interventionsgruppen fick även dagliga sms-påminnelser om att registrera sina steg och motiverande meddelanden om att gradvis sikta på att ta minst 8 000–10 000 steg per dag. Interventionen varade i 3 veckor.

Interventionen verkade leda till ökad fysisk aktivitet i form av antal steg (p=0,03) bland ungdomar i 15–16-årsåldern.

Två översikter undersökte effekten av att vårdnadshavare involverades i interventionen (39, 50).

Effekten av att involvera vårdnadshavare i interventioner har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (39). Endast RCT-studier var inkluderade. Av översiktens 20 studier undersökte 9 studier, publicerade mellan 1996 och 2018, effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och ungdomar mellan 3 och 18 år. Av de 9 studierna var 5 skolbaserade och utgjordes av

• dansprogram
• miljö- och utbildningskomponenter bland barnen med kostfeedback till vårdnadshavare
• individuella konsultationer för barnen med tryckt material till vårdnadshavare
• riktad skärmtid bland barnen
• hemuppgifter till både barn och vårdnadshavare.

Övriga studier genomfördes inom förskolan, bland flickscouter eller i hemmiljö och inkluderade

• fysiska aktivitetsprogram
• stegräknare
• hälsoinformation
• utbildningssessioner för vårdnadshavare.

Interventionerna varade mellan 1 vecka och 3 år. De flesta studier genomfördes i USA (n = 5) och Kanada (n = 2) och enstaka studier genomfördes i Tyskland och Belgien. Enligt vår sammanvägning hade de flesta studier hög risk för systematiska fel (n = 8) och 1 hade oklar risk.

• Att involvera vårdnadshavare i interventioner påverkade möjligen inte total fysisk aktivitet, varken i studier som riktade in sig enbart på fysisk aktivitet (MD = 0,20 min/timme; 95 procent KI -1,19–1,59) eller i studier som riktade in sig på både kost och fysisk aktivitet (MD = 1,81 min/dag; 95 procent KI -15,18–18,80). Resultaten har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Det hade möjligen inte heller någon effekt på måttlig till intensiv fysisk aktivitet i studier som riktade in sig enbart på fysisk aktivitet (SMD = 0,04; 95 procent KI -0,41–0,49, med låg tillförlitlighet baserat på vår justerade bedömning enligt GRADE).
• Det går inte att bedöma effekten av interventionerna som riktade in sig på både kost och fysisk aktivitet med avseende på måttlig till intensiv fysisk aktivitet eftersom det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Det går inte att bedöma effekten på stillasittande eftersom studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte effekten av skolbaserade interventioner där vårdnadshavare involverades (50). Av översiktens 25 studier undersökte 11 effekten på fysisk aktivitet och 8 effekten på stillasittande. Medelåldern bland barnen i studierna var 5,9–10,5 år och i en studie var barnen 5–7 år. Hälften av studierna var RCT-studier (n = 6). De flesta interventionerna (n = 9) undervisade barnen i kost, fysisk aktivitet eller hälsa med syftet att öka kunskapen om energibalansrelaterade beteenden, samt innehöll utbildningssessioner för föräldrar (n = 10). Studierna var publicerade 1999–2018 och genomförda i Tyskland (n = 2), Grekland (n = 2), USA (n = 2), Australien (n = 2), Kina (n = 2), Italien och Mexiko. Av totalt 12 studier bedömdes 4 ha hög kvalitet, 4 måttlig och 4 låg kvalitet.

• 9 av 11 studier visade signifikanta resultat för ökad fysisk aktivitet, vilket tyder på att interventioner där vårdnadshavare inkluderas kan ha effekt.
• 6 av 8 studier visade signifikanta resultat för minskat stillasittande, vilket tyder på att interventioner där vårdnadshavare inkluderas kan ha effekt.

Effekterna av skolbaserade interventioner med kamratutbildare har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (51). Av översiktens 73 studier undersökte 4 studier, publicerade mellan 2012 och 2020, effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och ungdomar i åldern 11–18 år. 3 av studierna var RCT-studier. Studierna genomfördes i Storbritannien (n = 2), Kina och Australien. 3 av studierna bedömdes ha hög kvalitet och 1 bedömdes ha måttlig kvalitet.

• Ingen av de 2 studier som undersökte effekten av kamratutbildare tyder på att de hade någon effekt på måttlig till intensiv fysisk aktivitet.
• I 3 av 4 studier minskade stillasittande, vilket tyder på att interventioner med kamratutbildare kan ha effekt på stillasittande.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte effekten av skolbaserade insatser för hälsolitteracitet bland socioekonomiskt utsatta tonåringar (52). Av översiktens 41 studier inkluderade 13 fysisk aktivitet och stillasittande som utfall, och dessa var publicerade 2003–2020. Av de 13 studierna var 6 RCT-studier. Det ingick både interventioner med fokus på fysisk aktivitet och kost (n = 7), och studier med fokus på enbart fysisk aktivitet (n = 6). Studierna var främst genomförda i USA (n = 7) men även i Australien (n = 2) och enstaka studier i Sverige, Belgien, Spanien och Brasilien. Enligt vår sammanvägning hade 3 studier låg risk för systematiska fel, 4 oklar risk och 6 hög risk.

Det går inte att bedöma effekten av interventioner med fokus på hälsolitteracitet eftersom de flesta studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

En översikt (53) och två nordiska originalstudier (26, 27) har undersökt effekten av aktiva lektioner.

Effekterna av att göra vanliga lektioner mer fysiskt aktiva har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (53). Av översiktens 42 studier inkluderades 18 studier, publicerade mellan 2006 och 2019, i metaanalyserna som undersökte effekten på fysisk aktivitet bland barn i förskolan och skolan (3–14 år). 13 studier var skolbaserade och 5 var förskolebaserade. 15 av 18 studier var RCT-studier. Interventionerna utgjordes bland annat av

• rörelsebaserade aktiviteter
• fysiska pauser
• ämnesintegrerade övningar.

Interventionerna varade från ett enstaka tillfälle till 3 år. Studierna var främst genomförda i USA (n = 10) och Australien (n = 4), och ett fåtal var genomförda i Storbritannien (n = 2), Irland och Danmark. Enligt vår sammanvägning hade samtliga studier hög risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma effekten av fysiskt aktiva lektioner på grund av den höga risken för systematiska fel i studierna.

En norsk RCT-studie med måttlig kvalitet undersökte effekten av aktiva lektioner bland elever i åldern 9–10 år (27). Interventionen varade i 10 månader och bestod av fysiskt aktiva teoretiska lektioner och raster, samt fysisk aktivitet i hemläxa. Interventionen var utformad för att öka mängden fysisk aktivitet med 190 minuter per vecka, för att åstadkomma en total fysisk aktivitet på 325 minuter per vecka.

• Fysiskt aktiva lektioner verkade leda till ökad måttlig till intensiv fysisk aktivitet (p < 0,001) och total fysisk aktivitet (p=0,009). Effekten på måttlig till intensiv fysisk aktivitet var endast signifikant bland pojkar (p=0,004) och effekten på total fysisk aktivitet var endast signifikant bland flickor (p=0,016).
• Interventionen verkade även leda till minskat stillasittande bland flickor (p=0,001).

En norsk kvasiexperimentell studie med måttlig kvalitet undersökte effekten av en intervention för ökad fysisk aktivitet bland elever i åttonde klass i ett område med sämre psykisk hälsa och medellivslängd (26). Interventionen som varade i 7 månader inkluderade 120 minuter per vecka av fysiskt aktivt lärande och 25 minuter per vecka av fysiskt aktiva 5-minuterspauser, samt 135 minuter per vecka av idrottsundervisning. I programmet ingick även att öka medvetenheten och kunskapen om sambanden mellan fysisk aktivitet, hälsosam kost, lärande, hälsa och välbefinnande.

• Skolinsatsen verkade ha en positiv effekt på total fysisk aktivitet (p=0,005) och måttlig till intensiv fysisk aktivitet (p=0,003) under skoltid, men inte under en hel dag. Effekten sågs endast hos pojkar.
• Insatsen verkade inte ha någon effekt på stillasittande, varken under skoltid eller under hela dagen.

Tre systematiska översikter har undersökt effekten av interventioner för att främja barns aktiva transport till skolan (35, 37, 42). Det finns en relativt stor överlappning av originalstudier mellan dessa översikter. I 2 av översikterna (35, 42) finns över hälften av originalstudierna med i någon av de andra översikterna. En tredjedel av originalstudierna i översikten av Larouche (37) inkluderas även i översikten om insatser för att främja hälsosamma inomhus- och utomhusmiljöer (54). Även en nordisk originalstudie har undersökt om en intervention för att främja barns fysiska aktivitet har effekt på aktiv skoltransport (25).

Effekterna av interventioner för att främja elevers aktiva transport till skolan har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (35). Av översiktens 17 studier var 10 studier, publicerade mellan 2007 och 2017, inkluderade i metaanalyser som undersökte effekten på aktiv transport bland skolbarn i åldern 7–11 år. 4 var RCT-studier. Insatserna bestod av

• cykelträningsprogram
• gångbussar
• interaktiva resurser för lärare och familjer
• läroplaner
• material för elever
• infrastrukturella förändringar nära skolor.

Interventionerna varade mellan 2 veckor och 2 år. Studierna var genomförda i Storbritannien (n = 4), Spanien (n = 2), USA (n = 2), Australien och Belgien. Kvaliteten bedömdes vara låg i 9 studier och måttlig i 1 studie.

Det går inte att bedöma effekten på aktiv skoltransport eftersom de flesta studier hade låg kvalitet.

Effekterna av interventioner för att främja elevers aktiva transport till skolan har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (37). Översikten inkluderade 30 studier, publicerade mellan 2011 och 2016, som undersökte effekten på aktiv transport bland skolelever mellan 6 och 18 år. 4 var RCT-studier. De interventioner som relaterade till skolresor handlade om

• säkra vägar till skolan (n = 6)
• skolresplansprojekt (n = 7)
• fristående promenadskolbussar (n = 2)
• cykelutbildningsprogram (n = 4)
• fristående evenemang eller tävlingar (n = 5)
• flerkomponentsinterventioner (n = 2).

Interventionerna var genomförda i USA (n = 11), Storbritannien (n = 5), Kanada (n = 3), Australien (n = 2), Belgien (n = 2), Danmark (n = 2), Nya Zeeland (n = 2), Spanien och Kina. En studie genomfördes både i Kanada och Storbritannien. Majoriteten av studierna bedömdes ha låg kvalitet (n = 27), medan 3 bedömdes ha måttlig kvalitet.

Det går inte att bedöma effekten på aktiv skoltransport eftersom de flesta studierna hade låg kvalitet.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om skolbaserade interventioner var effektiva för att öka aktiva skoltransporter med cykel för grundskole- och gymnasieelever upp till 17 års ålder (42). Studierna var publicerade mellan 2012 och 2018, och 4 av översiktens 7 studier var RCT-studier. Interventionerna innehöll olika typer av komponenter såsom kurs i cykelträning eller ”cykeltåg” (en vuxenledd grupp med cyklande barn) och en majoritet av interventionerna var multikomponenta. Interventionerna varade mellan 4 veckor och 1 år. Studierna var genomförda i USA (n = 2), Danmark (n = 2), Norge, Belgien och Spanien. Samtliga studier bedömdes ha låg kvalitet.

Det går inte att bedöma effekten av skolbaserade interventioner för främjande av aktiv skoltransport på grund av låg kvalitet i samtliga studier.

En norsk RCT-studie av måttlig kvalitet undersökte vilken effekt en intervention för att främja fysisk aktivitet hade på aktiv skoltransport bland barn i årskurs 9 (25). Interventionen varade i 9 månader och bestod av att lägga till 120 minuter schemalagd fysisk aktivitet och idrottsundervisning per vecka, utöver de vanliga 2 timmarna av idrottsundervisning per vecka.

Att utöka tiden för fysisk aktivitet på skoltid verkar inte påverka aktiv skoltransport bland ungdomar i åldern 14–15 år, utan de flesta ungdomarna bibehöll sina resvanor under interventionen.

Effekterna av skolbaserade insatser för att främja hälsosamma inomhus- och utomhusmiljöer har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (54). Av översiktens 39 studier undersökte 19 studier, publicerade mellan 2011 och 2020, effekten på fysisk aktivitet eller aktiv transport bland elever mellan 5 och 14 år. 3 av dessa var RCT-studier. Studierna omfattar

• skolgårdsinterventioner (inklusive trädgårdsbaserade lektioner och utomhuslek)
• naturbaserade interventioner (inklusive utomhuslektioner och raster i naturen)
• förbättringar av infrastruktur för säkrare skolvägar (inklusive utbildning och aktiviteter)
• grönområden och grönskande skolgårdar.

Interventionerna varade mellan 1 vecka och 10 år. Studierna var genomförda USA (n = 9), Kanada (n = 3), Nya Zeeland (n = 3), Storbritannien (n = 2), Nederländerna och Danmark. Ingen av studierna bedömdes ha hög kvalitet. I denna översikt finns 10 av 19 studier även inkluderade i översikten om aktiv transport av Larouche (2018).

Det går inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet eller på aktiv skoltransport eftersom ingen av studierna bedömdes ha hög kvalitet.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte effekten av skolbaserade insatser genomförda före skoldagens början på fysisk aktivitet bland skolelever (55). Översikten innehöll 10 studier men bara 2 av dem hade relevant studiedesign och utfall på fysisk aktivitet. Interventionerna bestod av en ostrukturerad gå- och springklubb respektive ett program för fysisk aktivitet som bland annat innehöll löpning och fri lek. Båda studierna genomfördes i USA. Av de 2 studierna bedömdes 1 ha måttlig risk för systematiska fel och 1 ha oklar risk.

Endast två studier undersökte effekten av insatser före skoldagen och eftersom resultaten var blandade går det inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte hur skolpolicyer påverkade riskfaktorer för icke smittsamma sjukdomar (56). Av översiktens 27 studier undersökte 5 effekten på fysisk aktivitet. 3 av dessa var RCT-studier. Exempel på komponenter som undersöktes i studierna var

• åtgärder i läroplanen
• utbildning för lärare
• aktiviteter relaterade till fysisk aktivitet och kost.

Studierna var publicerade 1999–2013 och var genomförda i USA (n = 3), Grekland och Spanien. Av de 5 studierna bedömdes 3 ha låg kvalitet, 1 måttlig och 1 hög kvalitet.

Samtliga 5 studier rapporterade signifikanta resultat för ökad fysisk aktivitet, vilket tyder på att skolpolicyer kan ha effekt.

Två systematiska översikter har undersökt effekter av strategier för att förbättra implementeringen av policy eller praxis i skolan (43, 44, 56). Samtliga studier med fysisk aktivitet som utfall som ingick i den ena översikten av Wolfenden (2017) (44) ingick även i den andra översikten av Wolfenden (2022) (43) och därför inkluderas endast resultat om stillasittande från den senare.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel utvärderade effekten av att använda strategier för att förbättra implementering av skolbaserad policy eller praxis gällande kost, fysisk aktivitet, obesitas, tobaks- eller alkoholanvändning (43). Av översiktens 38 studier undersökte 12 studier, publicerade 1997–2020, effekten på fysisk aktivitet. 9 av dessa var RCT-studier och inkluderades i metaanalysen. De flesta studier omfattade grundskolan medan en studie omfattade gymnasieskolan. Interventionerna varade mellan 8 månader och 3,5 år. Studierna genomfördes främst i USA (n = 3) och Australien (n = 3), men enstaka studier genomfördes även i Kanada, Nya Zeeland och Indien. Av de 9 studierna bedömdes 4 ha låg risk för systematiska fel, 4 oklar risk och 1 hög risk, men enligt en striktare sammanvägning bedömde vi att samtliga studier hade hög risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma effekten av strategier för att förbättra implementering av skolbaserad policy eller praxis på fysisk aktivitet eftersom det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet baserat på vår justerade bedömning enligt GRADE.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel utvärderade effekten av implementeringsstrategier för skolbaserad policy eller praxis gällande riskfaktorer för kronisk sjukdom (44). Av översiktens 27 studier undersökte 3 studier effekten på stillasittande. Av dessa 3 studier var 2 RCT-studier. Studierna var publicerade 2008–2015 och genomförda i USA (n = 2) och Indien. Interventionerna varade mellan 8 månader och 4 år. Enligt vår sammanvägning hade alla 3 studier hög risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma effekten av implementeringsstrategier för skolbaserad policy eller praxis på stillasittande på grund av den höga risken för systematiska fel i studierna.

Två av översikterna som gäller skolbaserade interventioner hade ett särskilt fokus på populationer med låg socioekonomisk status (47, 52). Dock går det inte att bedöma effekten av dessa interventioner eftersom de flesta studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel (52) eller låg kvalitet (47).

Även en nordisk originalstudie fokuserade på barn i ett utsatt område med sämre psykisk hälsa och medellivslängd (26). Fysiskt aktiva lektioner verkade ha en positiv effekt på total fysisk aktivitet och måttlig till intensiv fysisk aktivitet under skoltid bland 13–14-åringar men inte under en hel dag och endast hos pojkar. Insatsen verkade inte ha någon effekt på stillasittande bland pojkar.

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande bland barn i förskolan eller i förskoleåldern.

Av de 6 inkluderade översikterna bedömdes 4 ha låg risk för systematiska fel
(57-60) och 2 ha måttlig risk (61, 62).

Översikterna undersöker effekten av

• digitala insatser (57, 62)
• aktiv lek (58)
• naturbaserade interventioner (59)
• lärarledda interventioner för att ökad rörelserikedom och fysisk aktivitet (61)
• strategier för att förbättra implementering av policys, praxis och program för att öka fysisk aktivitet i förskolan (60).

Översikterna inkluderar i huvudsak studier med barn 0–6 år. 3 av översikterna fokuserar enbart på studier i förskola och annan barnomsorg (59-61), en fokuserar övervägande på förskola men inkluderar även studier i skolan (58), och 2 fokuserar på olika arenor som når barn i åldern 0–6 år, såsom förskolan, hemmet och samhället (57, 58, 62). Studierna är främst genomförda i Nordamerika, men även i Oceanien och Europa.

Effekter av interventioner för att öka rörelserikedom (physical literacy) och fysisk aktivitet har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (61). Bland översiktens 51 studier, publicerade mellan 2006 och 2020, undersökte 37 studier effekten på fysisk aktivitet bland barn i förskolan i åldern
2–6 år. Insatserna varade mellan 4 dagar och 20 månader och hade som avsikt att förbättra fysisk aktivitet, enbart eller i kombination med rörelserikedom, genom att utbilda pedagoger för implementering av interventionerna. Drygt hälften av studierna var RCT-studier. Studierna var främst genomförda i USA, men även i Australien, Kanada, Tyskland, Finland, Schweiz, Storbritannien, Irland och Spanien. De flesta studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel och vi bedömde att endast 3 studier hade låg risk.

Det går inte att bedöma vilken effekt pedagogledda interventioner för ökad rörelserikedom har på fysisk aktivitet på grund av att de flesta studier hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

Två översikter undersökte effekten av digitala interventioner bland förskolebarn (57, 62).

• Effekter av e-hälsointerventioner har undersökts i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (57). Av översiktens 19 studier inkluderades 10 studier, publicerade mellan 2013 och 2023, i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland förskolebarn mellan 2 och 6 år. Insatserna varade mellan 1 vecka och 36 månader och genomfördes via
• sociala medier (n = 2)
• träningsspel (n = 1)
• internet (n = 2)
• påminnelser via sms eller telefonsamtal (n = 5).
• 7 av 10 studier var RCT-studier. Studierna genomfördes främst i USA (n = 6), men ett fåtal även i Australien (n = 2), Nya Zeeland och Norge. 6 studier bedömdes ha viss risk för systematiska fel och 4 studier bedömdes ha låg risk.

• E-hälsointerventioner ökade troligen måttlig till intensiv fysisk aktivitet bland förskolebarn (Hedge’s g = 0,16; 95 procent KI 0,03–0,30). Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.
• Den totala fysiska aktiviteten ökade möjligen (Hedge’s g = 0,37; 95 procent KI 0,02–0,72). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Stillasittande minskade troligen (Hedge’s g = -0,15; 95 procent KI -0,27; -0,02). Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.

Effekter av digitala interventioner har även undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (62). I de 8 inkluderade studierna, publicerade mellan 2015 och 2019, undersöktes effekten på fysisk aktivitet bland förskolebarn. 3 interventioner riktade sig direkt till barnen, 4 till föräldrar och en till både barn och föräldrar. Insatserna genomfördes bland annat via

• träningsspel
• sociala medier
• websidor
• mobilappar.

6 av 8 studier var RCT-studier. Studierna genomfördes främst i USA (n = 6) och enstaka studier i Australien och Sverige. 3 av studierna bedömdes ha låg kvalitet, 3 måttlig och 2 hög kvalitet, men enligt vår justerade sammanvägning hade 3 låg kvalitet, 2 måttlig och 3 hög kvalitet.

• Det går inte att uttala sig om effekten av träningsspel på grund av den låga kvaliteten på dessa studier.
• Enligt alla fyra studier där interventionerna riktades till föräldrar tyder resultaten på att sådana digitala interventioner inte hade någon effekt på fysisk aktivitet bland barnen.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel har undersökt effekten av interventioner som använder aktiv lek för att öka fysisk aktivitet bland barn (58). Av översiktens 4 studier inkluderades 2 studier i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet, varav en genomfördes bland förskolebarn och en bland skolbarn. Interventionerna varade i 6 månader respektive 13 veckor. Båda studierna var RCT-studier och publicerades 2016 respektive 2013. Studien i förskolan bestod av att personalen fick delta i workshoppar för att lära sig uppmuntra till aktiv lek och utomhuslek. Studien som genomfördes i skolan bestod av att tillhandahålla lös lekutrustning och information om fri aktiv lek till rastpersonal. Studierna var genomförda i Kanada och Australien. 1 av studierna bedömdes ha låg kvalitet och 1 bedömdes ha måttlig kvalitet.

Effekten av aktiv lek går inte att bedöma på grund av studiernas låga kvalitet.

Effekten av naturinslag i förskoleundervisning undersöktes i en systematisk översikt med låg risk för systematiska fel (59). Av översiktens 59 studier undersöktes den kvantitativa effekten på fysisk aktivitet eller stillasittande i 20 studier bland barn i förskolan. Bland dessa var 16 tvärsnittsstudier och 4 mätte utfallet före och efter insatsen. Dessa 4 studier var publicerade mellan 2014 och 2020. En av studierna undersökte naturbaserad förskola medan övriga 3 undersökte naturliga inslag i förskolans utomhusmiljö såsom stenar, träd, gräs och annan växtlighet. Studierna genomfördes i Kanada (n = 2), USA och Australien. Vi bedömde att kvaliteten var måttlig i 3 studier och låg i 1 studie.

Enligt 3 av 4 studier tyder resultaten på att naturinslag i förskoleundervisningen inte leder till ökad fysisk aktivitet eller minskat stillasittande.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel har undersökt strategier för ökad implementering av policyer, praxis och program för att öka fysisk aktivitet i förskolan (60). Av översiktens 21 studier har 5 studier, publicerade mellan 2014 och 2018, undersökt effekten på fysisk aktivitet. 4 av 5 studier var RCT-studier. 2 studier fokuserade enbart på implementering av policyer för fysisk aktivitet och övriga 3 fokuserade på både fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Samtliga studier använde ett flertal strategier, som till exempel

• utbildningsmaterial och träffar
• revision och återkoppling
• pedagogiska uppsökande besök
• akademisk information.

Interventionerna varade från 10 veckor till 2 år. Studierna genomfördes i USA (n = 3) och Australien (n = 2). Författarna bedömde att risken för systematiska fel var låg i 2 studier, oklar i 2 studier och hög i en studie, men enligt vår striktare sammanvägning var risken hög i 4 studier och oklar i en.

Strategier för att förbättra implementeringen av policyer, praxis och program har möjligen ingen effekt på fysisk aktivitet. Det sammanvägda resultatet, baserat på 4 RCT-studier, har låg tillförlitlighet baserat på vår justerade bedömning enligt GRADE.

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande bland ungdomar och unga vuxna som studerar vid högskolor och universitet, samt vid yrkesprogram och lärlingsutbildningar.

I avsnittet ingår 4 systematiska översikter, varav samtliga bedömdes ha måttlig risk för systematiska fel (23, 63-65). En av översikterna rör insatser för att främja fysisk aktivitet mer generellt (63) medan övriga 3 översikter inkluderar insatser som rör

• e-hälsa (64)
• implementeringsintentioner (23)
• hälsolitteracitet (65).

Det finns en relativt stor överlappning mellan 2 av översikterna (63, 64). Där finns ungefär hälften av originalstudierna i respektive översikt med i båda översikterna. De flesta översikter har fokus på att främja fysisk aktivitet medan en översikt även studerar stillasittande (64). Översikterna inkluderar ungdomar och unga vuxna som hade en genomsnittlig ålder på 15–28 år. Studierna är främst genomförda i Nordamerika, Europa och Asien men enstaka studier kom också från Afrika.

Interventioner för att öka fysisk aktivitet bland universitetsstudenter har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (63). Översikten inkluderade 18 RCT-studier publicerade mellan 2009 och 2019, och omfattade högskolestudenter. Interventionerna varade från enstaka tillfällen till ett helt läsår. Vissa studier bestod av minimala interventioner såsom användning av rörelsemätare, medan andra omfattade flera insatser såsom rörelsemätare i kombination med deltagande i digital undervisning och träning i beteendemässiga färdigheter eller möte med en rådgivare. 7 av studierna hade en komponent där deltagandet skedde fysiskt på plats. Interventionerna varade från enstaka tillfällen till ett skolår. Studierna var främst utförda i USA (n = 11) följt av Kanada (n = 2) och enstaka studier i Storbritannien, Hong Kong, Spanien, Italien och Thailand. De flesta studierna bedömdes ha viss risk (n = 13) eller hög risk (n = 4) för systematiska fel och bara en studie bedömdes ha låg risk.

Interventioner för att öka fysisk aktivitet bland universitetsstudenter verkade inte leda till ökad fysisk aktivitet (SMD = 0,52; 95 procent KI -0,28–1,31).

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte om ehälsointerventioner är effektiva för att främja fysisk aktivitet och stillasittande (64). Översikten innehöll 22 studier och samtliga var RCT-studier, publicerade under åren 2009–2022, och ingick i metaanalyser. De undersökte interventioner baserade på

• mobilappar
• bärbara enheter
• sociala medier
• webbaserade interventioner.

Medelålder för högskolestudenterna var 16–27,8 år och interventionerna varade mellan 1 vecka och 3 månader. Hälften av studierna var genomförda i USA (n = 8) och Kanada (n = 3) men enstaka studier kom också från Italien, England, Spanien, Sydkorea, Kina, Taiwan, Thailand, Saudiarabien, Pakistan och Nigeria. Risken för systematiska fel bedömdes vara hög i 2 studier, låg i 7 studier och oklar i 13 studier.

• E-hälsointerventioner verkade öka fysisk aktivitet direkt efter intervention (SMD = 0,32; 95 procent KI 0,19–0,45), men inte vid uppföljning (SMD = 0,24; 95 procent KI -0,01–0,49). Direkt efter intervention ökade total fysisk aktivitet (SMD = 0,34; 95 procent KI 0,10–0,58), måttlig till intensiv fysisk aktivitet (SMD = 0,17; 95 procent KI 0,01–0,32) och antal steg (SMD = 0,75; 95 procent KI 0,23–1,28).
• Direkt efter intervention verkade fysisk aktivitet öka bland dem som var aktiva före (SMD = 0,45; 95 procent KI 0,27–0,63), vid användning av mobilappar (SMD = 0,46; 95 procent KI 0,19–0,73) och för webbaserade interventioner (SMD = 0,23; 95 procent KI 0,04–0,43).
• Vidare framkom i subgruppsanalyser att fysisk aktivitet verkade öka vid uppföljning vad gällde antal steg (SMD = 1,17; 95 procent KI 0,87–1,46), för utvecklingsländer (SMD = 1,17; 95 procent KI 0,73–1,62), och för interventioner som använde objektiva mätinstrument (SMD = 0,83; 95 procent KI 0,23–1,42), varade åtta veckor eller mindre (SMD = 1,06; 95 procent KI 0,72–1,39) och bara inkluderade kvinnliga deltagare (SMD = 0,79; 95 procent KI 0,02–1,56).
• E-hälsointerventioner verkade inte minska stillasittande direkt efter intervention (SMD = -29,11; 95 procent KI -70,55–12,32).

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte om interventioner med fokus på implementeringsintentioner är effektiva för att främja fysisk aktivitet (23). Samtliga 12 studier var RCT-studier, publicerade under åren 2002–2022, och undersökte interventioner med fokus på implementeringsintentioner som en teknik för beteendeförändring. Interventioner med fokus på implementeringsintentioner handlar om att skapa specifika planer för när, var och hur en person ska utföra en viss handling. Främst användes handlingsplanering (action planning) men i ett par studier användes handlingsplanering tillsammans med hanteringsplanering (coping planning). Interventionerna varade i 2–11 veckor och medelåldern bland universitetsstudenterna i studierna var 18,2–23,8 år. Studierna var främst genomförda i Storbritannien (n = 6) och USA (n = 3) men enstaka studier kom också från Kanada, Singapore och Korea. Enligt vår sammanvägning hade 5 av studierna hög risk för systematiska fel, 5 oklar risk och 2 låg risk.

Det går inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet av interventioner som fokuserar på implementeringsintentioner eftersom de flesta studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte om interventioner för att öka hälsolitteracitet bland universitetsstuderande är effektiva för att främja olika hälsoutfall (65). Samtliga 9 studier var RCT-studier men bara 2 av studierna undersökte fysisk aktivitet. Dessa studier var publicerade 2017 och 2018, och medelåldern bland universitetsstudenterna var 20,1 år respektive 20,8 år. Studierna var genomförda i USA och Sydafrika och bedömdes ha hög kvalitet.

Endast två studier har undersökt effekten av interventioner för att öka hälsolitteracitet. Eftersom resultaten var blandade går det inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet bland universitetsstudenter.

Ingen av de inkluderade översikterna rapporterar resultat för olika socioekonomiska grupper eller utifrån kön. I en översikt som undersökte ehälsointerventioner framkom att fysisk aktivitet verkade kunna öka i den redan aktiva populationen av högskolestudenter men inte för den mer inaktiva (64).

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om digitala insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och unga.

I avsnittet ingår 10 systematiska översikter, varav 2 översikter bedömdes ha låg risk (66, 67) och 8 bedömdes ha måttlig risk för systematiska fel (21, 68-74). Översikterna inkluderar e-hälsointerventioner och digitala interventioner överlag, samt interventioner som använder mobilappar, rörelsemätare eller digitala spel. Det finns en relativt stor överlappning i översikterna vad gäller originalstudier. I 7 av 10 översikter finns hälften av originalstudierna eller mer inkluderade i minst en annan översikt (21, 66, 68, 70-72, 74). Samtliga översikter inkluderades eftersom det fanns en variation i former av interventioner inom digital hälsa som belystes i översikterna och eftersom det fanns viss variation i de inkluderade populationerna gällande ålder. Barn och unga i åldern 0–21 år inkluderas i översikterna. Samtliga översikter har fokus på fysisk aktivitet men flertalet inkluderar även stillasittande. Studierna var främst genomförda i Nordamerika och Europa men även i Asien och Oceanien.

I avsnittet ingår även en nordisk originalstudie (28). Studien fokuserar på att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande genom en appbaserad intervention för föräldrar till förskolebarn i Sverige. Studien bedömdes ha måttlig kvalitet.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte om digitala interventioner kan främja fysisk aktivitet och kostkvalitet, och minska stillasittande bland barn och unga i åldern 10–19 år (73). Översikten innehöll 27 experimentella och kvasi-experimentella studier publicerade 2004–2015. Interventionerna baserades på

• webbsidor (n = 15)
• textmeddelande (n = 4)
• spel och appar (n = 3)
• e-post (n = 1)
• sociala medier (n = 1).

3 av interventionerna var multikomponenta. Studierna var främst genomförda i USA (n = 12) men studier kom också från Australien (n = 3), Nya Zeeland (n = 2), Nederländerna (n = 2), Portugal, Storbritannien, Danmark, Kanada och Hong Kong. Ytterligare ett par studier var genomförda i flera länder i Europa (n = 2) och en studie i Spanien och Mexiko. Endast 3 av studierna bedömdes ha låg risk för systematiska fel medan 5 bedömdes ha hög risk och resten (n = 19) måttlig risk.

• Enligt översikten tyder resultaten i 15 av 24 studier på att digitala interventioner inte ledde till ökad fysisk aktivitet.
• Resultaten i 9 av 11 studier tyder på att interventionerna inte ledde till en minskning av stillasittande eller skärmtid.

Två översikter undersökte effekten av e-hälsointerventioner (66, 74).

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om familjebaserade e-hälsointerventioner är effektiva för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom (66). Samtliga studier var RCT-studier, men bara 2 av översiktens 7 studier undersökte fysisk aktivitet. En av de 2 översikterna hade även stillasittande som utfall. Studierna var publicerade 2011 och 2018, och interventionerna varade i 8 respektive 12 veckor. I en av studierna erbjöds interventionen via mobiltelefon och i den andra via en pedometer som kopplas till en digital enhet med tillgång till internet, och interventionerna riktades till barn och unga i åldern 5–15 år. Båda studierna var genomförda i USA och bedömdes ha låg respektive oklar risk för systematiska fel.

Endast ett fåtal studier har undersökt effekten av familjebaserade e-hälsointerventioner. Eftersom resultaten var blandade går det inte att bedöma effekten på fysisk aktivitet eller stillasittande.

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte ehälsointerventioners effekt på fysisk aktivitet och stillasittande (74). Översikten innehöll 20 RCT-studier publicerade i 25 artiklar. Av de 25 artiklarna ingick 20 (18 RCT-studier) i någon av metaanalyserna och dessa var publicerade mellan 2006–2020. Främst var interventionerna multikomponenta (n = 8) eller webbaserade (n = 5) men interventioner levererades även via

• mobilappar
• träningsspel
• textmeddelanden
• telefon.

En majoritet av studierna inkluderade tonåringar i åldern 13–17 år men det fanns också studier med barn i åldern 6–12 år. Interventionerna varade i 8–96 veckor. Studierna var genomförda i USA (n = 7), Australien (n = 3), Nya Zeeland (n = 2), Nederländerna (n = 2) och enstaka studier i Finland, Storbritannien och Belgien. En studie var också genomförd i flera länder i Europa. Av de 20 studierna bedömdes 2 ha låg risk för systematiska fel, 10 viss risk och 8 hög risk.

• E-hälsointerventioner påverkade möjligen inte antal steg (MD = 593,46 steg/dag; 95 procent KI -2102,27–3289,19), måttlig till intensiv fysisk aktivitet (MD = -1,99 min/dag; 95 KI -8,95–4,96), eller skärmtid (MD = -31,48 min/dag; 95 procent KI -68,62–5,65). De sammanvägda resultaten har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Det går inte att bedöma om e-hälsointerventioner kan minska stillasittande eller öka andra utfall av fysisk aktivitet (counts per minute eller lågintensiv fysisk aktivitet) utifrån att det sammanvägda resultatet för respektive utfall har mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE.

Fyra systematiska översikter har undersökt effekter av olika mobila hälsointerventioner (mHealth) (21, 68, 70, 72). En svensk originalstudie beskrivs också i detta avsnitt (28), trots att den även är inkluderad i två av översikterna (21, 68).

Effekter av olika mobila hälsointerventioner har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (68). Av översiktens 11 RCT-studier inkluderades 10 studier, publicerade mellan 2010 och 2019, i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och unga mellan 0 och 21 år. Insatserna varade mellan 2 och 24 veckor och bestod av bland annat

• textmeddelanden
• webbaserade mobilinterventioner
• individanpassade och spelbaserade appar
• rörelsemätare.

Drygt hälften av studierna hade som syfte att öka fysisk aktivitet, medan övriga studier avsåg att påverka till exempel BMI. Interventionerna varade mellan 0 och 24 veckor. Studierna genomfördes i USA (n = 2), Australien (n = 2), Kanada, Nya Zeeland, Finland, Nederländerna, Portugal och Sverige. Hälften av studierna bedömdes ha hög risk för systematiska fel (5 av 10 studier), medan resterande bedömdes ha låg (n = 4) eller oklar risk (n = 1).

• Fysisk aktivitet ökade troligen av mobila hälsoinsatser med en hög grad av individanpassning (SMD = 0,33; 95 procent KI 0,08–0,58), men effekten var liten. Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.
• Fysisk aktivitet påverkades troligen inte av mobila hälsoinsatser med en låg grad av individanpassning (SMD = -0,06; 95 procent KI -0,32–0,20). Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.
• Stillasittande påverkades möjligen inte av mobila hälsoinsatser med hög grad av individanpassning (SMD = 0,14; 95 procent KI -0,02–0,31). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.
• Det går inte att bedöma om mobila hälsoinsatser med låg grad av individanpassning kan minska stillasittande utifrån att det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE.

Effekter av mobilbaserade interventioner har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (70). Av översiktens 9 RCT-studier inkluderades 8 studier, publicerade mellan 2009 och 2018, i metaanalysen som undersökte effekten på fysisk aktivitet bland barn och unga vars genomsnittliga ålder låg mellan 10 och 17 år. Insatserna varade mellan 2 och 12 veckor och genomfördes via mobilappar (n = 4), textmeddelanden (n = 3) eller en kombination av båda (n = 1). Studierna genomfördes i USA (n = 3), Kanada (n = 3) och Nya Zeeland (n = 2). Risken för systematiska fel bedömdes vara hög i 2 studier, oklar i 3 studier och låg i 2 studier.

• Mobilbaserade insatser verkade öka fysisk aktivitet (SMD = 0,44; 95 procent KI 0,11–0,77), särskilt vad gäller total fysisk aktivitet (WMD = 32,35; 95 procent KI 10,36–54,33) och antal steg per dag (WMD = 1185; 95 procent KI 303–2068), men inte för måttlig till intensiv fysisk aktivitet (WMD = 3,91, 95 procent KI -1,99–9,81).
• Enligt subgruppsanalyser ökade den fysiska aktiviteten bland barn, men inte bland ungdomar, för kortare interventioner (<8 veckor) men inte för längre, när utfallet mättes objektivt men inte när det mättes subjektivt, och i studier som hade låg risk för systematiska fel.

Effekter av familjebaserade insatser med hjälp av mobilappar har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (72). Bland översiktens 7 studier undersökte 5 studier, publicerade mellan 2018 och 2022, effekten på fysisk aktivitet bland barn och unga mellan 6 och 17 år. Insatserna varade mellan 6 veckor och 12 månader och bestod av en mobilapp (n = 3) eller av en kroppsburen rörelsemätare i kombination med tillhörande mobilapp (n = 2). 2 av studierna var RCT-studier- eller kliniska studier. Studierna genomfördes i Australien (n = 2), Kina (n = 2) och USA. Samtliga studier bedömdes ha hög kvalitet, men enligt vår striktare sammanvägning hade 2 studier hög kvalitet och övriga 3 låg kvalitet.

Resultaten i 3 av 5 studier tydde på att mobilappar inte hade någon effekt på fysisk aktivitet.

Effekten av insatser med hjälp av mobilappar har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (21). Bland översiktens 28 studier undersökte 22 RCT-studier, publicerade mellan 2014 och 2023, effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och unga mellan 3 och 18 år. Insatserna varade mellan 0 och 36 veckor. I de flesta insatser användes enbart mobilappar (n = 14) och i övriga användes mobilappar i kombination med andra insatser såsom

• rörelsemätare
• sociala medier
• onlinebaserad utbildning
• textmeddelanden
• fysiska träningstillfällen.

Övervägande riktades insatserna till barnen, men i några av studierna riktade de sig till föräldrarna (n = 6). Interventionerna varade mellan 2 och 36 veckor. Studierna genomfördes i Europa (n = 8), Asien (n = 8), Oceanien (n = 7) och Nordamerika (n = 5). Risken för systematiska fel bedömdes vara hög i 13 studier och låg i 9 studier, men enligt vår striktare sammanvägning hade en majoritet av studierna hög risk (n = 9) eller oklar risk (n = 10) för systematiska fel, medan 3 hade låg risk.

Det går inte att bedöma effekten av mobilappar på fysisk aktivitet eller stillasittande eftersom de flesta studierna hade hög eller oklar risk för systematiska fel.

En svensk RCT-studie från 2017 med måttlig kvalitet undersökte vilken effekt den mobilbaserade interventionen MINISTOP hade på kroppsfett, matvanor och fysisk aktivitet (28). Interventionen var ett preventionsprogram för obesitas som levererades till vårdnadshavare via en mobilapp och varade i 6 månader. Den fokuserade på hur ohälsosamma beteenden kan förändras och innehöll ett material med information och stöd grundat i social kognitiv teori samt tekniker för beteendeförändring. Studien rekryterade vårdnadshavare till friska barn genom ett populationsbaserat urval av vårdnadshavare till 4-åringar i Östergötland.

Ett mobilbaserat preventionsprogram för obesitas verkade inte leda till ökad fysisk aktivitet eller minskat stillasittande.

Effekten av användning av kroppsburna rörelsemätare har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (69). Bland översiktens 33 studier undersökte 22 studier, publicerade mellan 2010 och 2019, effekten på fysisk aktivitet och stillasittande bland barn och unga mellan 5 och 19 år. I några av interventionsgrupperna användes rörelsemätare som enda insats, men i de flesta användes de tillsammans med andra insatser. Interventionerna varade mellan 7 dagar och 6 månader. Enbart 4 av studierna var RCT-studier. Studierna genomfördes mestadels i USA (n =12), men även i England (n = 3), Kanada (n = 2), och enstaka studier i Tyskland, Finland, Polen, Nederländerna och Nya Kaledonien. Risken för systematiska fel bedömdes vara hög i 5 studier, måttlig i 12 studier och låg i 5 studier, men enligt vår striktare bedömning hade de flesta studier hög risk för systematiska fel (n = 17), medan övriga hade måttlig (n = 4) eller låg (n = 1) risk.

Det går inte att bedöma om användning om kroppsburna rörelsemätare har effekt på fysisk aktivitet och stillasittande eftersom studiernas resultat varierar.

Två systematiska översikter har undersökt effekten av spelbaserade interventioner (67, 71).

En systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel undersökte om spelbaserade interventioner är effektiva för att främja fysisk aktivitet (71). Samtliga studier var RCT-studier och 6 av översiktens 18 studier undersökte effekten på unga med en genomsnittlig ålder på 10,3–17,8 år. Interventionerna genomfördes främst via mobilappar men i ett fall som en webbaserad intervention. Interventionerna varade i 1–24 veckor. Studierna var genomförda i USA (n = 3), Finland, Nordirland och på Nya Zeeland, och var publicerade 2015–2019. Bland studierna som inkluderade barn bedömdes endast 1 ha låg risk för systematiska fel och de övriga bedömdes ha hög risk.

Det går inte att bedöma effekten av spelbaserade interventioner eftersom de flesta studier hade hög risk för systematiska fel.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om aktiverande dataspel är effektiva för att främja fysisk aktivitet (67). Samtliga studier var RCT-studier och 8 av översiktens 12 studier inkluderade utfall för fysisk aktivitet och ingick i metaanalyser. Medelåldern i de 8 studierna var
7,5–16,1 år och studierna var publicerade 2008–2017. Interventionerna innehöll

• dansspel (n = 3)
• sportspel (n = 1)
• kombination av dans- och sportspel (n = 3)
• annat stegbaserat spel (n = 1).

Interventionerna varade i 6 veckor till 10 månader. Studierna var genomförda i USA (n = 3), Europa (n = 3) och på Nya Zeeland (n = 2). Av de 8 studierna bedömdes 6 ha låg kvalitet och 2 hög, men enligt en striktare sammanvägning bedömde vi att samtliga studier hade låg kvalitet.

Aktiverande dataspel hade troligen ingen effekt fysisk aktivitet på kort sikt (SMD = 0,06; 95 procent KI -0,19–0,31) eller på medellång sikt (SMD = 0,22; 95 procent KI -0,09–0,52). De sammanvägda resultateten har måttlig tillförlitlighet enligt GRADE.

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande som erbjuds barn och unga främst under fritiden.

I avsnittet ingår 2 översikter som båda bedömdes ha låg risk för systematiska fel (75, 76). Översikterna har fokus på att främja fysisk aktivitet och inkluderar barn och unga i åldern 6–17 år. Översikterna inkluderar insatser som erbjuds barn och unga inom fritidshemsverksamhet (76) samt insatser för flickor och deras mammor (75). Studierna var främst genomförda i Nordamerika men enstaka studier kom också från Europa och Oceanien.

I avsnittet ingår även 1 nordisk originalstudie som bedömdes ha måttlig kvalitet (29). Studien fokuserar på att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande. Studien undersökte en individanpassad familjebaserad intervention i Finland för barn i lågstadieåldern.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om interventioner för mammor och döttrar i åldern 7–17 år är effektiva för att främja fysisk aktivitet (75). Översikten innehöll 11 studier publicerade mellan 2001–2018 och 6 var RCT-studier. Interventionerna för döttrar och mammor bestod av fysisk aktivitet i form av exempelvis

• dans
• fitness
• interaktiva spel
• aktiviteter och promenader i grupp.

Längden på interventionerna varierade mellan 3 digitala sessioner upp till 9 månader. Interventionerna genomfördes i lokalsamhället, hemmet, skolan, kyrkan och på universitet. De flesta studierna (n = 9) genomfördes i USA men enstaka studier kom från Irland och Australien. Studier som inte var RCT-studier bedömdes ha hög risk för systematiska fel och enligt vår sammanvägning bedömdes även RCT-studierna ha hög risk för systematiska fel.

Det går inte att bedöma effekten av interventionerna för mammor och döttrar på fysisk aktivitet på grund av den höga risken för systematiska fel i studierna.

En systematisk översikt med låg risk för systematiska fel undersökte om interventioner i fritidshem är effektiva för att främja fysisk aktivitet bland barn i åldern 6–12 år (76). Av översiktens 9 RCT-studier, publicerade 2010–2020, inkluderades 6 studier i metaanalysen. Alla typer av interventioner som avsåg att öka fysisk aktivitet i fritidshemmet kunde ingå och interventionerna kategoriserades som

• personalbaserade
• barnbaserade
• baserade på personal och barn
• baserade på personal och vårdnadshavare.

Interventionerna varade mellan 4 veckor och 2 år. Alla studier var genomförda i USA förutom 1 som var genomförd i Norge. 2 av studierna bedömdes ha låg risk för systematiska fel, 3 måttlig risk och 1 hög risk.

Interventioner i fritidshemmet påverkade möjligen inte måttlig till intensiv fysisk aktivitet (MD = 1,70 min/dag; 95 procent KI -0,42–3,82). Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet enligt GRADE.

En finsk studie med måttlig kvalitet undersökte om en individanpassad och familjebaserad livsstilsintervention för att minska kardiometabolisk risk hade effekt på fysisk aktivitet, stillasittande och kostkvalitet (29). Studien publicerades 2016 och var en kontrollerad studie. Barn i åldern 6–8 år fick tillsammans med vårdnadshavare 6 rådgivningssessioner om fysisk aktivitet och 6 sessioner om kost under den 2 år långa interventionen. Under sessionerna fick de individanpassade råd, praktiska övningar och faktablad. Därutöver gavs visst ekonomiskt stöd och uppmuntran att delta i idrottsföreningar efter skolan för att lära sig olika typer av fysiska aktiviteter.

• En familjebaserad livsstilsintervention verkade leda till ökad total fysisk aktivitet (+9 min/dag vs. -5 min/dag, p=0,001) jämfört med kontrollgruppen. Den enda form av fysisk aktivitet som inte ökade signifikant var den under raster (p=0,505).
• Interventionen verkade resultera i en mindre ökning av datoranvändning och dataspelande (+9 min/dag vs. +19 min/dag, p=0,003) jämfört med kontrollgruppen. Dock var det inte en signifikant mindre ökning för det totala skärmbaserade stillasittandet (p=0,133).

På området hälso- och sjukvård identifierade vi inga systematiska översikter med låg eller måttlig risk för systematiska fel. Däremot inkluderade vi en nordisk originalstudie med måttlig kvalitet (30).

Studien som var en kluster-RCT (det vill säga att randomisering sker på gruppnivå istället för på individnivå) genomfördes i Sverige (30). I studien rekryterades 1 093 barn i åldern 9–10 månader via barnavårdscentraler för att undersöka effekten av motiverande samtal riktade till föräldrarna med syfte att förbättra matvanor och fysisk aktivitet. Interventionen varade i cirka 39 månader tills barnen var 4 år gamla.

Motiverande samtal riktade till föräldrarna verkade inte ha någon signifikant effekt på fysisk aktivitet eller stillasittande bland barnen.

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande genom förändringar i den bebyggda miljön.

Endast en översikt med måttlig risk för systematiska fel har inkluderats (77).

Effekten av interventioner i den bebyggda miljön har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (77). Bland översiktens 28 studier, undersökte 6 studier, publicerade mellan 2005 och 2015, effekten på fysisk aktivitet och aktiv transport bland barn mellan 0 och 14 år. Insatserna bestod av infrastrukturella interventioner som innebar att

• underlätta gång och cykling (till exempel med lekgator, tillfällig avstängning av vägar för motortrafik, förbättringar av trottoarer och urbana grönvägar)
• förändra lekplatser
• renovera parker.

Ingen av studierna var RCT-studier. De flesta studierna genomfördes i USA (n = 4) och enstaka studier genomfördes i Belgien och Nya Zeeland. Hälften av studierna (n = 3) bedömdes ha låg kvalitet, 1 bedömdes ha hög och 2 bedömdes ha måttlig kvalitet.

Resultaten var blandade och det går därför inte att bedöma effekten av interventionerna i den bebyggda miljön på fysisk aktivitet eller aktiv transport.

I det här avsnittet har vi sammanställt forskning om insatser för att påverka fysisk aktivitet och stillasittande i utsatta grupper. Exempel på detta kan vara grupper med ökad risk för att utveckla diabetes eller för substansbruk, etniska eller kulturella minoriteter och ursprungsbefolkningar, personer med funktionsnedsättningar, och socioekonomiskt utsatta grupper.

Endast en översikt med måttlig kvalitet har inkluderats (78).

Effekten av interventioner bland unga med ökad risk för substansbruk har undersökts i en systematisk översikt med måttlig risk för systematiska fel (78). Bland översiktens 28 studier undersökte 11 studier, publicerade mellan 2005 och 2022, effekten på fysisk aktivitet bland barn och unga mellan 12 och 25 år. Insatserna varade mellan flera veckor och 12 månader. 10 av studierna var RCTstudier. Insatserna inkluderade

• skräddarsydda hälsomeddelanden
• beteendeförändringsprogram
• utbildningsworkshops
• motiverande samtal
• kontingenshantering
• program som främjade fysisk aktivitet i naturen.

I hälften av studierna skedde främjandet av fysisk aktivitet genom gruppsessioner och i hälften genom individuella sessioner. De flesta studierna genomfördes i USA (n = 7) och enstaka studier genomfördes i Kanada, Australien och Israel. En studie var genomförd i både USA och Förenade Arabemiraten. Enligt vår sammanvägning hade 4 studier hög risk för systematiska fel och 7 hade viss risk.

Enligt 6 av 11 studier tyder resultatet på en ökning av fysisk aktivitet bland unga personer med ökad risk för substansbruk.

I denna kartläggande litteraturöversikt var syftet att presentera kunskapsläget om hälsofrämjande och förebyggande insatsers effektivitet på fysisk aktivitet och stillasittande. Vi inkluderade 51 systematiska litteraturöversikter och 7 nordiska originalstudier i den narrativa syntesen.

Utifrån genomgången av systematiska litteraturöversikter och nordiska originalstudier kan vi konstatera att kunskapsläget om insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga varierar beroende på vilket område det gäller. Forskningen har främst fokuserat på insatser i skolan, där vi fann det största antalet översikter, och till viss del på digital hälsa, förskola och förskoleålder, och eftergymnasial utbildning. Det finns dock betydligt mindre forskning inom områdena fritid, fysisk miljö, funktionsnedsättning, policy, hälso- och sjukvård och utsatta grupper.

Trots att översikterna som inkluderades var relativt väl genomförda var de ändå i hög utsträckning baserade på originalstudier med låg kvalitet, eller hög eller oklar risk för systematiska fel. Därför kan det vara svårt att dra säkra slutsatser ens av välgjorda översikter, och trots att det inom vissa områden har gjorts många studier och ett omfattande antal översikter. För de 7 nordiska originalstudier som inkluderades bedömde vi att kvaliteten var måttlig i samtliga, vilket även gör att det är svårt att dra säkra slutsatser från den nordiska litteraturen.

Nedan fokuserar vi på resultat av insatser inom skola och digital hälsa, eftersom vi bedömer att det är inom dessa områden vi har hittat flest insatser som har effekter på fysisk aktivitet och/eller stillasittande.

Sammanfattningsvis visar den sammanställda forskningen baserad på översikter med låg risk för systematiska fel, från 2016 och framåt, att skolbaserade insatser överlag kan leda till en liten ökning av fysisk aktivitet (40) och en liten minskning av stillasittande (41). Inom detta område finns också översikter som visar att insatser för elever vid yrkesutbildningar (45) och insatser med avsikt att förebygga flera olika riskbeteenden kan leda till ökad fysisk aktivitet (38). Vidare framkommer från översikter med måttlig risk för systematiska fel att involvering av vårdnadshavare kan ha effekt på fysisk aktivitet och stillasittande (50) och att införande av skolbaserade policyer kan ha effekt på fysisk aktivitet (56). Även interventioner med kamratutbildare kan ha effekt på stillasittande (51).

I likhet med resultaten i den här litteraturöversikten har tidigare sammanställd forskning fram till 2016 (4) indikerat att det är möjligt att genom skolbaserade insatser öka fysisk aktivitet (5-8) och minska stillasittande (7, 9). I den tidigare sammanställda forskningen framkom det även att multikomponenta skolbaserade insatser som inkluderar både en utbildningskomponent och en miljökomponent kan öka fysisk aktivitet (10). Där framkom även att det har visat sig ge effekt att engagera föräldrar och gärna även lokalsamhället (10).

Forskningsresultat från nordiska studier visar att insatser i skolan i form av fysiskt aktiva lektioner i grundskolan (26, 27) verkar ha effekt på fysisk aktivitet. Fysiskt aktiva lektioner verkar dock främst ha effekt för pojkar och på skoltid (26). I den tidigare sammanställningen (4) tyder resultat från nordisk forskning även på att interventioner som engagerar stora delar av skolmiljön, personalen samt eleverna under hela skoldagen kan ha effekt på fysisk aktivitet (79).

Enligt den sammanställda forskningen från 2016 och framåt verkar mobilbaserade insatser öka den totala fysiska aktiviteten (21, 70) enligt översikter med måttlig risk för systematiska fel. En hög grad av individanpassning är troligtvis nödvändig för att öka den fysiska aktiviteten med hjälp av mobilbaserade hälsoinsatser och effekten kan ändå bli liten (68). Skolbaserade e-hälsointerventioner med avsikt att förebygga flera olika riskbeteenden kan möjligen leda till ökad fysisk aktivitet bland tonåringar enligt en översikt med låg risk för systematiska fel (33). Att digitala insatser kan ha effekt i denna åldersgrupp stöds även av en nordisk originalstudie där digitala rörelsemätare i kombination med stegdagbok verkade leda till ökad fysisk aktivitet bland gymnasieelever (24). Det finns också relativt gott stöd från en översikt med låg risk för systematiska fel att digitala insatser i förskolan troligen kan öka fysisk aktivitet och minska stillasittande (57). Även bland högskolestudenter verkar digitala insatser i form av e-hälsointerventioner kunna leda till ökad fysisk aktivitet (64).

Tidigare sammanställd forskningen fram till 2016 indikerade också att digitala interventioner kan ge effekt på fysisk aktivitet hos barn och ungdomar även om effekterna kan vara små (15).

I de allra flesta fall bygger resultaten i översikterna enbart på kortsiktiga effekter som uppmätts direkt i anslutning till interventionens slut eller en relativt kort tid därefter. Hur stor effekten är på längre sikt är därför svårt att uttala sig om utifrån resultaten i denna sammanställning.

En inte oväsentlig andel av originalstudierna ingår i flera översikter, vilket betyder att vissa studier kan få en oproportionerligt stor tyngd. Risken för detta är ofta större ju fler översikter som har tagits fram inom ett område. Bland översikterna inom skola, digital hälsa och eftergymnasiala studier finns därmed en relativt stor överlappning.

Bland de 4 översikterna inom eftergymnasial utbildning finns en relativt stor överlappning mellan 2 stycken (63, 64), som sinsemellan hade olika fokus. Bara den översikt som handlar om e-hälsointerventioner visade effekt på fysisk aktivitet (64).

Bland 7 av de 10 översikterna inom digital hälsa finns hälften av originalstudierna eller fler inkluderade i minst en annan översikt. Fokuserar vi på de 2 översikter som visar att insatserna hade effekt på fysisk aktivitet så handlar båda om mobila insatser (68, 70). Bland dessa är det endast 2 originalstudier som finns med i båda översikterna.

Inom skolområdet som har störst antal inkluderade översikter finns det viss överlappning inom ett par av delområdena som innehåller flera översikter, såsom de generella översikterna inom skola och översikterna om skoltransporter. Det är dock bara en av översikterna som handlar om insatser överlag inom skolan som visade effekt på fysisk aktivitet (40).

Sammantaget bedömer vi dock att överlappningen inte är så stor att någon av de inkluderade översikterna blir överflödig, eller att enskilda originalstudier som finns med i ett flertal översikter har en avgörande effekt på de övergripande resultaten.

Av de totalt 179 översikterna som ingick i kvalitetsgranskningen, bedömde vi att 23 av översikterna hade låg risk för systematiska fel, 28 hade måttlig risk och 128 hade hög risk för systematiska fel. De 128 översikterna med hög risk för systematiska fel ingår inte i sammanställningen av resultaten i denna publikation. Översikterna med måttlig risk för systematiska fel hade ofta osäkerheter i sättet att väga samman och dra slutsatser från de ingående originalstudierna. Störst antal översikter med låg risk för systematiska fel gällde skola samt förskola och förskoleålder.

För nordiska originalstudier ingick 34 studier i kvalitetsgranskningen och vi bedömde att 7 av dessa hade måttlig kvalitet och att ingen hade hög kvalitet. Orsaken till osäkerheten i studierna var oftast blindning, vilket i praktiken kan vara svårt att åstadkomma, och i ett fall selektionsbias. Studierna som bedömdes ha låg kvalitet inkluderades inte i vår sammanställning av resultaten.

Trots att vi granskade ett relativt stort antal översikter i fulltext, där samtliga områden fanns representerade, saknas det ändå tillförlitliga resultat inom flera områden, såsom fritid, hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning och fysisk miljö. Inom dessa områden kan det finnas behov att göra nya systematiska översikter med gott metodologiskt genomförande. Det är också viktigt att sådana översikter inkluderar studier som har god kvalitet och därmed att nya originalstudier genomförs enligt hög metodologisk standard. Forskningen bör också i högre utsträckning följa upp effekter på lång sikt.

Vidare kan det finnas behov av att genomföra systematiska översikter med frågeställningar som är bättre lämpade för en svensk kontext och utifrån relevanta arenor. För många områden saknas det även resultat utifrån ett jämlikhetsperspektiv. De enda områden där vi kunde identifiera sådana resultat var inom skola och eftergymnasial utbildning. Således finns det behov av att inkludera jämlikhetsaspekter i framtida systematiska översikter och originalstudier.

Inom området skola fanns det ett par delområden där vi inte kunde uttala oss om effekten trots att ett flertal översikter inkluderats för vardera område i syntesen. Det gällde aktiv skoltransport (35, 37, 42) och insatser som specifikt avsåg att minska stillasittande (31, 48, 49). I samtliga dessa fall gick det inte att bedöma effekten på grund av att resultatet hade bristande tillförlitlighet, framför allt med avseende på den låga kvaliteten eller den höga risken för systematiska fel hos ingående studier.

Bland nordiska originalstudier fann vi endast studier med tillräckligt god kvalitet inom områdena skola, digital hälsa, fritid, och hälso- och sjukvård. Således saknas det tillförlitliga resultat inom området förskola och förskoleålder. Det finns även kunskapsluckor vad gäller områdena eftergymnasial utbildning, fysisk miljö, policyer, funktionsnedsättning och utsatta grupper i den nordiska forskningslitteraturen.

Vill du ta del av bilagorna till denna publikation beställer du dessa via e-post. Ange artikelnummer 25094 och publikationens titel ”Insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga. En kartläggande litteraturöversikt”. Om utlämnandet av bilagor innebär en avgift kommer du att bli meddelad detta.

info@folkhalsomyndigheten.se

• Bilaga 1. Sökstrategi
• Bilaga 2. Beskrivning av de olika stegen i Snabbstar och tillämpning av dem
• Bilaga 3. Översikter som exkluderats på grund av hög risk för bias
• Bilaga 4. Nordiska studier som exkluderats på grund av låg kvalitet

1. Folkhälsomyndigheten. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande – Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. [citerad 31 oktober 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/106a679e1f6047eca88262bfdcbeb145/riktlinjer-fysisk-aktivitet-stillasittande.pdf.
2. World Health Organization. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Geneva: World Health Organization 2020. [citerad 31 okotber 2025]. Hämtad från: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/faa83413-d89e-4be9-bb01-b24671aef7ca/content.
3. Folkhälsomyndigheten. Barns och ungas rörelsevanor – mer rörelsefrämjande samhällen behövs. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2024. [citerad 31 okotber 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsevanor-mer-rorelseframjande-samhallen-behovs/
4. Bergström H, Lynch C, Shafiqur Rahnman M, Schäfer Elinder L. Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. En kartläggande litteraturöversik. Solna: Karolinska Institutet; 2017. [citerad 31 oktober 2025]. Hämtad från: https://nutritionsfakta.se/wp-content/uploads/2017/04/insatser_mat_fys_ki_slutversion_20170502.pdf.
5. Dobbins M, De Corby K, Robeson P, Husson H, Tirilis D. School-based physical activity programs for promoting physical activity and fitness in children and adolescents aged 6-18. Cochrane Database Syst Rev. 2009(1):CD007651. DOI:10.1002/14651858.CD007651.
6. Dobbins M, Husson H, DeCorby K, LaRocca RL. School-based physical activity programs for promoting physical activity and fitness in children and adolescents aged 6 to 18. Cochrane Database Syst Rev. 2013(2). DOI:10.1002/14651858.Cd007651.Pub2.
7. Hynynen ST, van Stralen MM, Sniehotta FF, Araujo-Soares V, Hardeman W, Chinapaw MJ, et al. A systematic review of school-based interventions targeting physical activity and sedentary behaviour among older adolescents. Int Rev Sport Exerc Psychol. 2016;9(1):22-44. DOI:10.1080/1750984X.2015.1081706.
8. Wang Y, Wu Y, Wilson RF, Bleich S, Cheskin L, Weston C, et al. Childhood Obesity Prevention Programs: Comparative Effectiveness Review and Meta-Analysis. Agency for Health Care Research and Quality; 2013.
9. Friedrich RR, Polet JP, Schuch I, Wagner MB. Effect of intervention programs in schools to reduce screen time: a meta-analysis. J Pediatr (Rio J). 2014;90(3):232-41. DOI:10.1016/j.jped.2014.01.003.
10. Langford R, Bonell CP, Jones HE, Pouliou T, Murphy SM, Waters E, et al. The WHO Health Promoting School framework for improving the health and well-being of students and their academic achievement. Cochrane Database Syst Rev. 2014;2014(4):CD008958. DOI:10.1002/14651858.CD008958.pub2.
11. Finch M, Jones J, Yoong S, Wiggers J, Wolfenden L. Effectiveness of centre-based childcare interventions in increasing child physical activity: A systematic review and meta-analysis for policymakers and practitioners. Obes Rev. 2016;17(5).
12. Downing KL, Hnatiuk J, Hinkley T, Salmon J, Hesketh K. Interventions to reduce sedentary behaviour in 0-5-year-olds: a systematic review and meta-analysis of ranndomised controlled trials. Br J Sports Med. 2016. DOI:10.1136/bjsports-2016-096634.
13. Brown HE, Atkin AJ, Panter J, Wong G, Chinapaw MJM, van Sluijs EMF. Family-based interventions to increase physical activity in children: A systematic review, meta-analysis and realist synthesis. Obes Rev. 2016. DOI:10.1111/obr.12362.
14. Ramsey BL, Rooks-Peck C, Finnie R, Wethington H, Jacob V, Fulton J, et al. Reducing Recreational Sedentary Screen Time: A Community Guide Systematic Review. Am J Prev Med. 2016;50(3):402-15.
15. Direito A, Carraca E, Rawstorn J, Whittaker R, Maddison R. mHealth Technologies to Influence Physical Activity and Sedentary Behaviors: Behavior Change Techniques, Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Ann Behav Med. 2016:18. DOI:10.1007/s12160-016-9846-0.
16. Folkhälsomyndigheten. Ett rörelselyft för hela samhället. En struktur för främjande av fysisk aktivitet – med fokus på barn och unga. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2025. [citerad 2025-10-31]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/ett-rorelselyft-for-hela-samhallet/.
17. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter – Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017. [citerad 18 februari 2025]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/
18. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. SNABBSTAR. Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter. [citerad 18 februari 2025]. Hämtad från: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/oversiktligt_bedoma_risken_snedvridning_systematiska_fel_systematiska_oversikter.pdf.
19. Armijo-Olivo S, Stiles CR, Hagen NA, Biondo PD, Cummings GG. Assessment of study quality for systematic reviews: a comparison of the Cochrane Collaboration Risk of Bias Tool and the Effective Public Health Practice Project Quality Assessment Tool: methodological research. J Eval Clin Pract. 2012;18(1):12-8. DOI:10.1111/j.1365-2753.2010.01516.x.
20. Meneses-Echavez JF, Bidonde J, Yepes-Nuñez JJ, Pericic TP, Puljak L, Bala MM, et al. Evidence to decision frameworks enabled structured and explicit development of healthcare recommendations. J Clin Epidemiol. 2022;150:51-62. DOI:10.1016/j.jclinepi.2022.06.004.
21. Wang JW, Zhu Z, Shuling Z, Fan J, Jin Y, Gao ZL, et al. Effectiveness of mHealth App-Based Interventions for Increasing Physical Activity and Improving Physical Fitness in Children and Adolescents: Systematic Review and Meta-Analysis. JMIR Mhealth Uhealth. 2024;12:e51478. DOI:10.2196/51478.
22. Love R, Adams J, van Sluijs EMF. Are school-based physical activity interventions effective and equitable? A meta-analysis of cluster randomized controlled trials with accelerometer-assessed activity. Obes Rev. 2019;20(6):859-70. DOI:10.1111/obr.12823.
23. Peng SY, Othman AT, Khairani AZ, Zhou Z, Zhou XG, Yuan F, et al. Meta-Analysis of Implementation Intentions Interventions in Promoting Physical Activity among University Students. Sustainability. 2023;15(16). DOI:10.3390/su151612457.
24. Baldursdottir B, Taehtinen RE, Sigfusdottir ID, Krettek A, Valdimarsdottir HB. Impact of a physical activity intervention on adolescents' subjective sleep quality: a pilot study. Glob Health Promot. 2017;24(4):14-22. DOI:10.1177/1757975915626112.
25. Malnes L, Berntsen S, Kolle E, Ivarsson A, Dyrstad SM, Resaland GK, et al. School-based physical activity in relation to active travel – a cluster randomized controlled trial among adolescents enrolled in the school in motion study in Norway. Int J Behav Nutr Phys Act. 2023;20(1):1-8. DOI:10.1186/s12966-023-01534-x.
26. Schmidt SK, Reinboth MS, Resaland GK, Bratland-Sanda S. Changes in Physical Activity, Physical Fitness and Well-Being Following a School-Based Health Promotion Program in a Norwegian Region with a Poor Public Health Profile: A Non-Randomized Controlled Study in Early Adolescents. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(3). DOI:10.3390/ijerph17030896.
27. Seljebotn PH, Skage I, Riskedal A, Olsen M, Kvalø SE, Dyrstad SM. Physically active academic lessons and effect on physical activity and aerobic fitness. The Active School study: A cluster randomized controlled trial. Prev Med Rep. 2019;13:183-8. DOI:10.1016/j.pmedr.2018.12.009.
28. Nyström CD, Sandin S, Henriksson P, Henriksson H, Trolle-Lagerros Y, Larsson C, et al. Mobile-based intervention intended to stop obesity in preschool-aged children: the MINISTOP randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2017;105(6):1327-35. DOI:10.3945/ajcn.116.150995.
29. Viitasalo A, Eloranta A-M, Lintu N, Väistö J, Venäläinen T, Kiiskinen S, et al. The effects of a 2-year individualized and family-based lifestyle intervention on physical activity, sedentary behavior and diet in children. Prev Med. 2016;87:81-8. DOI:10.1016/j.ypmed.2016.02.027.
30. Döring N, Ghaderi A, Bohman B, Heitmann BL, Larsson C, Berglind D, et al. Motivational Interviewing to Prevent Childhood Obesity: A Cluster RCT. Pediatrics. 2016;137(5). DOI:10.1542/peds.2015-3104.
31. Blackburn NE, Wilson JJ, McMullan II, Caserotti P, Giné-Garriga M, Wirth K, et al. The effectiveness and complexity of interventions targeting sedentary behaviour across the lifespan: A systematic review and meta-analysis. Int J Behav Nutr Phys Act. 2020;17:18. DOI:10.1186/s12966-020-00957-0.
32. Böhm B, Karwiese SD, Böhm H, Oberhoffer R. Effects of Mobile Health Including Wearable Activity Trackers to Increase Physical Activity Outcomes Among Healthy Children and Adolescents: Systematic Review. JMIR Mhealth Uhealth. 2019;7(4):e8298. DOI:10.2196/mhealth.8298.
33. Champion KE, Parmenter B, McGowan C, Spring B, Wafford QE, Gardner LA, et al. Effectiveness of school-based eHealth interventions to prevent multiple lifestyle risk behaviours among adolescents: a systematic review and meta-analysis. Lancet Digit Health. 2019;1(5):e206-e21. DOI:10.1016/s2589-7500(19)30088-3.
34. Jones M, Defever E, Letsinger A, Steele J, Mackintosh KA. A mixed-studies systematic review and meta-analysis of school-based interventions to promote physical activity and/or reduce sedentary time in children. J Sport Health Sci. 2020;9(1):3-17. DOI:10.1016/j.jshs.2019.06.009.
35. Jones RA, Blackburn NE, Woods C, Byrne M, van Nassau F, Tully MA. Interventions promoting active transport to school in children: A systematic review and meta-analysis. Prev Med. 2019;123:232-41. DOI:10.1016/j.ypmed.2019.03.030.
36. Kolovelonis A, Syrmpas I, Marcuzzi A, Khudair M, Ng K, Tempest GD, et al. DE-PASS best evidence statement (BESt): determinants of adolescents' device-based physical activity and sedentary behaviour in settings: a systematic review and meta-analysis. BMC Public Health. 2024;24(1):1706. DOI:10.1186/s12889-024-19136-y.
37. Larouche R, Mammen G, Rowe DA, Faulkner G. Effectiveness of active school transport interventions: a systematic review and update. BMC Public Health. 2018;18:1-N.PAG. DOI:10.1186/s12889-017-5005-1.
38. MacArthur G, Caldwell DM, Redmore J, Watkins SH, Kipping R, White J, et al. Individual-, family-, and school-level interventions targeting multiple risk behaviours in young people. Cochrane Database Syst Rev. 2018;10(10):Cd009927. DOI:10.1002/14651858.CD009927.pub2.
39. Morgan EH, Schoonees A, Sriram U, Faure M, Seguin-Fowler RA. Caregiver involvement in interventions for improving children's dietary intake and physical activity behaviors. Cochrane Database Syst Rev. 2020;1(1):Cd012547. DOI:10.1002/14651858.CD012547.pub2.
40. Neil-Sztramko SE, Caldwell H, Dobbins M. School-based physical activity programs for promoting physical activity and fitness in children and adolescents aged 6 to 18. Cochrane Database Syst Rev. 2021;9(9):Cd007651. DOI:10.1002/14651858.CD007651.pub3.
41. Rodrigo-Sanjoaquín J, Corral-Abós A, Aibar Solana A, Zaragoza Casterad J, Lhuisset L, Bois JE. Effectiveness of school-based interventions targeting physical activity and sedentary time among children: a systematic review and meta-analysis of accelerometer-assessed controlled trials. Public Health (Elsevier). 2022;213:147-56. DOI:10.1016/j.puhe.2022.10.004.
42. Schönbach DMI, Altenburg TM, Marques A, Chinapaw MJM, Demetriou Y. Strategies and effects of school-based interventions to promote active school transportation by bicycle among children and adolescents: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act. 2020;17(1):N.PAG-N.PAG. DOI:10.1186/s12966-020-01035-1.
43. Wolfenden L, McCrabb S, Barnes C, O'Brien KM, Ng KW, Nathan NK, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting diet, physical activity, obesity, tobacco or alcohol use. Cochrane Database Syst Rev. 2022;8(8):Cd011677. DOI:10.1002/14651858.CD011677.pub3.
44. Wolfenden L, Nathan NK, Sutherland R, Yoong SL, Hodder RK, Wyse RJ, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting risk factors for chronic disease. Cochrane Database Syst Rev. 2017;11(11):Cd011677. DOI:10.1002/14651858.CD011677.pub2.
45. Grüne E, Popp J, Carl J, Pfeifer K. What do we know about physical activity interventions in vocational education and training? A systematic review. BMC Public Health. 2020;20(1):978. DOI:10.1186/s12889-020-09093-7.
46. Owen MB, Curry WB, Kerner C, Newson L, Fairclough SJ. The effectiveness of school-based physical activity interventions for adolescent girls: A systematic review and meta-analysis. Prev Med. 2017;105:237-49. DOI:10.1016/j.ypmed.2017.09.018.
47. Anselma M, Chinapaw MJM, Kornet-van der Aa DA, Altenburg TM. Effectiveness and promising behavior change techniques of interventions targeting energy balance related behaviors in children from lower socioeconomic environments: A systematic review. PLoS One. 2020;15(9):20. DOI:10.1371/journal.pone.0237969.
48. Amor-Barbosa M, Ortega-Martínez A, Carrasco-Uribarren A, Bagur-Calafat MC. Active School-Based Interventions to Interrupt Prolonged Sitting Improve Daily Physical Activity: A Systematic Review and Meta-Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(22). DOI:10.3390/ijerph192215409.
49. Carrasco-Uribarren A, Ortega-Martínez A, Amor-Barbosa M, Cadellans-Arróniz A, Cabanillas-Barea S, Bagur-Calafat MC. Improvement of In-School Physical Activity with Active School-Based Interventions to Interrupt Prolonged Sitting: A Systematic Review and Meta-Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(2). DOI:10.3390/ijerph20021636.
50. Verjans-Janssen SRB, van de Kolk I, Van Kann DHH, Kremers SPJ, Gerards S. Effectiveness of school-based physical activity and nutrition interventions with direct parental involvement on children's BMI and energy balance-related behaviors - A systematic review. PLoS One. 2018;13(9):e0204560. DOI:10.1371/journal.pone.0204560.
51. Dodd S, Widnall E, Russell AE, Curtin EL, Simmonds R, Limmer M, et al. School-based peer education interventions to improve health: a global systematic review of effectiveness. BMC Public Health. 2022;22(1). DOI:10.1186/s12889-022-14688-3.
52. Smith C, Goss HR, Issartel J, Belton S. Health Literacy in Schools? A Systematic Review of Health-Related Interventions Aimed at Disadvantaged Adolescents. Children (Basel). 2021;8(3). DOI:10.3390/children8030176.
53. Norris E, van Steen T, Direito A, Stamatakis E. Physically active lessons in schools and their impact on physical activity, educational, health and cognition outcomes: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2020;54(14):826-38. DOI:10.1136/bjsports-2018-100502.
54. Fernandes A, Ubalde-López M, Yang TC, McEachan RRC, Rashid R, Maitre L, et al. School-Based Interventions to Support Healthy Indoor and Outdoor Environments for Children: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(3). DOI:10.3390/ijerph20031746.
55. Woodforde J, Alsop T, Salmon J, Gomersall S, Stylianou M. Effects of school-based before-school physical activity programmes on children's physical activity levels, health and learning-related outcomes: a systematic review. Br J Sports Med. 2022;56(13):740-54. DOI:10.1136/bjsports-2021-104470.
56. Singh A, Bassi S, Nazar GP, Saluja K, Park M, Kinra S, et al. Impact of school policies on non-communicable disease risk factors - a systematic review. BMC Public Health. 2017;17:1-19. DOI:10.1186/s12889-017-4201-3.
57. Jiang S, Ng JYY, Chong KH, Peng B, Ha AS. Effects of eHealth interventions on 24-hour movement behaviors among preschoolers: Systematic review and meta-analysis. J Med Internet Res. 2024;26:25. DOI:10.2196/52905.
58. Johnstone A, Hughes AR, Martin A, Reilly JJ. Utilising active play interventions to promote physical activity and improve fundamental movement skills in children: a systematic review and meta-analysis. BMC Public Health. 2018;18(1):N.PAG-N.PAG. DOI:10.1186/s12889-018-5687-z.
59. Johnstone A, McCrorie P, Cordovil R, Fjørtoft I, Iivonen S, Jidovtseff B, et al. Nature-Based Early Childhood Education and Children's Physical Activity, Sedentary Behavior, Motor Competence, and Other Physical Health Outcomes: A Mixed-Methods Systematic Review. J Phys Act Health. 2022;19(6):456-72. DOI:10.1123/jpah.2021-0760.
60. Wolfenden L, Barnes C, Jones J, Finch M, Wyse RJ, Kingsland M, et al. Strategies to improve the implementation of healthy eating, physical activity and obesity prevention policies, practices or programmes within childcare services. Cochrane Database Syst Rev. 2020;2(2):Cd011779. DOI:10.1002/14651858.CD011779.pub3.
61. Buckler EJ, Faulkner GE, Beauchamp MR, Rizzardo B, DeSouza L, Puterman E. A Systematic Review of Educator-Led Physical Literacy and Activity Interventions. Am J Prev Med. 2023;64(5):742-60. DOI:10.1016/j.amepre.2023.01.010.
62. Swindle T, Poosala AB, Zeng N, Børsheim E, Andres A, Bellows LL. Digital Intervention Strategies for Increasing Physical Activity Among Preschoolers: Systematic Review. J Med Internet Res. 2022;24(1):N.PAG-N.PAG. DOI:10.2196/28230.
63. Favieri F, French MN, Casagrande M, Chen EY. Physical activity interventions have a moderate effect in increasing physical activity in university students-a meta-analysis. J Am Coll Health. 2023;71(9):2823-34. DOI:10.1080/07448481.2021.1998070.
64. Peng S, Yuan F, Othman AT, Zhou X, Shen G, Liang J. The Effectiveness of E-Health Interventions Promoting Physical Activity and Reducing Sedentary Behavior in College Students: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Int J Environ Res Public Health. 2022;20(1). DOI:10.3390/ijerph20010318.
65. Rosário J, Raposo B, Santos E, Dias S, Pedro AR. Efficacy of health literacy interventions aimed to improve health gains of higher education students-a systematic review. BMC Public Health. 2024;24(1):882. DOI:10.1186/s12889-024-18358-4.
66. Kemp BJ, Thompson DR, Watson CJ, McGuigan K, Woodside JV, Ski CF. Effectiveness of family-based eHealth interventions in cardiovascular disease risk reduction: A systematic review. Prev Med. 2021;149:106608. DOI:10.1016/j.ypmed.2021.106608.
67. Oliveira CB, Pinto RZ, Saraiva BTC, Tebar WR, Delfino LD, Franco MR, et al. Effects of active video games on children and adolescents: A systematic review with meta-analysis. Scand J Med Sci Sports. 2020;30(1):4-12. DOI:10.1111/sms.13539.
68. Baumann H, Fiedler J, Wunsch K, Woll A, Wollesen B. mHealth interventions to reduce physical inactivity and sedentary behavior in children and adolescents: Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. JMIR mHealth and uHealth. 2022;10(5):1-21. DOI:10.2196/35920.
69. Creaser AV, Clemes SA, Costa S, Hall J, Ridgers ND, Barber SE, et al. The Acceptability, Feasibility, and Effectiveness of Wearable Activity Trackers for Increasing Physical Activity in Children and Adolescents: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(12). DOI:10.3390/ijerph18126211.
70. He Z, Wu H, Yu F, Fu J, Sun S, Huang T, et al. Effects of Smartphone-Based Interventions on Physical Activity in Children and Adolescents: Systematic Review and Meta-analysis. JMIR Mhealth Uhealth. 2021;9(2):e22601. DOI:10.2196/22601.
71. Mazeas A, Duclos M, Pereira B, Chalabaev A. Evaluating the effectiveness of gamification on physical activity: Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Med Internet Res. 2022;24(1):1-19. DOI:10.2196/26779.
72. Rodríguez-González P, Hassan MA, Gao Z. Effects of Family-Based Interventions Using Mobile Apps on Youth's Physical Activity: A Systematic Review. J Clin Med. 2022;11(16). DOI:10.3390/jcm11164798.
73. Rose T, Barker M, Maria Jacob C, Morrison L, Lawrence W, Strömmer S, et al. A Systematic Review of Digital Interventions for Improving the Diet and Physical Activity Behaviors of Adolescents. J Adolesc Health. 2017;61(6):669-77. DOI:10.1016/j.jadohealth.2017.05.024.
74. Sequí-Domínguez I, Cavero-Redondo I, Álvarez-Bueno C, López-Gil JF, Martínez-Vizcaíno V, Pascual-Morena C. Effectiveness of eHealth interventions promoting physical activity in children and adolescents: Systematic review and meta-analysis. J Med Internet Res. 2024;26:19. DOI:10.2196/41649.
75. Brennan C, O'Donoghue G, Hall AM, Keogh A, Matthews J. A systematic review of the intervention characteristics, and behavior change theory and techniques used in mother-daughter interventions targeting physical activity. Prev Med. 2021;153:14. DOI:10.1016/j.ypmed.2021.106764.
76. Virgara R, Phillips A, Lewis LK, Baldock K, Wolfenden L, Ferguson T, et al. Interventions in outside-school hours childcare settings for promoting physical activity amongst schoolchildren aged 4 to 12 years. Cochrane Database Syst Rev. 2021;9(9):Cd013380. DOI:10.1002/14651858.CD013380.pub2.
77. Smith M, Hosking J, Woodward A, Witten K, MacMillan A, Field A, et al. Systematic literature review of built environment effects on physical activity and active transport - an update and new findings on health equity. Int J Behav Nutr Phys Act. 2017;14(1):158. DOI:10.1186/s12966-017-0613-9.
78. Klamert L, Bedi G, Craike M, Kidd S, Pascoe MC, Parker AG. Physical activity interventions for young people with increased risk of problematic substance use: A systematic review including different intervention formats. Ment Health Phys Act. 2023;25:1-10. DOI:10.1016/j.mhpa.2023.100551.
79. Lindqvist AK, Mikaelsson K, Westerberg M, Gard G, Kostenius C. Moving from idea to action: promoting physical activity by empowering adolescents. Health Promot Pract. 2014;15(6):812-8. DOI:10.1177/1524839914535777.