Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och byggnadsarbeten, medan diskotek och konserter ger upphov till höga ljudnivåer.
Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller, och hur det varierar över tiden. Det har även betydelse i vilken situation vi utsätts för det.
Uppskattningar visar att nästan 20 procent av Sveriges befolkning (motsvarande 2 miljoner människor), är utsatta för trafikbuller där den dygnsekvivalenta ljudnivån utomhus vid fasad överstiger 55 dBA. Vägtrafik är den klart dominerande källan följt av spårtrafik och flygtrafik.
Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Under senare år har flera studier pekat på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. Hörselskadande buller från hög musik drabbar framför allt unga. Lätta bullerskador som uppkommit vid ung ålder kan utgöra ett sämre utgångsläge inför kommande åldersrelaterade hörselförsämringar. Detta är en viktig aspekt för att skydda barn och unga från potentiellt hörselskadande exponering.
Om du är störd av buller vänd dig i första hand till den som är ansvarig för den bullrande verksamheten. Om du inte får gehör vänd dig till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som bedömer situationen och kan fatta beslut om utredningar och åtgärder. Om du är missnöjd med kommunens beslut kan du överklaga till länsstyrelsen.