Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sjukdomstatistik över harpest, även kallad tularemi. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 328 fall av harpest (tularemi) motsvarande en incidens av 3,1 fall per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 2024 (n=414, incidens 3,9; figur 1). Medianåldern var 57 år (spridning 0–89 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (70 procent) än kvinnor med harpest och…

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Den 30 september 2019 bedömdes detta utbrott av harpest i Sverige vara över. I rapporter som kom in anges insektsbett med framförallt myggbett som smittväg.

Den 28 november 2023 bedömdes detta utbrottet av harpest vara över. Smittspridningen var begränsad till kända riskområden.

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men generella symtom är hög feber, frossa samt muskel- och huvudvärk. Utfall Under…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent) än kvinnor med harpest…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 107 fall av harpest vilket är fler än under 2017 (n=87). Incidensen under 2018 var 1,0 fall per 100 000 invånare men kan variera kraftigt mellan olika år. Incidensen var i genomsnitt högre efter 1992 än perioden innan men trenden är inte statistiskt säkerställd (figur 1). För samtliga rapporterade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 713 fall av harpest motsvarande en incidens på 6,8 fall per 100 000 invånare, vilket var en påtaglig ökning jämfört med 2022 (n=276; figur 1). Medianåldern var 57 år (spridning 2–91 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (62 procent) med harpest och för båda…

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen sker genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men…

Antalet anmälda tularemifall varierar mycket år från år. År 2003 var ett rekordår med 698 rapporterade fall vilket är det högsta antalet sedan 1966, då det var ett utbrott i Jämtland med 2739 anmälda tularemifall. Tidigare har det varit en uttalad koncentration av tularemifallen i de norra och

Trender Under 2008 anmäldes 382 fall av harpest. Även om antalet alltid varierar kraftigt mellan åren är detta ovanligt många anmälningar och man får gå tillbaka till toppåret 2003 för att hitta en lika hög siffra. Ålder och kön Ålders- och könsfördelningen såg ut som tidigare år. Majoriteten av de smittade…

Antalet rapporterade tularemifall har varierat mycket mellan olika år. Efter ett år med många fall har det följt några år med få fall, därefter åter ett år med större antal och så vidare. År 2000 var ett år med många fall, totalt 464, vilket är det högsta antalet rapporterat sedan 1970.

Under 2007 anmäldes totalt 174 fall av tularemi, varav 168 angavs ha smittats i Sverige. Det är en viss minskning från de 241 fallen föregående år. Män var i vanlig ordning överrepresenterade bland fallen och utgjorde 57 %. Majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 40 till 70 år. Tularemianmälningarna började komma in i juli, för att nå en toppnivå under augusti-september och sedan…

År 2006 anmäldes totalt 241 fall av tularemi, varav 232 personer hade smittats i Sverige. Det var ungefär samma antal som de två föregående åren, annars har variationen tidigare varit stor mellan olika år. Liksom tidigare år anmäldes fler män (59 %) än kvinnor och majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 30–70 år. Tularemianmälningarna började komma in under juli, för att sedan nå en…

Under året anmäldes sammanlagt 75 kliniska fall av tularemi. Drygt hälften av dessa rapporterades från tre län; Värmland (16 fall), Gävleborg (11 fall) och Västerbotten (16 fall).

Under året anmäldes 26 personer, varav 17 var män och fyra kvinnor.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Apkoppor är en sällsynt, sporadisk zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Monkeypox.

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Neoehrlichios är en ovanlig, fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Neoehrlichia mikurensis. Infektionen kan ge feber och allvarlig sjukdom, främst hos personer med nedsatt immunförsvar. Få fall har rapporterats i Sverige.