Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Antibiotika till gravida och ammande – behandlings­rekommendation (lakemedelsverket.se) Antibiotika vid borreliainfektion – behandlings­rekommendation (lakemedelsverket.se) Antibiotika vid faryngotonsilliter i öppenvård – behandlings­rekommendation (lakemedelsverket.se) Antibiotika vid sexuellt överförbara bakteriella infektioner – behandlings­rekommendation…

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Nej. Den vanligaste orsaken till halsont är virusinfektioner som inte behöver testas eller behandlas med antibiotika. Kontakta sjukvården om du har ont i halsen och hög feber.

Vårt uppdrag är att arbeta för att antibiotika ska fortsätta fungera. Det gör vi genom att övervaka förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier, sprida kunskap om förebyggande arbete och främja ansvarsfull användning av antibiotika – både inom sjukvården och samhället i stort. Vi samordnar insatser utifrån Sveriges…

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Ja, det är vanligt att bära på grupp A-streptokocker utan att bli sjuk, särskilt bland barn och ungdomar. Om man inte har några symtom smittar man oftast inte och behöver inte provtas eller behandlas med antibiotika.

MPR-vaccin innehåller levande försvagade virusstammar av mässlings-, påssjuke- och röda hundvirus, samt hjälpämnen som aminosyror och sockerföreningar. Spårämnen av antibiotika kan förekomma. MPR-vaccin innehåller varken tiomersal eller aluminiumföreningar. Mer om innehållet i vacciner och tillverkningsprocessen: Innehållet i vaccin (Läkemedelsverket.se).

Tuberkulos behandlas med en kombination av olika antibiotika och kan så gott som alltid botas om man inte har andra mycket svåra sjukdomar samtidigt. Det är viktigt att patienten följer läkarens ordination och inte avslutar den minst sex månader långa behandlingen för tidigt. Då kan sjukdomen komma tillbaka, och risken för att bakterierna ska utveckla resistens ökar.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Statistik över sjukdomsfall av clostridioides difficile-infektion sammanställs i en årsrapport.

Enterokocker är en av de vanligaste orsakerna till svår sjukhusförvärvad infektion och en bakterie som ofta ställer till med bekymmer då den är naturligt resistent mot ett flertal antibiotika, såsom aminoglykosider och cefalosporiner. Resistens mot tetracyklin, makrolider och kloramfenikol är också vanligt. Ett av de viktigaste antibiotika för behandling av enterokocker är vancomycin och vancomycinresistenta…

Clostridioides difficile årsrapport Rapporten är en årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens,

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades tio fall av brucellos, vilket är på samma nivå som under den senaste tioårsperioden (figur 1). Ålders- och könsfördelning var jämförbar med tidigare år (medianålder 59 år, spridning 23–74 år och jämn könsfördelning). Samtliga fall angavs ha

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Det övergripande målet för ”EU Joint Action on antimicrobial resistance and healthcare associated infections” (EU-JAMRAI2) är att bevara antibiotikans effektivitet och därigenom främja folkhälsan, genom samarbete mellan länder, institutioner och sektorer. Projektet har ett starkt fokus på

Smittskyddet är en viktig del av folkhälsoarbetet och vi arbetar på flera sätt för att förhindra att sjukdomar sprids mellan människor. Det här är några exempel: Vi arbetar för att alla ska ha tillgång till vaccin. Vaccinationer skyddar barn och vuxna mot sjukdomar som kan ge allvarliga besvär och

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.