Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Barn erbjuds vaccination mot kikhosta hos BVC vid flera tillfällen. Vuxna som vill vaccinera sig mot kikhosta kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Vuxna rekommenderas att se över sitt skydd av vaccinationer i samband med till exempel graviditet.

Rotavirussjukdomen är svårast för barn som är 6–24 månader gamla och därför ska vaccinet ges tidigt. Från 12 veckors ålder ökar risken för tarminvagination, och därför ska vaccination inte påbörjas när barnet har fyllt 12 veckor.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Nedsatt immunförsvar…

Under 2015 anmäldes 221 fall med invasiv Hi-infektion, vilket är en incidens på 2 fall per 100 000 invånare. Av de insjuknade var 129 kvinnor och 92 män i åldrarna 0–98 år (medianåldern 70 år). Tolv fall inträffade bland barn i åldrarna 0–4 år. Tjugotre personer med Hi-infektion avled inom 30 dagar från insjuknandet…

Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från 6 månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Säkerhetsstudier…

Nej. De influensavacciner som ges innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom…

Nej, elevhälsan kan inte neka vaccination av flickor och pojkar under 18 år som går i skolan och som omfattas av vaccinationsprogrammet mot HPV. Huvudmannen för elevens utbildning är skyldig att erbjuda kompletterande vaccinationer (inklusive mot HPV) upp till 18 års ålder. Detta gäller sedan den 1 juni 2016 och följer av 6 § Folkhälsomyndighetens…

RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av

Om ett barn av misstag fått en för liten dos ges genast en ny dos, eftersom vaccinets skyddseffekt kan förbli otillräcklig annars. Detta gäller dock inte vid vaccination med rotavirusvaccin och BCG-vaccin. En ny dos rotavirusvaccin behövs inte även om barnet har kräkts efter vaccinationen. Vid misslyckad injektion av BCG-vaccin ges inte något ytterligare…

Nej. Genom att vaccinet är levande försvagat ska det inte ges till barn som har försvagat immunförsvar på grund av sjukdomar såsom symtomatisk hiv-infektion, cancer eller vissa medicinska behandlingar. Dessutom ska barn som vaccinerats med levande vaccin undvika nära kontakt med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar 1-2 veckor efter vaccinationen. Det…

Trender I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också tillämpar olika vaccinations-scheman…

Nej. Två amerikanska forskare har hävdat att det skulle finnas ett samband. De hade byggt sina slutsatser på epidemiologiska studier som inte kunnat bekräftas av andra forskare. Det svenska registret över diabetes mellitus hos barn är kanske den bästa källan för att kunna påvisa samband mellan till exempel vaccination och diabetes. Man har i flera studier kunnat konstatera att det inte funnits någon…

Bakgrund Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinations-scheman och…

Följande grupper rekommenderas influensavaccination inför säsongen 2025–2026: Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år) inklusive personer från 65 år med de riskfaktorer som rekommenderas vaccination. Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor…

Ja, till de flesta barn. Sjuksköterskors ordinationsrätt regleras av Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Enligt dessa får vissa specialistutbildade sjuksköterskor självständigt ordinera HPV-vaccin till barn och unga som omfattas av barnvaccinationsprogrammet…

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare…

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Vaccinationer förebygger smittsamma sjukdomar. Näst efter rent vatten, är vaccinationer det som mest effektivt bidrar till folkhälsan i världen. Många allvarliga sjukdomar som var vanliga förr har mer eller mindre försvunnit från Sverige, tack vare att många valt att följa våra nationella

Invasiva infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b har varit anmälningspliktiga från 1996. Infektioner orsakade av övriga typer övervakades genom den frivilliga laboratorierapporteringen fram till 1 juli 2004. Sedan dess är alla invasiva infektioner med H. influenzae anmälningspliktiga. Vaccination mot H. influenzae typ b infördes i det allmänna…

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinationsscheman och…

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år