Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Neoehrlichios är en ovanlig, fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Neoehrlichia mikurensis. Infektionen kan ge feber och allvarlig sjukdom, främst hos personer med nedsatt immunförsvar. Få fall har rapporterats i Sverige.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus/Andesvirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten

Fästingburna sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Sverige är borreliainfektion (borrelios) och TBE (fästingburen hjärninflammation) de vanligaste, men även mindre kända sjukdomar som anaplasmos, babesios, neoehrlichios och rickettsios förekommer i landet.

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom tillhör en grupp av sjukdomar hos människor och djur, som angriper hjärnan och ger upphov till en rad olika symtom. Annan benämning: Bovin spongiform encefalopati (BSE), Galna ko-sjukan.

Hiv kan vara svårt att upptäcka eftersom infektionen ofta inte ger några symtom. Om symtom uppkommer brukar det ske kort efter överföringstillfället eller efter flera år när immunförsvaret försvagats.

Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Andra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Annan benämning: Epidemisk gulsot.

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Smittan finns bland människor i hela världen. I Sverige är smittan ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Impetigo är en mycket smittsam ytlig hudinfektion som sprids framför allt i förskolemiljöer. Tillståndet är lätt att bota och ofta räcker det med enbart lokal hudbehandling. Annan benämning: Svinkoppor.

Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan.

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.