Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

ESBL-CARBA-bildande bakterier är tarmbakterier som producerar enzymer som kan bryta ner karbapenemer. Bakterierna är ofta resistenta mot flertalet andra antibiotika som gör att behandlingsalternativen är begränsade. Bakterierna har fått en global spridning men förekomsten i Sverige är fortsatt låg

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Smittan finns bland människor i hela världen. I Sverige är smittan ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

Många smittämnen kan spridas med vatten och orsaka sjukdom hos människor som får i sig det förorenade vattnet. Förorenat vatten orsakar främst mag- och tarminfektioner.

Oropouchefeber orsakas av ett virus som främst sprids med svidknott. Infektion med oropouchevirus leder oftast till en mild febersjukdom. Viruset finns normalt hos vilda däggdjur, men kan spridas till människor. Utbrott av viruset förekommer i Syd- och Centralamerika inklusive Karibien.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Detta är en vanlig form av matförgiftning, och sjukdomstillståndet är en förgiftning, ingen infektion. Vissa stafylokocker kan nämligen vid sin tillväxt i livsmedel bilda ett bakteriegift (toxin) som retar tarmen.

Algtoxinförgiftning (blågröna alger/cyanobakterier) utlöses av gifter, toxiner, som alger producerar vid algblomning. Andra benämningar: Blågröna alger, cyanobakterier.

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag, ögoninflammation och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Snäckfeber, schistosomiasis (efter orsakande inälvsmask) eller bilharzios (efter maskens "upptäckare", tysken Bilharz) är ett typexempel på sjukdomar vars utbredning präglas av människans levnadsmönste r.

Melioidos är en bakterieinfektion som kan ge allvarliga infektioner som sepsis och lunginflammation. Sjukdomen finns i tropiska områden och sprids främst via direktkontakt med kontaminerad jord eller vatten. Smittämnet finns inte i Sverige, men sjukdomen kan upptäckas hos personer som rest i

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning

Springmask förekommer över hela världen. Infektion med springmask yttrar sig främst som en mer eller mindre besvärande klåda kring ändtarmens mynning, framför allt nattetid. Sjukdomen är vanlig i Sverige. Annan benämning: Enterobiasis.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.