Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper? Vaccinationsskyddet

Personer som inte tillhör någon av riskgrupperna blir mycket sällan allvarligt sjuka i covid-19 utan får milda, förkylningsliknande symtom och Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför inte vaccin till dessa personer. Om du har en omfattande grundsjuklighet kan din läkare ordinera vaccination mot covid-19. Personer som inte har medicinska skäl men…

Skyddet efter MPR-vaccination utvecklas gradvis. Två veckor efter vaccinationen kan man påvisa antikroppar och efter 3-4 veckor har de flesta svarat på vaccinet och bildat skyddande antikroppar. Men, även vaccinationer som ges kort tid innan avresa medför ett visst skydd. Biverkningar och reaktioner på vaccinationen kan uppstå 1-2 veckor efteråt. En vaccination bör därför bokas in i god tid före avresa…

Vaccinationsprogrammet mot pneumokocker för riskgrupper omfattar de medicinska riskgrupper som listas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF 2022:55). Dessutom ska vaccination mot pneumokocker erbjudas till alla födda 1947 och senare det år de fyller 75 år. Läs mer i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om vaccination i enlighet…

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med en förälder eller annan hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos…

Ja, sjuksköterskor med behörighet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) får självständigt ordinera även kompletterande vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet. Detta följer av att Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51) anger att barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer mot sjukdomar…

Röda hund orsakas av rubellavirus. Det är vanligen en lindrig utslagsjukdomsjukdom som i första hand drabbar barn, men infektion under tidig graviditet innebär en hög risk för allvarliga skador på fostret. Vaccination mot röda hund infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 1982, främst för att förebygga fosterskador orsakade av…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades inga fall av gula febern i Sverige. WHO och internationella partners i samarbete med ett 40-tal länder har implementerat en strategi för att eliminera utbrott av gula febern. Åtgärder inkluderar vaccination och övervakning.

Ja. Vaccinationen mot kikhosta under graviditeten skyddar både dig och barnet mot sjukdomen. När barnet är tre månader erbjuds barnet vaccination mot kikhosta på BVC. Vaccinationen ger inte ett hundraprocentigt skydd, och skyddet avtar med tiden. Därför rekommenderas du som är gravid att vaccinera dig mot kikhosta under varje graviditet.

Virus som ligger latent i kroppen efter vaccination mot vattkoppor kan reaktiveras och ge bältros. Vaccinet innehåller levande försvagat virus, vilket gör att folk som är vaccinerade mot vattkoppor mer sällan utvecklar bältros än personer som genomgått en vattkoppsinfektion.

Den som en gång har haft bältros har högre risk än andra att få det igen. Vaccination kan skydda mot ett återinsjuknande. Bältrosutslagen bör vara ordentligt utläkta innan man vaccinerar sig och man ska helst inte ha några andra symtom som pirrningar eller stickningar kvar i området.

Nej, varken testikelinflammation eller sterilitet har rapporterats efter MPR-vaccination. De virusstammar som ingår i MPR-vaccinet är försvagade. Om pojkar däremot smittas av påssjuka efter pubertetsstart kan de få testikelinflammation. Sterilitet efter påssjuka är dock ovanligt.

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden. Se bilden i stort format I figuren visas fyra graviditeter…

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Att behöriga sköterskor har rätten att ordinera vacciner för kompletterande vaccinationer i enlighet med föreskrifterna om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51) innebär inte att de måste göra det. I de fall sjuksköterskan inte anser sig ha tillräcklig kunskap kan och bör BHV- eller skolläkare konsulteras för diskussion och eventuell…

Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.

Vaccinera så snart som möjligt med 2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med minst 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp.

Vaccination mot rotavirus ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor, andra dosen när barnet är 3 månader och tredje när barnet är 5 månader.

Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1993, då vaccination mot Hib infördes i barnvaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin…

I patientdatalagen framgår vilka uppgifter en patientjournal minst ska innehålla, om de finns tillgängliga. Mer information hittar du i Socialstyrelsens handbok om informationshantering och journalföring. Vid en vaccination ska bland annat följande uppgifter framgå av journalen: patientens identitet uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar (utifrån t.ex. en hälsodeklaration) uppgifter…

Hendravirus är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Under 2008 rapporterades 52 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för endast 39 fall, och det är osäkert om de icke verifierade verkligen hade spottkörtelsvullnad orsakad av parotitvirus. Hälften av de insjuknade var födda 1980 eller senare (kohorter som har omfattats av den allmänna vaccinationen mot mässling-påssjuka-röda hund) och de flesta i denna grupp, 21 fall, uppgavs vara vaccinerade. Av…

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19 i Sverige uppdateras löpande och finns på vår webbsida om bekräftade fall i Sverige. För bekräftade fall globalt hänvisar vi till WHO och ECDC. Statistik bekräftade fall av covid-19 i Sverige Covid veckorapporter Statistik för vaccination mot covid-19