Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Den 28 maj 2017 bedömdes sjukdomsutbrott av salmonella monofasisk Typhimurium (MLVA 3-10-10-N-211) vara över. Källan till utbrottet var en italiensk tryffelsalami.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella

Vaccination mot mpox rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus i Sverige.

Den 4 juni 2018 bedömdes utbrottet av Listeria serotyp IVb i Västra Götaland vara över. Smittan har kunnat kopplas till en lokal matproducent.

Den 27 december bedömdes utbrottet av en ovanlig salmonellatyp som hittats i salamin vara över. Folkhälsomyndigheten, berörda smittskyddsenheter och Livsmedelsverket har utrett sjukdomsutbrottet.

Naegleria är en frilevande amöba som lever i vatten och fuktig jord. Den har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Naegleria associeras i första hand till livshotande hjärn-/hjärnhinneinflammation och där en patient smittats i anslutning till badning.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Plesiomonas shigelloides är en av många bakterier som kan orsaka matförgiftning. Sjukdomen är vanlig framför allt i Afrika, Indien och Japan.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Q-feber är en globalt förekommande sjukdom som kan överföras från djur till människor. Sjukdomsbilden varierar från influensalik eller lunginflammation till en mer ovanlig kronisk infektion som kan drabba hjärtklaffarna. I Sverige diagnostiseras ett fåtal fall varje år och dessa har vanligtvis

Rickettsios orsakas av bakterier som tillhör gruppen Rickettsia. Det finns många olika arter av Rickettsia och sjukdomsbilden varierar beroende på art. Rickettsioser är en grupp vektorburna sjukdomar som förekommer globalt.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Sjukdomen salmonella sprids främst via livsmedel eller kontakt med djur och ger magsjuka med feber och diarré. Sjukdomen kan ge allvarliga följder, särskilt för riskgrupper. Salmonella är vanlig globalt och i Sverige anmäls upp till 2 000 fall årligen. Smittan kan förebyggas genom god

Acanthamoeba är frilevande amöbor som lever i vatten och fuktig jord. De har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Acanthamoeba är framför allt en viktig orsak till hornhinneinfektion hos bärare av kontaktlinser men kan också orsaka djupare infektioner.

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

Aspergillos är en svampinfektion vars kliniska sjukdomsbild kan variera mycket – från ett godartat astmaliknande tillstånd till en livshotande sjukdom. De livshotande sjukdomsbilderna ses nästan enbart hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.