Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och praktik behöver ta hänsyn till kunskap om massmedier och kommunikation.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

I den här tabellsammanställningen presenterar vi resultat från Swelogs befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa 2018.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall och IVA-vård och högre dödlighet.

Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.

Information från Folkhälsomyndigheten

RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av nedre luftvägsinfektioner på grund av RS-virus. RS-virusinfektion…

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Information från Folkhälsomyndigheten

RS-virus flesta barn får en lindrig infektion i luftvägarna. De första sjukdomssymtomen är vanligen feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. En del barn får allvarligare symtom och kan behöva sjukhusvård. Små barn kan ha problem med att orka äta på grund av infektionen. För att kunna veta om det är just RS-virus behöver…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Bilaga till publikationen Nationella myndigheters verksamhet inom ANDTS 2022

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 2 545 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 24 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=138; incidens 1,3) och även jämfört med 2019, året innan covid-19 pandemin startade (n=782; incidens

Information från Folkhälsomyndigheten