Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett starkt politiskt ledarskap är centralt för kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här berättar Camilla Pettersson, forskare och utvecklingsledare, om hur tjänstepersoner kan bidra till att öka politikernas engagemang inom folkhälsoområdet.

Här kan du se Fokus folkhälsa – återkommande webbinarier för dig som arbetar med folkhälsa eller är intresserad av folkhälsofrågor. Nästa avsnitt kommer den 25 september.

Länkar till stödmaterialet E-utbildning: God och jämlik hälsa för samhällets utveckling Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande Din psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se) Stöd i arbetet mot ensamhet – för dig som vill agera Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer

Välkommen till nästa avsnitt av Fokus folkhälsa – återkommande webbinarier för dig som arbetar med folkhälsa eller är intresserad av folkhälsofrågor.

Vi är många som arbetar med folkhälsa och området är ofta komplext. Därför behöver olika sak- och politikområden samverka och förstärka varandra. Genom dialog och erfarenhetsutbyte kan vi identifiera och lösa gemensamma utmaningar för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Folkhälsa betraktas alltmer som en viktig drivkraft för att nå en hållbar samhällsutveckling. Genom ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter och mer samverkan skulle folkhälsopolitiken och den regionala utvecklingspolitiken kunna förstärka varandra och bidra till varandras måluppfyllelse.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Vi har frågat Maria Linder som är regional utvecklingsdirektör i Region Västmanland om deras arbete med regional utveckling och folkhälsa. Två områden som ligger nära varandra och kan bidra till varandras framgång och resultat.

Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa.

Kommuner och regioner berättade om sitt folkhälsoarbete i form av en utställning. Fokus var små och mindre kommuners utmaningar och möjligheter. Här nedanför finns en kort sammanställning av utställningarna.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Sverige har ett folkhälsopolitiskt ramverk med ett övergripande mål och åtta målområden. Tillsammans bidrar statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer till målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Vi på Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna och följa upp

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 7 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.